Framben + Rygg + Boggördel Flashcards
M brachiocephalicus räknas till
både halsens och boggördelns muskler
M trapezius
platt, triangulär. Har pars cervicalis och pars thoracica som förenas via en smal aponeuros.
Pars cervicalis
- U: Funiculus nuchae Eq (är funikulära delen av nackbandet). Hund: Nackmusklernas fibrösa mittsöm.
- F: Spina scapulae
Pars thoracica
- U: lig. supraspinale över mankområdets tornutskott
- F: Spina scapulae (Inte lika långt ventralt som halsdelen)
f trapezius: Då hela muskeln kontraherar höjs bogbladet. Pars cervicalis drar bogbladet framåt och
uppåt och pars thoracica drar bogbladet bakåt och uppåt.
M rhomboideus
2 delar hos eq, hund har 3
M rhomboideus capitis (hund)
U: Crista nuchae
F: inget eget fäste! avges som en kranial del av m rhom cervicis
M rhomboideus cervicis
U: Funiculus nuchae eq. Hund: nackmusklernas fibrösa mittsöm. (= samma U som trapezius pars cervicalis)
F: Medialt på bogbladsbrosket eq. Hund: prox på bogbladets mediala yta (för brosket så litet).
M rhomboideus thoracis
U: främre bröstkotornas Tornutskott dorsalt om bogbladet
F: Samma som cervicis! (men probs lite mer kaudalt) : Medialt på bogbladsbrosket eq. Hund: prox på bogbladets mediala yta (för brosket så litet).
f: M. rhomboideus cervicis drar bogbladet framåt och uppåt (som trap pars cervicalis). M. rhomboideus thoracis drar bogbladet uppåt och kan även dra bogbladet bakåt om bogbladets proximala del är förskjuten i
kranial riktning.
Om frambenet är belastat kan m. rhomboideus cervicis och m. rhomboideus capitis även hjälpa till att skapa dorsal flexion av nacke och hals tillsammans med m. splenius.
M latissimus dorsi
fibrer kranioventral riktning, ökar i tjocklek ju närmre sitt fäste. Fästet gemensamt med m teres major.
U: Thoracolumbarfascian (fr mankområdet o bakåt)
F: Medialt på humerus distalt om tuberculum minus
f: Drar humerus uppåt och bakåt och kan därigenom böja bogleden. När benet är belastat drar muskeln bålen framåt. Muskeln kan också adducera benet.
M pectoralis superficialis
M pectoralis descendens
- den Kraniala delen!! (kallas bringan exteriört)
U: Manubrium sterni
F: Tuberositas deltoidea och crista humeri
(gemensamt m brachiocehalicus. … och F även t överarmens fascia)
f: För frambenet framåt & adducerar det.
M pectoralis transversus
- den kaudala delen, bildar en bred muskelplatta som delvis täcks av m. pectoralis descendens.
(U: ventralt på sternum)
F: Medialt, prox på underarmens fascia eq. (hund crista humeri)
f: Adducerar frambenet samt sträcker underarmens fascia.
M pectoralis profundus
Består av en kaudal del, m. pectoralis ascendens, som finns hos samtliga djurslag, och en kranial del,
m. subclavius, som saknas hos hund och katt.
M subclavius (häst!! INTE hund!)
U: (de mest) Kraniala revbensbrosken
F: fascian över Bogbladets kraniala kant
f: Roterar den proximala delen av bogbladet i kranial riktning och för tillbaka frambenet.
När frambenet är i framfört läge och belastas kan muskeln dra bålen framåt.
M pectoralis ascendens
U: Bukens djupa fascia och ventralt på sternum
F: Tuberculum minus
f: För frambenet tillbaka. När benet är i framfört läge och belastas kan muskeln dra bålen framåt. Muskeln kan också adducera benet.
M serratus ventralis
M serratus ventralis cervicis
U: Tvärutskotten på C3-C7
F: Facies serrata på scapula (kraniala delen)
M serratus ventralis thoracis
U: Lateralt på främre hälften av revbenen
F: Facies serrata på scapula (kaudala delen)
f: M. serratus ventralis cervicis roterar bogbladet så att dess distala del förs i kaudal riktning och kan därmed hjälpa till i frambenets bakåtförande. M. serratus ventralis thoracis roterar bogbladet så att dess distala del förs i kranial riktning och kan därmed hjälpa till vid frambenets
framåtförande.
Om hals- och bröstdelarna arbetar tillsammans höjer de bröstkorgen vid dubbelsidig funktion och vid enkelsidig funktion överförs kroppsvikten till samma sidas framben.
Latin.
Överarmens fascia =
Underarmens fascia =
Överarmens fascia = fascia brachii
Underarmens fascia = fascia antebrachii
Karpalledsområdets fascia är en direkt fortsättning från fascia antebrachii.
Retinaculum extensorium. Häst en bursa under huden dorsalt över karpus – Bursa subcutanea precarpalis = prekarpalbursan.
Retinaculum flexorum + karpalkanalen (se annat FC)
Distalt övergår karpalledens fascia kontinuerligt i metakarpus’ fascia som håller sträck- och böjsenor på plats längs metakarpus.
Canalis carpi – karpalkanalen
Fascian (forts av fascia antebrachii) kraftig förtjockning palmarsidan karpus – ett tvärgående band = retinaculum flexorum. Fr os carpi accessorium –> karpalledens mediala kollaterallig —> bildar kanal för tåböjarnas senor.
Karpalkanalen begränsas dorsalt av karpalledens ledkapsel (vid proximala karpalbenen), palmart av retinaculum flexorum och lateralt av os carpi accessorium.
Hos häst är karpalkanalen gemensam för de två
böjsenorna, medan hos hund verkar karpalkanalen istället delas in i en ytlig och en djup del (här är
litteraturen oense). I den ytliga delen passerar m. flexor digitorum superficialis och m. flexor carpi
radialis, medan i den djupa delen passerar m. flexor digitorum profundus.
Hos häst har tåområdets djupa fascia (fascia digiti) tre regionala förtjockningar på falangernas
palmarsida:
- Ringbandet = Lig. Anulare Palmare
palmart över böjsenorna o fäster på kotsenbenen –> bildar en kanal mha kotsenbenen och dess ligament. Så kotleden. - X-plattan = ?????
täcker böjsenorna i karledsområdet, typ som ringbandet
Korsgående fibrer som fäster: lat, med, prox och dist på Kotbenet. - Tåbindan = Lig. Anulare Digiti
halvmåneformat band som fäster lateralt och medialt på
kot- och kronbenen och längs djupa böjsenans fäste på hovbenet. Bandet fixerar djupa böjsenan palmart om kronbenet.
M supraspinatus
Fyller ut fossa supraspinata + buktar över på kranialsidan vid collum scapulae (syns både medialt OCH lateralt!!)
(Vid collum scapulae buktar muskeln även över på benets kranialsida. Hos häst delar muskeln upp sig i två grenar i nivå med collum scapulae och m. biceps brachii’s ursprungssena passerar mellan dessa båda grenar. Hos hund är m. supraspinatus’ insertionssena ogrenad och går lateralt om m. biceps brachii. )
U: Fossa supraspinata
F: Tuberculum majus (+ minus hos eq)
f: Stabiliserar och extenderar bogleden, samt är delvis involverad i bogledens ledkapsel.
M infraspinatus
kraftig insertionssena som passerar lateralt över bogleden och sedan delvis över tuberculum majus innan den fäster in. För att skydda senan finns här en bursa, = Bursa subtendinea m. infraspinati. (Hos häst har insertionssenan även en mindre, djupare gren som fäster
strax distalt om tuberculum majus pars caudalis.)
U: Fossa infraspinata (och cartilago scapulae)
F: Tuberculum majus (distalt om m supraspinatus fäste)
f: Abducerar överarmen och roterar den utåt. Stabiliserar bogleden genom att muskelns insertionssena fungerar som lateralt kollateralligament.
M deltoideus
2 delar hos hund:
- pars Scapularis (kraftigare, prox) fr spina scapulae via aponeuros.
- pars Acromialis (distal) fr acromion (+ delvis lat om prox delen)
Hos häst dessa fuserade!
U: Spina scapulae & acromion hund. Bogbladets kaudala kant för eq.
F: Tuberositas deltoidea
f: Flekterar bogleden och abducerar överarmen.
M teres minor (inte superviktig)
U: distala kaudala delen av fossa infraspinata
F: prox lat humerus
f: flekt bogleden
M teres major
Muskeln ligger an mot m. triceps brachii’s mediala yta och dess insertionssena går samman med m. latissimus dorsi’s insertionssena.
(U: bogbladets kaudala kant)
F: Medialt på humerus (distalt om tuberculum minus (tuberositas teres major hos eq))
f: Flekterar bogleden och adducerar benet.
M subscapularis
U: Fossa subscapularis
F: (kaudala delen av) Tuberculum minus
f: Adducerar benet. Stabiliserar bogleden genom att muskelns insertionssena fungerar som
medialt kollateralligament.
M brachialis
ligger i sulcus m brachialis på humerus och går nästan i en spiral runt benet
fr U kaudalt på humerus –> rundar benets lat sida —> fäster slutligen in medialt prox på radius
(lite mer om förh t biceps…)
U: Kaudalt på humerus prox tredjedel
F: Medialt prox på radius (nära m biceps brachiis fäste. +intilliggande ulna för hund)
f: Flekterar armbågsleden.
M biceps brachii
längs humerus kraniomediala yta.
Kraftig Urspr-sena - häst delvis förbroskad, passerar tuberculum intermedium – skyddas av stor bursa = Bursa intertubercularis.
Hund passerar i sulcus intertubercularis på humerus, ingen bursa utan bogleden ledficka på motsv ställe. (lig transversum humeri håller senan på plats i fåran)
M fäster m kort kraftig sena. Hund - 2delad –> fäster både r och u.
(Häst har även en fibrös sensträng - lacertus fibrosus - i muskeln. vid F så forts snett kraniomed över art cubiti —> distalt t m ext carpi radialis – förenas när denna övergår i sena distalt)
U: Tuberculum supraglenoidale
F: Tuberositas radii (proximalt, kraniomedialt på radius, (även intilliggande del av ulna))
f: Extension av bogleden och flexion av armbågsleden.
Lacertus fibrosus fixerar bog- och arm- bågslederna och indirekt även karpalleden när benet är belastat (ingår i ståapparaten hos häst).
M triceps brachii
Frambenets kraftigaste muskel
4 huvuden hund. Men eq bara 3 (saknar access)
U:
- Caput longum: Bogbladets kaudala kant
- Caput laterale: prox lat humerus (och crista humeri)
- Caput mediale: medialt på mellersta delen av humerus
- Caput accessorium: kaudalt prox på humerus (EJ häst!!)
F: Olecranon
f: Extension av armbågsleden. Caput longum kan även flektera bogleden.
M tensor fasciae antebrachii
Tunn. Mot m triceps brachiis mediala yta, m U i form av aponeuros fuserad m m latissimus dorsis insertionssena
- Häst: tunn kranial, tjockare kaudalt. Ffa belägen Medialt MEN kaudala kanten viker sig runt kaudala kanten av caput longum av m triceps brachii –> kan hos häst! (EJ hund!!) ses fr benets lat sida.
F också aponeuros, fuserar m underarmens fascia + fäster t olecranon.
U: m latissimus dorsis insertionssena (och bogbladets kaudala kant häst)
F: Olecranon (+ prox delen av underarmens fascia, fascia antebrachii)
f: Extension av armbågsleden.
Distala benets muskler
Karpalleden har tre större sträckare/extensorer (två hos häst) och två större böjare/flexorer (tre hos häst). Tålederna har två sträckare/extensorer och två böjare/flexorer. Samtliga av dessa muskler har ursprung kring armbågsleden, extensorerna kraniolateralt. De behåller sina plac, ner till fästena – extensorerna dorsolateralt och flexorerna palmart och med.
M extensor carpi radialis
Kran utmed radius. Häst tillkommer fibrösa sensträngen lacertus fibrosus fr m biceps brachii.
Insertionssenan har en senskida. häst 8-10cm prox om karpus –> mitt på karpus. hund tvådelad sena.
U: Lat distalt på humerus
F: Dorsoproximalt på os metacarpale III (+II hos hund)
f: Extenderar och fixerar karpallederna. Kan även hjälpa till att flektera armbågsleden, främst
på obelastat ben.
M extensor digitorum communis
3 delar häst – caput humerale (störst), ulnare (litet djupt, svårt), radiale (platt muskelbuk m humerale, men senan t ext dig lat)
Dorsalt på kotbenet förenas caput humerales sena m gaffelbandsgrenarna.
Hos hund har muskeln ett sammanhållet ursprung från humerus, gemensamt med m. extensor carpi radialis’. Huvudsenan delar sig vidare i fyra grenar distalt om karpus. I höjd med
metakarpofalanglederna finns ett litet sesamoidben mellan respektive sena och led, och ett motsvarande sesamoidben kan även finnas vid de proximala interfalanglederna.
M. extensor digitorum communis’ insertionssena omsluts av en senskida vid karpus. Hos häst sträcker sig denna från 7-8 cm proximalt om karpus till proximalt på metakarpus och omsluter även caput radiale’s sena.
U:
Eq: Humerus laterala epikondyl (caput humerale) och prox lat på radius (caput radiale)
Hund: Humerus lat epikondyl
F: Processus extensorius (på phalanx distalis) (hund dorsalt på phalanx distalis 2-5)
f: Extenderar karpal-, metakarpofalang- och falanglederna samt kan hjälpa till att flektera
armbågsleden.
M extensor digitorum lateralis
Häst denna mkt mindre än ext dig communis, hund bara lite mindre.
Insertionssenan omsluts av en senskida där den passerar karpus. Hos häst sträcker sig denna från 6-8 cm proximalt om karpus till proximalt på metakarpus. Trots att senan är flerdelad omsluts den av en gemensam senskida när den passerar karpus.
U: Prox lat på radius
F: Prox dorsalt på Kotbenet eq. Hund: dorsalt på Phalanx distalis III-V.
f: Extenderar karpal-, metakarpofalang- och falanglederna hos hund och katt, extenderar
karpal- och kotleder hos häst.
M ulnaris lateralis (m extensor carpi ulnaris)
(fung som ett lat kollaterallig t karpus. finns senskidor..)
U: Humerus lat epicondyl
F: Os carpi accessorium (och prox på det mest lat av mc benen)
f: Ffa flektera karpus hos häst, men extendera karpus hos hund.
Funktionen kan dock variera beroende på benets position för alla djurslag, dvs. flekterar
karpalleden efter att flexion har inletts, extenderar karpus efter att extension har inletts. Därutöver kan muskeln även hjälpa till att extendera armbågsleden.
M supinator (bara hund + katt!!!)
En platt och bred muskel som täcks av m. extensor digitorum communis och m. extensor carpi radialis. Muskeln finns endast hos hund och katt.
U: Humerus lat epicondyl
F: Kraniomedialt på prox fjärdedelen av radius
f: Rot underarmen utåt - supination.
M pronator teres
En kort rund muskel på MEDIALSIDAN av underarmen som är störst hos hund och katt, medan den hos häst är helt senomvandlad och ingår i armbågsledens kollateralligament (långa delen).
U: Humerus mediala epicondyl
F: mitt på Radius mediala kant
f: Roterar underarmen inåt (pronation).
M flexor carpi radialis
(Medialt belägen på radius med en tjock, spolformad muskelbuk. Insertionssenan börjar distalt på radius och passerar karpus genom en senskida under retinaculum flexorum. Hos häst sträcker sig denna senskida från 5-8 cm proximalt om karpus fram till strax proximalt om senans fäste.)
U: Humerus mediala epicondyl
F: Mediala griffelbenshuvudet eq. Hund: palmart på os mc II & III.
f: Flekterar karpalleden och extenderar armbågsleden.
M flexor carpi ulnaris
Kaudomedialt utmed radius. har 2 huvuden – caput humerale (störst) & ulnare. (hund förenas huvudernas senor ej)
Caput humerale täcker m. flexor digitorum superficialis till stor del hos häst.
U: Humerus mediala epicondyl (caput humerale)
(och caput ulnare kaudomedialt på olecranon)
F: Os carpi accessorium
f: Flekterar karpalleden
och kan hjälpa till att extendera armbågsleden samt rotera
underarmen utåt.
M flexor digitorum superficialis
- Hos häst ligger ytliga tåböjaren relativt djupt och TÄCKS nästan helt av m. flexor carpi ulnaris och
caput ulnare av m. flexor digitorum profundus. - Förutom humerushuvudet har muskeln även en senig del, lig. accessorium eller Ytliga böjsenans Förstärkningsband, som utgår distalt på radius, korsar snett över den laterala ytan av m. flexor carpi radialis’ sena och förenar sig med huvudsenan strax proximalt om karpus.
- Manica flexoria höjd m kotsenbenen.
Hund - rel ytligt belägen. Senan passerar karpus medialt om os carpi accessorium, men Utanpå retinaculum flexorum!! (= inte i kanalen)
- Sen —> 4 grenar. Varje först manica flexoria i höjd m varje metakarpofalangled
Insertionssenan passerar genom KARPALSENSKIDAN hos häst.
Vid metakarpofalangleden finns ytterligare en senskida – KOTSENSKIDAN – gemensam för båda senorna för alla husdjur. OBS LÄNGD!??!?!?!?
U: Humerus mediala epicondyl & även kaudomedialt på radius’ distala hälft – lig.
accessorium/ytliga böjsenans förstärkningsband (bara häst va?)
F: palmart, distalt på kotbenet och proximalt på kronbenet eq. Hund: palmart på phalanx media (II-V).
f: Flekterar karpal-, metakarpofalang- och proximala interfalanglederna. Kan även hjälpa till
att extendera armbågsleden.
M flexor digitorum profundus
3 huvuden. caput humerale störst, radiale finns (inte relevant), ulnare följer ulna.
Den största av muskelbukarna på palmarsidan, men täcks ändå nästan helt av andra muskler.
Gemensam sena huvudena, passerar i karpalkanalen tsm m ytliga böjsenan.
Ungefär mitt på metakarpus förenas senan med ett kraftigt fibröst band, lig. accessorium
eller djupa böjsenans förstärkningsband. Förstärkningsbandet kan anses vara en fortsättning på karpalledens palmara ligament och är relativt brett vid sitt ursprung.
manica flexoria i nivå m kotsenbenen. Djupa böjsenan fortsätter sedan ner längs kot- och kronbenens palmara ytor och passerar mellan den ytliga böjsenans båda insertionssenor innan den tillslut når sitt fäste på hovbenet.
BURSA PODOTROCHLEARIS MANUS = STRÅLBENSBURSAN - mellan strålbenet och djupa böjsenan. Fr distala kronbenet t senans fäste och dess proximala begränsning ligger därmed mycket Nära kotsenskidans distala omslagsställe,
vilket har klinisk betydelse för spridningsrisken vid infektion i någon av strukturerna.
Insertionssenan har en senskida vid karpus, KARPALSENSKIDAN. Hos häst är denna gemensam för m. flexor digitorum profundus och m. flexor digitorum superficialis och sträcker sig från 8-10cm proximalt om karpus till mitt på metakarpus. Hos hund omfattar senskidan BARA den djupa böjsenan.
Vid metakarpofalangleden finns ytterligare en senskida, KOTSENSKIDAN, som alltid omfattar både m. flexor digitorum profundus’ och superficialis’ senor. Hos häst sträcker kotsenskidan sig från 5-8 cm proximalt om kotledens plan till kronbenets mitt. Hos hund finns det en senskida per tå.
U: Humerus mediala epicondyl. Även karpalledens palmara ligament – lig. accessorium/djupa böjsenans förstärkningsband hos häst.
F: hovbenets Linea semilunaris. Hund: palmart på klobenen.
f: Flekterar karpal-, metakarpofalang- och proximala och distala interfalanglederna. Kan hjälpa till att extendera armbågsleden.
Mm Interossei (gaffelbandet eq)
Häst helt senomvandlad - gaffelbandet.
U prox palmart mc och fr distala karpalbensraden.
Distalt på mc –> 2 grenar, partiellt fäste på kotsenbenen, sen —> dorsalt –> förenar m ext dig communis sena dorsalt om kotbenet
Hund mm interossei 4 små muskler m U prox palmart på 2-5e mc. Förlopp som häst, men EJ senomvandlade. –> distalt —> fäster prox sesamoidben, sen –> dorsalt omkring mcfalanglederna —> tsm m ext dig communis
f: Flekterar och/eller motverkar översträckning av metakarpofalangleden.
OBS GÖR masseter. KOTPELAREN HALS OCH RYGG + ANDNING + BUKEN
U:
F:
f:
M masseter (en tuggmuskel)
U: Arcus zygomaticus
F: Lateralt på ramus mandibulae
f: Höjer underkäken mot överkäken. Vid enkelsidig kontraktion förs underkäken mot den kontraherande muskelns sida.
vrf nackband + dess komponenter
+ U, F, f ish
+ Bursa!!!!
Då huvudet är placerat framför kroppen, måste
halsmuskulaturen arbeta aktivt mot tyngdkraften för att hålla huvudet uppe. För att avlasta
musklerna har djur ett välutvecklat nackband – lig. nuchae.
Hos häst är höger och vänster sidas halsmuskler åtskilda i medianplanet av lig. nuchae’s laminära del – Lamina nuchae. Hund har enbart den strängformiga delen – Funiculus nuchae. Om den laminära delen av nackbandet saknas (såsom hos hund) så möts de dorsala halsmusklerna istället i en Fibrös söm i medianplanet, vilket ses som ett
bindvävstråk mellan höger och vänster sidas muskler.
(Funiculus nuchae, men laminära ffa fr denna + andra tornutskott)
eq: Os occipitale —> Processus spinosus i främre mankområdet
hund: Axis —> Processus spinosus i främre mankområdet
Häst NACKBURSAN – Bursa subligamentosa nuchalis cranialis
f: Nackbandet avlastar halsens muskulatur genom sin elastiska funktion och utgör även underlag för de dorsala halsmusklerna.
M brachiocephalicus
mellan huvud, hals o överarm
M cleidocephalicus (häst bara mastoidea)
U: INTERSECTIO CLAVICULARIS
F:
Pars mastoidea: Processus mastideus (+ crista nuchae eq)
Pars cervicalis (hund!): Nackmusklernas fibrösa mittsöm.
M cleidobrachialis
U: Intersectio clavicularis
F: Crista humeri (+ överarmens fascia + tuberositas deltoidea eq)
f: Bilateral kontr –> ventral flexion av hals o nacke (ev dorsal flex nacken häst)
Enkelsidig kontr –> lateralflexion hals o nacke
När huvudet är fixerat och frambenet obelastat, kan muskeln dra frambenet framåt och extendera bogleden.
M omotransversarius
Ligger hos häst längs dorsala kanten av m. brachiocephalicus, delvis sammanvuxna.
Hos hund har muskeln en mer horisontell riktning och korsar under m. cleidocephalicus pars cervicalis.
U: Ventrala delen av spina scapulae. Acromion hos hund!! (+överarmens fascia)
F: Atlasvingen och tvärutskott på axis
f: assisterar i framförandet av frambenet och drar bogbladet i kranial riktning. När frambenet är fixerat kan muskeln inverka på halsen som m. brachiocephalicus.
