Från hela första delkursen Flashcards
1
Q
Spinal
A
I ryggmärgen (spinal chord)
2
Q
Cerebellär
A
I lillhjärnan
3
Q
Kortikal
A
I hjärnbarken (kortex)
4
Q
Cerebral
A
I storhjärnan
5
Q
Anterior
A
mot näsan
6
Q
Posterior
A
mot svansen
7
Q
Dorsal
A
mot ryggen
8
Q
Ventral
A
mot magen
9
Q
Lateral
A
mot ytterkant
10
Q
Medial
A
mot mitten
11
Q
Luktnerven / olfactory nerve
A
Den första kranialnerven. Skickar sensoriska signaler från näsan till hjärnan. (Den går direkt upp från näsan till luktbulberna -ansluter ovanför hjärnstammen PP5 slide 23
12
Q
Proximal
A
nära
13
Q
Distal
A
långt bort
14
Q
Synnerven / opticus
A
Den andra kranialnerven. Två stycken, en från varje öga. Skickar sensoriska signaler från ögonen till hjärnan. Ansluter ovanför hjärnstammen.
15
Q
somatiska nervsystemet
SNS
A
kommunicerar med yttervärlden
16
Q
autonoma nervsystemet (ANS)
A
reglerar inre tillstånd i kroppen
17
Q
Trillingnerven / trigeminalnerven
A
Den femte kranialnerven. En per ansiktshalva. Går till mitthjärnan (mesencephalon).
Tre delar:
- Motoriska signaler från hjärnan till tuggmuskler
- Sensoriska signaler från tuggmusklerna till hjärnan
- Sensoriska signaler från andra delar av ansiktet till hjärnan
18
Q
Vilka är de tre hjärnhinnorna (meninger)
A
Dura mater (hård hinna) Arachnoidea (spindelvävshinna) Pia mater (mjuk hinna)
19
Q
Neuron
A
nervcell
20
Q
Nucleus
A
cellkärna
kärnor i CNS
21
Q
Vad är kranialerver och hur många finns det?
A
Det finns tolv par kranialnerver. De ansluter till hjärnstammen.
De flesta är sensoriska. Vissa är motoriska.
De sensoriska förmedlar sinnesintryck. Syn, lukt, hörsel, smak och känsel (t.ex. känsel från ögonmuskler, inre organ, svalg, axlar och nacke).
De motoriska styr ögonrörelser och muskler i ansiktet, munnen, svalget och tungan. (Enligt boken även inre organ och svalg.)
22
Q
Oligodendrocyter
A
myeliniserar i CNS
cellen är som en liten “spidelman” som lindar in axonet i myelin
23
Q
Schwannceller
A
myeliniserar i PNS
omsluter axon som kapslar
24
Q
Vestibucochlea
A
Den åttonde kranialnerven. Hörsel- och balansnerven.
Skickar sensoriska signaler från hörsel- och balansorganen till hjärnan.
Går till Pons (hörsel) och lillhjärnan (balans)
Nerven är som en dubbelkabel som sedan delar upp sig. Ena delen skickar signaler från balansorganet. Andra skickar signaler från hörselorganet (cochlean/snäckan).
25
Astrocyter
"grindvakt"
hindrar skadliga ämnen att ta sig till hjärnan
en slags gliacell (macroglia)
26
Paraplegi
ryggmärgsskada
| 2 kroppsdelar
27
Vagusnerven
Den tionde kranialnerven. Skickar sensoriska och motoriska signaler. Kopplat till de inre organen och svalget (mycket aktivitet t.ex. när man kräks).
Går till den förlängda märgen / medulla.
28
Tetraplegi
ryggmärgsskada
| 4 kroppsdelar
29
Endokrina systemet
samarbetar med ANS
| kommunicerar med hormoner som frigörs från körtlar, transporteras med blodet
30
Adrenalin
aktiverar sympatiska nervsystemet
| monoamin
31
Bilateral
på båda sidor
32
Unilateral
på ena sidan
33
Ipsilateral
på samma sida
34
Kontarlateral
på motsatt sida
| de flesta signaler till hjärnan
35
Hjärnstammen
3 av de 5 indelningarna i hjärnan.
Mitthjärnan, bakhjärnan och den förlängda märgen (medulla).
Kranialnerverna ansluter hit (på olika nivåer av hjärnstammen).
Här finns många nervbanor. Både sensoriska och motoriska.
De cerebrala hjärnhalvorna ligger ovanpå hjärnstammen.
36
Sympatiska nervsystemet
aktiveras av adrenalin
| "hot/fara" kan vara fysisk och mental
37
Ascenderande banstråk / nervbanor
Uppåtstigande nervbanor. De går från lägre till högre nivåer i det centrala nervsystemet.
De är Afferenta (A som i Arrive), det vill säga Sensoriska (de tar emot sinnessignaler).
38
Parasympatiska nervsystemet
aktiveras när adrenalinet går ur kroppen
| vila och sömn
39
Descenderande banstråk (nervbanor)
Nedåtgående nervbanor. De går från högre nivåer i CNS ner till lägre nivåer.
De är efferenta (E som i Exit), det vill säga motoriska (de skickar rörelsesignaler *från* CNS).
40
Buntar av myeliniserade axon i det perifera nervsystemet
Nerver
41
Synaps
mötpunkten för två neuroner
42
Buntar av myeliniserade axon i det centrala nervsystemet
Banstråk (engelska: tracts)
43
Hemisfär
hjärnhalva
44
Ganglion
Kluster av cellkärnor i det perifera nervsystemet. Grå vävnad (grey matter)
45
Cerebellum
lillhjärnan
46
Kluster av cellkärnor i det centrala nervsystemet
Nuclei, grå vävnad (grey matter)
47
Kortex
hjärnbaRken
48
Cerebum
Storhjärnan
49
Grå vävnad
Kluster av cellkärnor.
I det perifera nervsystemet heter klustren ganglion.
I det centrala nervsystemet heter klustren nucleus.
50
Corpus callosum
HjärnbaLken
(förbinder hemisfärerna)
"E4"
51
Vit vävnad (white matter)
Ställen där det finns tätt med myeliniserade axon.
I centrala nervsystemet heter det Nervbanor (tracts).
I perifera nervsystemet heter det Nerver (nerves).
52
Koncentrationsgradient
koncentrationsskillnad
53
Corpus callosum / hjärnbalken
Sköter kommunikation mellan hjärnhalvorna. Består av massor av myeliniserade axon.
Nervstråk som förbinder de två hjärnhalvorna (hemisfärerna) med varandra. Sitter strax ovanför sidoventriklarna.
Hemisfärernas E4 (stor motorväg).
Förväxla inte med hjärnbaRken!
En av de tre cerebrala kommisurerna.
54
Vit nervvävnad
mycket myelin
| där det finns många myeliniserade axon ser nervvävnaden vit ut
55
Främre kommisuren
Ett nervstråk som förbinder de två hemisfärerna.
En av de tre cerebrala kommisurerna.
56
Massa intermedia
En av de tre cerebrala kommisurerna.
Nervstråk i thalamus.
Går genom hålet i den tredje ventrikeln.
57
Grå nervvävnad
mindre myelin
| där många cellkroppar är samlade ser nervvävnaden grå ut
58
ryggmärgskanalen
| spinalis
den kanal ryggkotorna bildar för att skydda ryggmärgen
1. ryggkotor
2. dura mater
3. arachnoidea
4. pia mater
59
Vad skyddar hjärnan?
1. (hår/hud) skallben
2. dura mater
3. arachnoidea
4. pia mater
60
Aktiv transport
kräver energi (ATP)
| Låg → Hög
61
Passivtransport
kräver ingen energi (ATP)
Större molekyler behöver proteinkanaler
Hög → Låg
62
Exocytos
celler tömmer ut partiklar (transmittorsubstanser)som finns i cellen till omgviningen utanför.
Exo = ut
Triggas av inströmning av Calcium. (Det sitter en calciumkanal i membranet som är spänningskänslig. När det har skett en aktionspotential och spänningen har ökat så öppnas calciumkanalen och calcium strömmar in i cellen.)
63
Jontropisk receptor
64
Diffusion
Kan se genom cellmembranet om ämnet är litet, typ syre eller koldioxid.
Är molekylen eller är en jon större krävs det särskilda kanaler (protein kanaler eller bärproteiner)
En kraft som innebär att molekyler i röresle alltid kommer att spridas mot en jämn fördelning. T.ex. blandas karamellfärg ut i vatten så att hela vattnet blir jämnfärgat.
I nervceller finns mer kalium än utanför. Diffusionen leder till att kalium vill strömma ut ur kaliumkanalen så att fördelningen ska jämnas ut.
65
Ventriklarna
Innehåller cerebrospinalvätska - som en krockkudde för hjärnan.
Finns 4 st:
2st Laterala ventrikeln, tredje ventrikeln, fjärde ventrikeln
tredje ventrikeln är via cerebrala akvedukten kopplad till den fjärde som i sin tur är ansluten till centralkanalen.
Bra att se i 3D-brain app för att lära sig.
Ett tryckreglerande system.
Blockering i cerebrala akvedukten leder till överskott av vätska och kräver ingrepp för att inte huvudet ska svullna upp.
66
Mitthjärnan, mesencephalon
Innehåller flera nuclei (omkopplingsstationer).
Innehåller fyrhögarna: superior och inferior colliculi.
Red nuclei: sensorimotorisk funktion, omkopplingsstation för motoriska banor.
Substantia nigra: producerar dopamin
Mycket som händer på liten plats!
67
Nuclei i mitthjärnan som producerar dopamin
Substantia nigra
68
Förlängda märgen, myelencephalon
Kallas även medulla
Ansluter till ryggmärgen.
I nivå med den fjärde ventrikeln.
Reglerar basala funktioner för överlevnad. Andning, puls, blodtryck.
Vagusnerven går hit.
Innehåller retikulära formationen, ett neuronnätverk som går genom hela hjärnstammen och reglerar vakenhetsgrad. Vid skada där kan man hamna i koma.
Innehåller pyramidbanorna - motorisk funktion, skickar signaler om frivillig rörelse från högre nivå till resten av kroppen.
69
Bakhjärnan, metencephalon
Består av lillhjärnan (cerebellum) och pons.
De är förbundna mellan två skaft: de celebellära pendunklarna.
Retikulära formationen går upp till pons från den förlängda märgen, och vidare till högre nivåer.
70
Pons
Del i metencephalon, bakhjärnan.
Vestibucochleära kranialnerven går hit.
Trillingnerven går hit.
I denna finns del av den retikulära formationen som reglerar vakenhetsgrad.
71
Postsynaptisk potential kan vara...
EPSP - exitatorisk (depolariserande)
| IPSP - inhibitatorisk (hyperpolariserande)
72
Lillhjärnan
Är väldigt kompakt. Innehåller fler celler än storhjärnan. Lite mystisk. Har att göra med kroppshållning, balans, motorisk koordination.
Automatiska rörelser, t.ex. när vi lärt oss gå eller spela piano. Då kan vi göra det utan att tänka, samtidigt som vi gör annat. Då är lillhjärnan inblandad.
Balansdelen i vestibulocochleanerven har kopplingar hit från pons.
73
Storhjärnan
74
Diencephalon
75
Telencephalon
76
Vilka är aktionspotentialens tre faser?
1. resande fas
2. repolarisering
3. hyperpolarisering
77
Vilken potential krävs för att trigga en aktionspotential?
-55mV
| Na+ kanaler öppnas
78
Vad menas i detta fall med: "spänningskänsliga eller spänningsgrindade"?
att en viss potential krävs för att stänga och öppna en proteinkanal
79
Vad menas i detta fall med: "spänningskänsliga"?
att en viss potential krävs för att stänga och öppna en proteinkanal
80
Sinus
Cerebrospinalvätskan absorberas i Sinus där den förs bort med blodet (vener)
81
Var bildas cerebrospinalvätskan?
Choroid Plexus
82
Dendrit
input
83
Cerebrospinalvätskan
fyller ventriklarna och flödar i hjärna och ryggmärg mellan pia mater och arachnoidea
fungerar som en tryckutjämnare om hjärnan svullnar upp anpassas mängden vätska och flödet efter det.
84
Terminal Buttons
output
| Från Axonets Terminala Buttons utsöndras Transmittor-substanser (Neurotransmittorer) i synapsklyftan
85
Axonhals
| axon hillock
triggerzon
86
Cerebrala hemisfärer
Storhjärnans halvor (två stycken).
| Belägna ovanpå hjärnstammen.
87
De celebellära pendunklarna
Två balkar som förenar pons och lillhjärnan i metencephalon (bakhjärnan)
88
Fyrhögarna (colliculi)
Är nuclei (singular: nucleus). Del i mitthjärnan, fyra "kullar".
Innehåller superior colliculi och inferior colliculi.
89
Superior colliculus
Del i mitthjärnan (nuclei). Här passerar och omkodas synintryck. Det finns två stycken (två superior colliculi).
90
Inferior colliculus
Del i mitthjärnan (nuclei). Här passerar och omkodas hörselintryck. Det finns två stycken (två inferior colliculi).
91
retikulära formationen
Ett neuronnätverk som går genom hela hjärnstammen och reglerar vakenhetsgrad. Vid skada där kan man hamna i koma.
Sett ovanifrån i genomskärning Ser den ut lite som en elefant med två stora öron och snabel!
92
pyramidbanorna
Del av den förlängda märgen, två långa utbuktningar. Sköter motorisk funktion, skickar signaler om frivillig rörelse från högre nivå till resten av kroppen.
93
Red nuclei
Två nuclei i mitthjärnan med sensorimotorisk funktion, omkopplingsstation för motoriska banor.
94
dopamin
En neurotransmittorsubstans som är viktig för rörelseförmågan (parkinsons sjukdom ger brist på dopamin och problem med rörelse).
95
Substantia nigra
Nuclei i mitthjärnan som producerar dopamin
96
Olfactory nerve
Luktsinne
| Sensorisk (afferent) nerv
97
Optic nerve
Syn
| Sensorisk (afferent) nerv
98
Trigeminal nerve
Muskler i ansiktet, muskler för att tugga
Sensoriska (afferenta) nerver - muskler i ansiktet & muskler för att tugga
Motoriska (efferenta) nerver - muskler för att tugga
99
Vestibulocochlear nerve
Hörsel
Balans
Sensoriska (afferenta) nerver
100
Vagus nerve
Inre organ
Sensoriska (afferenta) nerver
Motoriska (efferenta) nerver
101
Nämn några delar som finns i mitthjärnan
```
Substantia nigra (producerar dopamin)
Red nuclei (sensomotoriska signaler)
Retikulära formationen (reglerar vakenhetsgrad)
Colliculi superior (kullarna som omtolkar synintryck)
Colliculi inferior (kullarna som omtolkar hörselintryck)
```
102
Nämn några delar som finns i bakhjärnan
Pons och lillhjärnan (cerebellum), celebellära pendunklarna anslutning emellan dem.
Vestibulocochleanerven (hörsel, balans) nerv 8
Trillingnerven (till och från tuggmusklerna, från andra delar av ansiktet)
Retikulära formationen (reglerar vakenhetsgrad)
103
Vilka är de tre cerebrala kommisurerna
1. Massa intermedia - förbinder thalamus halvor, går genom tredje ventrikeln
2. Corpus callosum - förbinder hemisfärerna, strax ovanför sidoventriklarna
3. Främre kommisuren - förbinder hemisfärerna
104
Nämn tre delar i thalamus och deras funktion
1. VPN, ventral posterial nucleus - känsel
2. LGN, lateral geniculate nucleus - syn
3. MGN, medial geniculate nucleus - hörsel
105
Vad gör thalamus, var sitter den?
Thalamus är del i mitthjärnan. Den sitter ovanför hypothalamus och under de laterala ventriklarna (?). De omger den tredje ventrikeln.
Den är som en telefonväxel - tar emot information om sinnesintryck från det somatiska systemet och skickar vidare till andra delar.
106
Var sitter hypothalamus och vad gör den?
Hypothalamus är i mitthjärnan under thalamus.
En samling nuclei (omtolkningsstation). Den hanterar information från både somatiska och autonoma nervsystemet.
Den förenar det autonoma nervsystemet med det enokrina systemet.
Den kan tolka information om kroppens inre miljö genom blodet och skickar vidare signaler (t.ex. som "berättar" för hjärnan att man är törstig).
Den är kopplad till hypofysen som skickar ut hormoner (t.ex. som får binjuren att skicka ut adrenalin).
107
Nämn tre delar i hypotalamus
Ventromedial nucleus - är del i att omvandla blodsocker till fett
Suprachiasmatic nucleus - reagerar på ljusmiljö och reglerar dygnsrytm
Nervstråk - ovanpå och mellan hypotalamus halvor
108
Nämn två subkortikala strukturer
Limbiska systemet, basala ganglierna
109
Vad består det limbiska systemet av
Hippocampus, stor roll i minnesskapande
Amygdala - larmknappar
Cingulate cortex - hjärnbark på undersidan av hjärnhalvorna
Mammilary body - reglerar emotioner
Fornix - banstråk
110
Vad består de basala ganglierna av, vart är de lokaliserade
En samling nuclei på vardera sida thalamus, som en kärna med svans
Amygdala, på slutet av svansen - larmknapp
111
Vad gör det limbiska systemet
Har att göra med minne, uppmärksamhet och fokus, emotioner
112
Vad gör de basala ganglierna
Kontrollerar rörelse, del av det motoriska systemet.
Här sker ett samarbete mellan intryck och motoriska intryck, lite likt reflexbågen.
+ amygdala, larmknapp
113
Lateralfåran
Fåra på sidan av kortex, avskiljer tinningloben och frontalloben. Kallas sylvanska fåran.
114
Centralfåran
Fåra som skiljer frontalloben och hjässloben.
115
Longitudinella fåran
Fåran som skiljer de två hemisfärerna. Sträcker sig till corpus callosum.
116
Gyrus
Upphöjningar i cortex
117
Sulcus /sulci (plural)
Ytliga fåror i cortex
118
Frontalloberna
Hemisfärernas främre lober. Avskilda med longitudinella fåran. Del av storhjärnan. Motoriskt kortex finns här.
119
Tinningloben
Under frontalloben, avskilt med lateralfåran. Framför nackloben.
Hörselkortex finns här. (öron vid tinningen).
120
Nackloben
Längst bak. Synkortex (ögon i nacken).
121
Hjässloben
Bakom frontalloberna, avskilt med centralfåran. Känselkortex.
122
Sylvanska fåran
Laterala fåran. Skiljer frontalloben och tinningloben.
123
Telenchephalon
Storhjärnan. Kortex - hjärnbark, hemisfärerna och olika lober, korpus callosum, främre kommusiren, de subkortikala strukturerna: limbiska systemet, basala ganglierna
124
Vart finns talamus, hypotalamus och hypofysen
I mellanhjärnan (diencephalon), under storhjärnan
125
Vad finns i det limbiska systemet
Hippocampus (minne)
Amygdala (larmknapp)
Mammilarkropparna (emotionella processer)
Fornix (banstråk)
