Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

audiologiska systemet > Fysiologi > Flashcards

Fysiologi Flashcards

1
Q

Muskler i mellanörat

A
  • finns två muskler i mellanörat som skyddar hörseln:
  • stapedius
  • tensor tympani
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Benlabyrinten

A
  • yttre delen av innerörat
  • fylld med perilymfa
  • består av:
  • scala vestibuli + scala tympani i cochlea-delen
  • vestibule i balansorganet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hinnlabyrinten

A
  • inre delen av innerörat
  • fylld med endolymfa
  • består av:
  • scala media i cochlea-delen
  • utricle + saccule i balansorganet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Scala vestibuli

A
  • en av cochleans tre vätskefyllda kanaler
  • från ovala fönstrets yta
  • inkommande ljudtryck
  • fylld med perilymfa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Scala media (cochlear duct)

A
  • en av cochleans tre vätskefyllda kanaler
  • fylld med endolymfa
  • stria vascularis: producerar/upprätthåller jonbalansen i endolymfan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Scala tympani

A
  • en av cochleans tre vätskefyllda kanaler
  • mot runda fönstrets yta
  • utgående ljudtryck
  • fylld med perilymfa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ovala fönstret

A
  • ytan där stigbygeln (en av de tre hörselbenen) pressar emot -> inkommande ljudtryck
  • avgränsning mellan mellan- (luft) och innerörat (vätska)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Runda fönstret

A
  • ytan där vätsketrycket avtar -> utgående ljudtryck

- avgränsning mellan mellan- (luft) och innerörat (vätska)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Basilarmembranet

A
  • avgränsar scala tympani och scala media
  • en del av organ of Corti
  • vid öppningen (basen) = smalt och styvt, kortare fibrer -> där höga frekvenser har sin vågtopp
  • vid änden (apex) = tjockare och mer rörligt, längre fibrer -> där låga frekvenser har sin vågtopp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kortiska organet (organ of Corti)

A
  • struktur i scala media som består av: basilarmembranet + retikularmembranet + tektorialmembranet + stödjeceller + hårceller + nervtrådar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Tonotopi

A
  • principen att vissa delar av basilarmembranet stimuleras mer än andra beroende på stimulits frekvens: en fysikaliskt egenskap hos basilarmembranet
  • principen fortlöper längsmed hela CNS, via hörselnerven, ända till kortex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Apex

A
  • änden av basilarmembranet: tjockare och mer rörligt, längre fibrer -> där låga frekvenser har sin vågtopp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Tektorialmembranet

A
  • en del av organ of Corti

- en gelatinös hinna som yttre hårcellernas stereocillier sticker in i

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Retikularmembranet

A
  • en del av organ of Corti

- avgränsning mellan hårcellerna och dess stereocillier: där stereocillierna sticker ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Reisnerrs membran (vestibular membrane)

A
  • avgränsar scala vestibuli och scala media
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Helicotrema

A
  • platsen där scala vestibuli och tympani möts (vid basilarmembranets apex)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Modiolus

A
  • konisk benig struktur som cochlean snurrar runtomkring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Endolymfa

A
  • liknar det intracellulära systemet i många celler: består av mkt kalium, lite natrium
  • potential: +80 mV
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Perilymfa

A
  • liknar det extracellulära systemet i många celler: består av mkt natrium, lite kalium
  • potential: 0 mV
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Stria vascularis

A
  • där endolymfan produceras (laterala avgränsningen i scala media)
21
Q

Pelarceller/pillar cells/rods of Corti

A
  • håller ihop basilar- och retikularmembranen
22
Q

Tunnel of Corti

A
  • hålrummet som bildas mellan pelarcellerna och basilar- och retikularmembranen
23
Q

Deiters celler

A
  • håller uppe de yttre hårcellerna
24
Q

Inre hårceller

A
  • består av ett lager längsmed basilarmembranet
  • 95% av nervkopplingarna är afferenta
  • finns 3500 st per öra
  • funktion: omvandlar ljudvågor till nervimpulser, hörselsystemets receptorer (transduktion)
25
Q

Yttre hårceller

A
  • består av tre lager längsmed basilarmembranet
  • 5% av nervkopplingarna är afferenta
  • finns 12000 st per öra
  • funktion: modulerar ljud (cochleans ”förstärkare”) -> ser till att vi kan höra svaga ljud och urskilja frekvenser bättre (ökar ”frekvensselektiviteten”)
26
Q

Yttre hårcellernas funktion

A
  • när celler ändrar form (elektromotilitet, pga prestin) så följer basilarmembranet med i rörelsen, och bidrar till att antingen förstärka ljudet, eller försvaga det (modulering)
  • om cellen hyperpolariseras (blir mer negativt laddad) så blir cellen längre
  • när cellen blir längre så dras basilarmembranet ifrån tektorialmembranet och stereocillierna triggas mindre = svagare ljudintryck
  • om cellen depolariseras (blir mer positivt laddad) så blir cellen kortare
  • när cellen blir kortare så dras basilarmembranet mot tektorialmembranet och stereocillierna triggas mer = starkare ljudintryck
27
Q

Prestin

A
  • ett protein som finns i yttre hårcellerna: gör att dom kan ändra längd
28
Q

Elektromotilitet

A
  • att yttre hårceller kan ändra längd (genom prestin)
29
Q

Stereocillia

A
  • ”håren” på hårcellerna

- på stereocillierna finns det mekaniskt reglerade jonkanaler

30
Q

Aktin

A
  • protein som finns i stereocillierna
31
Q

Kinocilia

A
  • den stora stereocillien
  • om övriga hårceller böjs mot kinocilien = exitatorisk
  • om övriga hårceller böjs ifrån kinocilien = inhibitorisk
32
Q

Tip links

A
  • binder ihop stereocillierna
  • innehåller proteinet cadherin
  • om stereocillierna böjs så sträcks/komprimeras tip links och öppnar/stänger jonkanalerna
33
Q

Cadherin

A
  • ett protein som finns i tip links
34
Q

“Gating spring”

A
  • den process som tip links ger upphov till: öppnar mekaniskt reglerade kaliumjonkanaler när basilarmembranet sätts i rörelse (vibrerar)
35
Q

Nervcellers vilopotential

A
  • den laddning (-70mV) som upprätthålls genom diffusion, elektrisk gradient och natrium-/kaliumpumpen
36
Q

Depolarisering

A
  • när en nervcell blir mer positivt laddad (genom att positiva joner strömmar in)
  • cellen går från viloläget till ett positivt läge där den kan avfyra aktionspotentialer
37
Q

Repolarisering

A
  • när nervcellen närmar sig viloläget igen (blir mer negativt laddad)
38
Q

Hyperpolarisering

A
  • när cellen är mer negativt laddad än under vilostadiet
39
Q

Vesiklar/vesicles

A
  • bollarna inne i nervceller som innehållet neurotransmittorsubstanster
40
Q

Neurotransmittorsubstans

A
  • kemikalier som används för att nervceller ska kommunicera med varandra
41
Q

Glutamat

A
  • den neurotransittorsubtsans som utsöndras när hårceller depolariseras
42
Q

Spiral ganglion

A
  • innerörats nervcellsklump som går mot CNS

- hörselnerven, en del av kranialnerv VIII

43
Q

Spiral ligament

A
  • förtjocknade nervområdet mellan stria vascularis och benlabyrinten
44
Q

Platsprincipen

A
  • frekvensanalys görs utifrån vilken plats på basilarmembranet som stimuleras av ett stimuli
  • här ingår resonansteorin och vågrörelsen
45
Q

Vågrörelsen (traveling wave)

A
  • ljudenergi ger upphov till en vågrörelse längsmed hela basilarmembranet, och har sin största vågtopp på den plats som motsvarar frekvensen (tonotopi)
46
Q

Frekvensprincipen

A
  • frekvensanalys görs utifrån frekvens av aktionspotentialer per tidsenhet
  • en nervimpuls per cykel, ger ifrån sig ett visst mönster som motsvarar ljudets våglängd
47
Q

Fasprincipen (phase-locking)

A
  • utveckling av frekvensprincipen; nervimpulserna skickas inte vid varje cykel, men alltid vid samma fas
48
Q

Volley-teorin

A
  • flera nervceller samarbetar för att kunna skicka information om högre frekvenser
49
Q

Tuning curves

A
  • frekvensselektiviteten hos olika hårceller längsmed basilarmembranet
  • högre frekvenser har smalare kurvor = bättre på att särskilja frekvenser utifrån plats
  • lägre frekvenser har bredare kurvor = sämre på att särskilja frekvenser utifrån plats (därför behövs faslåsning som komplement vid låga frekvenser)

audiologiska systemet (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions