Genetik - Korsningsschema Flashcards
Hur kan två svarta kaniner få vita kaninungar?
Om båda föräldrarna har recessiva anlag för vit pälsfärg kan de föra vidare anlagen och om kaninungen får båda dessa anlag får den vit pälsfärg.
Hur stor sannolikhet är det att barnen blir brunögda i denna familj.
(B = anlagd för brunögdhet, b = anlag för blåögdhet)
75% sannolikhet. Även barn som får recessiva anlag för blåögdhet tillsammans med anlag för brunögdhet blir brunögda.
Klara har blå ögon, trots att hennes båda föräldrar är brunögda. Förklara med hjälp av ett korsningsschema hur det kan komma sig. Använd begreppen: dominant, recessiv (vikande), anlag, gen, kromosom.
B - dominant genvariant för brun ögonfärg.
b - recessiv (vikande) genvariant för blå ögonfärg.
I en cell finns 46 kromosomer som sitter i par där en kromosom är anlag från mamman och den andra anlag från pappan. På båda kromosomerna finns en gen (exempelvis för ögonfärg) med samma eller olika genvarianter (ex. blå och brun ögonfärg) som anlagspar. Första antagandet är att båda föräldrarna måste ha ett blått recessivt anlag om de får en avkomma med blå ögon. Om båda föräldrarna hade haft en gen för ögonfärg med dominant anlag på båda kromosomerna i kromosompartet, hade avkomman med hundra procent sannolikhet haft bruna ögon. Eftersom anlagen för blå ögon är recessivt (vikande), behövs anlaget på båda kromosomerna för att barnet ska få blå ögon (bb). I korsningsschemat ovan ser man att det för varje graviditet är 1/4 att barnet får blå ögon, vilket Klara fick.
Hur stor sannolikhet är det att ett barn får färgblindhet om mamman bär på anlag för färgblindhet, men inte är färgblind? Pappan är inte färgblind
Ca 25%
ca 50% sannolikhet att barnet får anlag för färgblindhet. Ca 50% sannolikhet att det blir en pojke. Bara hos den manliga avkomma kommer anlaget för färgblindhet slå igenom. (Se bild)
