Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

EDAIC > Fysiologi > Flashcards

Fysiologi Flashcards

1
Q

Vilka delar av hjärtat försörjs av LCA (inkl LAD)?

A

VK, vänster förmak, delar av septum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka delar av hjärtat försörjs av RCA?

A

HK, höger förmak, Sinusknutan, AV-knutan, delar av septum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kallas kardiomyocyters cellmembran?

A

Sarcolemma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur många cellkärnor har kardiomyocyter?

A

En.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Har kardiomycyter en eller flera mitokondrier? Varför?

A

Många. Detta för att hjärtat kräver stadig tillgång till ATP.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka regulatoriska proteiner finns i hjärtmuskeln som agerar tillsammans med acton och myosin?

A

Troponin och Tropomyosin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur skiljer sig hjärtats tvärstrimmiga muskulatur mot skelettmuskels?

A

Inte lika ordnad som skelettmuskulatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Influx av vilka joner orsakar primärt hjärmuskelkontraktion?

A

Initialt Natrium, därefter Kalcium. Influx.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Definera FRC, hur stor är den i en genomsnittslig vuxen i stående resp liggande?

A

Luftvolymen i lungorna efter icke-forcerat slutexpirium. Cirka 3000 ml. Fungerar som O2-reserv. 1000 ml mindre i liggande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Av vad utgörs FRC?

A

ERV och RV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Definera IRV!

A

Den inspiratoriska reservvolym som kan inandas över TV. Cirka 2500 ml.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka lungvolymer kan ej mätas med simpen spirometri?

A

RV och allt som påverkas av RV dvs TLC och FRC.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är skillnaden på volym och capacity?

A

Capacity är summan av två eller flera volymer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är closing capacity?

A

Den lungvolym där luftvägar stängs. Residualvolym + Closing volume. Hos unga, friska är Closing Capacity lägre än FRC så luftvägar kollapsar aldrig. CC ökar med ålder, ökat intrathorakalt tryck och rökning. Även prematura och spädbarn har högre CC än FRC. När CC överstiger FRC förekommer gas trapping vid normal andning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är work of breathing?

A

I normal andning är expiriet helt passivt. Krafterna som behöver övervinnas är elastiska och icke-elastiska (friktion). Icke-elastiska krafter är luftvägs- och vävnads-resistens - hälften av arbetet krävs för att överkomma dessa.

Kraften i lungvävnaden (elastisk) lagras som potentiell energi och övervinner sedan icke-elastiska under expiriet. Vid t ex obstruktivitet krävs högre energi än den lagrade potentiella för att övervinna de non-elastiska - Andningen blir aktiv och WoB större.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kontrolleras alveolär ventilation?

A

Feedback loopar, huvudsakligen tre komponenter:

  1. Respiratoriskt centrum i pons/medulla.
  2. Effektorer - respiratoriska muskler.
  3. Sensorer (bla kemoreceptorer) som skickar information till resp centrum.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka delar finns i respiratoriska centret och var är dess anatomiska lokalisation?

A

Pons och medulla. Tre grupper av neuroner. Medullära centret vid golvet på fjärde ventrikeln som har en dorsal grupp ansvarig för inspiriet och en ventral grupp ansvarig för expiriet. Sedan finns apneustic centre i nedre pons och pneumotaxic centre i övre pons, deras inblandning är oklar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka inputs finns till respiratoriskt centrum i detalj?

A

Centrala kemoreceptorer - Finns vid ytan av ventrala medulla. Reagerar på H+-konc i hjärnans ECV vilket i sin tur påverkas av PaCO2. H+ kan inte gå över BBB men det kan PaCO2 varför det är det som stimulerar. PH i CSF är normalt 7,32 med mindre buffert än i plasma, mkt små förändringar ger utfall. Vid KOL transporteras HCO3- aktivt in och buffrar för att hålla PH 7,32.
Perifera kemoreceptorer - Vid karotisbifurkationer finns glomusceller, dessa reagerar på ett lägre pH, högre PaCO2 och lågt PaO2. I aortabågen reagerar cellerna ej på pH. Dessa perifera receptorer ansvarar för 20% av kroppens svar på hyperkapni.
Andra receptorer - Sträckreceptorer i bronkial glattmuskel. När dessa blir kraftigt utsträckta signalerar dessa via vagus vilket leder till lägre RR och förlängt expirium (Hering-Breuer-reflexen).
Irritant receptors - Mellan luftvägens epitelceller, reagerar på skadliga gaser och orsakar bronkokonstriktion och hyperventilation.
J-receptorer i alveolernas väggar reagerar på cirkulatoriska förändringar och kan påverka till snabb andning eller apné.
Receptorer i näsa och övre luftvägar kan reagera på mekaniskt och kemiskt stimuli.
Led- och muskelreceptorer kan stimulera respiratoriskt centrum vid träning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är normalt intra-pleural pressure?

A

Normalt negativt. I apex -10 cm H2O och i basen -2.5 cm H2O. Detta då lungan vill kollapsa och thoraxväggen expandera. Vid inspiriet blir det ytterligare 3-4 cm H2O negativt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är compliance?

A

Skillnad i volym som svar på en tryckskillnad. Representeras av sluttningen i en tryckvolymkurva. Normalt ca 200 ml/cmH2O.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka faktorer påverkar respiratorisk compliance?

A

Lungcompliance och thoraxväggcompliance.
Lungcompliance - Elastisk recoil i lungans bindväv och ytspänning vid luft/vätska i alveolerna. Vid höga transmurala tryck är lungans elastiska fibrer stretchade och compliance sjunker kraftigt.
Thoraxväggcompliance - Vid FRC är denna likt lungcompliance ca 200 ml/cmH2O. Vid t ex ankyloserande spondylit och obesitas kan detta sjunka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är transpulmonellt tryck?

A

Skillnaden mellan alveolärt tryck och intrapleuralt tryck. Ptp = Palveol - Pip.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Beskriv skillnaden på statisk compliance och dynamisk compliance.

A

Två olika metoder.
Statisk compliance - Volymsskillnad per enhet skillnad i distenderande tryck när det inte finns något luftflöde. Den distenderande kraften är transpulmonella trycket vilket är samma som Pip vid lugn andning efter Pa är atmosfärtrycket. Men för att mäta statisk compliance behövs Pip mätas, kan uppskattas med esofagustryck. Med ballongen på plats tar pat ett maximalt andetag, andas ut i små steg. Då kan statisk compliance mätas.
Dynamisk compliance - En tryckvolymkurva plottas kontinuerligt under spontan eller mekanisk ventilation. Denna compliance kommer vara lägre än statisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka fysiologiska och patologiska faktorer påverkar compliance?

A

Fysiologika:
- Position - Bättre compl i stående än i liggande.
- Ålder - Lägre compl vid högre ålder.
- Graviditet - FRC minskad och compliance lägre.
Patologiska:
- Fibros, sämre elasticitet.
- KOL/emfysem mindre elastisk vävnad.
- ARDS eller ödem - hindrar luft från alveoler.
- Atelektaser - Minskad compliance pga att högre tryck krävs för att öppna lungdelar.
- Ökat venöst tryck i lungkärl. För mycket blod i lungan..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är hysteres?

A

När en mätning är annorlunda beroende på om värdet är ökande eller minskande. Tryck-volymkurvan t ex är ej identisk på inspiriet och expiriet men formar en loop som är hysteres. Detta beror på energi-absorption, förlust genom värme. Något som minskar på slösad energi är den minskade ytspänningen av surfactant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad skapar ytspänning i alveoler?

A

Definitionen av ytspänning är kraften som utövas över en tänkt 1 cm lång linje i ytan av en vätska. Mäts i dynes. Alveolerna har ett tunt vätskeskikt där attraktionen mellan vattenmolekyler är större än den mellan luft-vatten. Detta gör att vätskeskiktet vill vara så litet som möjligt och kollapsa alveolen. Det är därför såpbubblor blir sfäriska så lite yta som möjligt, vill kollapsa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur förutspås trycket i en bubbla eller alveol?

A

Laplace’s lag: P =4T/r. Fyra gånger ytspänningen delat med radien.
Detta innebär att små alveoler kommer ha större tryck än större alveoler. När många alveoler sitter ihop kommer mindre alveoler vilja kollapsa in i större.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är syftet med surfactant och hur bildas den? Vad finns det för fördelar?

A

Surfactant produceras av typ 2-pneumocyter och minskar ytspänningen i alveoler. Det är en mix av fosfolipider, viktigast är DPPC (Dipalmitoyl phosphatidylcholine). DPPC har en hydrofil och hydrofob ände, när de distribueras över vätskeskiktet repellerar de varandra och minskar ytspänningen, desto mer om minskande alveol, förhindrar kollaps.

Fördelen är att surfactant ökar compliance och minskar WoB, det blir lättare att expandera en alveol. Hindrar också transudation av vätska från omgivande kapillärer, håller alveolen torr. Enligt laplace lag skulle också trycket i en liten alveol vara större, men då kommer surfactantmolekylerna närmre varandra och minskar ytspänningen (T) vilket minskar trycket. Alveolen blir stabilare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad händer om avsaknad av surfactant?

A

Alveoler skulle kollapsa, atelektasbildning. Compliance skulle vara mkt låg och transudation skulle skapa blöta alveoler. Detta ses vid infant respiratory distress syndrome (RDS) som förekommer hos prematurer. Modern ges steroider innan vilket påskyndar produktionen av surfactant. Man kan också instillera surfactant i lungorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur är blodet distribuerat i lungan? Vad händer med blodflödet i lungan om liggande patient?

A

I upprätt läge är blodflödet väldigt lågt i apex, detta pga gravitation och hydrostatiskt tryck i kärlen. Både ventilation och blodflöde är bäst i basen av lungan men ventilationen är mindre dålig vid apex. V/Q låg i basen, hög i toppen.

Vid liggande går blodet mer posteriort, skillnaden mellan basen och apex blir mindre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur kan man mäta distributionen av blodflödet i lungan?

A

Med radioaktivt Xenon som löses i koksalt och injiceras i en ven. I lungan diffunderar det snabbt in i alevoler, om pat då håller andan kan. man mäta xenon med “counters” över bröstkorgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur kan man mäta skillnader i ventilation över lungan?

A

Om pat inandas Xenon-gas och håller andan kan man mha radiologi utröna detta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är resting volumes och changing volumes i lungan? Hur varierar de i lungan?

A

Vid apex av lungan är resting volume stor. Men en skillnad i tryck ger ingen större changing volume efter alveolerna redan är så utspända (pga stort negativt tryck pga lungans tyngd). Ventilationen är därför sämre här trots att resting volume är stor. I basen av lungan är resting volume liten men changing volume stor, därför blir ventilationen bättre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad händer med ventilationsdistributionen vid väldigt låga lungvolymer?

A

Efter t ex maximal expiration (vid RV) blir intrapleurala trycket högre efter de elastiska krafterna i lungan inte är lika stora. I basen av lungan kan Pip vara +2,5 cmH2O och i apex -4 cmH2O. +2,5 är högre än Patm och då trycks alveolerna ihop snarare än expanderas, ventilation är ej möjligt. därför blir distributionen av ventilationen reverserad vid små lungvolymer där apex ventileras bättre än basen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Beskriv West Zones i lungan.

A

Det finns tre principiella Westzones.
Zone 1: PA > Pa > Pv. Apex potentiellt. Blodflöde ej möjligt när alveolär trycket överstiger Pa. Alveolärt dead space. V/Q oändligt hög. Z1 finns normalt inte då Pa precis överstiger PA även här. Men om hypovolemi eller mekanisk ventilation kan Z1 uppstå.
Zone 2: Pa > PA > Pv. Mitten av lungan. Optimal V/Q. När trycket är som här uppstår tryck-flöde förhållandet som kallas “Starlings resistor” eller “Waterfall effect”.
Zone 3: Pa > Pv > PA. Här avgörs Q av Pa och Pv snarare än PA.Då uppstår viss shunt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Redogör för skillnaden på anatomiskt och alveolärt dead space.

A

Anatomiskt - I de stora luftvägarna, ca 150 ml.

Alveolärt - Där V/Q-missmatch leder till ventilation men ej perfusion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Hur kan man mäta anatomiskt dead space?

A

Med Fowler’s teknik. Ett maximalt andetag med 100% oxygen efter normal expiration. Därefter mäts Kvävgas(N2)-koncentrationen i utandad gas som initialt bara innehåller 100% O2 (anatomiskt dead space). Därefter kan detta räknas fram.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hur mäts fysiologiskt dead space?

A

Bohr-ekvationen. Principen bakom denna är att utandad CO2 endast kommer från alveoler, inte från dead space.

VD / VT = ( 1 - (PeCO2 / PaCO2)). Om PeCO2 lägre än PaCO2 mer dead space.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

I vilket biokemiskt steg krävs O2 i människokroppen?

A

I elektrontransportkedjan dit NADH och FADH2 har transporterat elektroner som sedan genom ett antal steg kombineras med O2 och bildar H2O, i den processen bildas energi och ATP (oxidativ fosforylering av ADP). ATP bildas även i glykolysen och är den primära källan till energi när ATP -> ADP. Glykolysen skapar även pyruvat som via citronsyracykeln bildar NADH och FADH2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Hur lyder alveolar gas equation?

A

Hur högt är syrgastrycket i alveolerna? Eller mer användbart - Hur stor är gradienten som driver oxygen över alveolära membranet, hur effektiv är gasväxlingen?

Minskningen i det alveolära syrgastrycket estimeras av trycket av CO2 som utsöndras i alveolen, antas vara samma som i artärblodgas pga dess snabba ekvilibrering.

PiO2 = FiO2 x (Patm - SVP). (SVP=Saturated vapour pressure, dvs vattenånga som tar plats i lungan).

PAO2 = FiO2(Patm-SVP) - PACO2/RQ. Där RQ är den respiratoriska koefficienten (CO2 produktion/O2 konsumerat) vilken avgörs av vilken kost vi äter. Normalt 0.8, dvs lite mindre CO2 är producerat än O2 som krävs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad är den respiratoriska koefficienten?

A

RQ. Mängden CO2 producerad delat med mängden O2 som krävs. Avgörs av vilken kost man äter. Estimeras till 0,8.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad kan öka det alveolära syrgastrycket?

A

Högre FiO2. Högre atmosfäriskt tryck. Lägre respiratorisk koefficient genom t ex annan kost, sepsis, hypertermi, malignitet. Även behandling med NaBic höger RQ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad är oxygen cascade?

A

Den stegvisa minskningen av partialtryck O2 från inandad luft till vävnaden (mitokondrierna).

  1. Inandad luft (0,21 x 101,3 kPa = 21,3 kPa).
  2. Tillblandad med SVP 6,3 kPa. (101,3 - 6,3) x 0,21 = 19,9.
  3. Alveolära gasekvationen där syrgas försvinner och CO2 tillförs. Ca 13,3 kPa i alveolen och artärblod.
  4. Kapillärblod ca 5 kPa.
  5. Mitokondrier 1,5-4 kPa.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad är Pasteur point?

A

Den punkt i O2-koncentration under vilken oxidativ fosforylering inte kan förekomma. Under va 0,13 kPa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad skulle PaO2 vara om en person andades FiO2 100% i 10 min?

A

Given ingen större VQ-mismatch, normal kost, ingen sepsis etc så:
PAO2= FiO2 (PAtm - SVP) - PACO2/RQ
PAO2 = 1 (101,3 - 6,3) - 5,3/0,8.
PAO2 = 88,4 kPa.
Normal alveolär-arteriell oxyegengradient är 0,5-1,0 pga shunt så ca 87-88 kPa i PaO2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad orsakar fysiologisk shunt?

A

Bronkträdet försörjs normalt av bronkialartären som utgår från aorta. Det delvis deoxygenerade blodet kommer tillbaka till vänstersidan via pulmonary veins. Fysiologisk shunt. Det venösa blodet från coronarerna kommer också direkt till VK via Thebesian veins. Normal shuntfraktion är 2-5%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vilka är de patologiska orsakerna till shunt?

A 
Kardiovaskulära orsaker:
Persisterande foramen ovale.
Pulmonell arteriovenös fistel
Pulmonella orsaker:
Pneumoni
ARDS
Bronkobstruktion
Bronkintubation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Varför stiger inte PaCO2 vid shunt?

A

För att de centrala kemoreceptorerna känner av hyperkapnin och ökar ventilationen, mer CO2 vädras ut ur de ventilerade delarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Hur ser shuntekvationen ut?

A

Qt=Cardiac output
Qs=Shunt
Qt-Qs=Ventilerat blod
CvO2=Syrgas i venöst blod (från CVK).
CcO2=Kapillärt syrgasinnehåll (ventilerat). (Man räknar med att det är samma som PAO2 som fås genom Alveolar gas equation).
CaO2=CvO2 och CcO2 blandat. Fås från ABG.

Qs/Qt = (CcO2 - CaO2)/(CcO2 - CvO2).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Hur är den vaskulära resistansen i lungkretsloppet jämfört med systemiska resistansen?

A 
I lungkretsloppet:
15 mmHg Mean Pulmonary Artery Pressure
5 mmHg Vä förmak
Tryckfall 10 mmHg
I systemkretsloppet:
MAP ca 100 mmHg
2 mmHg Höger förmak.

Alltså är lungkretsloppet är en lågresistanskrets
V= I x R. V=Tryckskillnad, I=totalt flöde, R=resistans.
Samma flöde systemiskt som i lunga. Alltså mycket lägre resistans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vilka tre huvudsakliga faktorer påverkar PVR (pulmonary vascular resistance)?

A
  • Lungvolym
  • Hypoxisk vasokonstriktion
  • Pulmonary artery pressure
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad är hypoxisk pulmonell vasokonstriktion?

A

HPV leder om blod från hypoxiska/kollapsade delar av lungan till ventilerade.
Om PAO2 <11-13 kPa vasokonstringeras arterioler i närliggande alevoler.
Denna reflex kickar in på sekunder lokalt och på en ngn minut kan flödet till hel lob halveras.
I lungan är förhållandet omvänt jämfört med i systemkretsloppet där kärlen dilateras om hypoxiskt område.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vad är mekanismen bakom hypoxisk pulmonell vasokonstriktion? Vad kan modifiera?

A

Något okänt men sannolikt är NO (kväveoxid, nitric oxide) inolverat. Detta är en potent vasodilatator som slutar tillverkas om PAO2 sjunker.

Acidos och hyperkapni potentierar HPV.
Alkalos och hypokapni dämpar effekten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Hur ser PVR ut vid olika lungvolymer?

A

PVR är som lägst vid FRC, stor vid stora och små lungvolymer.
Vid små volymer blir kärlen komprimerade med hög resistans.
Vid stora volymer blir kärlen utsträckta och förvrängda vilket också höjer resistans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Hur påverkas PVR av pulmonary artery pressure?

A

Först rekryteras pulmonella kapillärer vilket sänker PVR. Sedan vidgas kärlen ytterligare och PVR sjunker mer. Därför undviks pulmonell hypertension initialt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Med vilket hjälpmedel kan man räkna ut PVR och hur ser formeln ut?

A

Swan-Ganz-kateter. PVR= ((MPAP - PCWP)/CO) x 80 dynes/sec/cm5.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Hur stor andel av syrgas i artärblod är bundet till Hb och hur stor andel är löst? Hur många ml/L O2?

A

99% bundet till Hb. Cirka 200 ml O2/L blod.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vilken ekvation används för att räkna ut O2-innehållet i blod?

A

CaO2=(PaO2 x 0,03)+(Hb x sat x 1,34). 1,34 är Huffners konstant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vad är en Hb-molekyl sammansatt av?

A

Fyra globin-molekyler med varsin syrebindande hemgrupp. Fyra subenheter i par (2 alfa, 2 beta). Haem-enheten innehåller järn och varje enhet kan binda en O2, alltså kan en Hb-molekyl binda fyra O2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vad är det som inte står rätt till vid Thalassemi?

A

Minskad tillverkning av alfa- eller beta-kedjor. Vid major finns inget adult Hb (HbA), leder till döden före vuxen ålder om ej behandlat. Vid minor kan en viss mängd HbA produceras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vad är det som inte står rätt till vid Sicke cell-anemi?

A

Abnormala Beta-kedjor i hem-enheten vilket gör att RBCs struktur är förvrängd och mer rigid. Detta ökar viskositeten och kan resultera i ventromber och organ-infarkter. Kan också orsaka gallstenar. Sickle cell-kris uppstår vid kärlocklusion och kan göra mycket ont.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Hur ska patienter med Sickle cell anemi handläggas i smb med anestesi?

A

Ibland byts blodvolym ut från HbS till transfunderat blod. Under anestesi ska hypoxi, hypotermi, hypovolemi och acidos undvikas till varje pris. Efter kirurgi ska de övervakas på högre vårdnivå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vilka tre förhållanden antas vara de samma när man använder OHDC Oxyheamoglobin dissociation curve?

A

Normalt Hb
Normalt PaCO2
Temp 37

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Varför är hemoglobinets dissociationskurva sigmoid?

A

Pga kooperativ bindning av O2. Ökad affinitet för varje O2 som binder, saturationen stiger kraftigt i den branta delen av kurvan vid enast små ökningar i PaO2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vad är P50?

A

Den punkt i dissociationskurvan där Hb är 50% sat. Korresponerar till PaO2 3,5 kPa. P50 är den punkt som best beksriver höger/vänsterförskjutningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Vad högerförskjuter syrets dissociationskurva?

A 
Detta gör att syre lättare släpper, lägre saturation vid samma PO2. Detta gör att oxygeneringen blir bättre vid hypoxi/acidos i vävnader.
Acidos
Hypoxi
Höga nivåer 2,3-DPG
Hypertermi
Hyperkapni
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vad är Bohr-effekten?

A

Syresdissociationskurvan högerförskjutning vid stigande PCO2 eller acidos. Spelar mot Haldane-effekten där CO2 släpper lättare om högt O2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad är 2,3-DPG?

A

En molekyl som bildas av RBC vid glykolys. Binder Betakedjor i deoxyHb. Högerförskjuter kurvan. ökade nivåer ses vid anemi, alkalos, kronisk hypoxi, hög höjd, graviditet och hyperthyreoidism.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vad händer vid kolmonoxidförgiftning? Vad är CoHb?

A

Karboxyhemoglobin. Kolmonoxid bundet till Hb, binder 250 ggr starkare än O2 till Hb. Orsakar vävnadsischemi vid höga nivåer (ca 60%). Karotis- och aortareceptorerna registrerar inte detta pga PO2 är normalt. Sat kommer vara normal. Behandlas med syrgas som förkortar COs halveringstid till 1h från 4h. HBO ännu mer effektivt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vad är methemoglobinemi?

A

Methemoglobinemi uppkommer efter exponering för ämnen som oxiderar hemoglobinets Fe²+ till Fe³+. Binder O2 sämre och vänsterskiftar det friska Hb så O2 ej kan levereras. Mäts på ABG-apparat. Kan orsakas av nitro, poppers, prilokain. Behandlas med syragas och utsättning av utlösande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Hur påverkar hög höjd luften?

A

Samma sammansättning men lägre tryck. Sjunker exponentiellt när avståndet till jordytan ökar. Hög höjd defineras oftast >1500 m.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Vilka kompensatoriska förändringar sker vid hög höjd?

A

Upp till 3000 m hålls saturationen över 90% men därefter börjar akut desaturation som triggar kompensatoriska mekanismer.
Glomus caroticus och i aortabågen registrerar hypoxin. Leder till hyperventilation. Leder i sin tur till alkalos som vänsterförskjuter kurvan. Detta korrigerar njurarna och återställer pH på dagar och då kan ventilationen öka ytterligare. Sinustakykardi följer också. Ökad vätskeförlust. 2,3-DPG produktion ökar och högerförskjuter. Vid lägre vistelse framkommer polycytemi pga ökad EPO-produktion.
HPV kan uppkomma globalt och orsaka HK-hypertrofi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Vad är tecken till höghöjdssjuka?

A

Kan förekomma >2500 m. Detta pga maladaptiv respons till den höga höjden. Illamående, huvudvärk, yrsel, sömnproblem. I värsta fall HAPE eller HACE (lung-/hjärnödem). HAPE ned torrhosta, feber och dyspne. Rosaskummiga upphostningar vid mer uttalad. Ngt oklart varför detta uppkommer.
HACE vid flera veckor på hög höjd. Oklar mekanism. Hypoxi -> vasodilatation -> ödem?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Hur fungerar Acetazolamide vid hög höjd?

A

Njurarna utsöndrar Bikarbonat -> Acidos -> Ökad ventilation -> motverkar hypoxi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Definera de sex stegen i hjärtcykeln!

A 
Diastole:
Isovolumetric relaxation
Rapid ventricular filling
Slow ventricular filling
Atrial contraction
Systole:
Isovolumetric contraction
Ejection
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Hur stor del av ventrikelfyllnad står förmaken för?

A

20%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Vad är A wave i hjärtcykeln?

A

Puckel i CVP när förmaken kontraherar och lite blod flödar bakåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Vilka förhållanden möjliggör isovolumetrisk kontraktion?

A

Samtliga fyra klaffar stängda under inledningen av kontraktionen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Hur högt är trycket i arteria pulmonalis i end-diastole resp systole?

A

8 resp 25 mmHg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Vad är the dicrotic notch?

A

En liten tryckpuckel i aorta när klaffarna stänger och blod kortvarigt flödar bakåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Hur stor slagvolym har en genomsnittslig vuxen? Hur mkt blir kvar i kammaren?

A

70 ml EF. 60 ml kvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Hur stor del av cardiac output går till hjärtat?

A

5% (250 ml/min)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Hur ser det venösa avflödet ut i coronarcirkulationen?

A

1/3 via Anterior cardiac veins som går rakt in i Hö förmak
Nästan allt annat via coronarsinus som slingrar sig runt AV-planet och tömmer sig i höger förmak.
En liten del tömmer sig via thebesian veins som tömmer sig rätt in i VK och orsakar fysiologisk shunt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Vad förväntar du dig av EKG vid ocklusion av LAD?

A

Anteroseptal påverkan. V1-V4?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

EKG vid inferior infarkt? Vilket coronarkärl?

A

Påverkan i II, III och aVF. Antingen RCA eller Cirkumflexa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Hur är myokardets syrgaskonsumtion jämfört med skelettmuskel?

A

Cirka 65% extraheras i vila att jämföra med 25% i skelettmuskel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Hur defineras coronary perfusion pressure?

A

Skillnaden mellan trycket mellan end-diastoliskt aortatryck och end-diastoliskt LV-tryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Nämn några metoder att mäta coronart blodflöde.

A

Fick-principen kan använda. Ett spårämne tillförs och sedan mäts koncentrationen på vensidan, kateterisering av sinus coronarius krävs. Flödet = Upptaget/(arterivenös konc-skillnad). N2O eller Argon kan användas. Thermodilution kan också estimera och coronarangio.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Vad gör pacemakercellerna i hjärtat speciella? Var finns de?

A

Långsam ökning av permeabilitet för natrium och kalcium (funny current) och sänkning av densamma för kalium. Sinus, AV-knutan, His bunt, grenarna(purkinjefibrer).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Vad heter de tre buntarna av förmaksfibrer som leder aktionspotentialen från sinusknutan till AV-knutan?

A
  1. Anterior (Bachmann)
  2. Mitten (Wenkebach)
  3. Posterior (Thorel)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Hur är den autonoma innervationen av hjärtat uppbyggd?

A
  1. Parasympaticus - Vagus.

2. Sympaticus - Från cervikala och övre thorakala sympatiska ganglierna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Vilken är den lägsta respektive högsta membranpotentialen i en PM-cell i SA-knutan?

A

-60 mV (fas 4) resp +20 mV. T-type kalciumkanaler ansvarar för depolarisationen (kalcium-influx som är snabbt men inte lika snabbt som de snabba natriumkanalerna i kardiomyocyterna).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Vad leder till repolarisation i en PM-cell? Vad händer efter repolarisationen?

A

Kalium-efflux. Därefter pumpas Na/Ca ut och K in i cellen för att nollställa systemet. Sen börjar “funny current” igen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Beskriv de fyra faserna i kardiomyocytens aktionspotential.

A

Fas 0: Na+-influx genom snabba kanaler. Från -90mV till +30mV
Fas 1: Liten notch. Na+-kanalerna stänger och K+-kanaler öppnas. Går ej under 0 mV.
Fas 2: L-type Kalciumkanaler öppnar. Upprätthåller depolarisationen. Absolut refraktärperiod.
Fas 3: L-type Kalciumkanaler stänger. Kalium efflux. Membranpotentialen sjunker. Relativ refraktärperiod.
Fas 4: Na+/K+-pumpen nollställer systemet genom 3 Na+ ut och 2 K+ in, långsamt blir insidan då mer negativ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Vilka faktorer påverkar pacemakercellernas avfyrningstakt i hjärtat?

A

Autonoma nervsystemet. En brantare sluttning på “funny current”, en lägre threshold potential likaså. Det motsatta gäller även.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Var i CNS återfinns de vasomotoriska centren?

A

Reticular formation i pons.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Vad påverkar vasomotoriskt centrum?

A

Hypothalamus, cortex och limbiska systemet. Perifert är det nucleus tractus solitareus som tar emot input från Glossopharyngeus (sinus caroticus baro- och kemoreceptorer). N Vagus från aortabågen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Hur känner kroppen av akuta skillnader i blodtryck?

A

Baroreceptorer som är sträckreceptorer i sinus caroticus (Glossopharyngeus) och i aortabågen (vagus). Reagerar både på ökat tryck och puls.
Dessa fyrar mer om högre MAP, vilket i sin tur leder till ökad vagal stimulans.
Finns även i förmak, ventriklar och lungkärl. Kemoreceptorer, både centralt och perifert, har viss marginell inverkan också.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Vad är Valsalvamanövern? Beskriv dess fyra faser.

A

Forcerad expiration mot stängd glottis. 40 mmHg uppnås och ska hållas i 10 sekunder.

1) Blod pressas ur thorakala kärl in i vänsterhjärtat vilket leder till ökad CO, högre blodtryck och något lägre puls.
2) Ökat intrathorakalt tryck minskar venöst återflöd, BT faller (minskad afferent fyrning av vagus och glossopharyngeus) och reflextakykardi. Successivt stiger BT mot normala nivåer.
3) Valsalva avslutas. Minskat intrathorakalt tryck leder till att blod poolas i lungkärlen. BT-fall pga mindre pre-load. BT sjunker. Fortsatt hög HR.
4) BT upp pga fortsatt hög puls. Baroreceptorer minskar afferent fyrning vilket leder till reflketorisk bradykardi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Hur kan man använda Valsalva manöver kliniskt?

A

1) För att testa autonoma nervsystemet.

2) För att bryta SVT pga den ökade vagala tonusen i fas 4.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

Vad är normal basalmetabolism i vuxna män?

A

40 cal/m2/hr. Man behöver kompensera för ålder, kön och kroppsyta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Vad är MET?

A

Metabolic Equivalent. Måttenhet för metabola krav av en särskild aktivitet. Promenad 3,5 MET, jogg 10-12 MET.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

Hur ser de metabola funktionerna ut vid träning?

A

Kroppen kan öka sitt energibehov 20 ggr. Först används ATP men endast 2 sek. Därefter refosforyleras ADP till ATP av kreatinfosfat. Dessa två ger tid till mer tidskrävande funktioner som glykolys.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Hur många ATP bildas per glukosmolekyl under aeroba resp anaeroba förhållanden?

A

Aeroba 39 ATP.

Anaeroba 3 ATP.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Vad är VO2 max och Anabolic threshold?

A

VO2 max är maximalt syrgasupptag/användning under träning. Blir bättre om man är vältränad. Vid cirka 50-70% nås metabolic thershold vilket är punkten när metabolismen skiftar från aerob till anaerob.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Hur stort är blodflödet till skelettmusklerna under vila resp träning? Hur uppnåsförändringen?

A

I vila 1200 ml/min vilket motsvarar ca 20% av CO. Vid träning kan detta öka 20 gånger till ca 88% av CO. I vilka finns prekapillära sfinktrar i små kärl i musklerna som är stängda, större kärl upprätthåller cirkualtionen. Vid träning när O2 sjunker, CO2 ökar och temp ökar dilaterar dessa och ökningen av blodflödet uppkommer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

Hur omfördelas blodflödet generellt vid träning?

A 
Skelettmuskler ökar upp till 20 ggr.
Coronarflöde ökar upp till 4 ggr.
Huden ökar för att underlätta värmeförlust.
Njurarna minskar 4 ggr.
GI minskar 5 ggr.
Cerebralt oförändrat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Vilka kardiovaskulära förändringar ses vid träning?

A

CO ökar upp till fem gånger. Muskelpumpen stor del. Djupare, snabbare andetag ökar negativt intrathorkalakt tryck och buken trycks ihop mer och trycker upp blod för ökat venöst återflöde. HR och slagvolym ökar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

Hur ser hjärnans arteriella försörjning ut?

A

Carotiderna interna och a vertebralis stiger uppåt till hjärnan. Carotiderna delar sig i Cerebri media och anterior. Cerebri anterior försörjer superiora och mediala delan av hemisfären och länkar via den anteriora kommunikanten i den främre delen av circulus Willisi.
Cerebri media försörjer laterala delar och capsula interna.
A vertebralis försörjer den sista 1/3. De förenas vid pons och bildar a basilaris som grenar till cerebellära artärer. Därefter delar sig a basilaris i A cerebri posterior som försörjer occipitalloberna. Via kommunikanter slutför de c willisi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

Hur ser det venösa återflödet ut i hjärnan?

A

Via venösa sinus i duran. Sinus superior och inferior sagitalis dränerar cerebrala och cerebellära cortex. Dessa återfinns mellan durabladen i falx. Superior mynnar ut i höger transverse sinus och inferior vänster i tentoreiet. Därefter bildar dessa sigmoidalsinus som går genom foramina jugularis och formar jugularis interna.

111
Q

Definera CPP, vad är normalt? Vad är gränsen för kritisk ischemi?

A

CPP = MAP - ICP. Under normala förhållanden med MAP 90 mmHg och ICP 10 mmHg är CPP 80 mmHg. CPP på 30-40 mmHg är gränsen för kritisk ischemi.

112
Q

Vad är Monro-Kellie doktrinen?

A

Doktrinen säger oss att skallen har en bestämd volym som innehåller hjärna, blod och CSF. Om en volym stiger måste en annan minska för att inte ICP ska stiga. Exponentiell kurva med Volym på X-axeln och ICP på Y-axeln. Initialt pressas CSF ut om ökad hjärnvolym, CSF-resorption ökar och produktion minskar.

113
Q

Hur stort är cerebral blood flow rate? Hur mycket väger hjärnan?

A

Cirka 50 ml/100 g/min. Hjärnan väger cirka 1500 g vilket innebär ett blodflöde på cirka 750 ml/min (15% av CO även om hjärnan bara är 2% av kroppsvikt).

114
Q

Vad är och hur stor är CMRO2?

A

Cerebral Metabolic Rate for Oxygen. Cirka 3 ml/100 g/min. 20% av kroppens totala oxygenkosumtion.

115
Q

Hur påverkar PaCO2, PO2 och MAP cerebral blood flow?

A

Stigande PaCO2 ökar CBF linjärt.
Vid normala-höga nivåer PaO2 (över 8 kPa) är CBF konstant. Stiger raskt under dessa nivåer. Vid kronisk hyperkapni högerförskjuts kurvan så högre nivåer tolereras.
Vid MAP 50-150 mmHg förblir CBF konstant pga autoregulation. Om kronisk hypertoni högerförskjuts kurvan så högre tryck tolereras utan stigande CBF.

116
Q

Ge exempel på droger som påverkar CBF.

A

Propofol, pento minskar CMRO2. Infusioner minskar blodvolymen i hjärnan och därmed ICP.

117
Q

Beskriv Doppler-effekten.

A

En signalfrekvens ökar när signalkällan närmar sig och avtar när dess avstånd ökar. Kan användas för att mäta velocitet och flöde av blodceller med ultraljud.

118
Q

Vad är jugular bulb catheterisation?

A

Omvänd CVK där man lägger spetsen precis under skallbasen. Här kan man mäta saturation och då få veta om om hjärnan konsumerar mer O2 än normalt som ett mått på stress och CBF, finns adekvat CBF? Finns dock felkällor så som att den ej kan mäta regionala skillnader och att om både CBF och O2-konsumtion minskar efter hjärnskada så kan normala värden kvarstå trots skadan.

119
Q

Vad är CSFs funktion och hur mycket har vi normalt?

A

Badar CNS och skyddar därmed. Låg gravitiation i CSF gör att hjärnans effektiva vikt minskar till 47 g från 1500 g vilket skyddar mot acceleration och deceleration. Hjälper även till att reglera ICP. Normalt mellan 100-150 ml.

120
Q

Hur produceras CSF och hur mycket produceras? Var reabsorberas den?

A

Av specialiserade celler i plexus choroideus i laterala, ,tredje och fjärde ventriklarna. 500 ml/dag produceras.
Reabsorberas av arachnoid villi och in i durala sinus. Tryckskillnaden mellan CSF och venöst blod utgör mekanismen.

121
Q

Hur cirkulerar CSF?

A

Cilie-rörelse i ependymalceller förflyttar CSF. Laterala -> Foramen Monroi -> tredje -> Aqueductus sylvii -> fjärde -> Foramen Magendie/Foramina Luschkae.

122
Q

Vad kan orsaka hydrocephalus?

A

Ökad produktion, avflödeshinder. Kan bero på kongenitala missbildningar, tumörer, blödning infektion, meningiesjukdom eller tumör i choroid plexus.

123
Q

Jämför sammansättningen av CSF och plasma.

A

CSF har lägre elektrolytinnehåll bortsett från klorider som är högre (120 mmol/L). LPK är lägre och CSF innehåller i stort sett inga proteiner.

124
Q

Hur påverkar CSF andningscentrum?

A

Centrala kemoreceptorer är känsliga för H+-skillnader. Återfinns i botten av fjärde ventrikeln och ventrala medulla och badar i CSF. CO2 diffunderar fritt in i CSF och blir H+ och HCO3- med karbanhydras. H+ verkar sedan indirekt som ett mått på CO2 på kemoreceptorerna. Eftersom det knappt finns protein i CSF finns ej heller buffert och det blir därför OTROLIGT välinställt. Surt -> Ökad andningsdrive. Om kronisk hyperkapni kickar en långsam kompensationsmekanism in där bikarbonat transporteras in i CSF och buffrar.

125
Q

Vilka patologiska provsvar kan fås från LP och vad indicerar de?

A

Glukos lågt - Bakteriell meningit, svamp, malignitet.
Protein (albumin) - Barriärskada, bakteriell meningit, subarak, demyeliniserande sjd, tumör.
LPK - Höga indicerar alla sjd.
RBC - Subarak, stroke, stickblödning.

126
Q

Hur skilijer sig endotelet i BBB jämfört med resten av kroppen?

A

Fenestreringar i resten av kroppen som tillåter passage av molekyler från plasma till vävnad och vice versa. Så är inte fallet i BBB. Finns även fler mitokondrier i BB än i annat endotel.

127
Q

Vilka tre strukturer är inblandade i BBB? Nämn tre ämnen som metaboliseras här?

A
  • Endotelet.
  • Basalmembranet.
  • Astrocyternas fotutskott.

Finns även metabol barriär i form av enzymer som oskadliggör vissa farliga ämnen så de inte kan skada hjärnan. T ex dopamin (därför behandlar man med L-dopa, LA med ester, ammonium).

128
Q

Vad kan passera fritt över blodhjärnbarriären?

A

Fettlösliga såsom CO2, O2, alkohol, steroider, inhalationsanestetika. Specifika transportmekanismer kan transportera t ex D-glukos och laktat.

129
Q

Varför är BBB så otroligt viktig?

A
  • Skydda hjärnan från endogena och exogena toxiner.
  • Snävt kontrollerad elektrolytsammansättning i hjärnan.
  • Skyddar från snabba förändringar i glukosnivåer.
  • Hindrar neurotransmittorer att lämna hjärnan.
130
Q

Vad kan skada BBB?

A
  • Meningit skadar så skadliga ämnen kan läcka in men det är också bra för då kommer AB åt.
  • Hypertoni, kronisk och akut.
  • Epilepsi (återställs 1h efter anfall).
131
Q

Nämn strukturer i hjärnan som inte skyddas av BBB.

A
  • Area postrema - om toxiska ämnen stöts på så kräks man.
  • Corpus Pineale (epifysen) som styr dygnsrytmen mha melanin, fanns BBB skulle melanin inte kunna lämna.
  • Neurohypofysen som frisätter oxytocin oh vasopressin(ADH).
132
Q

Vad är Nernst-ekvationen?

A

Med den kan man räkna ut potentialskillnaden som skulle uppstå om cellmembranet var fullt permeabelt för den.

133
Q

Beskriv en nervcells aktionspotential!

A

1) Från -70 mV till -55mV
2) Spänningskänsliga Na-kanaler öppnas. Snabbt inflöde av Na upp till +30 mV.
3) Stängning av Na-kanaler och K-kanaler öppnas så K+ strömmar ut, snabb repolarization.
4) Na/K-pumpen återställer vilopotentialen efter att den skjutit över målet, hyperpolariserat.

134
Q

Beskriv ryggmärgens afferenta banor posteriort -> anteriort.

A
  • Dorsala kolumnerna (Ipsilateral finkänsel, proprioception, vibration).
  • Posterior och anterior spinocerebellar tracts (Ipsilateral proprioception).
  • Lateral spinothalamic tract (Smärta, temp kontralateralt).
  • Anterior spinothalamic tract (Tryck, djup känsel kontralateralt).
  • Spinotecal tract (spinovisuella reflexer).
135
Q

Bekriv ryggmärgens efferenta banor posteriort -> anteriort.

A
  • Lateral cortico-spinal tract. Motorisk information från cortex till kontralateral sida av kroppen, via pyramidal tracts.
  • Rubrospinal, tectospinal och vestibulospinal tracts. Extra-pyramidala fibrer från hjärnstamskärnor till nedre motorneuron.
  • Anterior spinothalamic tract. Motorisk information från cortex till ipsilateral kroppshalva. Via extrapyramidala banor.
136
Q

Vilka artärer försörjer ryggmärgen?

A
  • Anterior spinal artery
  • Två posterior spinal arteries
  • Många radicular branches.
137
Q

Vilka effekter har en ryggmärgsskada på kroppens olika organsystem?

A
  • Kardiovaskulärt: Initialt hypertension och perifer vasokonstriktion. Om skada över Th6 kan hypotension ses pga vasodilatation. Om över Th1 så är bradykardi vanligt pga sympatikusbortfall - spinal chock.
  • Respiratoriskt: Över C4: Diafragmapares. Under C6: Diafragma intakt, interkostalparalys - kan ej hosta.
  • Neuro: Slapp pares 2-3 veckor, därefter spastisk. Sensoriskt bortfall visceralt och somatiskt.
    GI: Paralytiskt ileus och uppspänd buk. Risk för aspiration.
    Metabol: Thermoregulationen tar ofta skada. Ofta resp acidos.
138
Q

Vad är Brown-Sequard syndrome?

A

Halvsidig ryggmärgsskada.

  • Finkänsel ipsilateralt.
  • Proprioception och vibration ipsilateralt.
  • Smärta och temp kontralateralt.
  • Motorisk svaghet ipsilateralt.
139
Q

Vilka strukturer passerar Tuohy vid EDA resp SPA?

A
  • Hud
  • Subkutis
  • Supraspinous ligament
  • Interspinous ligament
  • Flavum
  • Epiduralrummet
    Spinal:
  • Dura
  • Arachnoid space
140
Q

Ge ett exempel på en monosynaptisk reflexbåge!

A

Knäreflexen. Passiv sträckning av muskeln. Grupp 1a afferent neuron från muskelspolen till dorsalroten -> ventralroten i ryggmärgen med synaps till alfa-motorneuron (glutamat) som kontraherar quadriceps som svar på den passiva sträckningen.

141
Q

Vilka olika sorters motorneuron finns?

A

Ursprung i CNS, axon ut i periferin till en skelettmuskel direkt eller indirekt. Kan klassificeras som övre motorneuron eller nedre motorneuron.
Övre motorneuron åter finns i motoriska banor i CNS.
Nedre motorneuron innerverar muskler, finns alfa och gamma. Alfa är stora och innerverar extrafusala muskelfibrer. Gamma är mindre och innerverar muskelspolarna (muscle spindles). Cellkropparna finns i centralhornet av ryggmärgen.

142
Q

Berätta om muskelspolar (Muscle spindles)!

A

De registrerar proprioceptiv information och ligger insprängda i skelettmuskel. Muskellängd och rörelse registreras. Fibrerna kallas intrafusala och sitter fast i skelettmuskelfibrer som kallas extrafusala. De har sensorisk och motorisk innervation.

143
Q

Berätta om olika typer av sensoriska receptorer!

A

De initierar bl a rexlexbågar. Finns mekanoreceptorer, kemorexeptorer, thermoreceptorer, fotoreceptorer, och nociceptorer.
Mekanoreceptorer refistrerar förändringar i t ex muskelspolar - sträckning. Även baroreceptorer är mekanoreceptorer.
Kemoreceptorer registrerar H+ förändringar. Även lukt/smak.
Thermoreceptorer inkluderar kutana och hypothalamiska temp-receptorer.
Nociceptorer är smärtreceptorer, både mekaniskt och kemiskt.

