Forskningsplan Flashcards

1
Q

Ontologi?

A

Världsbild och människoyn. Explicit och implicit. Förstå hur människan påverkas av sina sociala problem. Läran om vad som existerar och vad det betyder att ngt existerar. De speciella antaganden som ligger bakom en teori/perspektiv på världen och/eller samhället och hur allt hänger samman.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Epistemologi?

A

Läran om kunskap. Vad kan vi veta om världen och människors liv i den? Antaganden om hur vi kan lära känna världen. Vad kan vi veta?
Läran om vad man kan veta och hur man kan nå kunskap. Två klassiska epistemologiska riktningar är rationalismen och empirismen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Metodologi?

A

Hur kan vi bära oss åt för att ta reda på det vi vill veta? =hur ska vi kunna veta, våran metod. Sammanhängande regler och procedurer som används för att undersöka ett fenomen eller en situation. Hur kan forskaren ta reda på det hen tror man kan veta?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Posetivsm?

A

Att utgå från att man kan nå absolut kunskap genom observationer och mätningar genom våra sinnen och förklara denna verklighet. Ej tolka, endast nå kunskap genom våra 5 sinnen. Data: observationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Kritik mot posetivism?

A
  1. Den är för inriktad på naturvetenskapliga metoder och kvaniativ data. Iggar eller reducerar metoder som är nödvändiga för att förstå mänskligt betende. Den har för snäv uppfattning om vad som utgör “gilitg” kunskap, genom att priritera endast det som kan oberveras/mätas.
  2. Anklagas för att vara reduktionistisk, efs den försöker förenkla komplexa fenomen till mätbara, enkla komonenter.
  3. P betonar objektivitet, vilket har lett till kritik från forskare inom ex heramuetik och fenomenologi, som menar att subjektiva tolkningar är avgörande för att förstå mänskliga upplevelser.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hermeneutik?

A

Att använda sin förförståelse, inlevelse och teori i tolkning av det empiriska materialet. Vi kan inget veta om “tinget i sig”. Bygger på kval. Vi alla vet saker men alla är fångar i våra egna perspektiv och erfarenheter, språk vi har lärt oss. Tolkninglära, h sprialen. Data: interjuv, skönlitteratur, livsberättelser. Filosofisk inriktning med fokus på tolkning och förståelse av mänskliga texter, handlingar och erfarenheter. Förstå kvaliteterna i de olika delarna av problemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kritik mot heranuetik?

A
  1. Riskerar att bli för subjektiv. Efs tolkning står i centrum, och varje individ har sin egen tolkning av texter och händelser, anklagas h ibland för att sakna objektivtet. Finns ingen säker metod för att avgöra vilken tolkning som är den mest korrekta. –> realism- risk för att alla tolkningar betraktas som lika legitima–> försvårar vetenskapliga disk+gemensamma slutsatser.
  2. Ej kunna ge generella slutsatser efs den betonar tolkning av enskilda fenomen i specifika kontext, sägs den sakna förmågan att generera allmängiltiga lagar som kan tillämpas bredare, vilket är en viktig del av mer kvantiativ forskning. H är användbar för specifika fall, men mindre användbar för att skapa generell kunskap om större fenomen.
  3. H cirkeln beskriver hur förståelsen av en helhet är beroende av förståelsen av dess delar, och förståelsen av delarna är beroende av helheten. Kan leda till en oändlig process där man aldrig kan nå fullständig förståelse.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kritisk realism?

A

Vi behöver ej bestämma oss för hur vi uppnår kunskap. Om vi kombinerar metoder kan vi komma nära människors verkligheter. Vi kan inget veta om världen i sig, världen finns där ute oberoende vad vi vet om den eller inte vet. Kombination av posetivsm, heramuetik och socialkonstruktivism.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Socialkonstruktivismen?

A

Det enda vi kan uppnå säker kunskap om är människors uppfattningar om fenomen. Vi kan inte veta ngt om världen i sig (utan bara hur individer sätter ord på världen). Söker sanningar genom människors specifika sanningar som finns utifrån var och ens subjektposition. Saker finns som vi har satt namn på=sk. Man förstår att det inte finns ngn sanning man kan nå kunskap om. Undersöka hur vi tänker och hur vi gör det vi gör. Data: litteraturgranskning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När ska det etikprövas?

A
  1. fysisk ingrepp, levande eller avliden person.
  2. påverka en människa fysisk/psykisk eller innebär uppenbar risk att skada forskningspersonen fykisk eller psykiskt.
  3. Behandling av känsliga personuppgifter eller uppgifter om brott.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Etiska överväganden syftar till?

A
  1. skydda rättigheter för forskningsdeltagare.
  2. Öka forskningens validitet.
  3. upprätthålla vetenskaplig eller akademisk integritet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

forskningsetiska huvudkrav, informationsbrevet?

A

forskaren ska informerara de berörda av forskningen om forskningens syfte.
regel 1: forskaren ska informerar berörda om deras uppgift i projekter, vilka villkor som gäller för deras deltagande. Informeras om att det är frivilligt och rätt att avrbyta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Samtyckeskravet?

A

Deltagare har rätt att bestäma själva över sin medverkan.
Regel 2: forskaren ska inhämta syfte. Ibland från VH när barn unde 15 år eller etisk känslig karaktär. Regel 3: deltagare har rätt att bestämma om/hur länge/ vilka villkor de ska delta. Kunna avbryta närsom utan att det följer negativa följder.
Regel 4: om deltagare vill avsluta ska de ej utsättas för påverkan. Ej heller beroendeförhållanden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Konfidentionalitetskravet?

A

Upg om deltagarna ska ges största konfidentialitet och personuppgifter ska förvaras så obehöriga ej kan ta del av det.
Regel 5: all personal ska skriva på tystandsplikt.
regel 6: upg om identitefierbara personer ska antecknas, lagras, avrapporteras så utomstående ej ska kunna känna igen. Speciellt etisk känsliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nyttjandekravet?

A

insamlade upg får endast använda för forskningsändamålet.
regel7: samma som ovan+ ej för andra vetenskapliga syften.
regel 8: personuppgifter får en användas för beslut/åtgärder som direkt påverkar den enskilda (vård, tvångintagning osv) utom särskild medgivande från den berörda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad ska vara i en balans?

A

Samhällsnyttan och risk för individen. Samhällsnyttan ska alltid väga tyngre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Empirisk perspektiv (kvant)?

A

Logisk posetivsm eller kritisk rationalism. Betonar statistik som den primära källan för vår kunskap. 1. statistik är en avspegling av verkligeheten.
2. observation är objektiv fata
3. fångar kausala förhållanden x–>y

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

det kritiska realistiska perspektivet? kvant

A

statistik/empiri är ett resultat av mekanismer som under särskilda kontexutella förhållanden ger specifika utfall.
När vi studerar ett fenomen, är statistik en av flera typer av empiriska material, men kräver en teoretisk tolkning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Statistisk orienterade forskningsdesign?

A

utgår från hypotes eller forskningsfrågor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Beroende på hypotes/forskningsfråga kan undersökningen vara av olika typer?

A
  1. Explorativ (förstå) induktiv inriktad, upptäcka hur ngt är.
  2. Deskriptiv (förklara) beskriva hur verkligheten är.
  3. förklarande, hypotesprövning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

4 urval kvant sannolikhet/slumpmässigt?

A

1.Stratifierat urval: En population delas in i olika homogena grupper som sedan slumpas till att delta i studien. Delar in i undergrupper, strata och sedan görs ett stickprov ur varje strata.
2. Obundet slumpmässigt: Alla i en population har lika stor chans att komma med i studien.
3. Systematisk urval: Forskaren har ett system som de använder sig för för att hitta respondenter. Ex använd var 5:e person i en klasslista.
4. Klusterurval: Är kostnads sparsamt. Kluster är en redan befintlig enhet som man kan använda för att dra ett slumpmässigt stickprov. Ex undersöka mobbning; Väljer 3 skolor, sedan slumpmässigt väljs klasser och sedan väljs slumpmässigt elever. Görs i flera steg.

22
Q

Icke-sannolikhet/ icke slumpmässigt/målinriktad kval urval

A
  1. Bekvämlighetsurval= forskaren väljer personer som är tillgängliga
  2. Snöbollsurval= Forskaren rekryterar deltagare som sedan dessa deltagare kan rekrytera fler. Bra när det är en svår målgrupp.
  3. Kvoturval: Forskaren väljer ut deltagare baserade på specifika egenskaper för att säkerställa att dessa egenskaper är representativa för urvalet. Forskaren bestämmer egenskaper, sedan bestäms proportionerna för egenskaperna (ex en kille, 2 tjejer), sedan väljs deltagare ut som ska representera dessa egenskaper. Fördelar= säkerställer att viktiga undergrupper i populationen är representerade, kan användas när ett sannolikhetsurval inte är möjligt/praktiskt. Nackdelar= introducera urvalsbias (urvalsfel) eftersom forskaren aktivt väljer ut deltagare, ger ej samma säkerhet som representativt som ett sannolikhetsurval.
  4. Målstyrt urval: Väljer ut forskningspersoner som har de kriterierna för forskningsfrågan.
23
Q

Total urval?

A

Undersöker alla individer som berörds av forskningsfrågan

24
Q

Tvärsnittstudie?

A

När hypotes/forskningsfrågan syftar till att beskriva tvärsnitt/ögonblicksbild, designar studien så att en mätning görs.

25
Q

Longitudinell studie?

A

Intresserad av att se hur saker förändras. nyttja datan som innehåller flera mättillfällen, fokus på ev/ förändring. Ger möjligthet för forskaren att uttala sig om orsak–>verkan, vad som ev påverkar varandra osv.

26
Q

Kvantiativ metod?

A
  1. fallstudie. Fallstudier kan även användas för att fånga komplexa
    fall och förändringar över tid, och för att ta hänsyn till kontextuella faktorer och yttre
    faktorer som inverkar på själva fallet – särskilt när indikatorer och kvantitativa data inte är
    tillräckliga
  2. enkät
  3. experiment
27
Q

Ex på kant frågor?

A
  1. hur inverkar/påverkar
  2. föreligger det ett samband?
  3. hur varierar?
  4. hur skiljer sig?
28
Q

Variabler?

A

Kval variabel är något som vi mäter i text, Kvant variabel mäts med siffror.
1. Dikotomvariabel: Ja eller nej, det finns ett givet svar.
2. Nominalvariabel: Går inte att rangordna. Tänk frukt, kan ej säga att den ena frukten är mer frukt än den andra. Kön.

  1. Ordinalvariabel: Går att rangordna. Ex liten, större, störst. Men vi kan inte säga den exakta skillnaden, men finns en skillnad så man kan rangordna. Ex betyg.
  2. Intervallskala: Värderna kan rangordnas och har lika stora intervaller. Ex grader. Mäta avstånd. Finns ingen absolut nollpunkt.
  3. Kvotskala: Har en absolut nollpunkt, 0. Läng och vikt, kan säga att 5 är dubbelt så mycket som 10. Ålder, antal barn, inkomst.
29
Q

Reliablitet och validitet?

A

Reliabilitet =pålitlighet/tillförlitlighet. Kvaliteten på våra mätningar. Frågornas tillförlitlighet. Handlar om ett måtts tillförlitlighet. Bra mått=god reliabilitet. Man ska ha skapat en enkät med bra frågor. Ex gör studier/experiment flera gånger, får man samma eller liknande resultat av alla gångerna så är studien pålitlig= hög reliabilitet.

Validitet: Hur bra vi lyckas mäta det vi avser att mäta/sambandet mellan den teoretiska definitionen och den operationella definitionen. Hur våra frågor som vi ställer ger svar på det vi vill undersöka, giltighet i det vi mäter, slutsatsernas kvalitet. Viktigt att man mäter med rätt mätinstrument.
Extern validitet: rör frågan ifall resultaten från en undersökning kan generaliseras till den stora populationen. Då behöver urvalet vara representativt från den berörda populationen. God extern validitet är en viktig förutsättning för att resultat ska kunna generaliseras till att gälla andra urval än det urval som ingått i studiens undersökning.
Intern validitet: Handlar om med vilken tillförlitlighet vi kan dra slutsatser om som banden mellan oberoende och beroende varibaler. Om vi kan utesluta att någon annan utomstående variabel påverkar vår beroende variabel har studien hög intern validitet.

Sammanfattning: Båda kompletterar varandra. Valida mått är alltid reliabla, medan reliabla mått inte nödvändigtvis är valida. Är R hög kan V vara låg. Vi kan vara konsekventa i att mäta något, men det kan vara något annat än vad vi ville mäta. Ex våg är felinställd. Ger samma vikt varje gång= reliabel. Men den mäter ej våran sanna vikt= ej valid. Reliabilitet handlar om att en studie får samma utfall när den görs vid olika tillfällen. Validitet är frågan huruvida forskaren använder rätt medel när den mäter och hur den mäter.

30
Q

Kritik mot kval forskning?

A
  1. kvalitativ forskning är alldeles för subjektiv
  2. svårigheter att replikera (=dublicera, kopiera) en undersökning
  3. problem med generalisering
  4. bristande transparens
31
Q

Data insalmingmetod?

A
  1. Intervjuer: semi, struktuerade, öppna
  2. Fokusgrupper: samlar en grupp människor som pratar/diskuterar med varandra. syftet är att utforska och förstå människors attityder, uppfatttningar genom interaktion och gruppdiskussion.
  3. Observationer- delta ej delta
  4. Dokumentstudier
  5. Etnografi: när forskaren deltar i deltagarnas vardagsliv och gör observationer.
  6. Netnografi
32
Q

Dokumentstudie?

A

Kvaliativ studier. publiverade dokument. använder stor mängd data, vill generalisera. data i tryckt/publicerad och/eller handskriven form.
Handlar om att samla in tryckta källor inom ett visst område, inte bara forskning. samlar in stora mängder textdata som ska korrigeras och analyseras. Undersöka primära källor.

33
Q

Litteraturstudie?

A

Handlar om att samla in och analusera genomförs forskning och dess resultat. innehåller både kvant och kval för att ge svar på studiens syfte.

34
Q

Primära dokument?

A

själva studieobjekten

35
Q

Sekundära dokument?

A

anteckningar om primära dokument och andra forskningsobjekt. Hjälpa att förstå de primära dokumenten.

36
Q

Tänka på med empirin?

A
  • hitta relevant och tillänlig
  • tillräcklig empiri, inte för mkt måste hinna läsa och analysera
  • källkritik
  • studiens reablitet och validitet, koppling mellan fråga och material
  • tidskrävande metod och urval
  • dokumentera process
  • forskningsfrågan ger skillnad mellan empiri och data
37
Q

Vad ska man tänka på med forskningsfrågan?

A
  1. insatt i fältet, vilken forskning som bedrivits, i vilken kontext, förstå området, vad för frågor är relevant att ställa?
  2. utedande och explorativa
  3. besvara en forskningslucka
  4. motiveras av metoden
38
Q

Hur går arbetsprocessen till?

A
  1. sätta sig in i fältet
  2. inludering och exkludering av text, motivera varför
  3. att söka på sätt sätt
  4. genomförbarhet
  5. dokumentera processen
  6. struktuera materialet
  7. analysera
  8. hur mkt material behövs?
  9. tillänlgihet?
  10. reblitet/validtet
39
Q

Fördelar med dokumentstudier?

A
  1. analyserar över tid och i olika kontexturer, förändring och skillander.
  2. möjjliggör longitudienella studier
  3. utredande och problematiserande karakär
40
Q

Vad är en deduktiv ansats?

A

utgår från teori när man undersöker empirin. Testa sin hypotes för att se vad sanningen är

41
Q

Vad är en induktiv ansats?

A

Utgår från empiri och försöker hitta en teori/hypotes som förklarar empirin. Kollar på ens material mer förutsättningslöst.

42
Q

Abduktiv ansats?

A

Går fram och tillbaka mellan teori och empiri. Fick hypotes, bekräftar, hittar sedan en ny och går fram och tillbaka. Syfte att skapa hypoteser, vad händer om jag använder denna slutsats på detta..?

43
Q

Retroduktiv ansats?

A

Rekontextualiserade- ger nya förslag på formuleringar och tolkningar vars rimlighet för och emot tex livssvärld och system. Innebär att forskaren kan ställa sina hypoteser mot den insamlade datan och tolkningar kan återges på ett nytt sätt i teorin. Detta kan fungera som ett test av en tanke, där man kan prova sin tanke, om något kan komma fram ur någonting anna

44
Q

Innehållsanalys?

A

Kval/kvant. Fokus på mängd, likheter och skillnader.

Process: identifiera, koda, kategoriera och hitta mönster.

  • manifest (det uppenbara) eller latent (det underliggande) innehåll
  • skapa kunskap och förståelse för materialet
  • inte teoriutveckling men kan resultera i begrepp och modeller.
    fokus på stor mängd data.
45
Q

Vad är diskursanalys?

A

Diskurs= tala muntligt, skritligt eller bildigt om ngt.
En metod för att analysera ngt man talar om samt en teori som utgår från att vara föreställningar skapas inom språket.
Språkets makt.
Att dekonstrurera språket (plockar isär språket, hur saker benäms)

46
Q

Hur undersöker man en diskurs?

A
  1. hur talar man om fenomnet/problemet/samhället?
  2. identifiera ord, begrepp, sätt att tala på.
  3. vilka konsekvenser får språket?
  4. i vilket sammanhang, social processet förekommer det?
  5. hur kommuniceras det och av/mellan vem/vilka?
  6. finns det olika diskurser/diskursiv kamp?
47
Q

Narrativ analys?

A
  1. kmr från litteraturvetenskap.
  2. livsberättelser och hur människor tolkar världen.
  3. alla texter och berättelser har en dramaturgi
    4.Berättelser struktur: början, mitten (komplicerade händelser), slut
  4. Berättelsens karaktärer: skurk, offer, hjälte, medhjälpare
  5. Kan användas på personliga berättelser, nyhetsmaterial, politiska texter
  6. Vem berättar? Vem styr berättelsen och hur berättas det?

Livsberättelser, vändpunkter, konstruktioner av sociala problem genom införlivande av normer

48
Q

Netnografi?

A

Att se interaktioner på nätet som datamaterial

Att se nätaktiviteter som en kultur
Online-gemenskaper
Gemensamma intressen och identitet, relationer och lojaliteter skapas. Man lär sig av varandra och påverkar sin omgivning
Grund i etnografi
Observationer - att förstå en kultur
Forskaren är en observatör eller deltagande observatör
Studerar människor och människors beteende: roller och interaktioner; hur fenomen beskrivs och skapas på nätet

49
Q

Tematisk analys?

A

att identifiera, analysera och presentera data
Ett tema fångar något som är viktigt i/om datan i relation till forskningsfrågan. Det representerar någon form av mönster eller mening i datamängden
Ingen kvantitativ mängd - var flexibel
Fångar viktiga element
Fångar hela datamaterialet eller någon särskild aspekt du fokuserar på
Induktiva (empiriska) eller teoretiska (deduktiva=falsifiera hypotes)
Process: datainsamling → läsa identifiera mönster och aspekter → organisera och strukturera data → kodning (nyckelord och viktiga meningar)→ kategorisering - identifiera tema → bearbetning och tolkning → Rapportering/skriva publikation.

koder (olika ord) som sedan fångas i - kategorier- identifiera teman/mönster- jämför/ser skillnader/likheter- analyserar utifrån sin valda teori.

50
Q

IPA- tolkande fenomenlogisk analys

A

Analys: Delar och helheten: hermeneutisk cirkel, för att förstå delarna måste man förstå helheten och tvärtom.

olika sätt att främst genom samtal/intervju, förstå och beskriva hur människor tänker, känner och förstår fenomen
teoretiska ursprung inom fenomenologi (=läran om det som visar sig) och hermeneutik (djupare förståelse för ett fenomen)
studier av hur individer skapar mening i sin värld och den betydelsen de tillskriver sina upplevelser
fokus på kvalitet längre steg än innehållsanalys- förstå för ngt som är svårt att komma bakom i en text
tex bra för att förstå hur barn tänker - kan ge vuxna att förstå mer
delar och helhet- hermeneutisk cirkel
fokus på språket
förstå deltagarnas berättelser
skapa en strukturerad och sammanhängande förståelse av fenomenet