Mm splenius capitis et cervicis
dorsolateralt om halskotpelaren
täcks till viss del av m. trapezius cervicalis, m. rhomboideus cervicis och m. serratus ventralis cervicis, men hos häst är den även delvis subkutan.
Hund har ENDAST m. splenius capitis, som har kranioventral fiberriktning där fibrer utgår från halsmusklernas fibrösa mittsöm längs hela halsen ända fram till i höjd med atlas.
U:
Eq: Tornutskotten på kraniala bröstkotor + nackbandets strängformiga del
Hund: Halsmusklernas fibrösa mittsöm
F:
Eq: Processus mastoideus (capitis) & Mellersta halskotornas tvärutskott (cervicis).
Hund: Ventrala crista nuchae (capitis, har bara denna!!)
f: Dorsal flexion av hals och nacke. Vid enkelsidig kontraktion förs huvudet mot den kontraherande muskelns sida (lateralflektion).
M sternocephalicus
V struktur!!!! (fäste manubr sterni —> grenar (+ hund varje gren grenar sig i 2 också)
U: Manubrium sterni
F:
eq: Ramus mandibulae (m tydlig sena)
Hund:
- Pars occipitalis: Os occipitale
- Pars mastoidea: Processus mastoideus (ventral)
f: Ventral flexion av hals och nacke. Vid enkelsidig kontraktion sker en lateralflexion av hals och nacke.
Mellan m. sternocephalicus’ dorsala kant och m. brachiocephalicus’ ventrala kant ligger V. jugularis
och spalten mellan dessa muskler benämns därför Jugularfåran. Venen ligger här ytligt alldeles under
huden och den är det vanligast använda kärlet för intravenösa injektioner till stordjur.
Mm sternohyoideus, sternothyroideus, omohyoideus
Funktionell enhet för sväljning
Hund SAKNAR omohyoideus!
Mm sternohyoideus et sternothyroideus
- ventralt på trachea, men täckta av sternocephalicus fr sternum t halsens mitt
- delas i 4 muskelbukar. de 2 smalare LATERALA = H och V SternoTHYROIDEUS
U: Manubrium sterni
F: Tungebenet (sternoh), resp Sköldbrosket! (sternothyr)
M omohyoideus (EJ hund!)
står lite text… om hur den går men kolla video + diss!!
U: Subscapularfascian
F: Tungbenet (går samman m sternoh)
f: När huvudet är fixerat kan musklerna dra tungbenet och struphuvudet bakåt, vilket är
nödvändigt vid sväljning. Hos häst har dessa muskler även särskild praktisk betydelse vid s.k.
krubbitning. Krubbitning är en stereotypi där hästen sväljer luft genom att pressa överkäkens
framtänder mot en kant, t.ex. krubban.
M Scalenus
m scalenus dorsalis, medius och ventralis (bara nöt alla 3). Häst saknar dorsalis. (Hund saknar ev ventralis, och dess dorsalis har två bandlika delar)
U: 1a revbenet eq. (1-4 och 8/9 hund)
F: Tvärutskotten på halskotorna (C3-C7)
f: Ventral flexion av halsen. Vid enkelsidig kontraktion böjs halsen i sidled. Hos hund och nöt
kan muskeln även hjälpa till vid inandning.
M longus capitis
ventrolateralt längsmed halskotpelarens tvärutskott. atlanto-ocip ledens viktigaste böjare
U: Tvärutskotten på halskotorna (C3-C6)
F: Ventralt på os occipitalis
f: Ventral flexion av nacken (atlantooccipitalleden). Vid enkelsidig kontraktion uppstår en vridning i nacken (atlantoaxialleden) och huvudet lutas mot den kontraherande muskelns sida.
M longus colli
Delvis segmenterad muskel, ventralt om halskotorna + första bröstkotornas kotkroppar. Cervical & thoracal del.
cervicala delen har
kraniomedial fiberriktning och fiberbuntarna passerar bara en intervertebralled innan de fäster. Den thoracala delen är kraftigare och har längre fibrer, samt fäster till tvärutskotten på C6 och C7 med en stark sena.
U: Halskotornas tvärutskott (cervicala delen) & Ventralt på kotkropparna på första bröstkotorna (thoracala delen)
F: Ventralt på halskotornas kotkroppar (cervicala), & Tvärutskotten på sista halskotorna (thoracal del)
f: Ventral flexion av kaudala delen av halsen.
Fascia bröst & ländrygg?
Fascia thoracolumbaris (thoracolumbarfascian) – omger ryggens dorsala muskler.
- Har 2 lager, fäster t lig supraspinale + tornutskott
Det djupa lagret bildar ursprung för m. transversus abdominis, m. obliquus externus abdominis’ länddel och m. obliquus internus abdominis.
Den del som fäster till mankområdets tornutskott fungerar som ursprung för m. splenius, m. semispinalis capitis och m. rhomboideus thoracis. Dessa muskler utgår alla från mankområdets, eller de främre bröstkotornas, tornutskott via fascian.
M longissimus
- Kroppens längsta muskel – fr ländryggen –> huvudet
- Men segmenterad! – dess ingående fiberbuntar har U och F kontinuerligt längs muskeln
- Kraftigare kaudalt
- delas in i 3 delar
M longissimus capitis et atlantis
- Består av två parallella, spolformade muskelbukar som delvis är sammanväxta hos hund. Den
dorsala delen representerar capitis och den ventrala atlantis.
U: Tvärutskotten på T1-T2 + Ledutskotten på C3-C7
F: Processus mastoideus (capitis) & Atlasvingen (atlantis)
M longissimus cervicis
- kranioventral fiberriktning från sitt ursprung och delar sig som en solfjäder i flera mer eller mindre tydligt åtskilda grenar när den närmar sig halskotpelaren.
U: Främre bröstkotornas tvärutskott
F: Tvärutskotten på C4-C7 (häst) eller C3-C6 (hund)
M longissimus thoracis et lumborum
- Dorsolateralt längsm kotpelaren, lumbala delen tjockast.
- Direkt förbindelse m gluteus medius –> stor betydelse för kraftöverf fr bakbenen t ryggen.
U: Iliumvingens kraniala kant (+sacrum + tornutskott)
F: Länd- och bröstkotornas tvärutskott (+revb)
f: Är bröst- och ländryggens viktigaste sträckare och skapar dorsal flexion av dessa segment. Dessutom medverkar muskeln vid dorsal flexion av halsen och nacken tillsammans med övriga
dorsalt placerade halsmuskler. Muskeln har stor betydelse för stabilisering av ryggkotpelaren, särskilt
genom att motverka ventral flexion av ryggen under bakbenen påskjutsfas. Vid enkelsidig kontraktion skapar muskeln en lateralflexion av ryggen – främst ländryggen.
Mm spinalis et semispinalis
kaudala bröstryggen —> m longissimus thoracis delar sig i 2 –> den Dorsala = mm spinalis et semispinalis och ventrala = forts av longissimus thor. M semispinalis capitis är väl sep fr de andra delarna o ligger Dorsolateralt och mer ventralt om mm spinalis et semispinalis halsdelar.
M semispinalis capitis - 2 delar: M biventer cervicis & M complexus
- Fyller ut utrymmet mellan os occipitale, nackbandet och halskotpelaren. Täcks lateralt av m.
longissimus och m. splenius, samt är tydligt fristående från hals- och bröstdelarna. Hos hund är muskeln tydligt delat i två, meden hos häst är delarna relativt mer fuserade.
- M biventer cervicis (del av m semispinalis capitis) - Dorsalt!
U: Främre bröstkotornas tvärutskott
F: Kaudalt på os occipitale - M complexus (del av m semispinalis capitis) - Ventralt!
U: Halskotornas ledutskott
F: gemensamt m biventer cervicis (dvs kaudalt os occipitale)
Mm semispinalis cervicis et thoracis
Cervicis saknas hos häst!!! Hund i princip sammanvuxen m spinalis cervicis
U: Processus mamillaris på bröstkotorna
F: Tornutskott på bröstkotor (alla) och Halskotor (EJ häst)
Mm spinalis cervicis et thoracis
- Går längs med tornutskottens lateralsidor. Hos häst upphör cervicis halvvägs upp längs halsen och laminära delen av nackbandet ligger mellan höger och vänster sidas muskler. Hos hund går muskeln längs med hela halskotpelaren.
U: m Longissimus thoracis & Bröstkotornas tornutskott
F: Tornutskott på bröstkotorna (alla) & Halskotorna (olika)
f: Dorsal flexion av bröst- och halsryggen. M. semispinalis capitis kan skapa en dorsal flexion av nacke och hals, samt hjälpa m. splenius med att fixera främre bröstryggen. Främre bröstryggen bildar då en stabil bas mot vilken ryggsträckarmuskulaturen kan arbeta.
Mm multifidi
- Är en segmenterad muskel med kraniodorsal fiberriktning som går utmed tornutskottens sidor under
mm. spinalis et semispinalis. Muskeln är, i ryggen, den djupast liggande av de här beskrivna ryggmusklerna, men är i halsen hos hund synlig dorsolateralt på halskotpelaren, medialt om m. semispinalis capitis.
U: Lateralt på sacrum & länd, bröst och halskotorna
F: Tornutskotten på länd, bröst och halskotorna (ej atlas)
f: Dorsal flexion av ryggen och lateralflexion vid enkelsidig kontraktion. Muskeln är dock
framför allt ansvarig gör att stabilisera kotpelaren och koordinera de långa musklernas rörelser.
(kom ihåg ju närmre kroppen / djupare, ju mindre kraftfulla rörelser, utan mer mindre rörelser / ffa stabilisera och finmotoriska rörelser)
M iliocostalis
- Lateralt om m longissimus.
- fr länden —> sista halskotan.
- segmenterad. kranioventral fiberriktn
- finns thoracis, lumborum, liten cervicis
U: Ilium, Ländkotornas tvärutskott & kraniolateralt på revb (ej mest kraniala)
F: Revbenens kaudala kant
f: Stabiliserar bröst- och ländryggen och kan vid enkelsidig funktion skapa lateralflexion. Hjälper i bakbenens frånskjutsfas när djuret springer. Muskeln kan också hjälpa till att förskjuta revbenen bakåt vid utandning.
Mm intercostales externi
KAUDOVENTRAL fibberriktning!! (går som du tänker revbenen; fr kranialt –> kaudalt och ned ventralt)
segmenterad muskel.
U: Revbenens kaudala kant (hund även revbensbrosken)
F: kraniala kanten på bakomvarande revben (hund även revbensbrosken)
f: Drar revbenen utåt/kranialt vid Inandning.
Mm intercostales interni
KRANIOVENTRAL fiberriktning (tänk går fr dorsalt kaudalt —> typ mot sternum)
segmenterad muskel
U: Revbenens och revbensbroskens kraniala kant
F: Kaudala kanten på framförvarande revben
f: Drar revbenen inåt/kaudalt vid Utandning.
funkt bukmuskl + förkl
- linea alba, tendo prepubicus, anulus ing sup & prof, lig. inguinale
andning, urinering etc, förlossning
& viktigt för ventralflexion av ffa ländryggen!
- Linea alba – bindvävssträng, bildas av förening av aponeuroserna fr inre&yttre&tvärgående bukmuskl + djupa fascian.
- Tendo prepubicus: senkomplex m insertionssenor fr raka & yttre & inre bukm, & gracilis & pectineus mskler.
Fäster kranialt på pubis. - Hos eq även en rund sensträng fr tendo prepubicus —> höft/lårleden – Lig. accessorium ossis femoris, som fäster på caput femoris.
- Anulus inguinalis superficialis et profundus: ytliga o djupa inguinalringen som tsm bildar inguinalkanalen = öppningen/slitsen i bukmusk som test vandrar genom ned t scrotum.
- Den inre inguinalringen har samma form och är ungefär lika lång som den yttre, men spalten är istället riktad kraniodorsalt. Den yttre och den
inre öppningen överlappar därför varandra endast i de båda spalternas kaudala del, lateralt om tendo
prepubicus. - Ligamentum inguinale: förtjockning av Fascia iliaca mellan tuber coxae till pubis. Viktigt U för den inre sneda bukmuskeln, samt för passage av Sublumbarmusklerna (lacuna musculorum) och Kärl/Nerver (lacuna vasorum)
Bukens djupa fascia = tunica flava abdominis
M obliquus externus abdominis
(tänk riktn som fr revbenen ned snett mot pubis)
U: Lateralt på revbenen (utom mest kraniala) & Thoracolumbarfascian
F: Linea alba, tendo prepubicus
f: Skapar ventral flexion av ryggkotpelaren och lumbosacralleden, samt fixerar ryggkotpelaren. Förtränger bukhålan vid utandning, urinering, defekering, förlossning, m.m. Vid enkelsidig funktion skapar muskeln lateralflexion av bålen.
M obliquus internus abdominis
Köttig del m KRANIOVENTRAL fiberriktning, som övergår i en aponeuros.
U: Tuber coxae & lig. inguinale
F: Tendo prepubicus, Linea alba & revbensbågen
f: samma som yttre
M transversus abdominis
Ventromedial fiberriktning
U: Mediala ytan på falska revbenen & Ländkotornas tvärutskott
F: Cartilago xiphoidea & Linea alba
f: Understödjer de sneda musklerna
M rectus abdominis
- Den raka bukmuskeln består av en relativt platt muskelbuk. Höger och vänster sidas muskler ligger nära intill varandra men är åtskilda i medianplanet av linea alba. De fäster på os pubis via tendo prepubicus.
U: Revbensbrosken tillhörande de mest kaudala av de äkta revbenen + på Sternum
F: Os pubis’ kraniala kant via tendo prepubicus
f: Skapar ventral flexion av bröst- och ländryggen och lumbosacralleden. Fixerar och stabiliserar ryggkotpelaren och kan hjälpa de sneda bukmusklerna att förtränga bukhålan.
