Frågor från tentor Flashcards
Vilken av nedstående är en av de traditioner där kvalitativ psykologisk forskning har sina främsta rötter?
Positivism
Experimentell psykologi
Deduktion / prediktion
Hermeneutik
Behavorism
Evolutionär psykologi
Hermeneutik
Hermeneutik handlar om att förstå och tolka mänsklig erfarenhet, särskilt i form av texter, berättelser, och språklig kommunikation. Det har en nära koppling till tolkning, meningsskapande och kontextuell förståelse.
Inom kvalitativ psykologisk forskning används hermeneutik för att utforska och förstå människors tankar, känslor och beteenden på ett djupgående sätt. Här är några nyckelaspekter av hur hermeneutik är kopplad till kvalitativ psykologisk forskning:
Vilken av följande är en kvalitativ ansats/ metod i psykologi)
Cirkulär analys
Spiral ansats
Tematisk analys
Meningsbyggnad
Meningskonstruktion
Meningsskillnad
Tematisk analys: Tematisk analys är en vanlig kvalitativ forskningsmetod inom psykologi och andra samhällsvetenskapliga discipliner. Metoden innebär att forskaren systematiskt extraherar, analyserar och identifierar teman eller mönster inom kvalitativa data, såsom intervjuer eller texter. Genom att koda och kategorisera data utvecklar forskaren teman som hjälper till att förstå och beskriva de underliggande strukturerna och betydelserna i datan.
Vilka två påståenden stämmer inte om kvalitativ metod? Välj 2 alternativ
Kontexten betraktas ofta som stötande
Söker vanligtvis förståelse
Studerar ofta föränderliga fenomen
Studerar ofta komplexa fenomen
Har ofta ett holistiskt perspektiv
Forskarens subjektivitet är vanligtvis en integrerad del av studien
Är vanligtvis induktiv
Studerar ofta artificiella miljöer
Kontexten betraktas ofta som stötande
Studerar ofta artificiella miljöer
Beskriv kortfattat tre tillvägagångssätt för att kritiskt granska, bedöma eller försöka höja kvaliteten/ validiteten hos den egna kvalitativa studien. Du ska inte bara nämna namnet på tillvägagångssättet utan det ska framgå vad det innebär. Svar med högts 50 ord per tillvägagångssätt
Peer review: Genom att involvera kollegor eller experter inom samma forskningsområde kan man få extern feedback och kritik av studiens design, datainsamling, och tolkning. Detta hjälper till att identifiera och korrigera potentiella brister och förbättra studiens validitet.
Triangulering: Använda flera olika metoder, datakällor eller forskare för att bekräfta eller komplettera resultaten. Det minskar risken för ensidighet och ger en mer välgrundad förståelse av det studerade fenomenet.
Reflektion och kontinuerlig kodning: Forskare bör kontinuerligt reflektera över sina egna tolkningar och analyser för att undvika att bias eller förutfattade meningar påverkar resultaten. Det innebär att vara medveten om och ifrågasätta forskarens egen subjektivitet under hela forskningsprocessen.
Extra: Se om studien kommit fram till något meningsfullt och utav värde för att använda sig av i framtiden.
Du har fått i uppdrag av företaget Fredriksson AB att undersöka om personlighet (enligt big 5) förutsäger attityder till COVID-19 vaccin hos företagets anställda med hjälp av en enkät. Fredriksson Ab är lokaliserat i Sverige och har ca 65 000 personer anställda. Din budget är väldigt begränsad så du har inte möjlighet att testa alla anställda och helst vill företaget att undersökningen ska kosta så lite som möjligt. Max talet för antal deltagare i din studie är därför låst till 200 personer. vad är den effektivaste studiedesignen? Ange och motivera urvalsmetod och studiedesign.
Urvalsmetod: Slumpmässigt stratifierat urval. Det innebär att du delar in populationen i olika grupper (t.ex., efter avdelningar eller arbetsroller) och sedan väljer slumpmässigt ett representativt urval av anställda från varje grupp.
Studiedesign: Tvärsnittsstudie. Eftersom du har en begränsad budget och en specifik fråga om sambandet mellan personlighet och attityder till COVID-19-vaccin, är en tvärsnittsstudie lämplig i detta fall. Du kommer att samla in data vid en enda tidpunkt från ditt urval av 200 anställda.
Motivering:
Slumpmässigt stratifierat urval: Detta tillvägagångssätt säkerställer att du får en representativ provpopulation från olika delar av företaget. Genom att stratifiera efter olika grupper kan du fånga eventuell variation i personlighet och attityder inom organisationen.
Begränsat antal deltagare: Eftersom du är begränsad till 200 deltagare är det viktigt att försäkra dig om att de valda deltagarna är så representativa som möjligt för hela företaget. Slumpmässigt stratifierat urval hjälper till att uppnå detta.
Tvärsnittsstudie: En tvärsnittsstudie är mer kostnadseffektiv jämfört med en longitudinell studie som skulle kräva uppföljningsdata över tid. Eftersom din budget är begränsad, är det bäst att fokusera på en engångsundersökning.
Det är också viktigt att säkerställa att din enkät är konstruerad noggrant med validitet och tillförlitlighet i åtanke för att säkerställa att du samlar kvalitativa data som kan ge meningsfulla insikter om sambandet mellan personlighet och attityder till COVID-19-vaccin hos de anställda.
Nämn tre faktorer som ofta ses som nödvändiga kriterier för kunskap. Motivera varje krav med helt egna exempel. Svara med högst 15 rader.
Tror att det är en hund som skäller. detta är nödvändigt då det är konstigt att säga att du vet att det är en hund som skäller fast du samtidigt inte tror på det. Du behöver också RÄTTFÄRDIGA din tro och ha goda skäl att påstå detta. Gebnom att visa /argumentera att du ser en hund som ser ut att skälla, du hör ljudet av hunden som skätter.
Sanningsenlighet: Kunskap bör vara baserad på fakta eller sanna påståenden. Till exempel, om jag påstår att “Vattnets kokpunkt är 100 grader Celsius vid normalt atmosfärstryck,” är detta en sann och verifierbar påstående som utgör kunskap.
Rationell grund: Kunskap bör ha en rationell och logisk grund. Till exempel, om någon försöker hävda att “Enhörningar existerar” utan några bevis eller logiska argument, skulle detta inte uppfylla kravet på en rationell grund och skulle därför inte betraktas som kunskap.
Validering genom bevis: Kunskap bör stödjas av bevis eller auktoritet. Till exempel, om jag påstår att “Klimatförändringar påverkar vädermönster,” finns det en omfattande vetenskaplig forskning och bevis som stöder detta påstående, vilket ger det en stark grund för att betraktas som kunskap.
- Skriv ett eget påstående om världen
- Redogär för hur man utifrån en realistisk respektive icke-realistisk sanningsteori skulle kunna säga något om hurvida påståendet är sant eller ej och diskutera i samband med det styrkor och svagheter med dessa sanningsteorier
Påstående: “Klimatförändringarna är en påverkan av mänsklig aktivitet.”
Realistisk sanningsteori:
Enligt en realistisk sanningsteori skulle sanningen om detta påstående bero på huruvida det faktiskt är korrekt att mänsklig aktivitet påverkar klimatförändringarna. För att bedöma sanningen skulle man använda vetenskaplig metod, data och bevis från forskning inom klimatvetenskapen. Styrkor med denna sanningsteori är att den förlitar sig på objektiva och verifierbara data, vilket ger en pålitlig grund för att fastställa sanningen. Svagheter inkluderar att det kan finnas osäkerhet och komplexitet i vetenskapliga frågor, och tolkningen av bevis kan vara föremål för debatt.
Icke-realistisk sanningsteori:
Enligt en icke-realistisk sanningsteori skulle sanningen om detta påstående inte nödvändigtvis bero på en objektiv och oberoende verklighet. Istället skulle sanningen vara beroende av perspektiv, tolkning och social överenskommelse. Styrkor med denna sanningsteori inkluderar att den tar hänsyn till att sanningen kan vara subjektiv och kontextuell. Svagheter inkluderar att den kan leda till relativism, där allt kan vara sant eller falskt beroende på individens eller gruppers åsikter, vilket kan underminera möjligheten till att komma överens om fakta och gemensamma referenspunkter.
Båda sanningsteorierna har sina användningsområden och begränsningar, och valet mellan dem beror ofta på vilket område eller perspektiv som används. Realistiska sanningsteorier är ofta mer användbara inom naturvetenskap och objektiva fakta, medan icke-realistiska sanningsteorier kan vara mer relevanta för sociala eller kulturella frågor där sanningen är kontextberoende och mångtydig
Popper ansåg att man skulle försöka falsifiera sina teorier, snarare än att försöka verifiera dom. Varför ansåg han detta? Utgå från en redan utförd eller pågående undersökning och ge tre konkreta råd för hur undersökningen borde ha utförts / bör utföras så att den huvudsakliga hypotesen utsätts för en så sträng prövning som möjligt
Man vill falsifiera sin hypotes för att göra den starkare då den blir mer verklighetstrogen om man lyckes motsätta andtra H0 hypoteser istället för att försöka bevisa att det stämmer. detta för att få bort en del av ens personliga bias. om man bara försöker bevisa att den är sann så kan man utifrån sitt egna bias bara visa på sådanna sätt som man själv vet att det stämmer. detta ger inte någon verjklighetsförankring.
Tre råd för hur man skulle kunna pröva hypotesen är att göra om ens experiment igen och se om det blir liknande /samma resultat. om inte så är det inte en bra hypotes.
Ett annat är att försöka hitta eventuella bakomliggande variabler som kan vara orsaken till sambandet
Ett testbolag har just färdigutvecklat ett självskattningstest som avser att mäta grad av extraversion. Testet består av tio påståenden för vilka testpersonen ska svara på en Likertskala. Beskriv hur du skulle gå tillväga för att få en uppfattning om testets reliabilitet och validitet. Ge mig ca 1-2 sidor svar
För att utvärdera ett nyligen utvecklat självskattningstest för att mäta graden av extraversion, är det viktigt att genomföra pålitliga och giltighetskontroller. Reliabilitet och validitet är två viktiga aspekter för att bedöma kvaliteten på ett sådant test. Nedan beskriver jag hur man kan utvärdera reliabilitet och validitet för detta test.
Reliabilitet:
Reliabilitet handlar om att mäta konsistensen och stabiliteten i testets resultat över tid och mellan olika situationer. För att bedöma testets reliabilitet kan följande metoder användas:
Test-retest reliabilitet: För att bedöma testets stabilitet över tid kan du administrera testet två gånger till samma grupp av deltagare med en viss tidsintervall emellan. Om resultaten är konsekventa mellan de två tillfällena, tyder det på att testet är pålitligt. Till exempel, om samma person som är introvert får liknande poäng vid två tillfällen med en månads mellanrum, är testet mer pålitligt.
Intern konsistens (Cronbach’s alpha): Använd en statistisk metod som Cronbach’s alpha för att bedöma hur väl de olika frågorna i testet är korrelerade med varandra. Om frågorna mäter samma koncept (i detta fall extraversion), bör de vara starkt korrelerade. Ett högt alfavärde tyder på hög intern konsistens i testet, vilket är en indikation på reliabilitet.
Deltest-reliabilitet: Om ditt test består av flera delar, kan du mäta reliabilitet för varje deltest för att se om varje del ger konsistenta resultat.
Validitet:
Validitet handlar om att bedöma om testet faktiskt mäter det det är avsett att mäta. För att bedöma testets validitet kan följande metoder användas:
Innehållsvaliditet: Granska testets innehåll och dess relevans för att mäta extraversion. Se till att de tio påståendena verkligen representerar olika aspekter av extraversion. Du kan också be om bedömningar från experter inom området för att bedöma om testet täcker alla viktiga aspekter av extraversion.
Kriterievaliditet: Undersök om testet korrelerar med andra kriterier som är relaterade till extraversion. Till exempel kan du jämföra testresultaten med andra pålitliga extraversionstest och se om de visar liknande mönster. Om individer som får höga poäng på ditt test också är benägna att vara extroverta enligt andra etablerade mått, stärker det testets kriterievaliditet.
