Forskningsmetodik

Question 1

vad är en beteendemätning?

Answer 1

ett direkt mått på ett beteende: hur snabbt? hur korrekt?

Question 2

vad det bättre att använda beteendemätning eller subjektiv mätning när man gör upprepade mätningar?

Answer 2

beteendemätningar

Question 3

vad kan det finnas för problem med att göra upprepade beteendemätningar?

Answer 3

1. träningseffekt (du blir bättre)
2. trötthetseffekt

därför ska man göra så att ena gruppen börjar med x-uppgift, medans andra gruppen börjar med y-uppgift

Question 4

vad finns det för faktorer som kan påverka den validiteten när man gör en beteendemätning?

Answer 4

1. speed/accuracy trade-off (intern validitet hot)
   alla deltagare gör inte samma speed/accuracy trade-off. exempelvis kan en deltagare prioritera att svara på alla uppgifter, och på så sätt kompromissa korrektheten i dens svar, medans en annan deltagare väljer att ta längre tid på sig.
2. motivations effekt (ekologisk validitet hot)
   man anstränger sig lite extra för att man vet att man blir bedömd

Question 5

vad innebär det om ett resultatet från ett experiment har låg ekologisk validitet?

Answer 5

det går inte att tillämpa i “det verkliga livet”
ekologisk validitet handlar om tillämpbarhet i det verkliga livet.

Question 6

när man använder sig av beteendemått behöver man en observatör som ska skatta huruvida en person gjorde beteendet eller inte. men vad finns det för problem med detta och vad finns det för olika typer av beteendemått?

Answer 6

enkla mått: gjorde personen beteendet eller inte? (lätt att observera)
flera mått: kodade beteenden som observeras av observatör.

Ju mindre väldefinierade de beteenden man ska observera är
desto mindre reliabla blir mätningarna. Men man täcker fler
beteenden

Question 7

nämn 4 psykofysiologiska mått

Answer 7

1. puls
2. hudkonduktans (mäter grad av “arousal” och kan även säga något om stressnivå eftersom att ökad aktivering av sympatiska nervsystemet ökar svettutsöndring)
3. EEG (elektroencefalografi) mäter elektrisk aktivitet i hjärnan med elektroder
4. elektromyografi (mäter elektrisk aktivitet i nerv/muskel) kan användas för att avläsa ansiktsuttryck

Question 8

nämn 2 hjärnavbildningstekniker som kan användas i psykologiska experiment

Answer 8

1. fMRI
2. PET

Question 9

vad gäller när man använder psykofysiologi som mått i sin studie?

Answer 9

man får vara försiktig med att likställa sitt mått med ett psykologiskt begrepp

Question 10

4 fördelar och 3 nackdelar med psykofysiologiska mått?

Answer 10

FÖR:
1.kan användas i samband med andra mått ex. skattningsskalor för att validera affektiva reaktioner (alltså styrka det personen själv säger om exempelvis sin stress)

2.kan följa snabba förlopp

4.kan mäta subliminala fenomen (ex. elektromyografi)

5.mätningarna är mindre påverkade av exempelvis social desirability och förutfattade meningar

MOT
1. utrustningen som krävs för att göra mätningarna kan påverka vilka aktiviteter som deltagarna kan utföra (du kan inte simma med EEG)

2. vissa metoder kräver många upprepade mätningar, vilket inte alltid är lämpligt.
3. det är svårt att säga direkt att den fysiologiska reaktionen är ett resultat av den underliggande psykologiska reaktionen som vi är intresserade av, utan den fysiologiska reaktionen kan påverkas av andra ovvidkommande variabler.

Question 11

när vi pratar om att generalisera inom vetenskap så handlar det om att….

Answer 11

dra slutsatser som går utöver det man faktiskt mätt

Question 12

vad är det för två delar av vår studie som vi vill generalisera?

Answer 12

1. vi vill generalisera från våra mätningar till ett större begrepp
2. vi vill kunna generalisera från våra försöksdeltagare till en större population

Question 13

vilka är de 4 olika datanivåerna och hur kan dessa användas?

Answer 13

beroende på vilken av dessa skalnivåer som vår beroendevariabel tillhör så kan vi bestämma oss för vilken statistisk metod det är lämpligt att använda oss av.

1. Nominaldata
   (grupper går ej att rangordna ex. päron/äpple/banan)
2. Ordinaldata
   (grupper går att rangordna, men vi kan inte säga något om hur stor skillnaden mellan de olika grupperna är) U, G, VG, MVG
3. Intervalldata
   (vi kan rangordna grupper, vi vet skillnaden mellan dom, vi kan använda oss av addition och subtraktor, MEN det finns ingen absolut nolla) ex. temperatur i grader celcius (0 grader celsius är inte frånvaro av temperatur)
4. Kvotdata
   har en meningsfull nollpunkt, går att räkna kvoter på.
   ex. ålder, kelvin
   längd i meter!

