Geografi 1: Grunder, Bergarter och endogena / exogena processer Flashcards

1
Q

1, Beskriv Jordens uppbyggnad. Använd begreppen: inre kärnan, yttre kärnan, manteln, astenosfär och litosfär.

A

Inre kärnan består troligtvis av nickel och järn. Trycket här är 5-4 miljoner gånger större än vid jordytan. Trots att temperaturen beräknas vara 6-7000 grader celcius, är inre kärnan fast pga det höga trycket. Yttre kärnan tros vara flytande men består av samma beståndsdelar som den inre kärnan. Manteln består troligtvis mest av järn och magnesium rika mineral. Den övre delen av manteln kallas astenosfären. Denna del är troligtvis delvis smält och det radioaktiva sönderfallet skapar långsamma virvelrörelsen, så kallade konvektionsströmmar. Litosfären består av mantels fasta övre del och jordskorpan. Jordskorpan är uppbyggd av sisal och sima. Sisal är det övre granit skiktet som byggs upp av framför allt kisel och aluminium. I det undre skiktet dominerar kisel och magnesium och kallas därför sima.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

2, Varför vet vi inte med säkerhet att jordens inre är riktigt beskrivet?

A

Eftersom vi endast borrat oss ner i det absoluta yttersta skiktet. Resten består av indirekta informationsvägar som hur tryckvågor breder ut sig i jordklotet och hur meteoriter är uppbyggda. Direkta mätningar kan endast göras ner till ca 1.3 mil av de 637 milen till jordens medelpunkt. Det kan utföras i djupa gruvor och borrhål. Men ett försök att borra genom jordskorpan har inte kunnat fullföljas. Det var i det sk Mohole-projektet. Det utfördes från fartyg i stilla havet utanför Mexico. Trots att det är komplicerat att borra genom botten av ett djuphav valdes ett sådant ställe, därför att ocean bottnarnas jordskorpa är tunnare än kontinenternas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

3, Vem var Alfred Wegener och vad har han fått för betydelse?

A

Alfred Wegener var en tysk meteorolog som, 1912, presenterade kontinentaldrift teorin. Han mena att jordytan är i ständig rörelse och detta bevisade han genom hans teori. Han upptäckte att jordens kontinenter passade ihop som ett pussel och dessa kontinenter hade en gång suttit ihop som en enda kontinent, som kallas Panga. Pangea bevisades på 60-talet, genom fynd av mönster i djuphavens struktur / topografi, fossil, magnetiserings riktningen i ocean bottnarnas bergarter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

4, Vad menas med kontinentaldriften?

A

Det som menas med kontinentaldriften är att jordytan (jordskorpan) är i ständig rörelse och flyter på jordens inre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

5, Vilka forskningsresultat stödde teorin om kontinentaldriften?

A

Paleomagnetism är forntida magnetism bevarat i en bergart så som den såg ut när den bildades.Noggranna mätningar från satelliter visade att det pågår en kontinentaldrift. Fossilfynd från båda sidor om Atlanten visade sig ha samma ursprung. Det radioaktiva sönderfallet i jordens inre är en enorm energikälla, vilken skapar rörelser i manteln.

Wegeners teori visades stämma genom att man tittade på Pangea, den jättekontinent som en gång bestod av alla våra kontinenter. Pangea bevisades på 60-talet, genom fynd av mönster i djuphavens struktur / topografi, fossil, magnetiserings riktningen i ocean bottnarnas bergarter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

6, Vad var Pangea?

A

Pangea gick sönder för ca 250 miljoner år sedan, men var en sammansättning av dagens kontinenter till en enda stor kontinent. Jordens plattor flyttas med 1-15 centemeter per år, vilket gör att kontinenterna kommer till slut ändra plats eller vissa klyvas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

8, Beskriv litosfärens rörelse med följande begrepp; konvektionsströmmar, litosfärplattor och plattektonik.

