Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Första delen, Nervsystemets struktur och funktion > Från hela första delkursen > Flashcards

Från hela första delkursen Flashcards

1
Q

Spinal

A

I ryggmärgen (spinal chord)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Cerebellär

A

I lillhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kortikal

A

I hjärnbarken (kortex)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Cerebral

A

I storhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Anterior

A

mot näsan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Posterior

A

mot svansen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Dorsal

A

mot ryggen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ventral

A

mot magen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Lateral

A

mot ytterkant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Medial

A

mot mitten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Luktnerven / olfactory nerve

A

Den första kranialnerven. Skickar sensoriska signaler från näsan till hjärnan. (Den går direkt upp från näsan till luktbulberna -ansluter ovanför hjärnstammen PP5 slide 23

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Proximal

A

nära

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Distal

A

långt bort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Synnerven / opticus

A

Den andra kranialnerven. Två stycken, en från varje öga. Skickar sensoriska signaler från ögonen till hjärnan. Ansluter ovanför hjärnstammen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

somatiska nervsystemet

SNS

A

kommunicerar med yttervärlden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q 
autonoma nervsystemet 
(ANS)
A

reglerar inre tillstånd i kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Trillingnerven / trigeminalnerven

A

Den femte kranialnerven. En per ansiktshalva. Går till mitthjärnan (mesencephalon).

Tre delar:

  1. Motoriska signaler från hjärnan till tuggmuskler
  2. Sensoriska signaler från tuggmusklerna till hjärnan
  3. Sensoriska signaler från andra delar av ansiktet till hjärnan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka är de tre hjärnhinnorna (meninger)

A 
Dura mater (hård hinna)
Arachnoidea (spindelvävshinna)
Pia mater (mjuk hinna)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Neuron

A

nervcell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Nucleus

A

cellkärna

kärnor i CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är kranialerver och hur många finns det?

A

Det finns tolv par kranialnerver. De ansluter till hjärnstammen.

De flesta är sensoriska. Vissa är motoriska.

De sensoriska förmedlar sinnesintryck. Syn, lukt, hörsel, smak och känsel (t.ex. känsel från ögonmuskler, inre organ, svalg, axlar och nacke).

De motoriska styr ögonrörelser och muskler i ansiktet, munnen, svalget och tungan. (Enligt boken även inre organ och svalg.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Oligodendrocyter

A

myeliniserar i CNS

cellen är som en liten “spidelman” som lindar in axonet i myelin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Schwannceller

A

myeliniserar i PNS

omsluter axon som kapslar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vestibucochlea

A

Den åttonde kranialnerven. Hörsel- och balansnerven.

Skickar sensoriska signaler från hörsel- och balansorganen till hjärnan.

Går till Pons (hörsel) och lillhjärnan (balans)

Nerven är som en dubbelkabel som sedan delar upp sig. Ena delen skickar signaler från balansorganet. Andra skickar signaler från hörselorganet (cochlean/snäckan).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Astrocyter

A

“grindvakt”
hindrar skadliga ämnen att ta sig till hjärnan

en slags gliacell (macroglia)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Paraplegi

A

ryggmärgsskada

2 kroppsdelar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vagusnerven

A

Den tionde kranialnerven. Skickar sensoriska och motoriska signaler. Kopplat till de inre organen och svalget (mycket aktivitet t.ex. när man kräks).

Går till den förlängda märgen / medulla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Tetraplegi

A

ryggmärgsskada

4 kroppsdelar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Endokrina systemet

A

samarbetar med ANS

kommunicerar med hormoner som frigörs från körtlar, transporteras med blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Adrenalin

A

aktiverar sympatiska nervsystemet

monoamin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Bilateral

A

på båda sidor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Unilateral

A

på ena sidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Ipsilateral

A

på samma sida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Kontarlateral

A

på motsatt sida

de flesta signaler till hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hjärnstammen

A

3 av de 5 indelningarna i hjärnan.
Mitthjärnan, bakhjärnan och den förlängda märgen (medulla).

Kranialnerverna ansluter hit (på olika nivåer av hjärnstammen).

Här finns många nervbanor. Både sensoriska och motoriska.

De cerebrala hjärnhalvorna ligger ovanpå hjärnstammen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Sympatiska nervsystemet

A

aktiveras av adrenalin

“hot/fara” kan vara fysisk och mental

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Ascenderande banstråk / nervbanor

A

Uppåtstigande nervbanor. De går från lägre till högre nivåer i det centrala nervsystemet.

De är Afferenta (A som i Arrive), det vill säga Sensoriska (de tar emot sinnessignaler).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Parasympatiska nervsystemet

A

aktiveras när adrenalinet går ur kroppen

vila och sömn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Descenderande banstråk (nervbanor)

A

Nedåtgående nervbanor. De går från högre nivåer i CNS ner till lägre nivåer.

De är efferenta (E som i Exit), det vill säga motoriska (de skickar rörelsesignaler från CNS).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Buntar av myeliniserade axon i det perifera nervsystemet

A

Nerver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Synaps

A

mötpunkten för två neuroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Buntar av myeliniserade axon i det centrala nervsystemet

A

Banstråk (engelska: tracts)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Hemisfär

A

hjärnhalva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Ganglion

A

Kluster av cellkärnor i det perifera nervsystemet. Grå vävnad (grey matter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Cerebellum

A

lillhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Kluster av cellkärnor i det centrala nervsystemet

A

Nuclei, grå vävnad (grey matter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Kortex

A

hjärnbaRken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Cerebum

A

Storhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Grå vävnad

A

Kluster av cellkärnor.

I det perifera nervsystemet heter klustren ganglion.

I det centrala nervsystemet heter klustren nucleus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Corpus callosum

A

HjärnbaLken
(förbinder hemisfärerna)
“E4”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vit vävnad (white matter)

A

Ställen där det finns tätt med myeliniserade axon.

I centrala nervsystemet heter det Nervbanor (tracts).

I perifera nervsystemet heter det Nerver (nerves).

52
Q

Koncentrationsgradient

A

koncentrationsskillnad

53
Q

Corpus callosum / hjärnbalken

A

Sköter kommunikation mellan hjärnhalvorna. Består av massor av myeliniserade axon.

Nervstråk som förbinder de två hjärnhalvorna (hemisfärerna) med varandra. Sitter strax ovanför sidoventriklarna.

Hemisfärernas E4 (stor motorväg).

Förväxla inte med hjärnbaRken!

En av de tre cerebrala kommisurerna.

54
Q

Vit nervvävnad

A

mycket myelin

där det finns många myeliniserade axon ser nervvävnaden vit ut

55
Q

Främre kommisuren

A

Ett nervstråk som förbinder de två hemisfärerna.

En av de tre cerebrala kommisurerna.

56
Q

Massa intermedia

A

En av de tre cerebrala kommisurerna.

Nervstråk i thalamus.
Går genom hålet i den tredje ventrikeln.

57
Q

Grå nervvävnad

A

mindre myelin

där många cellkroppar är samlade ser nervvävnaden grå ut

58
Q

ryggmärgskanalen

spinalis

A

den kanal ryggkotorna bildar för att skydda ryggmärgen

  1. ryggkotor
  2. dura mater
  3. arachnoidea
  4. pia mater
59
Q

Vad skyddar hjärnan?

A
  1. (hår/hud) skallben
  2. dura mater
  3. arachnoidea
  4. pia mater
60
Q

Aktiv transport

A

kräver energi (ATP)

Låg → Hög

61
Q

Passivtransport

A

kräver ingen energi (ATP)
Större molekyler behöver proteinkanaler
Hög → Låg

62
Q

Exocytos

A

celler tömmer ut partiklar (transmittorsubstanser)som finns i cellen till omgviningen utanför.
Exo = ut

Triggas av inströmning av Calcium. (Det sitter en calciumkanal i membranet som är spänningskänslig. När det har skett en aktionspotential och spänningen har ökat så öppnas calciumkanalen och calcium strömmar in i cellen.)

