Fysikalsik kemi 1 Flashcards
Vad har vatten för märkliga egenskaper?
Vattnet är det enda ämnet på jorden som förekommer naturligt i alla tre aggregationstillstånd. Vatten är också ett utmärkt lösnings medel.
Vilka kemiska bindningar finns det?
Mellan atomer: Kovalent bindning, polär kovalent bindning, jonbindning, metallbindning.
Mellan molekyler: dipol-dipol bindning, vätebindning, van deet waalsbindning.
Vad innebär kemisk bindning?
Att atomer binder till varandra och skapar molekyler, jonföreningar eller metallkristaller. H+H–>H-H (H2)
Att molekyler binder till varandra. H2O–>H2O
När skapas kemiska bindningar?
Dessa skapas när elektroner omfördelas (kolla periodiska systemet)
Ämnen strävar efter att bli ädelgaser med fullt skal. Atomerna tar då hjälp av varandra genom att bilda kemiska föreningar.
Vad är en kovalent bindning ?
Kan även kallas elektronparbindning. Dessa uppstår när två eller flera atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig.
Vad är en polär kovalent bindning?
I vissa fall av kovalent bindning, attraherar den ena atomen elektronparet mer än den andra atomen.
Elektronerna befinner sig närmare den ena atomkärnan än den andra. Fett resulterar i att molekylen får en ojämn fördelning av laddning och bindningen kallas i detta fall polär kovalent.
Vad innebär det att vara en dipol?
Polär kovalent bindning är en kovalent bindning i en molekyl där de ingående atomerna har olika elektronegativitet och därför attraherar bindningselektronerna olika starkt.
Då kommer molekylen att bli en dipol med en mer negativ och en mer positiv ände.
Vad har vatten för bindningar ?
Eftersom syre och väte har olika elektronegativitet är de en dipol där emellan.
Kovalenta bindningar är polär och vattenmolekyler är polär.
Hur fungerar Jonbindningar ?
Det är den kemiska bindningen mellan två joner - en positiv jon (katjon) och en negativ Jon (anjon).
Föreningar med jonbindningar kallas salter. Dessa bindningar förkommer ofta i kemiska föreningar, såsom med bordssaltet (NaCl)
Hur fungerar vätebindningar ?
Dessa är en typ av intermolekylär bindning, en kemisk bindning som verkar mellan molekyler. Den är svagare än kovalent bindning och jonbindning, vilka är bindningar mellan atomer.
Vätebindningar brukar förklaras som en stark dipolbindning som uppstår som den positiva delen av en dipol består av en väteatom bunden till en stark elektronnegativ atom (kväve, syre eller fluor)
Vart bildas vätebindningar ?
Dessa bildas mellan vattenmolekyler. För att de har stor affinitet för varandra. De förenas i ett nätverk
Vad hade hänt om vätebindningar inte fanns?
Utan vätebindningar hade livet inte existerat. Dessa gör så att vatten inte blir till gas vid normaltemperatur.
Vad händer med vätebindningar i is?
När temperaturen sjunker, låses vattenmolekylerna fast i vätebindningar. Detta gör att isen får lägre densitet- och att den flyter ovanpå vattnet.
Hur löser vatten upp saltkristaller?
Genom att hydratiseras dess joner.
Vattenmolekylerna binds till Na+- och Cl- joner med jon-dipol-kraft. Man säger att jonerna är hydratiserade. Vid hydratisering frigörs energi i form av värme (hydratiseringsenergin) Detta är en mycket viktigt del i upplösningsprocessen ex. när man lägger en NaCl-kristall i vatten.
Vatten löser även många icke joniska substanser, hur?
Genom att lika löser lika.
Vad bestäms en lösnings jonstyrka utav ?
Det bestäms av de ingående jonernas koncentrationer (c) och laddningar (z).
Hur får man fram molekylvikten, M ?
Ett ämnes molekylvikt är summan av atomvikterna för de atomer som ingår i molekylen.
Vad betyder ämnesmängd, n?
Grundenheten för ämnesmängd, n är i Sl-systemet mol. Föra att få ut n kan man använda formeln n=m/M (mol).
Viktiga begrepp att kunna…
- m
- M
- c
- V
- n
m= betecknar massan av ämnet i gram (g) M= betecknar molvikten (g/mol) c= koncentrationen V= volymen (liter) n= betecknar ämnesmängd
Exempel på räkne fråga: Hur mycket väger 0,04 mol kaliumpermanganat, KMnO4?
Molvikten för KMnO4 är 158u, detta blir då 158g/mol.
Massan, m beräknas då ; m=nM (g).
m= 0,04158=6,32gram KMnO4
Hur räknar man ut lösningars koncentration?
Genom ekvationen C=n/V (mol/l, M)
Sambandet mellan en lösnings volym, molaritet och mängd löst ämne, blir?
Vi kan sätta samman ekvationerna så att det blir följande: C=n/V med n=m/M och vi erhåller då,
C=m/VM (M) eller m=CV*M (g)
Ett exempel på räkna fråga: Hur många gram kalciumhydroxid Ca(OH)2 erfordras för att framställa 300 ml 0,012 M lösning?
Molekylvikten är 74,1 u
En kalciumhydroxid väger 74,1 g/mol.
m=CVM (g) m= 0,012 * 0,3 * 74,1 = 0,267gram
Vad är densitet “p” för något? Hur ser dess formel ut?
Det är volymmassa ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet. Ju högre densitet ett ämne har desto större är mängden massa per volymenhet
Formeln definieras som: m= massan (kg) och V volym (l) p= m/V (kg/l) vi kan även sätta detta i de tidigare ekvationerna: C= p/M (M)