A

Konvektionsströmmar med hett material i astenosfären stiger uppåt som “luft över eld” och spräcker den fasta litosfären. Vid ytan kyls det av och pressas åt sidan och sjunker. Denna rörelse kallas plattektonik. Litosfären är sprucken i ca 20 delar, 7 stora delar, i litosfärplattor / tektoniska plattor och dessa rör sig i förhållande till varandra. Denna uppdelning orsakas av det konvektionsströmmar i manteln. Konvektionsströmmarna skapas genom att kärnreaktioner hettar upp material som därmed stiger. Det är i huvudsak vid plattgränserna som jordbävningar och vulkanutbrott sker. Det finns olika typer av plattgränser; Konvergenszon - kollisionszon, konvergenszon - Subduktionszon, Oceanisk mittrygg - en divergenszon och förkastningslinje.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

9, Vi skiljer på tre olika plattrörelser. Förklara följande fenomen och vilka landskapsformer de ger upphov till.

A

Det finns olika typer av plattgränser;
kollisionszon: konvergenszon och Subduktionszon,
Oceanisk mittrygg - en spridningszon/divergenszon
och
förkastningslinje.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

9, Vi skiljer på tre olika plattrörelser. Förklara följande fenomen och vilka landskapsformer de ger upphov till.
a, plattorna glider isär

A

När plattor glider isär, kallas denna konvergenszon för en spridningszon / divergenszon. Det förekommer ofta jordbävningar i sprickzonen och vid vulkanutbrott väller det upp nytt material. Detta bildar ny havsbotten (sk oceanbottenspridning).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

9, Vi skiljer på tre olika plattrörelser. Förklara följande fenomen och vilka landskapsformer de ger upphov till.
b, plattorna kolliderar

A

Kollisionszoner kan delas in i två olika typer; Subduktion och konvergens. En konvergens är en kollisionszon där plattorna är lika lätta trycks uppåt, då kan mäktiga bergskedjor bildas. När plattorna kolliderar kallas detta för subduktion. Det orsakas av en tunnare oceandel av plattan pressas under den tjockare kontinentalplattan. Berggrunden smälter till magma och när den trängs upp till ytan igen, förekommer vulkanutbrott. I en subduktionszon bildas också djuphavsgravar. Exempel på detta är Marianergraven utanför Japan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

9, Vi skiljer på tre olika plattrörelser. Förklara följande fenomen och vilka landskapsformer de ger upphov till.
c, Plattorna förflyttas längs med varandra.

A

När plattorna förflyttas längs med varandra kallas denna zon för en förkastningszon. En förkastningszon uppstår när plattor glider längs med varandra. Ojämlikheter gör att plattorna hakar i varandra, stannar upp, bygger upp spänningar som ökar och frigörs i form av jordbävningar. När denna spänning släpper bildas kraftiga jordskalv. Ett exempel på detta är San Andreasförkastningen i Kalifornien.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  1. Förklara the Ring of Fire runt Stilla havet.
A

Området kring still havet kallas det pga all vulkanisk aktivitet längst med gränserna . En stor andel av jordbävningar och vulkanutbrott som sker, sker längs de stora plattgränserna som kallas för The Ring of Fire. Området kring Stilla Havet kallas the ring of fire pga alla vulkaniskt aktiva plattgränser. Jordbävningarna uppkommer när spänningar byggs upp i jordskorpan eller övre manteln. Vulkanerna är uppkommer vid subduktionszoner. Det är den lättare ocean plattan som trycks ner under kontinentalplattan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  1. Förklara hur följande landskapsformer bildats:
    a, Marianergraven
A

Marianergraven utanför Japan uppkom genom när två plattor kolliderade i en subduktionszon. Oceanplattan (Vilken är mycket tunnare än kontinentalplattan) trycks ner under den tjockare kontinentalplattan. Där smälter den pressade berggrunden till magma, som senare trängs upp igen till ytan. Det är vid denna process som vulkanutbrott och djuphavsgravar förekommer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  1. Förklara hur följande landskapsformer bildats:
    b, Anderna
A

Bildades vid en subduktionszon när kontinentalplattan mötte oceanplattan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  1. Förklara hur följande landskapsformer bildats:
    c, Himalaya
A

Bildades vid en konvergenszon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  1. Förklara hur följande landskapsformer bildats:
    d, Great Rift Valley
A

Bildades troligtvis vid början på en spridningszon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

12, Förklara uppkomsten av följande vulkaner:
a, Stratovulkan (kägelvulkan)

A

Det är när lava har en hög halt av kiseldioxid, vilket ger trögflytande lava och blir till Stratovulkaner. Dessa vulkaner har den “typiska” konformade vulkanen. Dessa är ofta explosiva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

12, Förklara uppkomsten av följande vulkaner:
b, Sköldvulkan

A

Sköldvulkaner har en basisk lättflytande lava, vilket innebär att dessa har en låg halt av kiseloxid. Detta bildar de platta sk sköldvulkanerna. Dessa uppkommer vid sprickzoner, på exempelvis Island eller Azonerna och är oftast mindre explosiva och ofta av dessa sortes vulkaner. EX på sköldvulkaner: Kilauea och Mauna Loa på Hawaii, Piton de la Fournaise på ön Reunion i Indiska oceanen och Skaldbreiour på Island.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

13, Varför skiljer sig utbrotten åt mellan vulkanerna?

A

Utbrotten skiljer sig mellan vulkaner eftersom det handlar bla om lavans egenskaper, vilket har betydelse i utbrottets karaktär, vilken grad av våldsamhet vulkanen har, mängden aska som befinner sig i atmosfären och vulkanens utseende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

14, Hur uppkommer en ”hot spot”?

A

En “Hot spot” bildas i områden med hög radioaktiv värmeutveckling i mantelns övre del vilket medför att plattan spricker och lava kan tränga fram. Detta bygger i sin tur upp vulkaner.
Hawaii är en hotspot.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

15, Varför är områden kring vulkaner ofta tätbefolkade?

A

Vulkanisk aska skapar bördiga jordar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

16, Förklara geometrisk energi

A

Geotermisk energi är när man utnyttjar energin som finns i berggrunden för att värma upp exempelvis vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

17, Förklara hur en jordbävning uppkommer

A

Jordbävningar uppkommer när spänningar i jordskorpan släpper. Spänningen byggs upp när plattorna rör sig och griper tag i varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

18, Vad menas med att Richterskalan är logaritmisk?

A

Att Richterskalan är logaritmisk innebär att ett skalv med magnituden 6 ger upphov till vibrationer där amplituden är tio gånger större, än med magnituden 5 och 100 gånger större än med magnituden 4. Den frigjorda energin ökar med ungefär en faktor 30 för varje steg på skalan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad menas med jordbävningens epicentrum?

A

Platsen på jordytan ovanför fokus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad menas med jordbävningens fokus?

A

Det är den plats där spänningarna släpper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Varför drabbas fattiga länder hårdare än jordbävningar än rika länder?

A

Fattigare länder drabbas hårdare eftersom dessa områden inte har möjlighet att bygga kraftiga motståndskraftiga byggnader och infrastruktur samt på grund av detta, kan det vara svårare med räddningsarbete och återuppbyggnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Varför förekommer inga jordbävningar i Sverige?

A

Sverige är lokaliserat i mitten på en kontinentalplatta vilket betyder att vi inte utsätts för kraftiga jordbävningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

I Sverige kan mindre jordskalv förekomma. Hur tror man att jordskalven uppkommer?

A

Sverige ligger mitt på en kontinentalplatta och därför drabbas inte vi lika hårt av skakningarna. Däremot kan tror man att jordskalven uppkommer när plattorna runt omkring glider i motsatt riktning. Detta kan förekomma vid en förkastningszon, då två plattor glider längst med varandra. När detta sker byggs det spänning, vilket ökar och som tillslut frigörs i form av jordbävningar. Men det är vid denna avspänning som kraftiga jordskalv kan bildas och det är detta vi kan känna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur skapas en Tsunami?

A

En tsunami skapas när det sker en jordbävning på havets botten samtidigt som havsbotten höjs eller sänks. Denna rörelse upp eller ned sätter igång en rörelse av stora vattenmassor och bildar en jättelik våg. När vågen når grundare vatten bromsas den upp. En tsunami kan orsaka stora skador vid bebodda kuster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad betyder och vad är Geografi?

A

Geo betyder jord och grafi betyder beskriv.

Tvärvetenskapligt ämne (Naturvetenskap och kulturvetenskap)
Jordens förutsättningar och hur vi människor (ut)nyttjar/påverkas av/påverkar dessa

  • Naturliga förutsättningar som berggrund, jordart, vatten, klimat och växtlighet.
  • Det som står ovan ger oss resurser, förutsättningar och begränsningar
  • Vi påverkar resurserna och förutsättningarna genom vårt (ut)nyttjande

Geografi handlar om att beskriva världen ser ut
- Jordens uppbyggnad
- Jordytan
- Människor som bor på jorden
Man vill förstå helheten men också analysera detaljer
Geografer letar efter samband och mönster och försöker förklara orsaker och bedöma konsekvenser för livsvillkor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Förklara följande begrepp:
a, naturligt kretslopp

A

Att det i naturen hela tiden omvandlas materia och energi. Exempel på ett naturligt kretslopp är bergartscykeln och vattnets kretslopp.

33
Q

Förklara följande begrepp:
b, Icke-förnybara naturresurser

A

Finns bara i en viss mängd och förnyas inte i den takt vi människor utnyttjar dem. Överutnyttjande av dessa naturresurser innebär att de inte kommer att finnas kvar till framtida generationer.

34
Q

Förklara följande begrepp:
c, Förnybara naturresurser

A

Naturresurser som hela tiden nybildas och därmed inte kan överutnyttjas. Exempel vindkraft.

Naturresurser som hela tiden nybildas och därmed inte kan överutnyttjas. EX: vatten-och vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi och vindkraft.

sådana som hela tiden förnyas som man inte kan ta slut på, vågenergi, geotermisk energi, solenergi, vindkraft.

35
Q

Varför är begreppet landskap viktigt inom geografin?

A

När man pratar om landskap menar man varje område på jordytan som har en speciell karaktär. Om det inte bär tydliga spår efter människan är det ett naturlandskap. Exempelvis bergslandskap eller ökenlandskap. Lämnas naturlandskapet opåverkat av människan förändras detta ändå genom inverkan av exempelvis vatten, is, vind och vulkanism. När människan för sin bosättning och försörjning utnyttjar jordens resurser, omvandlas naturlandskapet till ett kulturlandskap. Sedan finns det olika typer av kulturlandskap, som jordbruk ger ett jordbrukslandskap, skogsbruk blir ett skogsbrukslandskap, industrilandskap, stadslandskap och transport landskap etc.

36
Q

Vad studeras inom regionalgeografin?

A

Inom regionalgeografi studeras hur människans aktiviteter i samverkan med miljön leder till olika livsmiljöer eller geografiska regioner.
- Homogena regioner
- Funktionella regioner

37
Q

Vad är ett mineral?

A

En mineral är oftast en kemisk förening.
Uppbyggda av ett eller flera olika grundämnen, vilka har bestämda kemiska sammansättningar och kristallstruktur.

38
Q

Vad är en bergart?

A

Det är olika mineraler som bygger upp och bildar våra bergarter.

39
Q

Vad är malm?

A

Malm är en brytvärd metallhaltig mineral.

40
Q

Vad är metaller?

A

Ett grundämne med metalliska egenskaper. Metaller finns i till exempel mineraler, som kan hittas i jordens grundämnen.

41
Q

Bergarter delas upp i tre huvudgrupper, vilka?

A

Det tre huvudgrupperna som bergarter delas in i är magmatiska, sedimentära och metamorfa bergarter.
Magmatisk = Diabas - isoleringsmaterial och vägbeläggningsmaterial i krossad form (makadam)
Sedimentär = Slipad kalksten - byggmaterial i EX trappor (rörformad fossil)
Metamorfa = Marmor - i inredning och monument.

42
Q

Förklara bergartscykeln

A

Vår jord förändras hela tiden. Ny bergartsmassa väller fram ur vulkaner och skapar nytt land. Nya bergskedjor bildas när litosfärplattorna stöter ihop. Samtidigt som jordytan byggs upp arbetar andra krafter med att bryta ned den igen. Ras, skred, rinnande vatten, is och vind förflyttar det lösa materialet från högre till lägre nivåer och det mesta hamnar slutligen på havsbotten. Slutstationen för transporten är alltså havet och havsbotten. Där hopas sedimenten i lager på lager. Avlagringarna blir med tiden allt mäktigare och tyngre. De understa lagren utsätts för ett enormt tryck och kittas ihop till sedimentära bergarter. De kan i samband med bergskedjeveckning även tryckas ned djupare i jordskorpan, hettas upp och genomgå en omvandling, en metamorfos. Kanske smälts de ned helt och blir till granit för att så småningom lyftas upp igen i form av nya bergskedjor. En sådan materiens kretslopp - en bergarts cykel - tar hundratals miljoner år.
Mer specifikt;
Magmatiska bergarter så som granit, porfyr, lava i berg transporteras, genom yttre krafter i form av nedbrytning (vittring eller erosion) till havets botten, där det samlas som avlagring. Avlagringen är i form av sand, lera och/eller kalkslam, som ligger på havets botten. Dessa kallas för sediment. Genom tryck från ovan, trycks de magmatiska bergarterna ned i marken, trycket omvandlar dessa bergarter till sedimentära bergarter i form av bla sandsten, lerskiffer och kalksten. Genom vittring och erosion kan dessa åter omvandlas som sediment på havsbotten. Processen kan också fortsätta och istället omvandla det sedimentära till metamorfa bergarter. Detta bildas genom att trycket från ovan gör att bergarterna pressas ned mot lavan. Det är trycket tillsammans med värmen som då skapar det metamorfiska bergarterna i form av kvartsit, gnejs och marmor. Dessa kan återigen, genom vittring och erosion omvandlas till sediment på havsbotten. Dessa bergarter kan också, genom fortsatt tryck ovanifrån och värmen från de inre krafterna, smälta ned till magma. När magman trycks tillbaka upp till ytan, svalnar den sakta och sedan stelnar. Den stelnade magman åter omvandlas nu till magmatiska bergarter, När det magmatiska bergarterna trycks, tillsammans med temperaturen under jordskorpan kan de omvandlas till metamorfa bergarter.

43
Q

Ge tre exempel på hur vi använder berggrunden

A

Vi är beroende av berggrunden och använder den mycket idag. Till exempel används bergarter inom tillverkning av vapen, redskap och smycken. Det används också i byggmaterial samt inom utvinning av metaller. Mineraler är uppbyggda av ett eller flera olika grundämnen, vilka har bestämda kemiska sammansättningar och kristallstruktur. Bergarterna består av blandningar av ett eller flera mineraler som bla slipad kalksten, vilket är en sedimentär bergart och används som byggmaterial i tex trappor (rörformad fossil). Ytterligare används marmor, vilket är en metamorf bergart och används i inredning och monument. Diabas är ytterligare en viktig bergart, vilket tillhör den magmatiska bergarter och används som vägbeläggningsmaterial i krossad form.

44
Q

På vilket sätt kan berggrunden vara en lokaliseringsfaktor för samhällsbildning?

A

Ställen som Kiruna och Malmberget är två order som bildats eftersom det fanns möjlighet att bryta järnmalm i och med järnvägens utbyggnad på 1900-talet.

45
Q

Ge exempel på två orter i Sverige som är beroende av malmbrytning.

A

Två orter i Sverige som är beroende av malmbrytning är Gällivare och malmberget.

46
Q

Hur och när bildades den sedimentära berggrunden som finns på Gotland?

A

Den gotländska, sedimentära berggrunden är uppbyggd av både sedimentavlagringar och fossila rev som omfatta själva reven. Detta bildades för flera miljoner år sedan under tiden kallad Silur. Reven i den sedimentära berggrunden var av bla olika svampdjur och koraller.

47
Q

vad betyder geografi

A

jordbeskrivning: geo= jord + grafi= beskriv

48
Q

förklara naturligt kretslopp.

A

Att det i naturen hela tiden omvandlas materia och energi. Exempel på ett naturligt kretslopp är bergartscykeln och vattnets kretslopp.

flödet av materia och energi som strömmar, det omvandlar hela tiden materia och energi i naturen. vattnets kreslopp, naturliga kretslopp som vi männiksor inte skapat. Bergartscykeln hur bergarter bildas

49
Q

icke förnybar naturresurs?

A

Menar man att det finns bara i en viss mängd och förnyas inte i den takt vi människor utnyttjar dem. Överutnyttjande av dessa naturresurser innebär att de inte kommer att finnas kvar till framtida generationer (sådant som finns i viss mängd). EX: Malmer och fossila bränslen etc.

Att det går att ta slut förnyas inte i den takten vi människor använder det, som kol och olja, i framtiden kommer vi inte kunna navända oss av det

50
Q

Vad menas med hållbar utveckling?

A

(Sustainable development)
Dagens behov ska tillgodoses utan att framtida generationers försörjning hotas, vilket ska ske genom hållbar utveckling. EX: Kretslopp-,hushållning och återanvändande tänkande

51
Q

Resurs?

A

Något vi har nytta eller glädje av. EX: Hav= Resurs för fiske och sjöfart etc

52
Q

Naturresurser?

A

Sånt på eller under jordytan som vi har nytta eller glädje av. EX: Bördig jord, mineral, fossila bränslen etc

53
Q

Råvaror?

A

Naturresurser kan användas som råvaror. Något som används för att framställa något anändbart. EX: Framställs av skog (massved) pappers-massa.

54
Q

Plats - den geografiska kärnan

A

Definition: Ett geografiskt område av olika storlek och utseende som människor anser meningsfulla.
Läge/lokalisering
Absolut läge
Relativt läge
lokal
Platskänsla

55
Q

Plats: Läge / lokalisering?

A

Läge/lokalisering - det handlar om att man kan hitta platsen genom exempelvis koordinater på en karta.

56
Q

Plats: Absolut läge

A

Absolut läge - koordinater på en karta

57
Q

Plats: Relativt läge

A

Relativt läge - i förhållande till något annat

58
Q

Plats: Lokal

A

lokal - handlar om platsens egenskaper (utseende, innehåll och funktion). Här får vi också en uppfattning om täthet. Ex om bebyggelsen är spridd eller koncentrerad, dvs att vi få en känsla av platsens lokaliseringsmönster

59
Q

Plats: Platskänsla

A

Platskänsla - handlar om att resonera kring hur platsen uppfattas ur olika perspektiv och analysera varför.

60
Q

Rum

A

Nära besläktat med begreppet plats och används som grund för geografiska analyser.
En rumslig dimension
En rumslig jämförelse
Ett rumsligt medvetande

61
Q

Rum: Rumslig dimension

A

En rumslig dimension innebär att analysera fenomen eller händelser i och mellan platser.

62
Q

Rum: Rumslig jämförelse

A

En rumslig jämförelse av något innebär hur något fördelar sig över en viss yta jmf. med en annan yta. Exempelvis befolkning, naturresurser eller spridning av sjukdomar eller bränder.

63
Q

Rum: Rumslig medvetande

A

Ett rumsligt medvetande är att förstå var något är i förhållande till något annat

64
Q

Skala

A

Oftast förknippas med en matematisk term som förklarar hur en karta ska förstås i relation till verkligheten
Skala kan användas för kategorisering
delning och sortering
Skala kan också vara lokal regional och global
Beroende på skala kan ett problem få olika lösningar

Till exempel så kan skala användas för att analysera resurstillgångar, konsumtion, sjukdomsspridning eller minskning av arter.. utifrån en lokal, regional och global skala.

Sker en sjukdomsspridning lokalt kan det ju vara allvarligt och medföra problem, men sprids det regionalt och sedan globalt så behöver andra aktörer vara med och lösa problemet.

65
Q

Kulturgeografi? och Naturgeografi?

A

Kulturgeografi
Geografiska studier som rör bland annat sociala politiska och ekonomiska aspekter

Naturgeografi
Geografiska studier som rör bland annat klimat, växtlighet, berggrund, hydrologi, vulkanism

Geografer studerar dessa förhållanden på lokal, regional och global nivå.

Vi tittar på jorden och mänskligheter ser ut.

Det handlar om de här naturliga förutsättningarna som finns på jorden.

66
Q

Naturlandskap VS Kulturlandskap

A

Naturlandskap = saknar tydliga spår av mänsklig påverkan
Urskog eller
Delar av fjällen

Kulturlandskap = Naturlandskap som har påverkats av människan
Jordbruk ger Jordbrukslandskap
Skogsbruk ger skogsbrukslandskap
Stadsbebyggelse ger stadslandskap

67
Q

Naturlandskap - Urskog i Sverige

A

Urskog
Kulturskog
Naturskog

Exempel på naturlandskap är Vostoksjön.

68
Q

Urskog?

A

Urskog är skog som aldrig har utsatts för mänsklig beröring som skogsbruk eller jordbruk. EX: Urskog finns mest i fjälltrakter men vissa delar i skyddade områden nära mer tätbefolkade områden.

69
Q

Kulturskog?

A

Kulturskog är motsatsen till urskog och ett resultat av skogsplantering.

70
Q

Naturskog?

A

Naturskog är ett mellanting mellan urskog och kulturskog och har inte utsatts för mänsklig verksamhet på 150 år.

71
Q

Endogena- och exogena processer?

A

Endogena krafter bygger upp jordskorpan (Inre processer)
medans de
Exogena krafterna bryter ner jordskorpan (Yttre processer)

Långsamma processer så som kontinentaldrift - jordens geologiska uppbyggnad Erosion

Snabba processer så som vulkanutbrott och jordbävningar. Väderfenomen

72
Q

Exempel på Endogena processer (Inre processer)

A

Jordens inre
Kontinentaldrift
Jordbävningar
Vulkanism

73
Q

Exempel på Exogena processer (Yttre processer)

A

Hydrologi
Klimatologi
Vittring
Erosion
Sluttningsprocesser

74
Q

Konsekvenser av vulkanutbrott

A

Kan pågå från en halvtimme till flera år
Askan kan sväva omkring och orsaka stora mängder aska lokalt nära vulkanens utbrott och men också sväva långt till andra delar av världen
Askan medför bördig jord och lockar därför till sig bosättningar
Risker för överraskande utbrott är mindre idag p.g.a. mätinstrument och övervakning av seismologisk aktivitet längs sluttningarna som mäter seismologisk aktivitet
Gejser (geometrisk energi)

75
Q

Jordbävningar

A

Den naturkatastrof som orsakar störst skadpr

Två tredjedelar av alla jordbävningar sker i “the ring of fire” och har samband med den geofysiska aktiviteten vid plattgränserna.

En uppbyggd spänning förskjuter jordskorpan vertikalt eller horisontellt
Mäts i Richerskala efter den Amerikanske seismologen Charles Richter

Drabbar delar av världen på olika sätt

Skadorna som följer påverkas av:
Avstånd från epicentrum
Lokala geologiska förhållanden förstärker eller reducerar vågrörelser
Bebyggelsens läge och kvalitet

76
Q

Homogena regioner

A

Om dessa bildar områden som i ett eller flera avseenden är enhetliga, EX: Vad gäller klimat, näringsliv eller språk kallas detta för en sådan region.
EX:
- Bergslagen i Sverige, som historiskt kännetecknas av gruvbrytning.
- Områden med tropisk klimat, där kännetecknet är en särskild klimattyp.

77
Q

Funktionella regioner

A

Är det en funktion som avgöra områdesgränserna.
EX: Ett område omkring en tätort som domineras av denna med avseende på människans inköp, arbetsresor och service (en tätortsregion). Gränsen mellan nästa tätortsregion går där denna dominans bryts av en annan tätorts inflytande.

78
Q

Regional utveckling

A

Geografi har även till uppgift att beskriva och förklara
= Hur olika områden utvecklas i förhållande till varandra. (Regionalgeografi) I sammanhanget talas ofta om det sk centrumperiferiförhållandet.
- Centrumområdet = Området som är mest utvecklade, ofta med stor folkmängd, välutvecklat näringsliv och liten arbetslöshet.
- Periferiområdet = De som är glesbefolkade eller mindre utvecklade.
Beroende mellan centrum- och periferiområden påverkar den regionala utvecklingen.

I-länder kan EX betraktas som ekonomiska centrumområden i förhållande till u-länder (periferi).