Fysiologi Flashcards
1
Q
Muskler i mellanörat
A
- finns två muskler i mellanörat som skyddar hörseln:
- stapedius
- tensor tympani
2
Q
Benlabyrinten
A
- yttre delen av innerörat
- fylld med perilymfa
- består av:
- scala vestibuli + scala tympani i cochlea-delen
- vestibule i balansorganet
3
Q
Hinnlabyrinten
A
- inre delen av innerörat
- fylld med endolymfa
- består av:
- scala media i cochlea-delen
- utricle + saccule i balansorganet
4
Q
Scala vestibuli
A
- en av cochleans tre vätskefyllda kanaler
- från ovala fönstrets yta
- inkommande ljudtryck
- fylld med perilymfa
5
Q
Scala media (cochlear duct)
A
- en av cochleans tre vätskefyllda kanaler
- fylld med endolymfa
- stria vascularis: producerar/upprätthåller jonbalansen i endolymfan
6
Q
Scala tympani
A
- en av cochleans tre vätskefyllda kanaler
- mot runda fönstrets yta
- utgående ljudtryck
- fylld med perilymfa
7
Q
Ovala fönstret
A
- ytan där stigbygeln (en av de tre hörselbenen) pressar emot -> inkommande ljudtryck
- avgränsning mellan mellan- (luft) och innerörat (vätska)
8
Q
Runda fönstret
A
- ytan där vätsketrycket avtar -> utgående ljudtryck
- avgränsning mellan mellan- (luft) och innerörat (vätska)
9
Q
Basilarmembranet
A
- avgränsar scala tympani och scala media
- en del av organ of Corti
- vid öppningen (basen) = smalt och styvt, kortare fibrer -> där höga frekvenser har sin vågtopp
- vid änden (apex) = tjockare och mer rörligt, längre fibrer -> där låga frekvenser har sin vågtopp
10
Q
Kortiska organet (organ of Corti)
A
- struktur i scala media som består av: basilarmembranet + retikularmembranet + tektorialmembranet + stödjeceller + hårceller + nervtrådar
11
Q
Tonotopi
A
- principen att vissa delar av basilarmembranet stimuleras mer än andra beroende på stimulits frekvens: en fysikaliskt egenskap hos basilarmembranet
- principen fortlöper längsmed hela CNS, via hörselnerven, ända till kortex
12
Q
Apex
A
- änden av basilarmembranet: tjockare och mer rörligt, längre fibrer -> där låga frekvenser har sin vågtopp
13
Q
Tektorialmembranet
A
- en del av organ of Corti
- en gelatinös hinna som yttre hårcellernas stereocillier sticker in i
14
Q
Retikularmembranet
A
- en del av organ of Corti
- avgränsning mellan hårcellerna och dess stereocillier: där stereocillierna sticker ut
15
Q
Reisnerrs membran (vestibular membrane)
A
- avgränsar scala vestibuli och scala media
16
Q
Helicotrema
A
- platsen där scala vestibuli och tympani möts (vid basilarmembranets apex)
17
Q
Modiolus
A
- konisk benig struktur som cochlean snurrar runtomkring
18
Q
Endolymfa
A
- liknar det intracellulära systemet i många celler: består av mkt kalium, lite natrium
- potential: +80 mV
19
Q
Perilymfa
A
- liknar det extracellulära systemet i många celler: består av mkt natrium, lite kalium
- potential: 0 mV
20
Q
Stria vascularis
A
- där endolymfan produceras (laterala avgränsningen i scala media)
21
Q
Pelarceller/pillar cells/rods of Corti
A
- håller ihop basilar- och retikularmembranen
22
Q
Tunnel of Corti
A
- hålrummet som bildas mellan pelarcellerna och basilar- och retikularmembranen
23
Q
Deiters celler
A
- håller uppe de yttre hårcellerna
24
Q
Inre hårceller
A
- består av ett lager längsmed basilarmembranet
- 95% av nervkopplingarna är afferenta
- finns 3500 st per öra
- funktion: omvandlar ljudvågor till nervimpulser, hörselsystemets receptorer (transduktion)
25
Yttre hårceller
- består av tre lager längsmed basilarmembranet
- 5% av nervkopplingarna är afferenta
- finns 12000 st per öra
- funktion: modulerar ljud (cochleans ”förstärkare”) -> ser till att vi kan höra svaga ljud och urskilja frekvenser bättre (ökar ”frekvensselektiviteten”)
26
Yttre hårcellernas funktion
- när celler ändrar form (elektromotilitet, pga prestin) så följer basilarmembranet med i rörelsen, och bidrar till att antingen förstärka ljudet, eller försvaga det (modulering)
- om cellen hyperpolariseras (blir mer negativt laddad) så blir cellen längre
- när cellen blir längre så dras basilarmembranet ifrån tektorialmembranet och stereocillierna triggas mindre = svagare ljudintryck
- om cellen depolariseras (blir mer positivt laddad) så blir cellen kortare
- när cellen blir kortare så dras basilarmembranet mot tektorialmembranet och stereocillierna triggas mer = starkare ljudintryck
27
Prestin
- ett protein som finns i yttre hårcellerna: gör att dom kan ändra längd
28
Elektromotilitet
- att yttre hårceller kan ändra längd (genom prestin)
29
Stereocillia
- ”håren” på hårcellerna
| - på stereocillierna finns det mekaniskt reglerade jonkanaler
30
Aktin
- protein som finns i stereocillierna
31
Kinocilia
- den stora stereocillien
- om övriga hårceller böjs mot kinocilien = exitatorisk
- om övriga hårceller böjs ifrån kinocilien = inhibitorisk
32
Tip links
- binder ihop stereocillierna
- innehåller proteinet cadherin
- om stereocillierna böjs så sträcks/komprimeras tip links och öppnar/stänger jonkanalerna
33
Cadherin
- ett protein som finns i tip links
34
“Gating spring”
- den process som tip links ger upphov till: öppnar mekaniskt reglerade kaliumjonkanaler när basilarmembranet sätts i rörelse (vibrerar)
35
Nervcellers vilopotential
- den laddning (-70mV) som upprätthålls genom diffusion, elektrisk gradient och natrium-/kaliumpumpen
36
Depolarisering
- när en nervcell blir mer positivt laddad (genom att positiva joner strömmar in)
- cellen går från viloläget till ett positivt läge där den kan avfyra aktionspotentialer
37
Repolarisering
- när nervcellen närmar sig viloläget igen (blir mer negativt laddad)
38
Hyperpolarisering
- när cellen är mer negativt laddad än under vilostadiet
39
Vesiklar/vesicles
- bollarna inne i nervceller som innehållet neurotransmittorsubstanster
40
Neurotransmittorsubstans
- kemikalier som används för att nervceller ska kommunicera med varandra
41
Glutamat
- den neurotransittorsubtsans som utsöndras när hårceller depolariseras
42
Spiral ganglion
- innerörats nervcellsklump som går mot CNS
| - hörselnerven, en del av kranialnerv VIII
43
Spiral ligament
- förtjocknade nervområdet mellan stria vascularis och benlabyrinten
44
Platsprincipen
- frekvensanalys görs utifrån vilken plats på basilarmembranet som stimuleras av ett stimuli
- här ingår resonansteorin och vågrörelsen
45
Vågrörelsen (traveling wave)
- ljudenergi ger upphov till en vågrörelse längsmed hela basilarmembranet, och har sin största vågtopp på den plats som motsvarar frekvensen (tonotopi)
46
Frekvensprincipen
- frekvensanalys görs utifrån frekvens av aktionspotentialer per tidsenhet
- en nervimpuls per cykel, ger ifrån sig ett visst mönster som motsvarar ljudets våglängd
47
Fasprincipen (phase-locking)
- utveckling av frekvensprincipen; nervimpulserna skickas inte vid varje cykel, men alltid vid samma fas
48
Volley-teorin
- flera nervceller samarbetar för att kunna skicka information om högre frekvenser
49
Tuning curves
- frekvensselektiviteten hos olika hårceller längsmed basilarmembranet
- högre frekvenser har smalare kurvor = bättre på att särskilja frekvenser utifrån plats
- lägre frekvenser har bredare kurvor = sämre på att särskilja frekvenser utifrån plats (därför behövs faslåsning som komplement vid låga frekvenser)