144
Q

Vad är Golgis sensorgan (Golgi tendon organs)?

A

Mekanoreceptorer där skelettmuskelfibrer går över i senor. Skickar sensorisk feedback till CNS om senans belastning. Innerveras av 1b afferenta fibrer som är stora och myeliniserade.

145
Q

Vad är gemensamt för parasympatikus i sympatikus i termer av vilka nervibrer och transmittorer som är inblandade?

A

Preganglionära neuron med ursprung i CNS med synaps till postganglionära neuron i de autonoma ganglionen som innerverar målorgan. Preganglionära fibrer är långsamma, myeliniserade B-fibrer som frisätter Acetylkolin som stimulerar Nikotinerga receptorer på postganglionära fibrer som är icke-myeliniserade långsamma C-fibrer vars neurotransmittor är avhängig om sympatisk eller parasympatisk.

146
Q

Berätta om parasympatikus!

A

Det finns ett kraniellt och ett sakralt utflöde.
Kraniellt: 3, 7, 9 kranialnerverna försörjer huvudet medan 10 (vagus) försörjer thorax och viscera.
Sakralt: 2, 3 och 4 sakralnerverna och försörjer viscera i bäckenet.

Parasympatikus har långa preganglionära fibreer och korta postganglionära. Acetylkolin vid målorgan aktiverar kolarinerga muskarinerga receptorer. Parasympatikus styr sekretion från många körtlar och ansvarar för GI-rörelse och sfinkterrelaxation.

147
Q

Berätta om sympatikus!

A

Utflödets ursprung är från lateralhonen i ryggmärgen T1-L2. Lämnar ryggmärgen i ventralrötterna med spinalnerverna sedan till sympatiska ganglion i gränssträngen. Korta preganglionära fibrer, långa postganglionära. Neurotransmittor vid målorganet är Noradrenalin förutom vid svettkörtlar (Acetylkolin) och Binjuremärgen där (Acetylkolin) som verkar direkt på kromaffinceller vilket frisätter adrenalin (finns inte postganglionära fibrer här).

148
Q

Beskriv en adrenerg receptors struktur!

A

G-proteinkopplade receptorer som är membranbundna och går igenom cellmembrandet 7 ggr. NA binder extracellulärsidan vilket aktiverar G-proteinet som i sin tur aktiverar intermediate messengers vilket kostar GTP -> GDP. Detta aktiverar eller inhiberar effektorprotein.

149
Q

Vilka effekter har aktivering av alfa-1-receptorn?

A

Vasokonstriktion, relaxation av glattmuskel i GI, hepatisk glykogenolys och salivsekretion.

150
Q

Vilka effekter har aktivering av alfa-2-receptorn?

A

Inhiberar sin egen frisättning presynaptiskt (även av adrenalin).

151
Q

Vilka effekter har aktivering av beta-1-receptorn?

A

Inotropi och kronotropi. Relaxerar glatt muskel i GI, orsakar lipolys.

152
Q

Vilka effekter har aktivering av beta-2-receptorn?

A

Bronkdilatation, vasodilatation i skelettmuskel, relaxering av glattmuskel i uterus, blåsa. Hepatisk glykogenolys och glukoneogenes. Renin-frisättning.

153
Q

Vilka effekter har aktivering av beta-3-receptorn?

A

Lipolys i brunt fett och därmed thermogenes.

154
Q

Nämn några direkt verkande sympatomimetiska droger!

A

Adrenalin, Noradrenalin, Fenylefrin, Isoprenalin, Dobutamin. Efedrin både direkt och indirekt.

155
Q

På vilka receptorer agerar vanligt förekommande sympatomimetiska droger?

A

Adrenalin både alfa och beta dosberoende. Låga doser ger beta-effekt med ökad CO, vid höga doser även alfa-1-effekt så som ses vid 1 mg, SVR ökar kraftigt.
Noradrenalin framför allt alfa1 men även lite beta.
Efedrin både alfa och beta men ffa beta (ökar effekten av endogent NA också).
Dopamine - Dopaminreceptorer, Beta och Alfa1 i ordning efter dos.
Fenylefrin - Alfa1.
Klonidin - Alfa2.
Isoprenalin - Icke selektiv beta.
Salbutamol - Beta2 (Ventoline).

156
Q

Beskriv den motorändplattan!

A

Motorneuron med ursprung i ventralhornet. Myeliniserade axon, ranviers noder för att öka hastigheten. Axonet slutar med flera grenar för att innervera många muskelceller. Acetylkolinvesiklar frisätts från “aktiva zonen” närmst ändplattan. Klyftan är 20 nm bred. Finns mellan 1-10 miljoner aceylkolinreceptorer vid varje ändplatta på toppar av en vikt uta. Acetylkolinets bindning orsakar aktionspotential i muskeln och på nervänden binder den också vilket transporterar ACh-vesiklar från djupare delar av axonet till aktiva zonen.

157
Q

Vilka två acetylkolinreceptorer finns?

A

Nikotinerga preganglionära i både PS och S
Muskarinerga postganglionära i PS
(Adrenerga i S)
Nikotinerga i motorändplattan

158
Q

Hur är acetykolinreceptorer uppbyggda?

A

Fem subenheter transmembranöst. Alfa (med bindningssite för AcH), beta, gamma och delta finns. Dessa är arangerade i en cylinder med en central jonkanal (Na+, K+ och Ca2+) som öppnas när AcH binder.

159
Q

Hur bildas acetylkolin och bryts det ned?

A

Acetylcoenzym A bildas i mitokondrierna och Kolin transporteras till nervändarna. Reaktionen sker i cytoplasman på nervändarna och katalyseras ac Kolinacetyltransferas.

Bryts ned av Acetylkolinesteras på det postganglionära membranet till Acetat och Kolin. Även pseudokolinesteras bryter ner (känt från celokurinnedbrytning).

160
Q

Vilka tre typer av muskel finns?

A

Skelettmuskel
Hjärtmuskel
Glatt muskel

161
Q

Vilken viktig bieffekt finns av skelettmuskelkontraktioner?

A

Värmeproduktion

162
Q

Vad är en sarkomer och vad består den av? Vad är A-band, I-band och Z-linjer?

A

Den sammandragande enheten i hjärt- och skelettmuskel. I en sarkomer finns tunna och tjocka filament. Tjocka: Myosin inkl myosinbindande protein C som binder på en änden till myosin och i andra änden actin. De tjocka filamenten bildar det mörka “A-bandet”.

Tunna filamenten är Actin och involverar tropomyosin som slingrar sig runt actin. De tunna filamenten brer ut sig i två riktningar och bildar Z-linjer. Där de inte överlappar med myosin bildas det det ljusa I-bandet som ligger mellan Z-linjen och A-bandet.

163
Q

Vad händer vid muskelkontraktion?

A

Cross-link mellan actin och myosin, glidning av de tunna filamenten (actin) mellan de tjocka (myosin). Actin bindet nytt myosin vid varje cykel. Myosinets huvuden “drar” i actinet mha ATP som bryts ned till ADP och energi.

164
Q

Vad händer efter acetylkolin bundit motorändplattan i skelettmuskel?

A

Depolarisation -> leds ned för T-Tubuli (invagionationer i sarkolemma som är cellmembranet) -> Öppnar spänningskänsliga L-typ Kalciumkanaler -> Kalcium in i cytoplasman och “charge movement” över membranet -> kalcium frisätts från sarkoplasmatiska retiklet som diffunderar till sarkomeren och binder till Tropnin I vilket leder till att Tropomyosin blottar cross-link binding sites på actin som myosinhuvudena sen kan dra i mha ATP -> ADP + energi.

165
Q

Hur avslutas en muskelkontraktion?

A

Kalciumkonc sjunker när stimuli upphör. Detta genom att Troponin C frisätter kalcium som pumpas in i sarkoplasmatiska retiklet mha Ca/Mg-ATPase-pumpen.

166
Q

Vilken energikälla används för muskelkontraktion?

A

ATP finns det bara lite lagrat av, men den mesta energin kommer från kreatinfosfat som återbildar ATP från ADP.

167
Q

Vilka olika typer av skeletmuskel finns?

A

Typ 1 - Långsam kontraktion och låg Myosin ATPase-aktivitet. Icke uttröttbara. Låg fyrningsfrekvens.
Typ 2a - Snabba oxidativa-glykolytiska fibrer. Hög Myosin ATPase-aktivitet. Snabba utbrott av fyrningar. Ej så lätt uttröttbara.
Typ 2b Snabba glykolytiska fibrer, uttröttbara. Låg kapillärtäthet jämfört med de andra två.

168
Q

Var startar en voluntär muskelkontraktion?

A

Pre-motor arean skapar tanken och rörelsen startar sedan i Motor cortex (Pre-central gyrus). Därefter till kapsula interna och sedan tractus corticospinalis. Där den även tar in input från cerebellum som modifierar rörelsen.

169
Q

Hur kontraherar glatt muskel?

A

Här finns inte ordnade sarkomerer. T-tubuli och sarcoplasmatiska retiklet fattas och kalcium kommer mest från cellytan. Kalciums effekt är medierat av calmodulin och det går mycket långsammare för glatt muskel att kontrahera.

170
Q

Hur stort är total body water?

A

Ca 60% av kroppsvikten. 50-55% hos kvinnor eftersom fett innehåller väldigt lite vatten, därför kan även feta ha mindre kroppsvatten. En 70 kg man = 42 liter H2O.

171
Q

Hur är det kroppens vatten fördelat?

A 
Intracellulärt (2/3)
Extracellulärt (1/3)
Extracellulärt delas in i:
Intravaskulär vätska (plasma 5% av kroppsvikt)
Interstitiell vätska
Transcellulär vätska
172
Q

Ge några exempel på transcellulär vätska.

A
  • CSF
  • Ledvätska
  • Galla
  • Pleuravätska
  • Svett
173
Q

Vad styr distributionen av intra- och extracellulär vätska?

A

Vatten passerar fritt över bi-fosfolipid-cellmembran men inte lösta ämnen. Vatten kommer röra sig efter osmolalitetsgradienten så osmolaliteten blir samma. Detta är osmos. Faktorer som påverkar extracellulär osmolalitet styr distributionen.

174
Q

Vad är osmolalitet och vad är normal osmolalitet i ECV?

A

Antalet osmoler lösliga ämnen per kg lösning. Normalt i plasma 285-290 mOsmol/kg.

175
Q

Hur skiljer sig osmolaritet och osmolalitet?

A

Osmolaritet - per volym (liter)

Osmolalitet - per vikt (kg)

176
Q

Hur kontrolleras total body water?

A

Osmoreceptorer, volymsreceptorer och baroreceptorer känner av förändringar i osmolalitet och TBW. Meddelar hypothalamus som i sin tur frisätter eller inhiberar ADH (output) och stimulerar eller minskar törst (input).

177
Q

Hur ökar ADH (vasopressin) vatten reabsorbtion?

A

Vasopressin bildas i hypothalamus och frisätts från neurohypofysen (bakloben). Detta som svar på hypovolemi, hypotension, ökad tonicitet i plasma eller Antgiotensin 2. ADH har sedan sin verkan i collecting ducts i njuren där aquaporiner bildas och vatten kan då reabsorberas med sin osmotiska gradient. Utan ADH är detta membran impermeabelt för vatten.

178
Q

Vilka celler finns som är impermeabla för vatten?

A
  • Endotelet i urinblåsan.
  • Ascenderande henles slynga så urinen här förblir hypoton.
  • Collecting ducts om ej ADH närvarande.
179
Q

Vad är skillnaden på kristalloid och kolloid?

