Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Svenska Tentamen 2 > Fraser/ Satsdelar /satser /positionsschema > Flashcards

Fraser/ Satsdelar /satser /positionsschema Flashcards

1
Q

Vad är en fras?

A

Ord som hör ihop med varandra bildar ordklumpar vilket kallas en fras. En fras kan däremot bestå av bara ett ord eller fler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad finns det för fraser?

A

Verbfras
Nominalfras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kan man bygga upp verbfrasen?

A

Ja det kan man med hjälp av bestämningsord. T.ex
”Jag köper (nu) en ny soffa”
”(Där) köpte jag en ny soffa”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är en sats?

A

En mening normalt sett måste bestå av minst en stas. En sats måste normalt bestå av minst två satsdelar- subjekt och predikat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är ett predikat?

A

Predikatet i en sats utgörs alltid av ett eller flera verb. Det är en av de viktigaste byggstenarna i en sats eller mening.

”Solen (skiner)”
”Nu (ska) jag (sova)”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kallas de två verb typerna?

A

Finita och infinita verb.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vart hittar man det finita verbet?

A

Det finita verbet är alltid först. I en mint med bara ett verb så är det alltid ett finit verb.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är subjektet?

A

Subjektet är vanligtvis den i en sats som gör något. Det utgöras oftast av en sak eller en person, substantiv eller pronomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka frågor kan man fråga sig för att veta vad predikatet är?

A

Vad är det som händer?
Vad är det som sker?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka frågor kan man fråga sig för att ta reda på subjektet?

A

Vem (eller vad) är det som gör något?
Vem eller vad + predikat?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns det för olika satstyper?

A

Påståendesats
Frågesats
Imperativsats
Huvudsats
Bisats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är en påståendesats?

A

Subjektet kommer först i en sats och predikatverbet kommer på plats två. Ibland varierar ordföljden när vi använder bisatser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är en frågasats?

A

I svenskan visat vi detta genom att vända på ordföljden.

”(Henrik) läser)
S. P
”Läser (Henrik)”
P. S

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en imperativsats?

A

När vi uppmanar eller befaller någon att göra något.
”Drick!” ”Ät!”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är en huvudsats?

A

Gemensamt för alla satser är att de kan stå självständigt, sen en egen mening. Sådana satser benämns huvudsats. Man kan kombinera flera sådana till en mening genom att klistra ihop satserna med en konjunktion som ex ”och” eller ”men”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en bisats?

A

Ser i grunden ut som en huvudsats- den består av minst subjekt och predikat. Men skillnaden är att en bisats alltid inleds av en bisatsinledare. Det är en subjunktion som ex ”trots att, att, eftersom, när”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är HEFF-regeln?

A

Vid Huvudsats kommer (inte) Efter Första Finita verbet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är BIFF-regeln?

A

I Bisatsen kommer Inte Före Första verbet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är ett adverbial?

A

Predikatverbet kan nästan alltid preciseras genom adverbial. Det innebär att man bygger ut verbfrasen med ett eller flera ord som på något sätt beskriver, bestämmer eller preciserar verbet. Adverbial är en satsdel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad finns det för olika adverbial?

A

Tidsadverbial
Sättsadverbial
Rumsadverbial
Omständighetsadverbial
Satsadverbial

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad händer om meningen inleds med ett adverbial?

A

Predikatet byter plats med subjektet.

”(igår) föddes flickan”
”Flickan föddes (igår)”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är ett objekt?

A

Ett objekt är någon eller något som påverkas eller drabbas av det subjektet gör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad finns det för olika objekt?

A

Direkt objekt
”Jag gillar (läxan)”
S. P. Do

Indirekt objekt
”Tomten gav (barnen) julklappar”
S. P. Io. Do

Prepositionsobjket
”Tomten hav julklappar (åt barnen)”
S. P. Do. Prep.o

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är predikativ?