63
Q

Jontropisk receptor

A
64
Q

Diffusion

A

Kan se genom cellmembranet om ämnet är litet, typ syre eller koldioxid.
Är molekylen eller är en jon större krävs det särskilda kanaler (protein kanaler eller bärproteiner)

En kraft som innebär att molekyler i röresle alltid kommer att spridas mot en jämn fördelning. T.ex. blandas karamellfärg ut i vatten så att hela vattnet blir jämnfärgat.

I nervceller finns mer kalium än utanför. Diffusionen leder till att kalium vill strömma ut ur kaliumkanalen så att fördelningen ska jämnas ut.

65
Q

Ventriklarna

A

Innehåller cerebrospinalvätska - som en krockkudde för hjärnan.

Finns 4 st:
2st Laterala ventrikeln, tredje ventrikeln, fjärde ventrikeln

tredje ventrikeln är via cerebrala akvedukten kopplad till den fjärde som i sin tur är ansluten till centralkanalen.

Bra att se i 3D-brain app för att lära sig.

Ett tryckreglerande system.

Blockering i cerebrala akvedukten leder till överskott av vätska och kräver ingrepp för att inte huvudet ska svullna upp.

66
Q

Mitthjärnan, mesencephalon

A

Innehåller flera nuclei (omkopplingsstationer).

Innehåller fyrhögarna: superior och inferior colliculi.

Red nuclei: sensorimotorisk funktion, omkopplingsstation för motoriska banor.

Substantia nigra: producerar dopamin

Mycket som händer på liten plats!

67
Q

Nuclei i mitthjärnan som producerar dopamin

A

Substantia nigra

68
Q

Förlängda märgen, myelencephalon

A

Kallas även medulla
Ansluter till ryggmärgen.
I nivå med den fjärde ventrikeln.

Reglerar basala funktioner för överlevnad. Andning, puls, blodtryck.

Vagusnerven går hit.

Innehåller retikulära formationen, ett neuronnätverk som går genom hela hjärnstammen och reglerar vakenhetsgrad. Vid skada där kan man hamna i koma.

Innehåller pyramidbanorna - motorisk funktion, skickar signaler om frivillig rörelse från högre nivå till resten av kroppen.

69
Q

Bakhjärnan, metencephalon

A

Består av lillhjärnan (cerebellum) och pons.

De är förbundna mellan två skaft: de celebellära pendunklarna.

Retikulära formationen går upp till pons från den förlängda märgen, och vidare till högre nivåer.

70
Q

Pons

A

Del i metencephalon, bakhjärnan.

Vestibucochleära kranialnerven går hit.
Trillingnerven går hit.

I denna finns del av den retikulära formationen som reglerar vakenhetsgrad.

71
Q

Postsynaptisk potential kan vara…

A

EPSP - exitatorisk (depolariserande)

IPSP - inhibitatorisk (hyperpolariserande)

72
Q

Lillhjärnan

A

Är väldigt kompakt. Innehåller fler celler än storhjärnan. Lite mystisk. Har att göra med kroppshållning, balans, motorisk koordination.

Automatiska rörelser, t.ex. när vi lärt oss gå eller spela piano. Då kan vi göra det utan att tänka, samtidigt som vi gör annat. Då är lillhjärnan inblandad.

Balansdelen i vestibulocochleanerven har kopplingar hit från pons.

73
Q

Storhjärnan

A
74
Q

Diencephalon

A
75
Q

Telencephalon

A
76
Q

Vilka är aktionspotentialens tre faser?

A
  1. resande fas
  2. repolarisering
  3. hyperpolarisering
77
Q

Vilken potential krävs för att trigga en aktionspotential?

A

-55mV

Na+ kanaler öppnas

78
Q

Vad menas i detta fall med: “spänningskänsliga eller spänningsgrindade”?

A

att en viss potential krävs för att stänga och öppna en proteinkanal

79
Q

Vad menas i detta fall med: “spänningskänsliga”?

A

att en viss potential krävs för att stänga och öppna en proteinkanal

80
Q

Sinus

A

Cerebrospinalvätskan absorberas i Sinus där den förs bort med blodet (vener)

81
Q

Var bildas cerebrospinalvätskan?

A

Choroid Plexus

82
Q

Dendrit

A

input

83
Q

Cerebrospinalvätskan

A

fyller ventriklarna och flödar i hjärna och ryggmärg mellan pia mater och arachnoidea
fungerar som en tryckutjämnare om hjärnan svullnar upp anpassas mängden vätska och flödet efter det.

84
Q

Terminal Buttons

A

output

Från Axonets Terminala Buttons utsöndras Transmittor-substanser (Neurotransmittorer) i synapsklyftan

85
Q

Axonhals

axon hillock

A

triggerzon

86
Q

Cerebrala hemisfärer

A

Storhjärnans halvor (två stycken).

Belägna ovanpå hjärnstammen.

87
Q

De celebellära pendunklarna

A

Två balkar som förenar pons och lillhjärnan i metencephalon (bakhjärnan)

88
Q

Fyrhögarna (colliculi)

A

Är nuclei (singular: nucleus). Del i mitthjärnan, fyra “kullar”.

Innehåller superior colliculi och inferior colliculi.

89
Q

Superior colliculus

A

Del i mitthjärnan (nuclei). Här passerar och omkodas synintryck. Det finns två stycken (två superior colliculi).

90
Q

Inferior colliculus

A

Del i mitthjärnan (nuclei). Här passerar och omkodas hörselintryck. Det finns två stycken (två inferior colliculi).

91
Q

retikulära formationen

A

Ett neuronnätverk som går genom hela hjärnstammen och reglerar vakenhetsgrad. Vid skada där kan man hamna i koma.

Sett ovanifrån i genomskärning Ser den ut lite som en elefant med två stora öron och snabel!

92
Q

pyramidbanorna

A

Del av den förlängda märgen, två långa utbuktningar. Sköter motorisk funktion, skickar signaler om frivillig rörelse från högre nivå till resten av kroppen.

93
Q

Red nuclei

A

Två nuclei i mitthjärnan med sensorimotorisk funktion, omkopplingsstation för motoriska banor.

94
Q

dopamin

A

En neurotransmittorsubstans som är viktig för rörelseförmågan (parkinsons sjukdom ger brist på dopamin och problem med rörelse).

95
Q

Substantia nigra

A

Nuclei i mitthjärnan som producerar dopamin

96
Q

Olfactory nerve

A

Luktsinne

Sensorisk (afferent) nerv

97
Q

Optic nerve

A

Syn

Sensorisk (afferent) nerv

98
Q

Trigeminal nerve

A

Muskler i ansiktet, muskler för att tugga

Sensoriska (afferenta) nerver - muskler i ansiktet & muskler för att tugga
Motoriska (efferenta) nerver - muskler för att tugga

99
Q

Vestibulocochlear nerve

A

Hörsel
Balans
Sensoriska (afferenta) nerver

100
Q

Vagus nerve

A

Inre organ
Sensoriska (afferenta) nerver
Motoriska (efferenta) nerver

101
Q

Nämn några delar som finns i mitthjärnan

A 
Substantia nigra (producerar dopamin)
Red nuclei (sensomotoriska signaler)
Retikulära formationen (reglerar vakenhetsgrad)
Colliculi superior (kullarna som omtolkar synintryck)
Colliculi inferior (kullarna som omtolkar hörselintryck)
102
Q

Nämn några delar som finns i bakhjärnan

A

Pons och lillhjärnan (cerebellum), celebellära pendunklarna anslutning emellan dem.

Vestibulocochleanerven (hörsel, balans) nerv 8

Trillingnerven (till och från tuggmusklerna, från andra delar av ansiktet)

Retikulära formationen (reglerar vakenhetsgrad)

103
Q

Vilka är de tre cerebrala kommisurerna

A
  1. Massa intermedia - förbinder thalamus halvor, går genom tredje ventrikeln
  2. Corpus callosum - förbinder hemisfärerna, strax ovanför sidoventriklarna
  3. Främre kommisuren - förbinder hemisfärerna
104
Q

Nämn tre delar i thalamus och deras funktion

A
  1. VPN, ventral posterial nucleus - känsel
  2. LGN, lateral geniculate nucleus - syn
  3. MGN, medial geniculate nucleus - hörsel
105
Q

Vad gör thalamus, var sitter den?

