G2 - metabolism, signalering Flashcards
Vad innebär katabolism och anabolism?
Katabolism = nedbrytande delen av ämnesomsättning (ex proteiner, fetter, kolhydrater bryts ner) → frigör energi!
Anabolism = uppbyggande del av av ämnesomsättningen. Enkla energifattiga molekyler bygger upp större molekyler → krävs energi!
Vad är start- och slutprodukt i glykolysen?
VAR MED PÅ SENASTE!
Startprodukten= glukos
→ Syre närvarande, slutprodukten = ATP och pyruvat
→ Utan syre, slutprodukten= ATP och laktat (mjölksyra)
Hur mycket ATP och NADH bildas per glukosmolekyl i glykolysen?
2 ATP och 2 NADH bildas
Vad är startmolekyl i citronsyracykeln? Finns det någon slutprodukt?
Startprodukten = Acetyl Coa (bildats från pyruvat)
Slutprodukten =Oxaloacetat
Vilka energimolekyler (inkl vätebärare) bildas och hur mycket per glukosmolekyl?
En ATP bildas och 3 NADH + 1 FADH
Hur går i stora drag andningskedjan till? Startprodukt, syre, ATP-syntas.
= en elektrontransportkedjan i mitokondrien.
Startprodukterna = NADH + FADH2
ATP-syntaset matar reaktionen
Slutprodukterna är halv syremolekyl, 2 elektroner( H+) och vattenmolekyler
Hur mycket energi kan bildas som mest från nedbrytning av en glukosmolekyl?
VAR MED PÅ SENASTE!
Från en glukosmolekyl kan 38 ATP bildas!
I vilken del av nedbrytningsprocessen utvinns mest ATP?
VAR MED PÅ SENASTE!
Mest ATP bildas i elektrontransportkedjan- oxidativa fosforyleringen
→ får ut 34 ATP från 10 NADH + H+, 2 FADH),
Var i cellen sker de olika reaktionerna?
Glykolysen- cytosolen
Citronsyracykeln/krebs - i inre membranet i mitokondrien
Elektrontransportkedjan - i inre membranet mitokondrien
Var kommer nedbrytningen av fetter och aminosyror in i de katabola reaktionerna?
Fettsyrorna: - bryts ner av två kolhydratmolekyler i processen Beta Oxidate (mitokondrien)
- bryts ner till CoA för att användas i crebs cycle och tillverka ATP ( =energi)
Aminosyror: - Proteiner bryts ner, används till att bla göras om till energi, göra protein, bilda urea, ketosyror, även göras om till pyruvat?
Vad är endokrin resp. neurokrin signalering?
Olika sorters cellsignalering i form av kommunikation mellan celler
Neurokrin signalering
=”specialform av parakrin signalering”
→ nervceller utsöndrar ligander över en synaps.
Endokrin signalering
= ligander utsöndras som förs med blodet till celler runt om i kroppen (ex hormoner transporteras så).
→ “En cell riktar in sig på en annan via blodomloppet på avstånd.
Vad är en 1st messenger? Receptor?
= “ligander”
- signalsubstansen som känner igen målcellen och kan aktivera receptorer
.
- Receptorerna sitter antingen i cellmembranet eller intracellulärt
- målcellarnas receptorer specifika för specifika signalmolekyler
Ge exempel på en intracellulär receptor (lösliga receptorer) - hur fungerar de?
- Nukleära receptorer (i cellkärnan) och IP3 (endoplasmatiskt retikulum)
Fettlösliga ligander, vanligtvis Steroidhormoner, diffunderar genom cellmembranet och binds till nukleärareceptorer (sitter antingen i cytosolen eller cellkärnan) och kan påverka proteinsyntesen.
Intracellulära receptorerna består av tre områden med olika funktioner.
- Ena änden utgör bindningsstället för hormonet.
- Mellersta området av receptorn ansvarar för bindningen av hormonreceptor- komplexet till DNA.
- Andra änden av receptorn deltar i aktiveringen av RNA-polymeras och därmed i transkriptionen av genen
Plasmamembranbundna receptorer, hur kan de indelas? Ge exempel för varje grupp.
VAR MED PÅ SENASTE :
= proteiner som går tvärs igenom cellmembranet.
Tre typer:
- ligandstyrda jonkanaler (tar millisek- ex är nicotinic)
öppnas när ett advekat ligand (ämne för den jonkanalen binds till proteinet. Kanalen öppnar sig och joner specifika för den kanalen kan passera. Kan släppa igenom flera eller bara en sort
- g-proteinkopplade receptorer (tar sekunder- ex muskarina)
- kinas länkade receptorer (tar timmar- dnaproduktionen bla- ex cytokine receptorer)
Vad är en 2nd messenger? Ge ett par exempel.
VAR MED PÅ SENASTE!
Vattenlösliga signalmolekyler kan inte passera membranet- behöver en budbärare i cellen som kan föra vidare informationen
G-protein aktiveras av 1st budbärare som binder till cellmembranet som i sin tur aktiverar G-proteinet.
- De aktiverar i sin tur en annan budbärare som kan hämma eller sända ut mer av de sekundära budbärarna, som ger cellrespons genom att fosforylera proteiner
Ex på sekundära budbärare är DAG, Kalcium, cAMP, IP3