A

Kristalloid är sanna lösningar med små molekyler som dissocierar till joner. Kan lätt passera semipermeabla membraner.
Kolloider har större molekyler spridda i en lösning så de är inte sanna lösningar. Partiklarna organiserar sig i grupper av molekyler som inte med lätthet passerar semipermeabla membraner.

180
Q

Vad händer om man snabbt infunderar 1000 ml kristaloid i en euvolem människa?

A

Venöst återflöde ökar vilket leder till ökad CO och MAP.
Den ökade blodvolymen känns av kroppen som vill återställa densamma.
Baroreceptorer i sinus caroticus orsakar en reflektorisk systemisk vasodilatation fort.
Senare kommer lågtrycks-volymreceptorer inhibera frisättandet av ADH vilket hindrar vatten från att reabosrberas -> diures.
Reducerad Reninfrisättning i njuren kommer minska mängden aldosteron vilket leder till minskad reabsorbtion av natrium och vatten -> diures.
ANP frisätts när förmaken stretchas vilket leder till ökad GFR och vatten och natrium exkretion -> diures.

181
Q

Hur mycket av 1000 ml isoton kristalloid kommer vara kvar intravaskulärt slutligen?

A

Den kommer att fördela sig i ECV där 1/4 är plasma, alltså kommer 250 ml bli kvar. Resterande 750 ml kommer att distribueras i interstitiell vätska och transcellulär vätska.

182
Q

Hur mycket av 1000 ml 5% glukos kommer vara kar intravaskulärt slutligen?

A

Glukos metaboliseras och kvar blir fritt vatten. Då kommer det passera fritt över cellmembran och fördela sig i TBW. 2/3 intracellulärt. 333 ml återstår. Av dessa kommer endast 1/4 bli kvar i plasma, alltså 84 ml.

183
Q

Vilka olika typer va kolloider finns?

A
  • Gelatin - kemiskt modifierade polypeptider. Expanderar plasma i 2h. Risk för anafylaxi.
  • Stärkelse (HES) - glukos polymerer. Finns låg- högmolekylär HES där högmolekylära blir kvar längre i plasma, men dessa kan orsaka koagulopatier.
  • Human Albumin Solution - 96% humant albumin. Produceras från human plasma, serum eller normala placentor. Ska ha en intravaskulär halveringstid på 24h (sanningshalt?).
184
Q

Vilka kroppsliga funktioner sätts ur spel om pH är abnormalt?

A
  • Enzymer kan ej utföra sina reaktioner.
  • Membranexcitabilitet och energiproduktion påverkas.
  • Molekyler joniseras ej på samma sätt och påverkar om de befinner sig intra- eller extracellulärt.
  • Endokrina och neurologiska system påverkas indirekt av abnormalt pH.
185
Q

Hur förhåller sig pH till H+-konc?

A

Negativa 10-logaritmen.
pH 8=10 nmol H+/L.
pH 6,8=158 nmol H+/L.

186
Q

Definera en syra och en bas.

A

En syra är en protongivare - HA. En bas är en protonmottagare A-.

187
Q

Hur ser Henderson-Hasselbalch ut?

A

pH=pKa + log [A-]/[HA].
Ju lägre pKa (negativa logaritmen av dissociationskonstanten) desto starkare syra eftersom pKa är det pH där hälften är dissocierad.

188
Q

Vilka tre mekanismer har kroppen för att upprätthålla pH 7.35 - 7.45?

A
  • Buffertsystem (omedelbart)
  • Kompensation (långsamt)
  • Korrektion (lösning av problemet som orsakar störningen)
189
Q

Vad är en buffert?

A

En substans som motstår pH-förändringar genom att absorbera eller frisätta vätejoner. Normalt en svag syra och dessbas som motstår pH-förändringar en starkare syra eller bas adderas.

190
Q

Vilka buffertsystem finns i kroppen?

A

Intra-cellulära och extra-cellulära buffertsystem finns. Buffertsystem i blodet:

  • Kolsyra-Bikarbonat.
  • Hemoglobin.
  • Plasmaproteiner.
  • Fosfatbuffert.
191
Q

Hur fungerar kolsyra-bikarbonat-bufferten?

A

Förekommer i hela ECV. H2CO3 bildas när en stark syra tillförs, detta blir CO2 och H2O, CO2 andas ut genom respiratorisk kompensation. pKa är 6,1 (lågt) vilket innebär att vid pH 6,1 är systemet i ekvilibrium och det talar om att denna buffert är bra på att buffra syror men inte baser. Katalyseras av karbanhydras.

192
Q

Definera pKa-värdet. Har starka/svaga syror högt eller lågt pKa?

A

pKa är den negativa tio-logaritmen av syrakonstanten och anger det pH vid vilket en syra är hälften dissocierad. Kolsyre-bikarbonat har pKa 6,1 - svag syra. Saltsyra har pKa <0 - stark syra, helt dissocierad i vatten.

193
Q

Var finns karbanhydras primärt?

A

Röda blodkroppar. njurtubuli, alveoler.

194
Q

Vilken är den näst viktigaste bufferten i kroppen? Vilka två är viktiga intracellulära buffrar utöver denna?

A

Hemoglobin. Finns i röda blodkroppar som den svaga syran HHb, pKa 6,8. Den buffrar H+ och HCO3- ökar i samma utsträckning.
Proteiner intracellulärt (även plasmaproteiner men har dålig buffertkapacitet).
Fosfat intracellulärt.

195
Q

Beskriv Haldane-effekten.

A

När mycket O2 är närvarande binder CO2 sämre till Hb. Detta är ett förhållande som finns i lungorna vilket ökar CO2-dissociationen i lungan. Kurvan är med X-axeln PCO2 och CO2 innehåll på Y-axeln är linjer till skillnad från syres disscoationskurva, med mkt O2 lutar den mer flakt, alltså släpper lättare CO2.

196
Q

Hur räknas anjongapet ut?

A

K+ + Na+ - Cl- - HCO3-

197
Q

Nämn tre tillstånd med AGMA.

A

Laktacidos, diabetesketoacidos, förgiftning med syra.

198
Q

Nämn tre tillstånd med NAGMA.

A

Hyperkloremi och bikarbonatförlust. Vätejonsretention. T ex GI-förluster, iatrogen NaCl-tillförsel, renal tubular acidosis.

199
Q

Vad är Siggaard-Andersen nomogram?

A

Ett gammalt sätt att räkna ut arteriellt pCO2. En graf med pCO2 på y-axeln, pH på X-axeln.

200
Q

Hur stor del av CO går till njurarna?

A

20-25%, 1000-1250 ml/tim.

201
Q

Mellan vilka MAP ordnar autoregulationen så njurarna får ett konstant blodflöde? Vilka två mekanismer?

A

75-170 mmHg.
Myogenic control - Afferenta arteriolen dilaterar eller konstringerar. Om trycket ökar kommer den afferenta arteriolen konstringera, öka resistansen och därmed minska blodflödet (och vice versa).
Tubuloglomerulär feedback - Macula densa finns i ascenderande Henles slynga vilka känner av perfussionen genom Na+. Om trycket ökar ökar också filtrationen vilket leder till högre Na+-koncentration. Macula densa känner detta och frisätter adenosin som konstringerar afferent arteriol vilket minskar trycket och GFR.

202
Q

Vad är normal GFR? Vad påverkar GFR?

A

125 ml/min vilket innebär 180 L/dag. Onkotiskt och hydrostatiskt tryck påverkar, detta i glomerulus kapillär och Bowmans kapsel. (Pc - Pb) + (πB - πC).
Pc=Hydrostatiskt i kapillären ca 48 mmHg
Pb=Hydrostatiskt i Bowmans ca 10 mmHg
πB=Onkotiskt i Bowmans ca 0 mmHg
πC=Onkotiskt i kapillären ca 25 mmHg.
Alltså är det glomerulära filtrationstrycket ca 13 mmHg.

203
Q

Hur stora molekyler filtreras fritt resp delvis och inte alls i bowmans kapsel? Hur påverkar molekylens laddning dess filtration?

A

<7000 Da fritt.
7000-70 000 Da delvis
>70 000 inte alls
Podocyterna och basalmembranet har negativa laddningar så negativt laddade molekyler filtreras sämre.

204
Q

Hur beräknas GFR?

A

Man använder en molekyl som fritt filtreras, inte utsöndras eller reabsorberas.
Plasmakonc x GFR = Urinkonc x urinvolym
GFR=(Urinkonc x urinvolym)/Plasmakonc.

Inulin eller iohexol kan användas för exakt mätning. Kreatinin används för att approximera även om lite reabsorberas, men detta felet är konstant som kan räknas bort.

205
Q

Hur skapas utspädd urin?

A

När det finns ett överskott av vatten tas mer Na och Cl upp i distala tubuli men inget vatten. Om lågt ADH också färre aquaporiner i samlingsrören men här kan Na och Cl också reabsorberas.

206
Q

Hur skapas koncentrerad urin?

A

Genom ADH-insöndring som skapar aquaporiner i distala tubuli där vatten kan återupptas. Den mest koncentrerade urinen kan vara 1400 mOsmol/kg att jämföra med plasmas 290 mOsmol/kg.

207
Q

Definera metabolism!

A

Fysikaliska och kemiska förändringar i en organism. Består av anabolism - Uppbyggnad av substanser och katabolism - nedbrytandet av substanser. Kolhydrater används snabbt, fett är en mer långvarig energikälla. Proteiner är byggstenar för vävnader.

208
Q

Definera basalmetabolismen!

A

Energi använd per tidsenhet under standardiserade förhållanden i vila efter 12 h fasta. Cirka 70-100 kcal/h.

209
Q

Var lagras glykogen i kroppen?

A

Skelettmuskel : Lever, 3:1.

210
Q

Vilka molekyler kan vara substrat för glukoneogenes? När och var uppstår detta?

A

Laktat, pyruvat, glycerol (från fett) och aminosyror. Mestadels i levern vid fasta, svält och LCHF.

211
Q

Vilka är de principiellt viktigaste stegen i glykolysen?

A

Glukos-6-fosfat konverteras till till två pyruvat och två ATP genereras netto (4 minus 2). Pyruvat kan sen gå in i citronsyracykeln/krebs cykel. Under anaeroba förhållanden bildar pyruvat laktat, en mindre energieffektiv process.

212
Q

Vad är substratet och vad är de ATP-genererande molekylerna i citronsyracykeln/krebs cykel/TCA cykeln? Hur mycket ATP genereras totalt av varje glukosmolekyl?

A

Pyruvat -> Acetyl CoA.
Energigenererande i elektrontransportkedjan: NADH och FADH2. Dessa två donerar elektroner genom oxidativ fosforylering. 36 ATP är nettoresultatet per glukosmolekyl.

213
Q

Hur metaboliseras fetter?

A

Betaoxidation bildar Acetyl CoA som kan gå in i citronsyracykeln. När för mycket fettsyror metaboliseras till Acetyl CoA bildas Ketonkroppar i levern, dessa är acetoacetat och betahydroxysmörsyra. Det är bara levern som kan bilda ketonkroppar men kan inte använda dem pga har inte rätt enzymer. Dessa kan dock användas av hjärta, skelett och njure.
Lipogenes uppstår vid höga glukosnivåer, stimuleras av insulin.

214
Q

Vad är neuroendokrina celler?

A

En cell som vid ett nervstimuli insöndrar hormoner.

215
Q

Vilka två typer av hormonreceptorer finns?

A

Intracellulära (fettlösliga hormoner så som kortisol) som påverkar genuttryck och proteinproduktion.
Extra-cellulära (vattenlösliga hormoner så som GH och insulin) verkar genom second messengers.

216
Q

Vilka delar har hypofysen?

A

Anteriora loben (Adenohypofysen - TSH, ACTH, LH, FSH, Prolaktin, GH), Intermediära loben, posteriora loben (neurohypofysen som är neurologiskt ihopkopplad med hypothalamus - vasopressin, oxytocin).

217
Q

Vilka funktioner har hypothalamus?

A

Styr autonoma nervsystemet, temperatur, hunger, törst, sexualitet och kontrollerar det mesta av endokrina systemet.

218
Q

Hur kontrolleras temperatur i kroppen?

A

Termoreceptorer centralt och perifert påverkar temperaturcentrum i hypothalamus.
Delas upp i värmeförlust och värmekonservation. Dessa kan i sin tur delas upp i beteendemässiga och fysiologiska processer.
Beteendemässiga är träning, att ha rätt kläder på sig.
Fysiologisk konservation är autonomt styrt och visar sig genom perifer vasokonstriktion, minskad svettning och shivering som alstrar värme (kan också öka värmeförlust). Värmeförlust uppkommer genom perifer vasodilatation (förlorad värme genom konvektion) ökad svettning, svettets vaporisering kyler huden.

219
Q

Vilka hormoner frisätts av adenohypofysen?

A 
Indirekt verkande:
ACTH
TSH
FSH
LH

Direkt verkande:
GH
Prolaktin

220
Q

Vilka funktioner har Growth hormone?

A

GH-insöndring stimuleras av GHRH och inhiberas av somatostatin. Även negativ feedback av hormonet självt. Stimulerar celldelning, muskeltillväxt, proteinsyntes. Antagonist till insulin.

221
Q

Vilken effekt har ACTH? Hur frisätts det?

A

Frisätter kortisol och alodsteron. Stimuleras via portal cirkulationen som svar på CRH.

222
Q

Insöndras mest T3 eller T4? Vilken är den mest potenta?

A

T4 uteslutande mest. T3 potentare, T4 konverteras till T3 i vävnader.

223
Q

Vad styr hypotalamus frisättning av TRH?

A

Högre centra i hjärnan, exv som svar på köld. TSH frisätter sedan T3 och T4 vilka utöver negativ feedback på både TSH och TRH.

224
Q

Vilka effekter har thyreoideahormon?

A

Ökar basalmetabolismen och O2-åtgången i de flesta vävnader. Därför ökar de myokardkontraktilitet och HR för att tillgodose O2-behov. Ökar ventilation och RBC-konc ökar. Ökad mängd och känsligare beta-receptorer. Normala nivåer förstärker fettinlagring medan för höga nivåer leder till ökad nedbrytning av fett och proteiner. Har en viktig roll i utvecklingen av CNS.

225
Q

Vad orsakar hyperthyreos?

A

99% autoimmunt, vanligast Graves. TRAK som aktiverar TSH. Kan triggas av graviditet, litiumbeh, infektioner. Iatrogent överdoserat levaxin.

226
Q

Vilka tre principiellt skilda symtomgrupper finns vid hyperthyreos?

A

Generella: Viktförlust, tremor, gynekomasti, struma.
Ögon: Endokrin oftalmopati med exoftalmus, synstörningar.
Kardiella: Palpitationer, förmaksflimmer, hjärtsvikt.

227
Q

Vilka risker finns anestesiologiskt vid hyperthyreos?

A

Pre: Provatning av thyreoideahormoner, andra autoimmuna sjd? Ökad risk för luftvägsobstruktion, CT före? Intubation kan vara svår och hårdare tub kan krävas.
Intra-operativt: Om thyreoideakirurgi stor blödningsrisk, högre risk för arytmier pga dålig thyreoideakontroll och oavsiktlig karotismassage.
Post: Luftvägsobstruktion pga blödning, skada på recurrens, hypokalcemi med kramp pga hypothyreos.

228
Q

Vad orsakar hypothyreos?

A
  • Jodbrist i U-länder.
  • Hashimotos.
  • Thyreodektomi.
  • Radiojodbeh/Thyreostatika.
  • Litium eller Cordarone-beh.
229
Q

Vad är symtomen på hypothyreos?

A

Generella: Slöhet, viktuppgång, sänkt aptit, förstoppning, låg kropstemp, myxödemkoma/kretinism hos barn (kongenital hypothyreos).
Kardiella: Bradykardi, kardiomegali, perikardvätska.

230
Q

Vad bör man ha i åtanke i smb med anestesi vid hypothyreos?

A

Långsammare metabolism ger ökad känslighet för depressiva droger, särskilt opiater. Minskad CO2-produktion och värmeproduktion.

231
Q

Vilka funktioner har kalcium i kroppen?

A

Essentiellt för nervcellernas permeabilitet för natrium. Hypokalcemi kan leda till tetanus när nerver fyrar okontrollerat. Kan leda till att man inte kan andas om respiratoriska muskler är affekterade.
Även intra-cellulär messenger. Även kontraktion i skelettmuskel och hjärtmuskel är beroende av kalcium. Kalcium är också en del av koagulationssystemet och många enzymers verkan.

232
Q

Hur är kalcium fördelat i kroppen? Hur stor del är bundet resp fritt?

A

99% skelett i skelett, 0,3% i muskler, 0,7% andra vävnader.
50% Joniserat kalcium (aktiv form)
40% bundet till albumin
10% bundet till andra molekyler

233
Q

Vad har fosfat för funktion i kroppen?

A

80% i skelett. Finns i cellmembran, enzymreglering, energi i formen av ATP, syrgastransportör i 2,3 DPG och som en intracellulär buffert.

234
Q

Vad reglerar calciumhemostasen?

A
  • Parathormon: Reagerar på minskade kalciumnivåer. Mobiliserar kalcium från skelett genom att stimulera osteklaster. Ökar GI-upptag indirekt genom bildandet av 1,25-hydroxy-kolkalciferol.
  • Vitamin D3-metaboliter: Från UV-ljus eller föda. Modifieras i levern och sedan njurarna till 1,25-hydroxy-kolkalciferol under inverkan av parathormon på njurarna. Om kalciumnivåer sjunker stiger konverteringen av Vit D3 med ökat PTH. Aktiva metaboliten ökar upptag från GI och reabsorbtion i njurarna. Ökar även fosfatupptag.
  • Calcitonin: Produceras av thyreoideas parafollikulära C-celler. Minimal påverkan. Reagerar på höga nivåer och stimulerar deposition av kalcium i skelett genom att inhibera osteoklaster.
235
Q

Hur ser binjurarnas anatomi ut?

A

Cortex utifrån och in:
G - Zona glomerulosa
F - Zona fasciculata
R - Zona reticularis

A - Aldosteron
C - Cortisol
T - Testosteron (sexhormoner).
H - Hormoner

Binjuremärgen består av kromaffina celler som är ett modifierat sympatiskt ganglion (under direkt verkan av sympaticus preganglionära axon).

236
Q

Hur fungerar syntesen av steroidhormoner?

A

Alla bildas av kolesterol i binjurebarken. En serie enzymatiska reaktioner bildar pregnenolone vilket i sin tur bildar cortisol och progesteron. Progesteron omvandlas i Zona reticularis till sexhormoner. I zona glomerulosa ombildas progesteron till Aldosteron.

237
Q

Beskriv effekterna av glukokortikoider!

A

Kortisol utgör 95% av aktiviteten vilken kan delas upp i grupper:

  • Katabola effekter: Proteinkatabolism, glukoneogenes, mobilisering av fettlager. Har anti-insulin-effekt genom att höja glukostillgången.
  • Kardiovaskulära effekter: Kortisol är essentiellt för normala kardiovaskulära svar på stress och har permissiv effekt på perifert vaskulärt svar på vasokonstriktorer.
  • Anti-inflammatorisk effekt: Minskar Neutrofil- och Makrofag-migration, minskar cytokinproduktion.
  • Mineralkortikoid effekt i distala tubuli, cushing kissar kalium och kan orsaka hypernatremi.
238
Q

Hur regleras kortisol? Hur mycket insöndras/dag?

A

Cirka 15-30 mg/dag.
CRH-frisättning påverkas av stress, tid på dygnet (högst på morgonen), negativ feedback från kortisol. Stress kan vara smärta, infektion, inflammation, ångest.

239
Q

Vad har mineralkortikoider för effekt?

A

Aldosteron 95% av verkan. Resten kortisol. Aldosterons huvudsakliga verkan är öka natrium-reabsorbtion i njurar, GI, svett och saliv. Mest tydligt i distala tubuli där natrium aktivt återupptas under inverkan av aldosteron, tar med H2O, ökad blodvolymen. Kalium och H+ byts och således kan hyperaldosteronism orsaka hypokalemi och metabol alkalos.

240
Q

Hur regleras aldosteron?

A

Tre sätt:

1) AAS-aktivering: Minskande nivåer extracellulärt natrium eller volym upptäcks av juxtaglomerulära apparaten i distala tubuli orsakar frisättning av Renin. Renin verkar på levern som frisätter Angiotensin 1 -> ACE i lungorna -> Angiotensin 2 -> Aldosteronfrisättning från Zona Glomerulosa, även aldosteronproduktion för bara lite finns lagrat.
2) Kaliumnivåer i plasma verkar direkt på Zona Glomerulosa. Hyperkalemi ökar aldosteroninsöndring, hypokalemi minskar.
3) ACTH-frisättning (dock inte så viktig för aldosteron).

241
Q

Berätta om binjuremärgen!

A

30% av binjurarna. Modifierat sympatiskt ganglion som består av kromaffinceller. Producerar katekolaminer: Dopamin, adrenalin och noradrenalin som svar på sympatikusstimuli.

242
Q

Vad har katekolaminsyntesen för principiella steg?

A

Prekursorn är Tyrosin -> enzymatiska reaktioner till DOPA (hastighetsbegränsande steg) -> Dopamine -> Noradrenalin -> Adrenalin. DNA!

243
Q

Vad produceras mest i kroppen: Adrenalin eller Noradrenalin?

A

Adrenalin 80%, Noradrenalin 20%.

244
Q

Vad händer i kroppen under svält?

A

Beteendeförändringar och metabola förändringar:
Beteende: Inga onödiga rörelser genomförs, aktivitet minskar generellt.
Metabola:
Insulin sjunkar, glukagon ökar pga autonom stimulering.
Glykogenolys (24-48h, sedan är glykogenet slut, glukoneogenes successivt tilltagande).
Glukoneogenes.
Ketos (När insulin inte finns esterifieras inte fettsyror i levern till triglycerider utan konverteras till acetoacetat och betahydroxysmörsyre. Ffter 1-2 veckor adapterar de flesta organen inkl hjärnan till att använda ketonkroppar som energisubstrat, basalmetabolismen går ner.)

245
Q

Hur länge räcker energireserver i form av glukos, fett och protein? Efter hur länge dör man?

A

Glykogen: 24h
Fett: 25 dagar
Protein: 12 dagar
Man dör efter 60-70 dagar, detta efter att hälften av muskelmassan är nedbruten, respiratoriskt svaghet -> pneumoni -> död.

246
Q

Hur kan anestesiologen påverka en stressreaktion i kroppen?

A

Stress liknar svält. Med analgesi och regional anestesi kan detta minskas. T ex epidural vid buk-, bäcken- och nedre extremitetskirurgi. Detta påverkar neuroendokrin respons men inte cytokiner. Morfin påverkar HPA-axeln men man har inte kunnat bevisa fördelar med detta.

247
Q

Vad är leverns funktion?

A

Tre kategorier:
Metabola funktioner: Nyckelroll i anabola och katabola system för både kolhydrater, protein och fett. Ansvarig för att tillverka glykogen, proteiner, nedbrytning av aminosyror till urea via ammonium. Levern tillverkar också proteiner så som CRP och albumin. Pro- och antikoagulatoriska faktorer så som fibrinogen och protein C. Levern är också viktig för drog- och toxinmetabolism med både redox- och konjugering i hepatocyter.
Immunologiska funktioner: Mindre känd men levern innehåller mycket lymfocyter och makrofager.
Exokrina funktioner: Gallproduktion. Galla används för matsmältning av fett och neutraliserar magsyra i tarmen. I galla utsöndras och bilirubin, koleterol och andra slaggprodukter.

248
Q

Hur ser leverns blodförsörjning ut?

A

Den är unik då levern både försörjs av A hepatica och V Portae. 25% av CO, 1,5 L/min. 25% av en frisk lever består av blod. 1/3 försörjs av A hepatica, 98% sat, men i V Portae endast ca 70-85% sat. Grenar av A hepatica, porta och gallgångar går bredvid varandra och bildar hepatiska triader. Det mesta av dräneringen går via höger och vänster vena hepatica till vena cava inferior.

249
Q

Hur styrs leverns blodflöde?

A

A Hepatica har autoregulation men ej V Portae hepatica utan där finns endast en tryckgradient vilken blir mindre hos cirrotiker. Om flödet i vena porta minskar så dilaterar dock de arteriella grenarna pga adenosinfrisläpp! Vid sympatikuspåslag vasokonstringerar levern och den venösa poolen autotransfunderas till resten av kroppen.

Högersvikt kan också orsaka leversvikt. Om CVP faller så fås en autotransfusion eftersom den transhepatiska gradienten blir större.

250
Q

Hur mycket galla produceras dagligen och hur färdas den?

A

500-1000 ml galla/dag. Genom små gallgångar till höger och vänster ductus hepaticus, därefter till ductus hepaticus communis och sedan till gallblåsan eller till choledocus och ut i tunntarmen efter att ha sammanstrålat med ductus pancreaticus i ampulla vateri och genom sfinkter oddi.

251
Q

Vad händer principiellt om man skär sig i fingret?

A

Kärlkonstriktion inom sekunder där det är möjligt. Sedan primär hemostas med trombcytplugg. Därefter sekundär med stärkande av pluggen med fibrin som skapas av koagulationskaskaden.

252
Q

Hur formas en trombocytplugg?

A

Endotelets skada exponerar kollagen som binder trombocyter via von Willebrand-faktor (cirkulerande) som bundit in till kollagenet. Trombocyten byter då form och degranulation uppstår vilket skickar ut vWF, fibrinogen, serotonin, kalcium, ADP och Tromboxane A2.

253
Q

Hur ser den nya modellen för koagulationskaskaden ut?

A

Initiering, Förstärkning, Propagering, Stabilisering. Tissue faktor binder en minifraktion av faktor VII som är aktiverad, med faktor V som co-faktor aktiveras faktor IX och X. Aktiverad faktor Xa genererar lite trombin från protrombin som sedan matas in i förstärkningssteget som händer på den aktiverade trombocyten. Positiva feedbackloopar vidmakthåller produktion av aktiverat faktor Xa. Det här skapar clot propagation genom att katalysera “thrombin burst” som konverterar Fibrinogen till fibrin. Slutligen stimulerar trombin faktor XIII för att cross-linka och stabilisera fibrin clot.

254
Q

Nämn några molekyler som hindrar koagulation i intakt blodkärl.

A 
Anti-trombin III (bildar komplex med IXa, Xa, XIa och XIIa och inaktiverar dem).
Protein C (klyver co-faktor Va och VIIIa)
Protein S (potentierar Protein C)
255
Q

Vad mäter INR och APTt?

A

APTt är förlängd vid brist på alla faktorer förutom VII och XIII. Vid heparinbehandling, DIC och leversjuka kan APTt vara förlängd.
INR är förlängdr vid faktor VII-brist framför allt men påverkas också vid låga nivåer faktor I, II, V, X. Mäts ofta vid Waranbeh, K-vitaminbrist, DIC och leversjukdom.

256
Q

Hur fungerar fibrinolys?

A

Plaminogen binds i koagel. Detta konverteras till plasmin som är ett serine proteas som bryter bindningar i fibrin-nystanet, nedbrytningsprodukterna förstärker plasmingenerering. Fibrin degradation products kan mätas men eftersom de också bildas från nedbrytandet av Fibrinogen mäts D-Dimerer som bara bildas när fibrin bryts.

257
Q

Vad hämmar och förstärker fibrinolys?

A

Streptokinase, alteplas aktiverar plasminogen och förstärker fibrinolys.
Tranexamsyra (cyklokapron) är serine proteas-inhibitorer som inhiberar plasmin vilket inhibierar fibrinolysen i sin tur.

258
Q

Vad karaktäriserar en aminosyra? Hur binder de varandra?

A

En karboxylgrupp (COOH) och en amingrupp (NH2). COOH på en aminosyra binder en annans NH2 och bildar långa komplexa polypeptider. Blir en protein om >50 aminosyror.

259
Q

Vad är essentiella aminosyror?

A

De aminosyror som kroppen själv inte kan producera. Exempel: Methionine, arginin, threonin, tryptophan (9 stycken).

260
Q

Vad är transamination respektive deamination?

A

Proteinkatabolism. är amingruppen (NH2) flyttas från en aminosyra till en annan. Transamination möjliggör bildandet av t ex pyruvat som kan omvandlas till Acetyl CoA och gå in i CSC. Deamination när NH2 tas bort från en aminosyra.

261
Q

Vad händer med överskottet av amingrupper som klyvs från aminosyror?

A

I njuren och levern. I njuren dissocierar amingruppen till ammonium som kissas ut. I levern kombineras den med CO2 som bildar Carbamylfosfat vilket går in i ureacykeln.

262
Q

Vad är creatin kinas (CK)?

A

Enzymet som behövs för att fosforylera kreatin (kreatinfosfat används i skelettmuskel för att regenerera ATP från ADP). Detta mäts som markör för skelettskada efter t ex trauma, hjärtinfarkt eller rabdomyolys.

263
Q

Hur delas immunförsvaret upp?

A

Medfödda: Snabb respons som inte kräver tidigare exponering för organismen.
Förvärvade: Kräver tidigare exponering, detta kan delas upp vidare i humoral cellulär immunitet.

264
Q

Vad karaktäriserar det medfödda immunförsvaret?

A

Anatomiska barriärer så som huden, slemhinnor, slem, magsyra, normalflora i tarmen. Därefter vävnadsbaktericider så som lysosomer intracellulärt. Om mikroben överlever detta aktiveras leukocyter och makrofager. Komplementsystemet i blodet aktiveras genom att känna igen mönster hos mikrober (kan bilda attack-komplex som spränger mikrober) och en inflammatorisk respons inleds.

265
Q

Vilka olika leukocyter finns?

A

Neutrofiler, monocyter, basophila leukocyter, eosinofiler och lymfocyter. 60-70% är neutrofiler och de är ansvariga för fagocytos och frisättandet av inflammatoriska mediatorer.
Monocyter fungerar i blodet som makrofager fungerar i vävnaden.
Basofiler är den circulatoriska ekvivalenten till mastceller.
Eosinofiler skyddar mot maskar och parasiter genom att frisätta toxiska proteiner.
Lymfocyter hör till det förvärvade försvaret förutom Natural killer cells som mördar både tumörceller och celler som är angripna av virus.

266
Q

Vad triggar inflammation?

A

Patogeninvasion eller vävnads-skada frisätts olika proteiner som leder till en kaskad av händelser som leder till inflammation. T ex COX2 katalyserar Arakidonsyra till prostaglandiner. Mastceller och makrofager i skadad vävnad frisätter histamin och cytokiner där de två viktigaste är interleukin 1b och Tumor necrosis factor.

267
Q

Vilka är de fyra viktigaste inflammatoriska mediatorerna?Vad orsakar de?

A

Bradykinin, prostaglandiner, histaminer och cytokiner. De orsakar kärl-dilatation som skapar rodnad, kapillärläckage som skapar svullnad och lokalt ökad temp. De sensitiserar även nociceptorer vilket förstärker smärta.

268
Q

Vad är cellulär immunitet?

A

En del av det förvärvade immunförsvaret som består av T-lymfocyter som tillverkas i benmärgen. Lymfocyter patrullerar mellan blodet och lymfsystemet och letar främmande organismer. De har alla cellreceptorer som känner igen antigen men de kan bara känna igen en antigen var. Därför finns det över 100 miljoner olika lymfocyter.

När en ny antigen kommer in i kroppen kommer den komma i kontakt med en antigenpresenterande cell (makrofag, dendritisk cell eller B-lymfocyt). Dessa celler internaliserar antigenet och presenterar det på sin cellyta. T-hjälparceller med CD4 känner igen de här presenterade komplexen. Dessa frisätter cytokiner som aktiverar B-lymfocyter och mer makrofager.

T-mördarceller med CD8 interagerar också med antigen presenterande celler och kommer sedan mörda alla infekterade celler de träffar på.

269
Q

Vad skapar immunologiskt minne?

A

När B-lymfocyter aktiveras av T-hjälparceller kommer de producera minnesceller som leder till ett mycket snabbare försvar om samma antigen kommer igen. Dessa B-lymfocyter kommer även leda till bildningen av plasmaceller (en typ av specialiserad B-cell) som producerar antikroppar. Även T-hjälparceller kommer bli T-minnesceller.

270
Q

Vad är det humorala immunförsvaret?

A

Det medieras av antikroppar som produceras av plasmaceller. Antikroppar binder till antigen och resultatet kan antingen vara ett inaktiverat komplex som fagocyteras eller så faciliterar den fagocytos genom att vara opsoniner (flaggor). Eller så kan opsoninen aktivera komplementsystemet.

271
Q

Vilka typer av antikroppar finns?

A

IgG - Vanligast förekommande. Mäts för att se om en patient är immun.
IgM - Den största AK. Akut stegrade IgM talar för pågående infektion.
IgA - Framför allt i det mukosala försvaret.
IgD - <1% av AK, finns på B-lymfocyter.
IgE - Allergiantikroppen. Även försvar mot parasiter och maskar.

272
Q

Vad är det sekundära immunförsvaret?

A

Vid sekundär exponering för en antigen bildas stora mängder antkroppar på 1-2 dagar (jämfört med 5 dagar första gången). Det är pga att det aktiverar specifika B-minnesceller, plasmaceller och T-minnesceller. Dessa klyvs snabbt och differentierar till effektorceller. Boostervaccinationer aktiverar dessa.

273
Q

Vilka två pathways har komplementsystemet, hur aktiveras de?

A

Classical pathway: Initieras av antigen-AK-komplex (flaggade celler med opsoniner).
Alternate pathway: Akiveras spontant och kontinuerligt, C3b hindras dock om det flaggar fel celler.
Båda leder genom en kaskad till formandet av membrane attack pathway och attack-komplex som skadar cellmembraner och kan spränga mikrober.

274
Q

Vilka är komplementsystemets funktioner?

A
  • Frisätter toxiner som orsakar glattmuskelkontraktion, histaminfrisläpp och ökad vaskulär permeabilitet - inflammation.
  • Opsonisering - beläggning av bakterier och gamla celler så fagocyterande cellers arbete förstärks.
  • Bildandet av av attack-komplex som förstör cellmembran och därmed har ihjäl mikrober.

EDAIC (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions