fråga Flashcards
Beskriv först vad socialpolitik är. Ge därefter två exempel på system dvs.
socialförsäkringar och hur de bidrar till välfärd för medborgare i Sverige
(Swärd, Edebalk och Wadensjö, 2013). (3p)
SVAR
• Statliga åtgärder som ska förbättra invånares levnadsvillkor i ett land
• Exempel socialförsäkringar: barnbidrag, socialbidrag, pensionsförsäkring
• Varför bra?
För att förstå transnationella familjer menar Johansson (2009) att dess
familjenätverk måste beaktas. Beskriv varför och förklara begreppen
diaspora och hybriditet i relation till detta. (3p)
Varför: För att många familjer ofta har ett transnationellt familjenätverk som är
förknippat med förpliktelser eller åtaganden.
Diaspora: hur en någorlunda etnisk och socialt sammanbunden folkgrupp sprids på
en global yta, och hur det sedan uppstår förbindelser mellan personer bosatta i
olika delar av världen.
Hybriditet: kulturer smälter samman, en hybriditet bildas
Jämför den skandinaviskamed den liberala välfärdsregimen genom att diskutera familjens roll, individualisering och könsneutralitet. (Johansson, 2009; Swärd, Edebalk och Wadensjö, 2013). (3p)
Skandinavisk Liten Både män och kvinnor ute i arbete Väl utbyggd familjepolitik: barnomsorgsstruktur, föräldrapenning, barnbidrag osv Prioriterar frågan om att leva jämställt vilket syns i familjepolitiken, arbetspolitiken Könsroller suddas ut Mannen tar över mer sysslor i familjen
Liberal Stor Mest män som arbetar, ideologiskt stöd att det ska fortsätta vara så Avsaknad av familjepolitik Prioriterat inte frågan om hur man bäst skall stödja barnfamiljer och underlätta valet att leva jämställt som t.ex. kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Könsrollerna mer fasta
Individualisering Urbäddandet av industrisamhällets livsstilar Återinbäddandet av nya livsstilar: producera, iscensätta och mixa ihop sina egna biografier
Segregation uppkommer på samhällsnivå. Vad syftar begreppet på och vilka
termer används när man pratar om segregation på grupp och individnivå
(Social rapport, 2010)?
Begreppet syftar på: förhållanden på makronivå och som inte kan påverkas
av enskild individ. (statsbudgeten, arbetslösheten, konjunkturen (rådande
ekonomiskt tillstånd)).
Gruppnivå: spridning och koncentration: flyttningsrörelser
Individnivå: social inkludering och social exkludering: beskriver människors
situation.
Andersson (2010) beskriver i sin studie tre olika mått att mäta fattigdom. Vad
heter måtten och förklara innebörden av dem. (3p)
Försörjningsstöd/Ekonomiskt bistånd/Socialbidrag: Behovsprövat och betalas ut av
kommunerna till ex. livsmedel, kläder, telefon, Tv-avgift, boende, el, fritid,
hemförsäkring, fackavgifter etc.
• ”Låg inkomstnivå”: Enligt FN understiger det en inkomst på 1 – 2 dollar per dag. Dvs.
hushållens inkomster understiger normen för utgifter. Om en familj eller person inte
klarar av sin ekonomi, sina utgifter med den lön som kommer in varje månad får
personen söka försörjningsstöd. I Sverige finns en riksnorm som bestämmer nivån på
försörjningsstödet och som tar hänsyn till hushållens storlek och sammansättning.
• Relativ fattigdom/Risk för fattigdom: används av EU om en familj har en inkomst
under 50 eller 60 % av medianinkomsten (mellanvärde) för befolkningen i hela
landet. Inkomsten ställs mot t.ex. hela landet, en grupp eller individ och visar på
skillnader mellan individer och grupper i ett samhälle.
Vad utmärker en vetenskaplig text? Nämn tre av fem kriterier som
föreläsningen redogjorde för. (3p)
Förhåller sig till tidigare texter, andras forskning
• Förmedlar vetenskapliga resultat (som bygger på andras forskning)
• Formalia och gott språk
• Inre konsistens
• Granskat och godkänt av andra i fältet (dvs ett specifikt
forskningsfält/område/ämne)
T.H. Marshalls historiska analys av hur medborgarskapet växte fram över olika sekel är välkänd. Men
kanske är det hans resonemang om det sociala medborgarskapet som gjort honom mest citerad av
andra forskare. Marshall ansåg att välfärdsstatens framväxt var en förutsättning för utvecklandet av
det sociala medborgarskapet. Men samtidigt såg han också en risk med fortsatt välfärdsstatlig
expansion, dvs. att människor påverkas negativt.
a) Redogör, kortfattat, för vad T.H. Marshall avsåg med begreppet socialt medborgarskap.
b) Vad var det för risk T.H. Marshall såg i relation till en fortsatt välfärdsstatlig expansion? 3p
Marshall var inte helt tydlig med vad han avsåg med socialt medborgarskap. Men han menade
att människor ska ha en viss social status som en del av sitt medborgarskap. Detta inkluderade
sociala rättigheter i form av stöd och service, samt ekonomiskt stöd. Socialt medborgarskap
inkluderar alltså viss ekonomisk välfärd och trygghet till rätten att till fullo ta del av samhällets
arvegods.
b) Den risk Marshall såg var att människor förlorar känslan av ansvar för samhället i stort och att
relationen till samhället och medmänniskorna kan komma att kännas alltmer avlägsen och
främmande. Med andra ord: om medborgarna får omfattande sociala rättigheter tillgodosedda
av staten finns det en risk att lojaliteten till samhället och medmänniskor minskar.
I artikeln From obligations to negotiations; reciprocity and reflexivity in
informal financial support (Espvall, 2008), förekommer begreppet
reciprocitet. Vad betyder begreppet reciprocitet? Redogör för principen om
reciprocitet och varför denna är viktig i olika former av stödutbyte. 3p
Reciprocitet betyder ömsesidighet
• Principen om ömsesidighet innebär ett stödutbyte i balans, dvs. att
parterna ger och tar i ungefär lika omfattning
• Principen om reciprocitet är viktig för tilliten i relationen och för att kunna
upprätthålla en långsiktigt stödutbyte
Begreppet sociala problem
Enligt
Nationalencyklopedins nätversion är sociala problem
”brister i en befolknings levnadsförhållanden
som gäller så många människor att staten
eller enskilda organisationer anses bör ingripa.
Det kan gälla minimikrav på hälsa, föda, bostad
och arbetsförhållanden men också en rimlig grad
av rekreation, säkerhet till liv och egendom samt
mänskliga friheter.” [1]
Begreppet används emellertid i många olika
sammanhang och har kommit att beteckna ett brett
spektrum av samhälleliga företeelser, bland annat
alkohol- och narkotikamissbruk, prostitution, kriminalitet,
hemlöshet, fattigdom, arbetslöshet, utsatthet
för våld, våld inom familjen eller rasism.
Det har även förekommit att man identifierar olika
befolkningsgrupper som ett socialt problem, exempelvis
ensamstående mödrar eller invandrarbarn
som inte kan svenska
Begreppet välfärd
Begreppet välfärd kan ses som en samlande
benämning på människors levnadsförhållanden,
och då inte enbart på de ekonomiska förhållandena
och endast på de områden som kan påverkas
genom politiska beslut
Ett begrepp som har använts speciellt inom EU är
social utestängning (social exclusion)
Social utestängning
innebär utstötning av människor eller
grupper från samhällets olika delar. Detta sker ofta
genom en process där människor gradvis utesluts
genom att ett socialt problem leder till flera på varandra
efterföljande problem. Social utestängning
kan alltså ses som en konsekvens av en ansamling
av sociala problem inom olika områden.
(social inclusion)
Under senare tid
Socialstyrelsen – Social rapport 2010 19
Inledning
har man också börjat använda termer som istället
uppmärksammar gynnsamma samhälleliga processer
som leder till social delaktighet
social utestängning.
Det finns till exempel en tydlig koppling mellan
bristande integration och utanförskap
Transnationell migration
svensk och internationell migration ur ett demografiskt,
ekonomiskt samt transnationellt perspektiv.
Multipla välfärdsproblem
flera samtidigt förekommande välfärdsproblem
i Sverige från 1990-talets början till 2006.
Speciellt fokus riktas mot grupper med förhöjd
risk för att få flera välfärdsproblem, det vill
säga långtidsarbetslösa, ensamstående föräldrar,
ungdomar och utlandsfödda. De problem som
beskrivs är ekonomiska problem, ohälsa, trångboddhet,
arbetslöshet, begränsade sociala relationer,
bristande medborgarresurser och otrygghet.
Sociala konsekvenser av sjukdom
sociala konsekvenserna av några allvarliga
sjukdomar. De områden som studeras är sysselsättning,
inkomst och familjeförhållanden
Boendesegregation
ekonomisk och etnisk segregation
Skolbetyg, utbildning och risker
för ogynnsam utveckling hos barn
samband mellan skolprestationer
i grundskolan och framtida utbildning och psykosociala
problem.
nämn 6 olika former av vetenskaplig text
Artiklar (både och) • Avhandlingar (alltid) • Utvärderingar (både och) • Rapporter (både och) • Forskningsöversikter (både och) • Kurslitteratur – både och
Vetenskaplighet
Viljan att förmedla något av
”sant eller sannolikt värde”
Forskningsprocessen - kunskapsproduktionen
problem fakta analys resultat
VAD UTMÄRKER EN VETENSKAPLIG TEXT?
Förhåller sig till tidigare texter, andras forskning
• Förmedlar vetenskapliga resultat (som bygger på andras forskning)
• Gott språk och formalia (vad är gott språk och formalia?)
• Inre konsistens
• Granskat och godkänt av andra i
fältet (ett specifikt forskningsfält/område/ämne)
VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER
Vänder sig till utbildade inom ämnesområdet
Sakkunniga och redaktör
Namngivna författare, oftast forskare knutna till ett
forskningsinstitut
Ges ut av universitet eller vetenskapliga förlag
Ofta illustrerade med tabeller och diagram, sällan
bilder
Ofta långa (20 sid), innehåller fotnoter och
referenslistor
Specialiserat språk
Få annonser, om ens några
YRKESTIDSKRIFTER
Vänder sig till yrkesverksamma
Redaktör
Författarna är utövande inom yrkesområdet
Utges ofta av professionella sammanslutningar
Kan var illustrerande
Källor är inte alltid angivna, ofta saknas fotnoter och
referenslistor
Vissa fackuttryck
Annonser vänder sig till verksamma inom området
POPULÄRVETENSKAPLGA
TIDSKRIFTER
Syftar till att informera och underhålla läsarna
Artiklarna skrivs vanligen av tidskriftens egna journalister
och frilansande skribenter
Innehåller sällan fotnoter eller referenslistor
Vad menas med
– ett forskningsproblem?
Problem på ett kärnkraftverk – man tar del av den samlade kunskap som finns innan man
gör/säger skriver något
Ex: Sociala problem som ni vill belysa med en fråga ni tycker är intressant – ni tar reda på vad andra
gjort och sagt innan ni formulerar er. Den insamlade kunskapen har två funktioner – dels kan
sådan inhämtad kunskap visa att din fråga kanske inte är så intressant och dels får du veta all
fakta/kunskap i saken som gör dig än säkrare på att din fråga är intressant och betydelsefull.
Ex: Sociala problem – där man tycker att det inte finns någon tidigare kunskap/forskning får man gå
till den kunskap som ligger så nära som möjligt.
Den vetenskapliga textens delar
- formalian
INLEDNING
METOD OCH ANALYS
RESULTAT
DISKUSSION
Grundläggande paradox i den svenska
välfärdsmodellen:
Modellens ambitioner: att uppnå ökad levnadsstandard
& jämlikhet
Överskuggas av tydliga segregerings- och
utestängningstendenser:
• Social & ekonomisk differentiering (med etniska & könsmässiga förtecken
• Förekomsten av institutionell rasism
• Fattigdomens etnifiering
= tydliga indikationer på välfärdens etniska gränser
Syftet med det generella
välfärdssystemet:
Att minska sociala & ekonomiska ojämlikheter
Erbjuda likvärdiga möjligheter till alla
I realiteten:
Selektiv
Villkorad
Bidrar tom att cementera strukturella ojämlikheter i samhället
Vetskap, men inte kunskap (forskning),
som belyser de mekanismer som skapar denna situation
Viktigt att belysa:
Processer inom och utom välfärdssystemet som genom
• Kategorisering
• Stigmatisering
• Demonisering
Skapar ett system där de sociala och ekonomiska rättigheterna blir förbehållet
vissa och villkorade andra.
Välfärdsbokslut 2001 (SOU 2001:79) visar:
Ökande skillnader i välfärdsnivåer mellan olika
befolkningsgrupper: 3 drabbas särskilt hårt:
ensamstående mödrar; utlandsfödda; ungdomar
Rättigheter i välfärdsstaten utformas allt mer
utifrån individens…
prestationer på
arbetsmarknaden och inte utifrån dennes behov
(t.ex. sänkning av ersättningsnivåerna,
fördjupning & permanentisering av sociala
orättvisor)
Diskrimineringsgrunder (7)
Diskrimineringsgrunderna är centrala i diskrimineringslagstiftningen då diskriminering
eller trakasserier alltid måste kunna kopplas till dessa (gäller ej sexuella trakasserier
Etnicitet:
man tillhör en grupp av personer som har samma hudfärg, nationella eller etniska ursprung.
•Religion eller annan trosuppfattning:
åskådningar såsom kristendom, islam, buddism, ateism och agnosticism, men inte exempelvis rasistiska
övertygelser. Även etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför,
liksom politiska åskådningar.
Kön: man eller kvinna.
Det biologiska kön som registrerats för en person vid födelsen, eller det kön som senare fastställts för henne
eller honom, enligt folkbokföringsregistret.
Sexuell läggning:
homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
•Funktionshinder:
varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till
följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått, eller kan förväntas uppstå. Den senare
”kan förväntas uppstå” innefattar exempelvis hiv-positiva, MS-sjuka etc.
Ålder:
uppnådd levnadslängd.
Könsöverskridande identitet eller uttryck:
någon identifierar sig inte som kvinna eller man, eller ger genom sin klädsel eller på annat sätt uttryck för
att tillhöra ett annat kön. Det kan handla om transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och
transgenderister.* Transpersoner utgör inte någon enhetlig eller lättdefinierbar grupp, så den minsta
gemensamma nämnaren är att det handlar om individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller
alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det handlar alltså om olika
sätt att förhålla sig till könsidentitet och könsuttryck och inte om sexuell läggning. Transpersoner kan vara
antingen hetero-, homo- eller bisexuella i lika stor utsträckning som den övriga befolkningen.
fem diskriminerade sexuella grupper
Transsexuell: en person upplever sig tillhöra det motsatta
könet. Ofta önskar den som är transsexuell att byta kön.
Transvestit: en person som har behov av att klä sig i det
motsatta könets kläder. Den som är transvestit har ingen
önskan att byta kön permanent.
Intersexuell: en person som exempelvis är född med atypiska
könsorgan. Det kan därför vara oklart vilket kön den som är
intersexuell har.
Intergender: en person som definierar sig som att befinna sig
mellan eller bortom de traditionella könen, eller som väljer att
inte definiera sin könsidentitet alls.
Transgenderist: en person som varken är transsexuell,
transvestit eller intergender, men som inte upplever sig vara
traditionell kvinna eller man. En transgenderist kan leva mer
eller mindre konstant i det motsatta könets roll utan att för
den skull vilja byta kön permanent.
DISKRIMIERING
Har sin grund i en uppfattning om att människors inneboende
olikhet också innebär olika möjligheter att delta på likvärdiga
villkor i samhällslivet
Olikhet skapas i relation och i kontrast till något annan. Den
andra är vad VI inte är.
Diskriminering uppstår bl.a. som ett resultat av det regelverk
som tillämpas inom välfärdsinstitutioner & reproduceras
genom kontextspecifika diskurser och praktiker
Aktiveras i och genom rutiner, vardagliga praktiker och
institutionaliserade normer
STRUKTURELL DISKRIMINERING
Skiftning i fokus
från de individuella aktörer som diskriminerar
till de regler, rutiner och pracis som
resulterar i att vissa individer & grupper missgynnas
under det att andra favoriseras
AVSIKTEN (att diskrimiera)
är av underordnad
betydelse i relation till dess RESULTAT (alltså inte
enbart ideologiska motiv eller rasistiska värderingar
utan även rutinmässiga eller oreflekterade handlingar)
VARDAGSRASISM (Essed 1991)
Diskriminerande praktiker skapas
INTERSEKTIONELLT (de los Reyes 2005).
Intersektionella perspektiv är nödvändiga för att förstå
hur olika maktrelationer samverkar i skapandet av
förtryck och utsatthet.
Spillover –effekt:
diskriminering på ett område påverkar
villkoren inom andra livvsfärer (systematisk karaktär)
Sedan tillkomsten 1986:
DO har tagit emot ett stadigt ökande antal
anmälningar av sjukvården & socialtjänsten
Möjliga förklaringar:
• Kunskap & anmälningsbenägenhet har ökat
• Först 2003 trädde nya lagen om förbud mot
diskriminering i kraft (SFS 2003:307) – först då blev
diskriminering i socialtjänst & sjukvård olaglig.
• Den mest kritiska tolkningen: samhällsklimatet har
hårdnat & den generella nedkärningen av offentlig
välfärd har slagit värst mot specifika grupper
transformering
förändring
kritisera ett omfattande välfärdssystem
stora kostnader
tränger ut informellt stöd - den personliga omsorgen om nära och kära
ineffektiva insatser
liten valfrihet - generellt system
kritisera begränsade välfärdssystem
många behov blir ej tillgodosedda
individuella insatser / utanförskap
ökade förväntningar på civila samhället - att man som privatperson ordnar omsorg på egen hand
ge exempel på det civila samhället
frivilliga organisationer
religiösa samfund
“Give what you can” - organisation, privatpersoner som avsätter egna medel till förmån för ett solidariskt samhällsansvar
sociala nätverk - slält, vänner, IT-nätverk
Från plikt till förhandling till plikt
Bakgrund - nya familjeformer och vänskapsband, neddragningar i den generella välfärden, ökade förväntningar på informellt stöd.
info ingen fråga och inget svar
…
förhandlingar om informellt stöd:
Kulturella normer - Välfärdsarrangemang
resurser och relation avgör hur förhandlingen går
situation - förhandling och utfall
nämn två välfärdsarrangemang (yttre faktorer)
generaliserad reciprocitet (ömsesidighet) trygghetssystem som förhindrar fattigdomen
nämn tre frågor angående kulturella normer (yttre faktorer)
vem bör hjälpa vem?
i vilka situationer?
under vilka villkor?
vad påverkar förhandlingarna? (Espvall)
resurser - stora behov små resurser vs
situation - behovets orsak, omfattning, ändamål, legitimitet
relation - typ av relation, stödhistoria
motiv - plikt/omtanke/makt/kontroll
utfall av förhandlingen (Espvall)
faktiskt utfall - lån, gåvor, praktisk stöd
relationellt utfall -erfarenhet - stödhistoria - nya förhandlingar
lånevillkor - fixa eller diffusa
explicit
bestämt och tydligt
implicit
tveksamt och flummigt
reciprocitet
ömsesidigt och tryggt
autonomi
självständighet
stödbank
skapa framtida stöd i förskott
ambivalens
reflektion och tveksamhet
reflixivitet
att vi reflekterar
nämn 5 slutsatser i Majens föreläsning
omfattande stödutbyte
ambivalens i familjerelationer
fria men sköra vänskapsrelationer
välfärdsstaten inte så bra som många tror (täcker inte behoven)
välfärdsstaten inte så dålig som många tror (tränger inte ut familjesolidariteten)
interaktionistisk modell
övergripande modell för mänskligt beteende
hur har det moderna samhället växt fram i Sverige?
jordbrukssamhälle - industrisamhälle - modernt samhälle - IT samhälle - tjänstesamhället - postmodernt samhälle
hur har processen till ett modernt samhälle påverkat individ och familj
familjerna splittras mellan barnomsorg, vuxnas arbete i industrin, gamla människor kvar på landsbygd och i äldreboenden
nämn 3 stöd välfärdsstaten stått för sedan 70 talet för att kvinnor tagit sig ut på arbetsmarknaden
föräldraförsäkring (1974) - föräldrapenning, VAB, pappadagar, barnbidrag
utbyggd barnomsorg - ökad status för förskollärare med statlig utbildning
avskaffad sambeskattning (1971) - kvinnor och mäns villkor likställdes
Titmuss och Esping -Andersen, 3 skilda sätt hur länder organiserar välfärd. vad kallas modellerna och 3 exempel på hur de skiljer sig åt:
Institutionell/Skandinavisk socialdemokratisk modell - universiella och generella välfärdssystem, jämställdhet uppmuntras, skattefinansierad välfärd, hög sysselsättningsgrad.
Residuala/Anglosaxisk/liberal modell - privat betalning för trygghet och försäkringar, låg sysselsättningsgrad, männen står som försörjare.
Prestationsbaserad/konservativ modell - trygghetssystem för dem som arbetar, låg sysselsättningsgrad, mvinnor uppmuntras ej till arbete.
Vad innebär skiftningen från välfärdsstat till välfärdssamhälle?
välfärdsstat är ett land där det offentliga tar ett omfattande ansvar för välfärden, välfärdssamhället är ett samhälle där medborgarna själva köper sin välfärd, det missgynnar de ekonomiskt svaga i samhället
fattiga barns försvarsmekanismer, nämn 2 begrepp
proaktiva - fixar sina egen pengar genom jobb, lån, ber om hjälp av mor/farföräldrar
reaktiva - låtsas inte vilja ha presenter/utflykter/
empirisk
grundad på erfarenhet
oppositionella diskurser
uppstår när “privata” frågor görs till ett offentligt samhällsproblem utav sociala rörelser
återprivatiserande diskurser
försvarar etablerade gränser och reagerar mot oppositionella diskurser
expertdiskurs
nära kopplade mot kunskapsproducerande avdelningar såsom universitet och yrkesorganisationer
brodiskurs
mellanled mellan sociala rörelser och staten
beskriv familjens funktionsförlust i samband med den svenska jämställdhetens institutitionalisering
en multifunktionell familj går över till att vara en kamratfamilj grundade på emotionella band