Konstruktvaliditet: Detta innebär att undersöka om testet mäter den underliggande konstrukten, i detta fall extraversion. Du kan använda faktoranalys för att bedöma om testet faktiskt mäter det det påstås mäta. Om faktoranalysen visar att de tio påståendena bildar en faktor som är relaterad till extraversion, stärker det konstruktvaliditeten.
Efter att ha genomfört dessa bedömningar kan du bättre avgöra reliabiliteten och validiteten hos ditt självskattningstest för extraversion. Det är också viktigt att samla in data från en representativ och tillräckligt stor population för att kunna generalisera resultaten och dra säkra slutsatser om testets prestanda. Eventuella avvikelser eller problem som upptäcks i dessa bedömningar kan användas för att förbättra och finslipa testet för att säkerställa dess tillförlitlighet och validitet.
1.det ideala urvalet brukar i kvalitativa studier betraktas vanligtvis vara
2. Fenomenologi handlar inte om..
3. Aktionsforskning handlar inte om..
4. vilken är ett exempel på realistisk sanningsteori?
5. Enligt Hartman består en teori av en samling satser som avser att beskriva vad som finns i världen ( excistenssatser) och samband som råder (relationssatser). Vilket av följande är ett exempel på en generell relationssats?
6. Vilken är mindre känslig för skönmålning?
7. En statistisk definition av reliabilitet är att..
8. vad har ett test som vid en första anblick ser ut att mäta det som det verkligen är avsett att mäta?
9. Om man har en liten urvalskvot är..
10. Om validitetskoefficienten är hög..
- Handplockat urval R
- Att förklara orsaken till något
Fenomenologi är en filosofisk och vetenskaplig metod som syftar till att utforska och förstå människors subjektiva upplevelser och den inneboende meningen i dessa upplevelser. Fenomenologin fokuserar på individens medvetande och försöker beskriva fenomen så som de upplevs av individen själv. Det innebär att fenomenologin strävar efter att förstå hur människor tolkar och ger mening åt världen omkring dem.
- att söka kunskap för kunskapens skull R
Aktionsforskning är en forskningsmetod som fokuserar på att förbättra praktiken och lösa praktiska problem genom samarbete mellan forskare och praktiker. Det är en cyklisk process där deltagarna själva är delaktiga i att definiera problem, genomföra forskning, och implementera förändringar i sin egen praktik. - korrespondensteorin för sanning
MÅSTE KORRESPONDERA MED NÅGOT I VERKLIGHETEN
Korrespondensteorin för sanning är en sanningsteori inom filosofi och epistemologi som hävdar att sanning är en relation mellan påståenden (uttalanden) och den objektiva verkligheten. Enligt denna teori är ett påstående sant om och endast om det överensstämmer med eller korresponderar med de faktiska omständigheterna i världen. Med andra ord, ett påstående är sant om det beskriver något som faktiskt är sant i verkligheten.
- Det finns ett samband mellan frustration och aggression.
En generell relationssats är en typ av påstående som beskriver ett samband eller en relation mellan två eller flera variabler eller begrepp. Denna typ av sats är ofta formulerad på ett abstrakt och övergripande sätt och är avsedd att gälla för en bredare kategori av situationer eller händelser. Generella relationssatser är viktiga inom vetenskap och forskning eftersom de hjälper till att beskriva mönster och samband i data och ge teoretiska grundvalar för att förstå fenomen.
- Ipsativ R
- Reliabiliteten är sann varians / observerad varians R
- God ytvaliditet
- Det många som söker till ett jobb / utbildning med få platser R
- och urvalskvoten liten har man stor nytta av testet R
Tematisk analys är en kvalitativ ansats/inriktning inom psykologi. Angen namnet på 7 andra kvalitativa ansatser/ inriktningar inom psykologi. Skriv en forskningsfråga per ansats som passar bäst in för den ansatsen än de andra. och förklara vad ansatsen är för något
Hermeneutik: Hur kan hermeneutisk tolkning användas för att förstå pegagogers känslor på dagis?
fenomenografi: Vad är en förskola?
hermenautik: “Hur kan hermeneutisk tolkning användas för att förstå patienters upplevelser och känslor inom sjukvårdskontexten?”
Fenomenografi: vad är upplevelsen av att gå på dagis?
Dekonstruktion: Hur kan vi dekonstruera begreppet kön?
Etnografisk psykologi: hur påverkas din kultur din världsbild?
Ground theory: “Hur upplever ungdomar skolmiljön och vad påverkar deras uppfattningar om skolan?
vad är tematisk analys
Tematisk analys är en kvalitativ forskningsmetod som används för att identifiera, analysera och rapportera mönster (teman) inom textmaterial. Denna metod används ofta inom olika samhällsvetenskapliga discipliner, inklusive psykologi, sociologi, och antropologi, för att utforska och förstå kvalitativa data, såsom intervjuer, observationer eller textdokument. Tematisk analys är användbar för att avslöja dolda mönster och betydelser i textmaterial och för att extrahera centrala teman och budskap.
Här är de grundläggande stegen i tematisk analys:
Förberedelse: Forskaren börjar med att bekanta sig med materialet och bestämmer sig för forskningsfrågor och mål. Det är viktigt att förstå syftet med analysen och de centrala teman som man letar efter.
Dataorganisering: Textmaterialet organiseras, oftast genom att koda eller märka specifika textstycken som verkar vara relevanta för analysen.
Generering av initiala teman: Forskaren går igenom det kodade materialet och genererar initiala teman eller mönster som dyker upp. Detta görs vanligtvis genom att leta efter likheter, återkommande ord eller fraser och koncept som återkommer.
Granskning och definition av teman: Forskaren granskar och definierar de initiala temana genom att undersöka hur de relaterar till varandra och vilken betydelse de har för forskningsfrågorna.
Namngivning och beskrivning av teman: Forskaren ger namn åt och beskriver de centrala teman som har identifierats. Detta steg innebär att sätta ord på de mönster och budskap som har upptäckts.
Analys och tolkning: Forskaren tolkar temana i sitt sammanhang och undersöker hur de relaterar till forskningsfrågorna. Det kan också innebära att fördjupa sig i underliggande meningar och betydelser som framkommit.
Rapportering: Resultaten av tematisk analys rapporteras i forskningsrapporter eller artiklar. Här beskrivs de centrala temana och deras betydelse för forskningsfrågorna.
Tematisk analys är en flexibel metod som kan anpassas till olika forskningsprojekt. Den tillåter forskare att systematiskt utforska kvalitativa data och dra ut centrala teman och budskap som hjälper till att svara på forskningsfrågorna och förstå de komplexa aspekterna av det studerade ämnet.
Tre krav är traditionellt sätt nödvändiga för kunskap?
S vet att p där s är kunskapsobjektet personen och p är propositionen( trosföreställningen).
TROVILLKÅR: Jocke måste själv TRO att hans vlå kudde är tyngre än hand röda kudde. Det är konstigt att han då tror något utan att själv veta att hans blå kudde är tyngre än hans röda.
SANINGSVILLKÅR: Att den blå kudden faktiskt är tyngre.
Rättfärdigat:
Sen måste han även kunna BEVISA att detta är så genom att hålla i båda kuddarna och faktiskt känna att vikten i den blå är tyngre än den röda. Kanske ser med ögonen att den blå kudden är större och tynger ner hans täcke mer än hans röda gör.
Vad är skillnaden mellan teori och hypotes
En hypotes är formad utifrån en teori. En teori kan exempelvis vara att jorden är rund. Sedan är en hypotes en frågeställning utformad ur teorin för att testa att den är sann.
En teori är en samling satser som beskriver något som finns i världen (excistenssatser och de samband som råder (relatuionssatser)
Vad är det som gör trosföreställning sann enligt pragmatismen? Förklara utifrån ett eget exempel
Va dsom fungerar istället för vad som är sant.
Exempelvis om det fungerar att äta tacos varje dag även om det inte är sant så är det sannt enligt pragmatismen.
Plugga varje dag är sannt men enligt pragmatismen om du umgås med vänner och får bra resultat är det den sanna då den fungerar. När du studerar varje dag blir du istället utbränd och klarar då inte av skolan.,.