A

Efter begreppen ”vara, bliva, heta, kallas, är” kommer alltid ett predikativ. Det får inte bara att skriva ”jag var” eftersom det fattas information. Alltså måste man lägga till ett predikativ ”jag var (trött)”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Vad är ett attribut?
Ett attribut är alla beskrivningsord, eller bestämningsord, som hör ihop med huvudverbet i en nominalfras. ”(min snälla) katt”
26
Vart ska det finita verbet stå i positionsschemet?
Det finita verbet kan bara stå på ”topplatsenf” medan det infinita verbet bara kan stå i ”V”.
27
Vad finns det för känneteckna för verbpartiklar?
- en partikel betonas alltid - en partikel + ett verb bildar oftast en fast sammansättning (omkörd, köra om) - en partikel kan inte sättas först i en huvudsats - en partikel står normalt före ett objekt.
28
Vad är ett fundament?
Inleder hela satsschemat och det är fundamentet som gör att vi får olika ordföljder i svenskan.
29
Fyra anledningar att behärska bisatser?
- möjligheten att strukturera informationen i satsen - möjligheten att variera satslängden - möjligheten att visa på logiska samband i texten - möjligheten att förklara den avvikande placeringen av negationen i bisatsen för något som lär sig svenska som andra språk
30
Tre kännetecken för en bisats
- förekomsten av bisatsinledare (eftersom, att, som, vars, där, när) - placeringen av satsadverbial i satsen - funktionen i en överordnad sats eller fras
31
Vilka är de tre typerna av huvudsatser?
Påståenden Uppmaningar Frågor
32
Vad är en grafisk mening?
En grafisk mening är det som står mellan stor bokstav i början av meningen oxh ett större skiljetecken i slutet.
33
Vad är en syntaktiskt mening?
En syntaktisk mening definieras inte på samma sätt utan utifrån sin funktion som syntaktiskt självständig. Den viktigaste typen av syntaktisk mening är huvudsatsen tillsammans med sina eventuella tillhörande bisatser.
34
Skillnaden mellan fras och sats?
Fraser byggs upp av ett eller flera ord. Fraser fungerar som satsdelar i en sats. En mening består av en eller flera satser. Fraser handlar om ”form”. Satsdelar handlar om ”funktion”.
35
Fraser är…
Flyttbara Ersättningsbara Utbyggbara Sällan delbara
36
Ex på flyttbara fraser
”Den andra hunden bet mannen i onsdag” ”I onsdag bet den arga hunden mannen”
37
Ex på ersättningsbara fraser
”Den arga hunden bet mannen” ”Den bet mannen”
38
Ex på utbyggbara fraser
”Hunden bet honom i onsdags” ”Den arga hunden…” ”Den mycket arga hunden…”
39
Ex på sällan delbara fraser
”Den arga hunden bet mannen med hatten” *”Med hatten den arga hunden bet mannen”
40
Olika typer av fraser (6 st)
Nominalfras Verbfras Prepositionfras Infinitvfras Adjektivfras Adverbfras
41
Primära och sekundära satsdelar
Primära satsdelar= fraserna som satsen kan delas in i. Sekundära satsdelar= sådana som förekommer inuti de primära satsdelarna
42
Vad finns det för primära satsdelar?
-predikat -subjekt -objekt -predikativ -adverbial -agent
43
Ex på bisatsinledare
Eftersom (orsak) Fastän, även om (medgivande) Så att (följd) För att (avsikt/mål) Så (omständighetsadvl)
44
Vad fungerar ”som” som i en nominalfras?
Fungerar som ett efterställt attribut. När det är en bisats.
45
Positionschema (huvudsatser som innehåller bisatser)
Placera hela bisatsen under den rubrik som hela bisatsen representerar, vilken satsdel är bisatsen? Om bisatsen är subjektet i huvudstaden placera hela bisatsen under rubriken ”N1” (subjekt).
46
Positionschema (bisatser)
Placera bisatsinledare på ”typplats”. I bisatsen finns inget finit verb så alla verb placeras under ”V”. Inget placeras under rubriken fundament.
47
Positionschema (flera huvudsatser)
Placera som vanligt men lägg konjunktionen som t.ex ”och” utanför schemat.
48
Vad är aktiv och passiv sats?
I svenskan har vi möjlighet att utelämna den som utför en handling, dvs subjektet. För att vi inte vet, inte vill, för att det inte är relevanta. Objektet i den aktiva satsen blir subjektet i den passiva. ”Den händiga snickaren målade huset” S. P. Do ”Huset målades” S. P
49
Vad är agent?
En prepositionsfras som förekommer i en passiv sats där man ändå lyckas förklara vem som utför handlingen.
50
Vad ska man tänka på vid analys av elevtext?
- Titta hur fraserna byggs upp, inte alla. Fungerar de eller inte? Är de korta eller långa? - visa genom exempel vad du menar Punkter att följa vid analys: - fraser - satstyper - satsfogar - variation i fundamenten - ordföljd
51
Skillnaden mellan mening, fras och sats
En mening består av en eller flera satser det måste bestå av en huvudsats, som byggs upp av satsdelar som också är något slags fras. Fraser byggs upp av ett eller flera ord.
52
Skillnaden mellan fras och satsdel
Det handlar om orden och struktur. Å ena sidan en fras är en grupp av ord som hör samman. Det jag en viss struktur. Den har ett huvudord som tillhör en viss ordklass. En fras blir en satsdel när den placeras med andra fraser i en mening, då får den en funktion. ”(De erfarna forskarna)” = en fras ”(Den erfarna forskarna)hade undersökt problemet” en satsdel- nominalfras som är subjektet i satsen
53
Varför är det bra att känna till frasbegreppet?
Frasbegreppet och att känna till fraser är bra för meningsbyggnaden, pga orden i en fras hör samman och in flyttas som en enhet.
54
Vad menas med att fraser gör att ersätta?
Det går att ersätta som helhet: De erfarna forskarna= hon Förra hösten= då Problemet= det
55
Vilka satsdelar brukar de olika frastyperna vara?
Nominalfras= subjekt, objekt, adverbial Verbfras= predikat Prepositionsfras= adverbial Adjektivsfras= predikativ
56
Vad är satsadverbial?
Det är små ord som förändra hela satsen betydelse. Ex: inte, alltid, aldrig, tyvärr, gärna, kanske, så klart, också, väl, nog, ju, ofta, sällan, naturligtvis, verkligen, bara…
57
Efter vilka verb förekommer predikativen?
Vara, är, bliva, blir, heta, kallas, verka, anses, utnämns till… - de kongruensböjs utifrån vilken frasbegreppet ord det beskriver.
58
Vad är agent?
- Med hjälp av agent kan man välja att berätta ”vem” i en passivform. - Agent utgörs alltid av en prepositionsfras och sedan en nominalfras.
59
Vad finns det för olika typer av bisatser?
Relativa- vanliga inne i nominalfraser som efterställda bestämningar (attribut) Adverbiella- fungerar som adverb Nominella- fungerar som objekt/ subjekt
60
Vad är V2-regeln?
Svenskan är ett V2-språk. Det betyder att verbet eller i alla fall det finita verbet kommer på andra plats i en påstående sats. ”Forskarna undersökte problemet” 1. 2 ”I tisdags undersökte forskarna 1. 2 problemet”
61
Vad är SVO-språk?
Det är vår vanligaste ordföljd. Subjekt- verb- objekt

Svenska Tentamen 2 (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions