Genetik Flashcards

1
Q

DNA polymeras

A

Ensymet kopplar ihop nukleotider och enskilda byggstenar med en mal från DNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Helikas

A

Helikas bryter upp dubbelhelixen och separerar den till två.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Systerkromatider

A

Resultatet av replikationen, två stycken dubbelhelix med identisk uppsättning av kvävebaser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ribonukleinsyra

A

RNA. En molekyl uppbyggd av en ryggrad av fosfat och ribos. RNA innehåller fyra olika kvävebaser.
Adenin - A
Uracil - U
Guanin- G
Cytosin - C

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Deoxiribonukleinsyra

A

DNA är en dubbel helix uppbyggd av fosfat och deoxiribos. Där emellan finns kväve baserna.
Adenin
Tymin
Guanin
Cytocin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Gen

A

Ett begränsat område av DNA som innehåller information. Informationen berättar receptet till ett protein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Intron

A

En del av DNA som inte innehåller någon typ av värdefull information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Exoner

A

De delar av DNA som beskriver hur ett visst protein ska produceras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

“trimmat RNA”

A

Trimmat DNA innebär att mRNA klipper ut och intronerna och bygger RNA med bara exonerna för att snabba upp processen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nukleotid

A

Är byggstenar som DNA är uppbyggt av.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kvävebaser

A

De byggstenar som bygger upp skapar nukleotid kedjorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ATCG och AUCG

A

(DNA)
Adenin - Tymin
Guanin - Cytosin

(RNA)
Adenin - Uracil
Guanin - Cytosin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

RNA polymeras

A

Ett ensym som avläser av gener och transkripterar det till RNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Startsekvens

A

Den sekvens som det första kodonet kräver för att bygga en kedja av aminosyror.

Startsekvensen är alltid: A-U-G.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Stopsekvens

A

Den sekvens som det sista kodonet kräver för att avsluta kedjan av aminosyror.

Frekvensen slutar efter följande sekvenser:
UAG
UAA
UGA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

mRNA

A

Messenger RNA eller budbäraren.
mRNA trimmar och avläser DNA och gör om det till en sträng RNA. Denna process kallas transkription.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kodon

A

Kodon är en triplett av kvävebaser som fungerar som en kod för varje aminosyra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Transkription

A

Transkription är processen i protein syntesen när mRNA avläser och trimmar en gen till RNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Translation

A

Processen när ribosomer avläser och tar emot mRNA och bildar proteiner utav det. I processen används också tRNA och rRNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Replikation

A

Processen när en cell “kopieras”. Detta sker mot slutet av cellens livstid. Replikationen är möjlig tackvare flera ensymer. I slutet har två systerkromatider bildats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

rRNA

A

rRNA bygger upp ribosomer och finns i dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Ribosom

A

Ribosom är cellens fabrik. Där sker translationen vid protein syntes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

tRNA

A

tRNA också kallat transport RNA transporterar antikodon och därmed en aminosyra till ribosomen. tRNA är en viktig del av translationen.

24
Q

antikodon

A

Ett antikodon är den spegelvända trippletten till kodon. Det är också en kod till tRNA för att veta vilken aminosyra som krävs för att skapa proteinet.

25
Q

Genetiska koden

A

Den genetiska koden är den specifika uppsättning kvävebaser i en individs DNA. Den varierar och därför får man olika gener, detta kan leda till att människor har olika muskulatur, storlek och egenskaper.

26
Q

Aminosyra

A

Aminosyra, är en syra som är basisk i ena änden och sur i den andra. Detta gör att det kan bildas långa kedjor.

27
Q

Protein

A

Är ett språk som kroppen förstår. Den är uppbyggd av aminosyror.

28
Q

Cellmembran

29
Q

Kärnmembran

30
Q

Cytoplasma

31
Q

Epigenitik

32
Q

Autosomala kromosomer

33
Q

Könskromosomer

34
Q

Dominanta anlag

35
Q

Recessiva anlag

36
Q

Kopplade gener

37
Q

Homologa kromosompar

38
Q

Gen

A

gen är det som överför en ärftlig egenskap från föräldrar till avkommor.

39
Q

Allel

A

variant av en gen.

Gener styr egenskaper. De flesta gener finns i olika varianter. De olika varianterna kallas alleler.

40
Q

Locus

A

genes plats på kromosomen

41
Q

Haploid

A

halverad
kromosomuppsättning.

haploid är en organism eller cell som har en kromosom av varje typ.

Hos de flesta djur är det bara könscellerna (äggceller och spermier) som är haploida.

42
Q

Diploid

A

två
kromosomuppsättningar i
kroppscellerna, dvs.
kromosomerna uppträder parvis.
Dubbel kromosomuppsättning.

43
Q

Zygot

A

zygot är den cell som bildas när en äggcell befruktas av en spermie.

44
Q

Gamet

A

gamet är detsamma som könscell.

45
Q

Mitos

A

vanlig cell delning

46
Q

Meios

A

Könscellers delning

47
Q

Genom

A

Arvsmassan i en levande organism.

48
Q

Genotyp

A

allt arvsmaterial en individ har.
(de som visar sig och de som är osynliga)

49
Q

Fenotyp

A

individens egenskaper dvs allelernas “genomslag”. (som visar sig)

50
Q

Homozygot

A

samma allel i de två homologa kromosomerna

51
Q

Heteozygot

A

två olika alleler i de homologa kromosomerna

52
Q

Monohybrid nedärvning

A

är när två föräldrar är heterozygota för olika alleler fast i samma locus

53
Q

Dihybrid nedärvning

A

När man studerar nedärvningen av anlagen för två olika egenskaper ex ögons och hårets färg så kallas det för dihybridklvyning.

Nedärvning av två olika egenskaper

Två olika gener som ligger på olika kromosomer.

Studier här visar hur egenskaper nedärvs oberoende av varandra.

54
Q

Intermediär nedärvning

A

Intermediär nedärvning är ett begrepp inom genetik. När ingen av generna i ett genpar dominerar över den andra utan båda bidrar till organismens fenotyp sägs den påverkade egenskapens nedärvning vara intermediär.

55
Q

Äkta intermediär nedärvning

56
Q

Könsbunden nedärvning/könsberoende arv

A

Könsbunden nedärvning (även kallat könsberoende arv) innebär att en viss gen är belägen på en könskromosom, oftast X-kromosomen. Eftersom män och kvinnor har olika könskromosomer (XX hos kvinnor, XY hos män), påverkar detta hur egenskaper ärvs och uttrycks.

57
Q

Klyvningstal

A

Kvoten mellan olika synliga varianter av en egenskap hos en avkomma.