A

Thalamus är del i mitthjärnan. Den sitter ovanför hypothalamus och under de laterala ventriklarna (?). De omger den tredje ventrikeln.

Den är som en telefonväxel - tar emot information om sinnesintryck från det somatiska systemet och skickar vidare till andra delar.

106
Q

Var sitter hypothalamus och vad gör den?

A

Hypothalamus är i mitthjärnan under thalamus.

En samling nuclei (omtolkningsstation). Den hanterar information från både somatiska och autonoma nervsystemet.

Den förenar det autonoma nervsystemet med det enokrina systemet.

Den kan tolka information om kroppens inre miljö genom blodet och skickar vidare signaler (t.ex. som “berättar” för hjärnan att man är törstig).

Den är kopplad till hypofysen som skickar ut hormoner (t.ex. som får binjuren att skicka ut adrenalin).

107
Q

Nämn tre delar i hypotalamus

A

Ventromedial nucleus - är del i att omvandla blodsocker till fett

Suprachiasmatic nucleus - reagerar på ljusmiljö och reglerar dygnsrytm

Nervstråk - ovanpå och mellan hypotalamus halvor

108
Q

Nämn två subkortikala strukturer

A

Limbiska systemet, basala ganglierna

109
Q

Vad består det limbiska systemet av

A

Hippocampus, stor roll i minnesskapande

Amygdala - larmknappar

Cingulate cortex - hjärnbark på undersidan av hjärnhalvorna

Mammilary body - reglerar emotioner

Fornix - banstråk

110
Q

Vad består de basala ganglierna av, vart är de lokaliserade

A

En samling nuclei på vardera sida thalamus, som en kärna med svans

Amygdala, på slutet av svansen - larmknapp

111
Q

Vad gör det limbiska systemet

A

Har att göra med minne, uppmärksamhet och fokus, emotioner

112
Q

Vad gör de basala ganglierna

A

Kontrollerar rörelse, del av det motoriska systemet.

Här sker ett samarbete mellan intryck och motoriska intryck, lite likt reflexbågen.

+ amygdala, larmknapp

113
Q

Lateralfåran

A

Fåra på sidan av kortex, avskiljer tinningloben och frontalloben. Kallas sylvanska fåran.

114
Q

Centralfåran

A

Fåra som skiljer frontalloben och hjässloben.

115
Q

Longitudinella fåran

A

Fåran som skiljer de två hemisfärerna. Sträcker sig till corpus callosum.

116
Q

Gyrus

A

Upphöjningar i cortex

117
Q

Sulcus /sulci (plural)

A

Ytliga fåror i cortex

118
Q

Frontalloberna

A

Hemisfärernas främre lober. Avskilda med longitudinella fåran. Del av storhjärnan. Motoriskt kortex finns här.

119
Q

Tinningloben

A

Under frontalloben, avskilt med lateralfåran. Framför nackloben.

Hörselkortex finns här. (öron vid tinningen).

120
Q

Nackloben

A

Längst bak. Synkortex (ögon i nacken).

121
Q

Hjässloben

A

Bakom frontalloberna, avskilt med centralfåran. Känselkortex.

122
Q

Sylvanska fåran

A

Laterala fåran. Skiljer frontalloben och tinningloben.

123
Q

Telenchephalon

A

Storhjärnan. Kortex - hjärnbark, hemisfärerna och olika lober, korpus callosum, främre kommusiren, de subkortikala strukturerna: limbiska systemet, basala ganglierna

124
Q

Vart finns talamus, hypotalamus och hypofysen

A

I mellanhjärnan (diencephalon), under storhjärnan

125
Q

Vad finns i det limbiska systemet

A

Hippocampus (minne)
Amygdala (larmknapp)
Mammilarkropparna (emotionella processer)
Fornix (banstråk)

Första delen, Nervsystemets struktur och funktion (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions