Gamla tentor

Question 1

Vilka är de sex negativa miljökonsekvenser som behöver minimeras/elimineras?

Answer 1

Global uppvärmning
Utarmning av resurser
Fast avfall
Vattenförorening
Luftförorening
Markförstöring

Question 2

Vad är skillnaden mellan Eco‐efficiency och Eco‐effectiveness?

Answer 2

Eco-efficiency: creating more value with less impact (or doing more with less).
- Reduced material intensity, Energy intensity is minimized, Dispersion of toxic substances is reduced, Undertakes recycling, Capitalizes on use of renewables, Extends product durability and
Service intensity is increased
- Reduce the consumption of resources, Reduce the impact on nature, Provide customers with higher quality products and services.

Eco-effectiveness är att optimera den positiva påverkan

Question 3

Vatten förbrukas dagligen i stora volymer. De största volymerna är dock inte de som tappas direkt ur kranen hemma utan de som följer med konsumtionen av olika produkter och tjänster.

Öl och vin kan vara trevliga drycker som tycks mest bestå av vatten. För att tillverka en stor stark krävs dock 119 liter vatten. Av detta globala vattenavtryck är 85% grönt vatten, 6% blått vatten och 9% grått vatten. Produktionen av ett glas vin kräver 110 liter vatten fördelat på 70% grönt vatten, 16% blått vatten och 14% grått vatten. Vilken dryck skulle du därmed rekommendera ur ett vattenförbrukningsperspektiv?

Answer 3

ÖL: 101,15 liter grönt vatten, 7,14 liter blått vatten och 10,71 liter grått vatten

VIN: 77 liter grönt vatten, 17,6 liter blått vatten och 15,4 liter grått vatten

Rekommendationen blir därmed öl, då vinet förbrukar större volymer blått och grått vatten

Question 4

Nötkötts (16 000 liter/kg) och bomullsproduktion (10 000 liter/par jeans) är två stora vattenslukande produkter. Bomull får ofta hård kritik för sin höga vattenförbrukning, men i jämförelse med nötkött blir den dagliga konsumtionen av virtuellt vatten ändå mycket större vid köttätande (ca 1 600 liter/dygn) jämfört med jeansbärande (ca 55 liter/dygn vid antagandet om 2 par nya jeans/år).

Finns det något skäl till att jeansen kanske ändå är ett större miljöproblem (ur ett vattenperspektiv) än vad nötkött är? Det globala vattenavtrycket för bomull är fördelat på 39% grönt vatten, 42% blått vatten och 19% grått vatten medan det på nötkött är fördelat på 93,5% grönt vatten, 3,5% blått vatten och 3% grått vatten. Fundera här på ursprunget för de olika produkterna.

Answer 4

BOMULL: 21,45 liter grönt vatten/dygn, 23,1 liter blått vatten/dygn och 10,45 liter grått vatten/dygn

NÖTKÖTT: 1 496 liter grönt vatten/dygn, 56 liter blått vatten/dygn och 48 liter grått vatten/dygn

Ur ett globalt vattenförbrukningsperspektiv förbrukar nötköttskonsumtionen mer vatten inom samtliga kategorier.
Samtidigt är produktion av bomull ur ett lokalt perspektiv ett större bekymmer då andelen blått och grått vatten är större än för nötköttsproduktionen

Question 5

Klimatförändringarna beror till största delen på utsläpp av två gaser till atmosfären. Vilka är dessa två
gaser?

Answer 5

Koldioxid och metan

Question 6

Ange vad de tre största orsakerna till klimatförändringarna är som i huvudsak orsakas av privatpersoner.

Answer 6

Boendet, transporter och maten (huvudsakligen rött kött)

Question 7

Hur kan du som privatperson agera i din vardag för att reducera utsläppen av växthusgaser inom dessa tre områden?

Answer 7

Uppvärmning av boendet (sänka temperatur, isolera, byta uppvärmningssätt), transporter från egen bil till kollektivt och cykel (men även annat bränsle), minska intaget av det röda köttet samt mejerivaror

Question 8

Vilka politiska styrmedel tycker du att staten skulle kunna gå in med för att hjälpa privatpersoner att reducera sina utsläpp inom dessa områden?

Answer 8

Skatteavdrag för investeringar av nya uppvärmningssystem
styra från egen bil till kollektivtrafik
miljöbilspremier
skatt på fossila drivmedel
skatt på rött kött

Question 9

Stål, koppar och aluminium är viktiga metaller för att skapa fungerande samhällen. Fördelen med metaller och dess legeringar är att de inte kan förstöras utan kan återvinnas i all oändlighet då egenskaperna inte förändras under återvinningsprocessen. Hur kommer det då sig att vi inte bara kan använda oss av återvunnen metall utan måste bryta mer metall i gruvor?

Answer 9

Den mängd metall som idag finns tillgänglig för återvinning är mycket mindre än det behov som finns idag. Den pool av återvinningsbara metaller är 30‐40 år gamla, vilket betyder att den poolen idag bara utgör runt 25‐30% av det nuvarande behovet. Därtill kan inte hela den teoretiska poolen
återvinnas.

Question 10

Det finns stora energivinster med att återvinna metall jämfört med att framställa genom gruvbrytning. Det åtgår exempelvis endast 10% av energin för att återvinna aluminium jämfört med att framställa ny från gruvor.

Återvinningsgraden är dock förhållandevis låg i Sverige (och i synnerhet i världen). Vad skulle man kunna göra för att öka återvinningen av metaller från samhällskretsloppen?

Answer 10

Exempel: Pantsystem. Lagkrav på ökad återvinning i samtliga branscher

Question 11

EU står för ungefär 3% av den globala produktionen av metaller, medan EU förbrukar ungefär 25% av all världens producerad metall. Vilka risker finns med denna situation? Flera metaller produceras dessutom till största delen i ett fåtal länder (exempelvis produceras 67% av allt kobolt i Kongo och närmare 95% av alla sällsynta jordartsmetaller i Kina). Hur kan EU‐länderna jobba för att reducera de geopolitiska riskerna med vissa metaller?

Answer 11

Tillgången kontrolleras inte av EU utan av producenterna; plötsliga leveransproblem. EU bör jobba med ökad grad av prospektering, återvinning, men också ökad forskning kring utbytesbarhet av metaller och mineraler

Question 12

Världens energiförbrukning utgörs fortfarande till största delen av kol, olja och naturgas. De är samtliga fossila bränslen och måste snarast möjligt fasas ut från den globala energimixen. När det gäller elproduktion dominerar kol och naturgas, medan transportsektorn till största delen domineras av flytande oljeprodukter.

Vilket av de tre dominerande fossila bränslena har under flera decennier haft störst geopolitisk betydelse? Ange gärna med något exempel!

Answer 12

Olja, oljekrisen under 1970‐talet

Question 13

Förutom klimatförändringarna finns det flera andra skäl till att reducera användandet av fossila bränslen. Vilka andra miljöproblem är helt eller delvis orsakade av förbränning av fossila bränslen?

Answer 13

Försurning (SO2)
övergödning (nedfall av NOx)
smogbildning
marknära ozon (dålig luft i stadsmiljö)
spridning av föroreningar till atmosfären

Question 14

Biogas har samma kemiska sammansättning som naturgas och de är därmed fullständigt utbytbara med varandra. Skillnaden är dock att biogas är förnybar och produceras genom rötning av avfall eller andra organiska restprodukter.

Vilka är de uppenbara fördelarna med biogas jämfört med naturgas med avseende på geopolitik, klimatförändringar och lokal ekonomi?

Answer 14

Biobränslen har stora fördelar:
- Det är mindre luftförorening
- Det kan också användas för elproduktion.
- Det kan också användas som råvara inom tillverkning process.
- Det är en inkomstkälla för jordbrukare.
- Det är en förnybar energi eftersom den kommer från naturligt avfall.
- Cirkulär ekonomi
- Lokalproducerat

Question 15

Övergödning är fortfarande ett stort problem över världen. Vilka två ämnen är det som står för huvuddelen av övergödningsproblematiken?

Answer 15

Kväve och fosfor

Question 16

Ange de tre dominerande källorna för Kväve och fosfor till naturen.

Answer 16

Jordbruk, avloppsreningsverk och luftnedfall (primärt kväve)

Question 17

Vad händer i vattendrag vid utsläpp av övergödande ämnen och vilka konsekvenser leder detta till?

Answer 17

Ökad tillväxt av växter => nedbrytning => syrebrist => bottendöd

Question 18

Matsvinn är idag ett stort problem; ungefär 33% av all mat som produceras slängs. Den största delen av all mat som slängs i Sverige står hushållen för. Varför är matsvinn ett så stort problem i Sverige?

Idag sorteras ju matavfall separat och tas om hand av avfallsbolagen för utvinning av energi och biogödsel. Borde det därmed inte räcka med att alla hushåll sorterade sitt matavfall på ett korrekt sätt?

Answer 18

Resurserna insatta i produkterna är mycket större än de som erhålls vid utvinning av energi och näringsämnen

Question 19

Idag finns förslag på att man inom ramen för en svensk strategi till en början ska jobba med att minska matsvinnet för de animaliska produkterna. Förklara anledningen till detta val!

Answer 19

Insatsen av energi och vatten är mycket större i animaliska produkter jämfört med vegetabiliska produkter

Question 20

I många afrikanska länder ser matsvinnsproblematiken annorlunda ut. Nästan inget svinn sker på hushållsnivå utan den största andelen av matsvinnet sker innan maten når konsumenten. Fundera
lite på skillnaderna mellan fattiga och rika länder när det gäller matsvinn och beskriv vad skillnaderna är och vad de kan bero på!

Answer 20

Fattiga länder: skadedjur (insekter, gnagare), värme, mikroorganismer, öppen lagring, långsamma transporter => maten förloras

Rika länder: oplanerade inköp, rädsla för bäst‐före‐datum, vi har råd => maten ratas

Question 21

I begreppet hållbarhet brukar man inkludera tre olika aspekter. Vilka är dessa tre aspekter?

Beskriv kortfattat vad de tre olika aspekterna innebär och hur de hänger ihop med varandra.

Answer 21

Socialt, ekonomiskt och ekologiskt

Question 22

Vissa undersökningar visar på att det faktiskt är mindre skadligt för miljön att dricka kaffe från så kallade kapselmaskiner än att brygga sitt kaffe själv. Detta trots att kapslarna är tillverkade av aluminium. Hur kan detta komma sig?

Answer 22

Produktionen av kaffe har stor miljöpåverkan. Att brygga för mycket kaffe kan vara värre än att producera aluminiumförpackningen.

Question 23

Figuren ovan visar på vad som kan hända med en förbrukning av någon resurs eller ekosystemtjänst (i detta fall vatten) när man plötsligt börjar ta betalt för något som tidigare har upplevts som kostnadsfritt.
Finns det något annat som vi förbrukar eller nyttjar i stora mängder och som skapar problem i vår omgivning? Ge något exempel på något som idag upplevs vara kostnadsfritt, där det skulle vara bra om det fanns en kostnad. Hur skulle ett pris kunna införas och vem skulle erhålla ersättningen?

Answer 23

Användandet av vatten (inte kommunalt vatten) för exempelvis bevattning. Utsläpp av olika miljöpåverkande ämnen till luft och vatten. Beskattning av exempelvis användandet eller för utsläpp. Handel med utsläppsrätter. Erhållna medel skulle kunna användas till att genomföra ytterligare miljöförbättrande åtgärder antingen genom bidrag för ökad användning av ex solpaneler eller till bidrag för forskning inom området.

Question 24

Under 1960-talet påbörjades det som kom att kallas ”den gröna revolutionen”. ”Den gröna revolutionen” gjorde så att matproduktionen kunde ökas betydligt i världen genom ökad mekanisering och ökad användning av konstgödning. Vilken grundläggande insatsvara var en förutsättning för denna utveckling?

Vilka miljöproblem har den ”gröna revolutionen” fört med sig? Beskriv dem kortfattat!

Answer 24

Fossila bränslen eller fosfor.
Ökade utsläpp av lustgas, koldioxid; ökad grad av övergödning etc

Question 25

Diesel som fordonsbränsle har fått mycket kritik de senaste åren. Istället kommer andra alternativa fordonsbränslen fram.

Beskriv vilka för- och nackdelar det finns med att använda olika biodrivmedel inom transportsektorn. Beskriv både ur den miljömässiga såväl som ur den sociala aspekten!

Answer 25

Biodrivmedel ger inte upphov till lika mycket utsläpp av klimatpåverkande gaser. Dock kan konkurrens med odling av mat bli ett upplevt eller reellt problem.

Question 26

Beskriv vilka för- och nackdelar det finns med att använda el- eller hybridsystem inom transportsektorn. Beskriv både ur den miljömässiga såväl som ur den sociala aspekten!

Answer 26

Ger lägre utsläpp under användandet men kan ge upphov till utsläpp under tillverkningen (både vid brytning av mineraler och vid tillverkning av batterierna)

Question 27

I många utvecklingsländer yrkesarbetar inte kvinnan utan sköter hushållssysslor som att hämta vatten exempelvis (ofta mycket långt från hemmet). Det finns fortfarande i många utvecklingsländer ett högt födelsetal per kvinna (betydligt högre än i de utvecklade länderna). En ökad befolkning ger också en högre belastning på miljön. Genom att förse byar med vatten och erbjuda flickor utbildning kan dock utvecklingen i dessa länder förändras markant. Beskriv vilka effekter som en ökad tillgång till säkert dricksvatten samt flickors skolgång kan ge till en ökad hållbarhet. Använd de Globala målen ovan som ett stöd för ditt resonemang.

Answer 27

Tillgång till rent vatten ger exempelvis en bättre folkhälsa. Utbildning av flickor ger större framtidstro och leder bland annat till lägre födelsetal (lägre miljöpåverkan). Utbildade kvinnor ger starkare samhällen med bättre förutsättningar för både hälsa och lägre miljöpåverkan. Utbildning av kvinnor ger upphov till betydligt bättre global hållbarhet.

Question 28

Några olika miljö problem

Answer 28

Uttunning av ozonskiktet
Marknära ozon
Övergödning
Försurning
Miljögifter
Metaller
Biologisk mångfald

Question 29

Vattenfotavtryck. Vad är komponenter i fotavtrycket

Answer 29

Grönt: regnvatten
Blått: grundvatten och ytvatten
Grått: förorenatvatten