Gott och blandat Flashcards
1
Q
Vilka är de tre vågorna av KBT?
A
- Beteendeterapi - behaviorism med respondent och operant betingning i fokus
- Kognitiv beteendeterapi
- Både beteende och kognitiva aspskter (ACT)
2
Q
Första vågens KBT
A
Beteendeterapi
- 50/60 talet
- Behaviorism, klassisk & operant betingning (inlärningspsykologi)
- Pavlov, Watson, Skinner, Wolpe
- Fokuset ligger på individens interaktion med sin omgivning
- Tankar sågs som “svarta lådan”, yttre observerbara beteenden i fokus
- Systematisk desensitering, in vivo
- Exponeringsterapi, betingning, förstärkning och bestraffning
3
Q
Andra vågens KBT
A
Kognitiv beteendeterapi
- Grundantagande: känslor och tankar påverkas av kognitioner
- Hade vi haft samma kognitioner hade vi haft samma känslor och reagerat på samma sätt - olika tolkningar av samma situation vilket gör kognition viktigt
- Nyckelbegrepp: kognitiva förvrängningar, automatiska tankar
- Fokus på automatiska tankar och kognitiv omstrukturering
- Beck introducerade begreppet “grundantagande”
- Kognitiv terapi, handlar om tankarnas betydelse. Fokus på hur vårt beteende påverkas av hur vi tolkar världen med våra tankar. Kognition som orsak till beteende. Ändra tankarnas innehåll för att ändra beteende.
- Även kognitiv förändring kan leda till beteendeförändring
70-talet och Beck
4
Q
Tredje vågens KBT
A
Fokuserar mer på acceptans, mindfulness och relationen till tankar, snarare än att direkt förändra dem. Den betonar att psykologiskt lidande ofta beror på hur vi förhåller oss till våra tankar och känslor, snarare än innehållet i dem.
- Acceptans, förändring, medveten närvaro, defusion, form/funktion av tankar snarare än innehållet
- Fokus på form framför innehåll
- “Vad gör den tanken för dig?” Vad blir konsekvensen av att ha en sån tanke? Ändra funktion!
5
Q
DBT
Dialektiskt beteendeterapi
A
Balans mellan acceptans och förändring
- Man kan acceptera sig själv som man är samtidigt som man arbetar med att förändra sig själv
- Dialektik handlar om att hålla två till synes motsägelsefulla perspektiv samtidigt och hitta en syntes mellan dem
- Det går emot den binära tanken att “antingen måste vi förändra något eller acceptera något” - båda kan samexistera
- Logik och emotion måste inte vara i konflikt, dessa kan integreras
6
Q
Defusion - att bryta språkets makt
A
ACT hjälper folk att se ord som ord och inte absoluta sanningar
- “Jag är värdelös” –> “jag har en tanke om att jag är värdelös”
7
Q
Lingvistik, dialektik, österlänsk filosofi
Tredje vågens KBT
A
- Lingvistik: betonar språkets makt över känslor. Genom defusion kan man bryta språkets makt och börja se ord som ord. Används inom ACT.
- Dialektik: motsägelsefulla perspektiv och samtidigt hitta en syntes mellan dem. Logik och emotion måste inte vara i konflikt utan kan integreras.
- Österlänsk filosofi: medveten närvaro, acceptans istället för kamp (utan att fastna i dessa tankar och känslor)
8
Q
Routine Outcome Monitoring
A
ROM är en metod där man systematiskt och regelbundet mäter klientens symtom, framsteg och behandlingsresultat
- Syftet är att följa utvecklingen över tid och anpassa behandlingen efter resultaten
- Klienten fyller regelbundet i ett självskattningsformulär om exempelvis ångest, depression eller livskvalitét (PHQ-9, GAD-7)
- Resultaten diskuteras löpande mellan terapeut och patient. Om inga framsteg sker så kan behandlingsplanen revideras.
- Möjliggör snabbare interventioner om inga framsteg sker
- Studier visar att patienter som regelbundet får sina resultat mätta får bättre behandlingsresultat
- Klienten får en aktiv roll i sin behandling genom att se egna framsteg
9
Q
Vad står SMART för och varför är det viktigt med tydliga mål i terapin?
A
Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsbestämda
- Viktigt för att skapa en strukturerad, meningsfull och effektiv behandlingsprocess
- Ger riktning och fokus: mål gör det tydligt för klienten vad de arbetar mot (minskar vaghet), det ökar motivation eftersom det blir lättare att hålla sig engagerad med tydlig målbild, hjälper terapeuten att anpassa behandlingen
- Möjliggör mätbar förändring: gör framsteg konkreta - klienten kan se små segrar längs vägen (stärker självkänslan och hopp om förändring), progress kan följas upp - genom att regelbundet följa upp kan man se om terapin funkar eller om något behöver ändras, underlättar avslutning av terapin - när målen är uppnådda blir det tydligt att terapin avslutas
- Ökar klientens delaktigthet och ansvar: att sätta mål tillsammans skapar en känsla av kontroll och ansvar, klienten reflekterar över vad de vill uppnå och varför detta är viktigt för dem (ökad självinsikt)
- Ökad allians: skapar samförstånd och minskar missförstånd. Gemensam förståelse för vad de arbetar mot och patient vet mer vad den kan förvänta sig av terapeuten.
- Hjälper till vid utvärdering och justering av terapin: upptäcker stagnation, mål förändras och anpassas efter insikter under terapins gång
10
Q
Överföring
PDT
A
Överföring innebär att en klient omedvetet projicerar tidigare relationserfarenheter, känslor och förväntingar på terapeuten
- En persons tendens att omedvetet förlägga känslor och egenskaper som en gång varit förbundna med viktiga personer på aktuella personer i omgivningen.
- Dessa känslor kan härstamma från relationer till föräldrar, vårdnadshavare eller andra viktiga personer i klientens liv
- Exempel: en klient som har dömande förändrar kan uppleva terapeuten som dömmande även om man är neutral
- Dessa finns i alla relationer, är ej bundna till just den terapeutiska
- Överföring kan ge insikt i klientens omedvetna mönster och relationella svårigheter
- Överföring ska förstås utifrån det som sker i rummet här och nu, detta är dels på grund av respekt och historiskt färgande
11
Q
Motöverföring
A
Motöverföring innebär att terapeuten omedvetet reagerar på klienten utifrån sina egna känslomässiga erfarenheter och (omedvetna processer)
- Respons på klientens överföring eller resultat av terapeutens egen historia
- Exempel: en terapeut som själv haft en krävande förälder kan känna sig frustrerad och otillräcklig med en krävande klient
- Viktigt - terapeuten blir medveten om sin motöverföring vilket hjälper dem att inte agera ut sina egna känslor på ett sätt som påverkar terapin negativt
En terapeut kan omedvetet projicera en föräldraroll på en patient, särskilt om patienten påminner om deras egna barn. Till exempel kan en terapeut med barn på universitetet överidentifiera sig med en patients akademiska svårigheter. Detta kan leda till en “motöverföringsbot”, där terapin snarare tillfredsställer terapeutens behov än patientens. Patienten kan då börja anpassa sig till terapeutens förväntningar, vilket riskerar att skapa en “falsk självbild” snarare än genuin utveckling.
12
Q
Trygg anknytning i terapirummet
A
- God mentaliseringsförmåga (reflektion kring det egna och andras inre)
- Pratar fritt och öppet och har lätt att samarbeta med terapeuten
- Återberättar ofta levande, fokuserade, koherenta berättelser - skeenden är lätta att följa
- Kontextualiserar och klargör varför de återger en viss berättelse, uttrycker vad de behöver av terapeuten
- Den mest framträdande informationer presenteras i slutet av berättelsen/ poängen i skämtet
- Beskriver och uttrycker egna känslor kopplade till personer och centrala händelser
13
Q
Unvikande anknytning i terapirummet
A
- Redogörelser är ofta kortfattade och icke-detaljerade
- Sammanhängande berättelser som är lätta att följa, framstår ofta som ointresserade av stöd / bekräftelse från terapeuten
- Kan verka som att de nästan pratar för sig själva och försöker hålla terapeuten på avstånd
- Berättelser saknar livfullhet och präglas av flertalet pauser
- Tenderar att spela ned eventuell känslomässig påverkan som kommit av svåra händelser
14
Q
Ambivalent anknytning i terapirummet
A
- Överdrivet detaljerade berättelser men ofta utantillräcklig kontext
- Söker konstant terapeutens godkännande av det egna perspektivet
- Finns lite utrymme kvar för terapeuten att uttrycka vilja eller eget perspektiv
15
Q
Desorganiserad anknytning i terapirummet
A
- Har ibland svårighet att framkalla terapeutens engagemang i terapirummet, ofta torftiga och svårbegripliga berättelser
- De kan påtagligt utelämna konsekvenserna av sina erfarenheter eller avbryta sina berättelser mitt i
- De rättfärdigar till exempel inte sina påståenden med exempel eller förklaringar, eller tar i berättelsen inte hänsyn till andras avsikter eller erfarenheter.
16
Q
Anknytning predicerar utfall
A
- Patienter med trygg anknytning har genom studier fått bevisad större effekt av psykoterapi
- Förbättrad anknytningstrygghet under terapi tycks korrelera med bättre behandlingsresultat
- Högre undvikande och högre ambivalens predicerar
båda sämre allians
17
Q
Tvåpersonperspektiv
A
Relation mellan terapeut och patient - båda påverkar varandra
- Syn på terapeutens oundvikliga delaktighet
- Terapeuten betraktar sig själv som en aktiv del av terapin med faktorer som överföring, motöverföring och samspelsmönster
- Terapeuten är människor med en egen historia, bör ha uppsikt över denna och inte belasta patienten.
- Finns en ömsesidig påverkan mellan terapeut och patient
- Det terapeutiska förhållningssättet innebär att terapeuten inte? inser att patientens relation till terapeuten är mer färgad av överföring än vad terapeutens relation till patienten är
- Terapin är relationellt inriktad, gemensamt undersöka vad som försiggår i patienten på en känslomässig och kognitiv nivå
- Terapeuten ses inte som den självklara experten på patientens liv
- Gemensamt arbete mellan terapeut och patient
18
Q
Enpersonsperspektiv
A
Enpersonsperspektivet inom psykodynamisk terapi fokuserar på individens inre processer och ser terapeuten som en neutral och objektiv observatör
- Misslyckas att förstå den ömsesidiga påverkan
- Fokus ligger på att förstå patientens psyke snarare än att betona den terapeutiska relationens påverkan
- Målet är att analysera patientens inre processer, snarare än att interagera på ett mer relationsbaserat sätt
- Överföring går bara från patient till terapeut och inte tvärtom
- Psykiska problem ses som något som uppstår inom individen, tvåpersonsperspektivet betonar snarare att svårigheter kan uppstå i interaktion med andra
19
Q
Negativa automatiska tankar (NAT)
A
Negativa tolkningar av oss själva, situationer eller andra
- Snabba, spontana, ofta omedvetna
- Ses som en central mekanism bakom psykisk ohälsa
- Har en direkt påverkan på vårt mående
- Automatiska, negativa, påverkar känslor och beteende, upprepar sig ofta i liknande situationer
- Gäller att identifiera, omvärdera och ersätta dessa med mer balanserade tankar (kognitiv omstrukturering)
- “Är detta verkligen sant eller finns det andra sätt att se på situationen”
20
Q
Mentaliseringens fyra polariteter
A
Dessa polariteter hjälper oss att navigera mellan olika sätt att tänka om oss själva och andra. En god mentaliseringsförmåga innebär att kunna balansera mellan dessa beroende på situation.
1. Automatisk vs kontrollerad
2. Inre vs yttre fokus
3. Affektfokuserad vs kognitiv mentalisering
4. Själv vs andra
21
Q
Automatisk vs kontrollerad mentalisering
A
Automatisk:
- Intuitiv och snabb
- Utan medveten ansträngning
- Ex: tolkar omedelbart ett ledset ansiktsuttryck
Kontrollerad: - Reflekterande, kräver aktiv ansträngning
- Ex: försöker förstå sig på någons beteende
För mycket kontrollerad mentalisering kan leda till överanalyserande, medan enbart automatisk mentalisering kan göra oss impulsiva och feltolka situationer
22
Q
Inre vs yttre mentalisering
A
Inre:
- Reflekterar över våra egna tankar, känslor och motivationer
- Kan även reflektera över andras inre tillstånd med de känslor som förmedlats
Yttre: - Fokuserar på andras beteende och uttryck, ex.v ordval och kroppsspråk
- Ex.v ett barn som smäller i dörren och klampar in argt efter skolan kan vi förstå kanske inte har haft den bästa dagen
23
Q
Affektfokuserad vs kognitiv mentalisering
A
Affektfokuserad
- Fokuserar på egna eller andras känslomässiga tillstånd (amygdala)
Kognitiv - Fokus på tankar, tydligare intelektualliserad hållning
- Analyserar och försöker förstå andras mentala tillstånd mer rationellt
- Ex. överväga nån annans intentioner baserat på beteende
Enbart affektfokus kan leda till impulsiva reaktioner, medan enbart kognitivt fokus kan göra oss känslomässigt distanserade
24
Q
Själv vs andra mentalisering
A
Själv:
- Förstå och tolka sina egna tankar och känslor
- Kan se oss själva lite utifrån och registrera vad som händer i kroppen (känslor, tankar, behov)
- “Blir stressad av skoluppgiften, vill verkligen inte göra den, skulle behöva hjälp av en klasskompis”
Andra: - Förstå och tolka andras tankar och känslor
- “Undra om han blev ledsen när jag sa så”, “hon ser helt slutkörd ut, hon kan inte vara på topp idag”
Obalans kan leda till att man antingen blir för självcentrerad och missar andras perspektiv eller att man fokuserar för mycket på andra och försummar sig själv
25
# Från boken
Ömsesidighet - vikten av
Enpersonsperspektivet misslykas med att erkänna ounvdikligheten i ömsesidig påverkan mellan terapeut och patient, eller bara mellan människor. Med tvåpersonsperspektivet innebar även en förskjutning i synsättet att terapeuten är expert på patientens inre liv, den betraktas numera som expert på sig själv.
| Något oklart:)
26
Mentaliserande kapacitet
**Mentaliserande kapacitet innebär vår förmåga att förstå både våra egna och andras mentala tillstånd**
- Tankar, känslor, motivationer
- *Kunna se sig själv utifrån och andra inifrån*
- Hjälper oss att tolka beteende, reglera känslor och skapa meningsfulla relationer
- Känsloreglering - förstå och hantera egna känslor
- Empati & sociala relationer - förstå andras perspektiv
- Minskar risk för impulsiva reaktioner - förmågan att tänka och förstå någon annan innan man (re)agerar
27
Självannan-representationer
**Självrepresentationer**
- Hur vi ser på oss själva: våra styrkor, svagheter, identitet
- Formas ofta av tidiga erfarenheter, förhållande till viktiga personer och kulturella normer
- Bilden av mig själv formas av hur andra möter mig, tidiga AP har en stor påverkan
- Kan vara både positiva och negativa, påverkar hur vi agerar i relationer och världen
- Stor del av vårt självkoncept: tankar, känslor och värderingar om oss själva
**Annanrepresentationer**
-
28
Becks kategorisering av olika sorters tankar
**Tankar är inte slumpmässiga utan uppstår i en kontext**
- Tidiga erfarenheter formar våra grundantaganen (rigida och globala antaganden om självet och världen)
- För att uppfylla dessa grundantaganden utvecklar vi villkorsantaganden. Exempelvis "jag är ful" som grundantagande och då villkorsantagande "om jag inte visar upp mig och pratar för mycket inför andra så kanske ingen märker det"
- Dessa är vidare en brygga till NAT och katastroftankar
- Tankarna är meningsbärande - t.ex. att inte göra bort sig inför andra som då kommer "upptäcka" det man tror sig veta om sig själv (ful och osmart) vilket kommer leda till en kraftigt oönskad konsekvens (social isolering)
29
Katastroftankar
**Katastroftankar är en typ av NAT där en person överdriver möjliga negativa konsekvenser av en situation och föreställer sig det värsta tänkbara utfallet**
- Vanligt för personer med ångest
- Kognitiv förvrängning där hjärnan tolkar situationer på ett överdrivet hotfullt sätt
- Katastroftankar kan hanteras bl.a genom kognitiv omstrukturering, exponering och mindfullness (observera tankarna utan att reagera på dem)
| Katastroftankar = NATs, NATs =/= katastroftankar
30
Topografisk analys
**Analys av beteende på ytan**
- Hur ser beteendet ut rent observerbart utan ett försök att förstå sig på beteendets funktion
- Beteendet beskrivs objektivt utan syftestolkning
- Dras inga slutsatser om varför beteendet uppstår
- Exempelvis: observerar att personen biter på naglarna och undviker ögonkontakt vid sociala interaktioner
31
Funktionell analys
**Analys av beteendets funktion**
- Varför uppstår beteendet? Vilken funktion fyller det?
- Analys av orsaker och konsekvenser
- ABC
- Förstå och förändra beteende
- "Personen biter på naglarna och undviker ögonkontakt för att minska sin ångest i sociala situationer"
32
Mentaliserande kapacitet och dess påverkan på psykisk (o)hälsa
- Individer med bristande mentaliserande kapacitet har mycket lättare att feltolka andras intentioner. Det blir enklare att råka tillskriva sina egna intentioner på andras beteende, och således feltolka deras beteende
- God mentaliseringsförmåga är viktigt för självbild, självreglering och goda relationer
- Genom att tolka både egna och andras mentala tillstånd kan man förutsäga beteenden och undvika feltolkningar, vilket gör sociala relationer mer begripliga
- Om vi har bristande mentaliserande kapacitet kan vi inte tolka vad affekter vill säga oss och det kan vidmakthålla dysfunktionella inre konflikter och försvar som gör mer skada än nytta.
- Blir svårare att upprätthålla goda sociala relationer och undvika konflikter om man har svårigheter att sätta sig in i andra perpektiv och kontinulerligt feltolkar intentioner
33
Epistemisk tillit
**Tron att det går att lita på andra och att de kan ge relevant kunskap**
- Bristande epistemisk tillit kan bli ett stort hinder i terapirelationen. Svårt att få igenom stora framsteg om patienten inte litar på det man säger/ att interventionerna kommer vara gynnsamma.
- Mentalisering är ofta en grundförutsättning för epistemisk tillit --> om patienten känner sig förstådd och mentaliserad är det mycket större chans att denne tror på att det terapeuten säger är hjälpsamt och av relevans
- Intentionalitet och markerad spegling!
34
Namnge de 6 stegen av bedömning och analys inom KBT
1. Formulera problem
2. Samla in data
3. Analyser
4. Målsättning och interventioner
5. Resurser och hinder
6. Utvärdering
| Freud Sitter Alltid Med Roliga Uttryck
35
Förklara de 6 stegen av bedömning och analys inom KBT
**1. Problemformulering:** När sker problemet? I vilka situationer? Vad ska förändras? Bidragande faktorer till problemet? Konsekvenser i livet? Vidmakthållande och säkerhetsbeteende?
**2. Samla in data:** Patienten berättar, formulär, information från anhöriga, observationer, dagböcker, MINi. Identifiera över och underskottsbeteenden. Forma hypoteser! Kolla även på frekvens, duration, intensitet. Försök samla in så mycket data som möjligt under hela behandlingen.
**3. Analys:** Hypotser om hur beteende och kontext hänger ihop. Beteendeanalys - funktionella analyser. AntcedentBeteendeConsequence.
**4. Målsättning och interventioner:** Övergripande mål, målbeteenden, värderingar. Mål har generellt sätt en alliansskapande funktion och bygger bro mellan terapeut och patient. Exempelvis SMART eller SAM-mål. Detta är bra för att hålla sig inom relevanta samtalsämnen och on track. *"Hur hade min dag sett ut imorgon om jag inte hade dessa problem?"*
**5. Resurser och hinder:** Resurser - vad har vi att tillgå som kan optimera beteendeförändring? Vad har vi för hinder som står i vägen?
**6. Utvärdering:** Ska besvara hur behandlingen har gått och om interventionerna hade någon effekt eller inte.
36
Förklara yttre och inre över och underskottsbeteenden
**Yttre överskott:** Dessa styrs ofta av negativ förstärkning. Exempelvis - spenderar för mycket tid i soffan istället för att göra annat. Det är ofta dessa man vill minska, men kan ibland vara lite för mycket fokus på dessa.
**Inre överskott:** Negativa automatiska tankar, ex.v grubblande och ältande.
**Yttre underskott:** Fokus bör läggas på att öka dessa, lättare att börja med nya beteenden än sluta med gamla. Exempelvis umgås mer med kompisar.
**Inre underskott:** Tror för lite på sig själv och framtiden.
36
SORK-modellen
**Stimuli Organism Respons Konsekvens**
- *Verktyg inom beteendeanalys, används främst vid KBT. Hjälper till att kartlägga vad som leder till och vidmakthåller beteende genom att identifiera specifika faktorer i en situation*
- Stimuli - vad utlöser beteendet?
- Organism - hur påverkas individen av stimuli?
- Respons - vilka beteenden uppstår?
- Konsekvens - vad blir konsekvenserna av beteendet?
Exempel: social ångest
S (Stimulus): En person blir inbjuden till en fest.
O (Organism): Personen har en historia av social osäkerhet och negativa tankar som "Ingen gillar mig".
R (Respons): Personen tackar nej till festen och stannar hemma.
K (Konsekvens): Kortvarig lättnad, men långsiktig (negativ) förstärkning av undvikandebeteendet och social ångest.
37
SAM-modellen
**S**pecific **A**chieveable **M**easurable
- Specifik: målet ska vara tydligt definierat och konkret.
- Achieveable: målet ska gå att uppnå, realistiskt utifrån individens resurser
- Mätbart: det ska gå att följa upp och utvärdera om målet har uppnåtts
37
Varför föredras SAM före SMART?
- SMART-mål uppkom i bussinessvärlden. Bra eftersom de är konkreta, kanske inte alltid relevanta för den kliniska kontexten.
- Problematiskt att de är tidsbestämda. Även om man vill ha en viss förbättring inom en viss tid är det inte det som är det centrala, viktiga är att patienten blir hjälpt tillslut.
- SMART har lite för många kriterier
- SAM ökar relevansen och minskar komplexiteten
37
Säkerhetsbeteenden
**Beteenden som ger lindring i stunden men vidmakthåller problematiken långsiktigt**
- Gör att man klarar av situationen i stunden men aldrig slutar vara rädd för den
- Ex.v. tar med mediciner ifall man skulle få en panikattack
38
Grundantaganden
**Rigida och globala antaganden om sig själv, världen, framtiden och om andra människor**
- Fundamentala sanningar som kan appliceras i alla sammanhang
- Exempelvis: rätt ska vara rätt, andra människor vill mig illa, det är viktigt att älska sig själv
39
Villkorsantaganden
**Regler om hur man bör leva baserat på grundantaganden**
- Villkorsantaganden = brygga mellan NAT och grundantaganden
- Om en person exempelvis har grundantagandet "jag är värdelös" kan de utveckla villkorsantagandet "om jag alltid presterar på topp så är jag värd något"
- Man ser ofta sig själv som misslyckad om man inte lever upp till dessa antaganden. Detta kan leda till stress, utmattning, självkritik och låg självkänsla.
-
40
Sokratisk frågemetod
Sokratisk frågemetod är en samtalsmetod där terapeuten använder öppna, utforskande frågor för att hjälpa klienten att själv reflektera, ifrågasätta och omvärdera sina tankar. Målet är att klienten ska tänka öppet och flexibelt kring sina tankar istället för att terapeuten ska säga vad som är rätt eller fel.
41
Exempel på saker man kan säga till klienten angående den utvärdering av behandling och rational som ges
- Först och främst är det viktigt att löpande utvärdera behandlingen!
- ROM, kontinueligt tillämpa olika formulär och mätverktyg. Presentera resultatet till klienten, föreslå lämpliga anpassningar, förklara för klienten vad utvärderingsmåtten visar
- Kan använda nomoteitiska (standardiserade, hjälpa psykolog i början att veta problematiken) PHQ9, GAD-7
- Idiografiska (individanpassade, subjektiva, meningsfulla för klienten)
- Bäst att kombinera nomoteitiska och idiografiska - avgränsar problemområde i början men fortlöpande mer individanpassat och meningsfullt mått
- Det är viktigt att klienten tar del av den kliniska återkopplingen --> diskussion --> optimal vård
- Rationalen till varför klienten ska fylla i utvärderingsmåtten presenteras sokratiskt. Viktigt att ta hänsyn till klientens tankar och känslor om det föreslagna upplägget
- Poängtera: många motiveras av att se progression, lära sig mer om det mindre måendet, mindre ensamma och validerade när de möter ett formulär som beskriver den egna problematiken
- Måtten är objektiva, kan hjälpa till att upptäcka hinder, revidera interventioner, kartlägga mönster
42
# Typ enligt Bordin?
Vilka komponenter är viktiga inom allians och hur kan man som psykolog bidra till dessa?
**Bond, goals, tasks**
- God känslomässig kvalité i relationen (bond)
- Enighet om terapins mål (goals)
- Enighet om terapeutisk metod (tasks)
- Den relationella aspekten främjas genom att vara empatisk, visa värme, genuint intresse, vara inlyssnande
- Krävs en balans mellan den relationella aspekten för att skapa tillit och trygghet i rummet. Samtidigt som det är ett samarbete, tydlighet och transparens i vad man gör och varför.
- Förklara vilka mål som finns, vilken metod som används för att sträva mot målen och även varför
Chattis: *"Terapeutisk allians kan främjas genom att visa värme, respekt och genuint intresse. Detta skapar en trygg och samarbetsinriktad miljö. Detta innebär att vara empatisk, lyhörd och normalisera klientens upplevelser. Mål bör utvecklas i samråd med klienten, där metodval och uppgifter tydligt kopplas till terapins syfte genom psykoedukation. PDT kräver mer konfrontation och lyhördhet, KBT betonar respekt och engagemang"*
43
Metakommunikation
**Kommunikation om själva kommunikationen**
- Kommunicerar om det som händer medan det sker
- Hur vi kommunicerar snarare än själva innehållet i det som sägs
- Lyfter och reflekterar kring hur något sägs, vilka underliggande budskap som finns och hur det påverkar samspelet
- Genom att lyfta kommunikationen blir det lättare att undvika missförstånd genom exv. feltolkningar och konflikter
- Ex: *"Vi har diskuterat det här flera gånger, men det känns som att vi inte riktigt förstår varandra. Vad tror du att vi gör som gör att vi fastnar?"*
44
Vad är ett toleransfönster?
Ett toleransfönster är det fönster där en patient är mer benägen att känna sig trygg och mottaglig, och vågar göra närmanden mot det som kanske skrämmer lite. Det ska inte vara för utmanande men samtidigt inte för enkelt.
45
Agens
- Förmågan att se sin egen del i meningsskiljaktigheter
- Förstå sin påverkan på andra; därmed kunna reglera känslor/beteende om så krävs
- Även förståelsen och medvetenheten om att man själv har egna intentioner (ej föra över dessa på patienten)
- Agens utvecklas i barndomen i relation till omgivningen (ex.v. genom markerad spegling). Förståelse av att man har affekter som ska kommuniceras och regleras
- Utan agens kan man känna att "livet bara händer en" och att man saknar kontroll och copingmekanismer
46
Vilka är de gemensamma faktorerna för KBT oavsett fas?
| Finns jättemånga
- Pragmatism: fokus på handlingar och påståendens faktiska konsekvenser
- Fokus på nuet genom utlösande och vidmakhållande faktorer (även om det kan vara viktig så är det inte lika stort fokus på det som lett oss hit)
- Konkreta mål som skapas tillsammans, detta bygger allians
- God allians är en förutsättning
- Klienten ses som den främsta experten på sitt liv och problematik, terapeuten ger "hjälp till självhjälp"
- Funktionalistisk ansats; vad fungerar egentligen i pratiken?
- Ej begränsat till terapirummet
- Hemuppgifter - det mesta av arbetet sker utanför terapirummet
- Psykoedukativ ansats
- Kontinuelig mätning av patientens framsteg
47
Inre konflikt
- Enligt PDT är inre konflikter grunden till psykiska besvär
- Känslor och behov krlockar ibland med värderingar och realistiska mål
- Kan upplevas som skrämmande, smärtsamma eller oacceptabla om de krockar med individens moraliska normer
- Behoven/tankarna/känslorna upplevs som lika vikiga men svåra att förena
- Exmepelvis: verkligen vilja åka på en resa men inte kunna rättfärdiga att spendera pengar på sig själv eftersom man är en "sån som sätter andra först"
48
Dysfunktionell konflikt
**En dysfunktionell konflikt uppstår när individen har lärt sig att uttryck av känslor och behov är hotfullt. Detta är ofta som ett svar på att AP har ignorerat, felsvarat eller bestraffat känslosignaler under uppväxten.**
- Behov undertrycks till förmån för att upprätthålla relationen med AP --> skapar rigida och dysfunktionella lösningar för att hantera inre konflikter
- Dessa uppstår när ett barn exempelvis uttrycker ett behov (närhet och tröst) men upprepade gånger möts av avvisande eller bestraffning. Detta barn börjar då associera dessa känslor med hot. För att skydda relationen med AP lär sig barnet att förneka sina egna känslor och behov.
- Detta sker ofta i en tidig och sårbar utvecklingsfas - barnet är beroende av AP för överlevnad. Leder till att det inte utvecklas en lika flexibel och adaptiv copingstrategi. Utvecklas försvarsmekanismer för att undvika smärtan av de icke-bearbetade känslorna.
49
Nämn tre centrala ståndpunkter inom pdt
1. Känslor
2. Barndom
3. Inre konflikt
50
Vad spelar våra APs svar på våra beov för roll?
- Lär sig vilka känslor som är okej att uttrycka och inte
- När man kan uttrycka känslor och med vem
- Genom detta formas våra känslor och hur vi bemöter andras känslor
51
Vad innebär det att göra en markerad spegling?
- Markerad spegling innebär att man speglar känslor på ett sätt som gör de begripliga. Detta görs på ett modifierat och reglerat sätt. Detta hjälper barn att sätta ord på och förstå sina affekter, och därmed utveckla emotionsreglering.
- Exempel: *Barn gråter av rädsla. Förälder "oj blev du rädd? Det var en hög smäll, men det är ingen fara"*. Visar att de förstår barnets känsla men reglerar den på ett lugnt och reglerat sätt.
- Om föräldern inte speglar alls kan detta leda till att barnet får svårt med emotionsreglering och således en sämre mentaliseringsförmåga.
52
Grundläggande principer som KBT baseras på
- Den kognitiva principen: emotionella reaktioner påverkas starkt av av våra kognitioner (tolkningen av situationer)
- Beteendeprincipen: våra agerande är viktiga för att förändra eller upprätthålla/vidmakthålla psykologiska tillstånd
- Här och nu principen: fokus på det som händer nu, även om tidigare händelser inte bortses från är de inte det centrala
- Interpersonella principen: KBT sker inom en working alliance, görs tillsammans och inte "på patienten"
53
Operant inlärning
Beteendeförändring genom förstärkning och bestraffning
54
Positiv negativ förstärkning
**Ökar sannolikhet för beteende**
- Positiv: lägger till nåt bra (diplom för att prestera bra på tävling --> motiverad att träna mer)
- Negativ: tar bort nåt dåligt (huvudvärkstablett)
55
Positiv negativ bestraffning
**Leder till minskat beteende**
- Positiv: addera nåt som är dåligt (fortkörning för böter)
- Negativ: ta bort något som är bra (får inte hålla på med iPaden efter att ha startat bråk --> bråkar mindre)
56
Tankefällor
Tankefällor, även kallat kognitiva förvrängningar, är systematiska tankemönster som kan leda till negativa känslor och ohjälpsamma beteenden
57
Becks generiska modell
- Menar att kognitioner uppstår i kontext - de är inte slumpmässiga.
- Inlärningshistoria och tidiga erfarenheter ger upphov till grundantaganden (rigida och globala antaganden om världen, andra och en själv), vilka i sin tur leder till villkorsantaganden/livsregler i syfte att hantera sina grundantaganden/scheman.
- Villkorsantaganden är som en brygga mellan grundantaganden och negativa automatiska tankar
58
Funktionell analys
- Allt beteende fyller en viss funktion
- Dessa analyser görs för att förstå ett beteendes funktion och varför det vidmakthålls
59
Mer genomgripande ROM
De tre viktiga utgångspunkterna i ROM är
1. Regelbunden datainsamling
2. Återkoppling regelbundet
3. Anpassning av process vid behov
Viktigt att ge rational!!
Både nomotetiska (standard, kvalitétssäkring, skönt att andra har samma problematik) och idiografiska (individanpassade, tydligt vad man jobbar mot, enklare att se framsteg)
+ (+) ser vad som funkar och inte
+ (+) motiverar när man ser förbättring
+ (+) underlättar minne (påminns om progress)
+ (+) blinda fläckar
- (-) passar ej alla klienter
- (-) försvagar allians om syfte utelämnas
60
Agenda
Agenda bör innehålla:
- Genomgång av senaste veckan (hemuppgift, mående)
- Utvärdering av förra samtalet
- Hur det har ändrats sedan sist
- Main topics för förra mötet
- Ny hemuppgift och feedback på denna session
Bra med agenda
- Struktur för att använda tiden effektivt
- Fokus på relevanta problem
- Engagemang och aktivt deltagande
Svårt med att sätta agenda:
- För många ämnen, för breda ämnen, börja gräva i problem innan man satt agenda
61
Vad är viktigt att tänka på vid hemuppgifter?
- Logiska och relevanta utifrån sessionen
- Genomförbart
- Patienten ska få en aktiv del i att bestämma, ökar relevans och förståelse
- Detaljerad planering - ska vara enkelt att förstå vad det är man ska göra
- Rimliga - patienten har ett liv utanför terapin
