Gråbacke Flashcards
Hur definierar Gråbacke begreppet mode?
Liksom konst är mode en social konstruktion. Kläder kan omvandlas till mode. Mode är också per definition föränderligt. Mode innefattar snart allt som omger en människa i dagens (västerländska) konsumtionssamhälle.
Sammantaget utgår Gråbacke ifrån att mode skapas i interaktion mellan kommers, kultur och konsumenter. Poängen är att kulturell förändring och mode hänger samman och att modebranschens produkter är kulturella produkter.
Modebranschens utveckling i Sverige efter det andra världskriget kan delas in i tre tidsperioder, vilka?
Tre tidsperioder;
1945-1960
1960-1980
1980-2010
1945-1960
- Under den första perioden var Sverige i stort sett självförsörjande när det kom till kläder och äldre tiders produktionsformer levde fortfarande kvar vid sidan om den expanderande beklädnadsindustrin.
- Inom detaljhandeln introducerades självbetjäning och aktörer som konkurrerade med pris dök upp.
- Mode var något som kopierades från Paris, men samtidigt började det uppmärksammas att unga människor - tonåringar - hade andra preferenser än vuxna.
1960-1980
- Den efterföljande perioden kännetecknas av uppbrott och stark kulturell förändring.
- De priskonkurrerande aktörerna växte sig starkare och detaljhandeln med kläder blev storskaligare genom olika mångfilialkoncept.
- I kontrast mot denna generella trend växte det i Stockholm fram små boutiquer som sålde modekläder till mer specifika målgrupper.
- Beklädnadsimporten växte lavinartat, tillverkningen och sysselsättningen inom svensk beklädnadsindustri minskade kraftigt.
- Den här perioden hade kunnat sträckas längre in på 1980-talet, men framväxten av nya konsumtionsideal tillsammans med att det i Stockholm etablerades designdrivna modeföretag, som inte själva svarade för tillverkningen, skapar ett tydligt brott i jämförelse med de tidigare perioderna.
1980-2010
- Stadens utveckling generellt spelar naturligtvis en helt avgörande roll för hur tillverkning, handel och konsumtion av kläder utvecklas.
- I görligaste mån uppmärksammas centrala faktorer, framför allt omdaningen av city och renässansen för mer urban stan efter 1980.
- Den allmänna makroekonomiska utvecklingen, liksom konkreta förändringar i modet i termer av estetik, markeras endast vid behov vilket gör att den här studien antagligen kommer bäst till sin rätt för läsare som är insatta i både svensk ekonomisk historia och modehistoria.
Beskriv hur haute couturen utvecklades efter andra världskriget och hur det franska modet spreds till Stockholm under 1950-talet
I och med Dior fick det franska modet ett totalt uppsving igen efter kriget, Dior blev nu symbol för den franska haute couturen, som kopierades, köptes och såldes till omvärlden i stor skala. I Stockholm köptes det parisiska haute couture-modet in av varuhuset NK och såldes till svenska konsumenter. Christian Dior besökte även varuhuset samma år som sin död, 1957.
I mycket stark kontrast till krigsårens uniformerade, maskulina och knapphändiga mode, betingat inte minst av stor brist på material, lanserades vad som kom att kallas New Look. Framför allt kännetecknades den av långa klänningar med smala midjor, i mjuka feminina former som i ett slag gjorde alla kvinnors garderober omoderna.
När mode fortfarande var ett mycket strikt hierarkiskt system, strukturerat med Paris som epicentrum, var de aktörer som hade direktkontakt med haute couture-husen viktiga förmedlare på de lokala marknaderna. Några enstaka beställningsskrädderier i Stockholm kunde erbjuda kunderna fransk couture.
Beskriv Vendeuse
En vendeuse är en kvinnlig försäljare vid ett modehus vars roll är helt central för att möjliggöra den speciella shoppingupplevelse som inhandlade av ett haute couture plagg behöver vara.
Hela processen från visning, samtal om vilka plagg som fungerade i den egna garderoben, som passade i relation till ens sociala liv, till att beställa, upprepade provningar, väntan på det färdiga plagget och sedan den eftervård som plagget krävde, handleddes av en vendeuse i alla franska modehus.
Hon hade en långsiktig relation till återkommande kunder, höll noggranna anteckningar om alla detaljer som påverkade den här processen, inte minst för att säkerställa att kunden byggde upp en garderob som var hållbar och därmed också var nöjd med de nya inköp som gjordes.
Den omfattande kartläggningen garanterade också att kunden erhöll ett plagg som var unikt i relation till hennes sociala situation, att hon tex inte skulle riskera att befinna sig på en bal där någon annan bar samma design.
Men vendeusens uppgift var inte enbart att åstadkomma fullständigt nöjda kunder, hon hade också ansvar för att hela tillverkningsprocessen fungerade smidigt.
Beskriv Haute couture
Haute couture är den högsta formen av sömnadskonst.
Beteckningen haute couture borgar för konstskicklighet och exklusivitet, och appliceras på ett antal modehus i Europa.
De kläder som visas upp på catwalken är skräddarsydda för modellen.
Beskriv Amaranterbal
Prestigefyllda sociala sammankomster är en förutsättning för fransk couture - modekläder blir till i en social kontext.
Till exempel Amaranterbalerna ledde till många beställningar för NK:s Franska.
Amaranterorden instiftades av drottning Kristina på 1600-talet och var då förbehållen en liten krets vid hovet.
Orden har levt kvar till våra dagar och dess syfte är nöjesinriktat.
Vid den bal som hålls vartannat år inlemmas nya medlemmar under traditionstyngt ceremoniel och under 1950-talet var detta en viktig arena för debuten i sällskapslivet för unga kvinnor från samhällets översta skikt.
Beskriv Vit galacour
Den kvinnliga hovdräkten kom att utformas på ett sådant sätt att den var konservativt traditionsbevarande samtidigt som själva klänningens snitt kunde ändras, och ändrades, efter det mode som var rådande.
Hovdräkten var antingen svart eller vit. Den vita hovdräkten användes endast vid galatillfällen, så kallad vit galacour, vilka inträffade ytterst sällan.
Beskriv S:t Eriksmässan
Textilmässa startad på 40-talet som visade utställare efter nationstillhörighet. Öppen för allmänheten
Hur utvecklades antalet skrädderier, syateljéer och sybehörsaffärer under tidsperioden 1945-1960? (diagram 1)
Samtliga minskade, sybehörsaffärer såg en viss ökning i mitten av perioden men minskade också sammantaget. Relevant? fokus diagram 4
Karakterisera NK:s roll i modebranschen under 1950-talet.
Modeledande/medlande, man köpte in mode från Frankrike, hade god kontakt med den franska modeindustrin. NK’s Franska sydde hovdräkter, sedan långt tidigare hade man haft god kontakt med hovet vilket ännu gav hög status.
Vem var Kurt Jakobsson?
Disponent på NK, mycket omtyckt. Chef på NK’s Franska. Stod för lyx, fransk haute couture, m.m.
“Hade en förgrundsplats i svensk klädkultur”
Karakterisera företaget Märthaskolan.
En utbildningsplats som lärde kvinnor att sy i Sverige, både husbehovssömnad, haute couture och konfektion. Döpt efter prinsessan Märtha, sydde mycket hovdräkter. Marg Von Schwerin, grevinna, ägde större delen av skolan. Hade även beställningsskrädderi. Schwerin var på Diors första visning -47 och inledde ett samarbete.
En av krafterna bakom bildandet av skolan var viljan att motverka den rådande amerikaniseringen, det vill säga nivelleringen, av klädstandarden. Kvinnor skulle själva kunna åstadkomma sin kläder smakfullt och billigt. Men Märthaskolan kom inte enbart att utbilda tusentals kvinnor i husbehovssömnad, man drev också ett franskt beställningsskrädderi med utbildad personal.
Beskriv framväxten av ungdomsmodet.
NK var först med att kapitalisera på tonåringarnas egen smak. Man höll en tävling betitlad “i ton med tonåren” där tonåringar fick tävla genom att själva designa tonårskläder, varpå vinnarens design producerades i varuhuset. Man öppnade en egen avdelning för tonåringarnas kläder. Influenser från USA. Man insåg att tonåringar var mer intresserade av klädernas moderiktighet än kvalitet, till skillnad från sina mammor.
Hur förändrades tillverkningen av kläder 1945-1960?
Hemsömnad (mönster från Vogue), Beställningsskrädderi till konfektionssytt, den elektriska symaskinen snabbade på arbetet.
Vilka industrigrenar ingår i begreppet tekoindustri?
Textil- och konfektionsindustrierna.
Karakterisera yllekrisen efter andra världskriget.
Från att ha varit det mest populära materialet inom beklädnad konkurrerade ullen nu med bomull, som var lättare och passade bättre för det moderna modets enklare plagg. Dessutom konkurrerades den inhemska produktionen ut av import. Nya textila innovationer som cell-ull, vilka uppkommit i och med ransoneringar under kriget, var nu även mer populära.
Hur utvecklades beklädnadsindustrin i Stockholm 1945-1960?
Från beställningsskrädderier och mindre butiker till kedjebutiker och boutiquer. Ökad import, minskad inhemsk produktion. Sysselsättningen inom industrin ökade.
Karakterisera den traditionella detaljhandeln med kläder under 1950-talet.
En karaktäristisk grej var att enskilda butiker ofta bara fanns en av, ofta var namngivna efter dess grundare och ofta hade en specialitet.