Question 14

går det att göra en undersökning utan några mätfel?
vad finns det får två typer av mätfel?

Answer 14

NEJ

ingen miljö är helt fri från distraktioner och inget mätintstrument är helt perfekt, så man tänker sig att alla mätningar innehåller någon grad av mätfel.

men man tänker att det finns två typer av mätfel som man kan använda för att säga något om graden av mätfelet. detta är viktigt att göra eftersom att om man kan säga något om felet kan man också säga något om sanningen då:

mätfel = uppmätt värde - det sanna värdet

1. slumpmässigt fel: den komponent av mätfelet som varierar slumpmässigt vid mätningar
2. systematiskt fel: den komponent av mätfelet som förblir konstant vid upprepade mätningar

Question 15

reliablitet är….

Answer 15

grad av mätsäkerhet

en mätning kan sägas vara reliabel om man alltid får samma mätvärde förutsatt att mätobjektet inte ändras

Question 16

i och med att brister i reliablitet orsakas av X kan man styrka reliabliteten i sin studie genom Y

Answer 16

slumpmässiga mätfel
upprepade mätningar

MEN inom psykologi kanske det inte alltid är möjligt att upprepa mätningen ex. hur mycket ångest har du just nu? 1-10. detta kan kompromissa reliabliteten.

Question 17

inom psykologin kan en mätnings reliablitet brista då man ibland inte kan göra upprepningar på frågor som ex. hur mycket ångest har du just nu på en skala 1-10. men för reliablitetens skull ÄR det viktigt att man upprepar för att vi ska vara säkra på att vi mäter det vi faktiskt vill mäta. hur kan man då göra för att kunna upprepa denna typ av frågor?

Answer 17

vi gör en pseudo-upprepad mätning

vi konstruerar en testsskala med flera olika skalor/frågor som mäter samma sak:

1. Jag är extrovert 1-10
2. Jag trivs i sociala sammanhang 1-10
3. Jag gillar att träffa nya människor 1-10

Question 18

nämn 3 olika typer av reliablitet

Answer 18

1. test-retest
   får vi samma resultat om försökspersonen upprepar testet två eller fler gånger med en tidsperiod emellan tillfällena.
2. inter-item reliablitet
   denna typ av reliablitet uppnås då olika items/frågor som mäter samma sak uppvisar hög korrelation. måt: cronbachs alpha.
3. interdömmar-reliablitet
   uppnås om beteendeskattningar från minst två oberoende observatörer stämmer i hög grad överrens med varandra.

Question 19

vi hypotiserar att oberoende variabeln

Answer 19

orsakar någt

Question 20

vi hypotiserar att den beroende variabeln

Answer 20

orsakas av obV

Question 21

vi hypotiserar att OVV

Answer 21

kan också orsaka vår obv.

Question 22

vilket är det bästa sätt att skydda sig mot OVV

Answer 22

experiment

Question 23

vad är essentiellt i alla experiment 4 punkter

Answer 23

1. hypotes om kausalt samband
2. manipulation av OBV
3. någon form av kontrollprocerdur, kontrollgrupp
4. randomisering vid gruppjämförelser

Question 24

är randomisering och slumpmässigt utval samma sak?

Answer 24

nej

ett representativt stickprov ur populationen är inte randomiserat. vi väljer ofta fel.

Question 25

randomisering skyddar dock inte mot:

Answer 25

faktorer som har med undersökningsmiljön att göra - dessa får motbalanseras

Question 26

hur kan man skydda sig för påverkan av OVV under experimentet (efter att man har randomiserat människor till de 2 betingelserna och kontrollgrupp)?

Answer 26

konstanthållning:
man måste försöka hålla experiment miljön konstant och likadan för alla deltagare så långt det går:

exempelvis:
samma bemötande, manus
samma miljö, temperatur
samma bakgrundsljud osv.

det som inte kan hållas konstant får motbalanseras.

Question 27

vad är mellangruppsdesign?

Answer 27

grupp 1. randomisering - manipulation - observation
grupp 2. randomisering ——————— observation

Question 28

för att kunna generalisera vårt resultat till populationen MÅSTE vi….

Answer 28

ha ett stickprov som är representativt för populationen

Question 29

vad är 2 faktorer som gör att ett stickprov är respresentativt för populationen?

Answer 29

1. finns det tillräckligt många deltagare för att generalisera statistiskt? fler deltagare ger mer statistisk power (säkerhet)
2. representativ urvalsprocess. ett stort stickrpov kan ändå vara icke representativt om urvalet inte var represenativ. slumpmässigt urval är bäst, men praktiskt svårt.

Question 30

kan man ha ett validt resultat även om vi inte har ett slumpmässigt urval från populationen?

Answer 30

ja, det viktigaste är att vi randomiserar till de olika kontrollgrupperna.
det finns både slumpmässiga och icke-slumpmässiga urvalsmetoder

Question 31

nämn 3 olika slumpmässiga urval:

Answer 31

1. obundet (helt slumpmässigt ex. lottning)
2. statifierat (populationen delas upp i relevanta strata (män, kvinnor, gamla) och sedan dras slumpmässigt ur dessa grupper).
3. klusterurval (man drar grupper istället för individer)

Question 32

nämn 2 icke-slumpmässa urval:

Answer 32

1. bekvämlighets urval: de som finns tillhands, då blir populationen man kan säga något om de som fanns tillhands. men den populationen kanske inte är lika intressant som en större population, men experimentet är fortfarande validt.
2. kvoturval: ett stratifierat urval, men inte slumpmässigt. som bekvämlighetsurval, men man ser till att rekrytera folk ur olika strata (ALLA nästan politiska åsiktsundersökningar)

Question 33

hur ser vi till att våra inferenser (slutsatser) är valida?

Answer 33

intern validitet:
var det OBV som stod för effekten i BV, eller finns det OVV?

extern valididtet:

generealisering till populationen?
gäller resultatet med annan operationalisering av BV?
ekologisk validitet?

Question 34

vad är inomgruppsdesign?

Answer 34

alla deltagare deltar i samtliga betingelser
varje person utgör både test och kontrollgrupp
kallas också design med upprepad mätning

Question 35

vad finns det problem med inomgruppsdesign? hur gör man för att undvika dessa problem och därmed skydda sig från OVV?

Answer 35

träningseffekter: blir bättre över betingelser
carry-over effekter: det man utsätts för i en betingelse kan påverka responserna i nästa betingelse.

detta motverkas genom MOTBALANSERING

Question 36

för och nackdelar mellangruppsdesign?

Answer 36

+ inga risker med träningseffekt eller carryover effekt
- svårt att få jämförelse grupperna lika (bara problem om man har en liten population)

Question 37

för och nackdelar med inomgruppsdesign?

Answer 37

+ deltagarna kan inte skilja sig åt mellan betingelserna (ex. personlighetsfaktorer) vilket ger mer statistisk power

• fler betingelser i rad kan påverka deltagarna (träning, carry-over)

Question 38

vad är faktoriell design?

Answer 38

em experimentll design där man studerar effekten av två eller flera OBV (faktorer samtidigt)

man kan se effekten av var och en av OBV var för sig eller hur de kombineras.

när olika OBV kombineras kan helheten vara större eller mindre av summan av delarna, detta kallas för en interaktionseffekt

halmen och gnistan interagerar för att göra eld
OBV: halm
OBV:gnista

BV eld

Question 39

vad är huvudeffekten i faktoriell design?

Answer 39

huvudeffekten är effekten av en variabel
det finns alltså två eller flera huvudeffekter beroende på hur många OBV man har med i sitt experiment.

Question 40

vad är skillnaden mellan huvudeffekt och interaktionseffekt?

Answer 40

huvudeffekten är effekten av en variabel. en interaktionseffekt är alltså inte samma som kombinationen av två huvudeffekter

en interaktionseffekt är när effekten av den ena OBV beror på den andra OBV. man kan säga att det finns en skillnad i skillnadena.

Question 41

vad är en interaktionseffekt?

Answer 41

en interaktionseffekt är när effekten av den ena OBV beror på den andra OBV

Question 42

vad är faktoriell mixad design?

Answer 42

minst en faktor (OBV) är en mellangruppssvariabel och minst en faktor OBV är en inomgruppsvariabel

Question 43

vad är ett kvasiexperiment?

Answer 43

liknar experiment men försöker avända så mycket som möjligt av experimentets kontroll över OVV men når inte riktigt ända fram. om man inte lyckats slumpa deltagarna mellan de olika betingelserna så kan det finnas hur många OVV som möjligt och det blir en kvasiexperiment.

Question 44

vad är ett exempel på en kontrollgrupp som används i ett kvasiexperiment?

Answer 44

icke-ekvivalent kontrollgrupp

använder metoder från experimentell mellangruppsdesign men utan randomisering. använder naturligt formade grupper exempelvis, skolklasser. om man tar två redan formade klasser och ger de olika sorters pedagogik. det kan se ut som ett experiment men är inte det pga att eleverna inte blev slumpade till de olika betingelserna.

Question 45

vad säger validitet?

Answer 45

i vilken grad ett mätinstrument verkligen mäter
den avsedda egenskapen

Question 46

vad finns det för 3 typer av validitet?

Answer 46

1. innehållsvaliditet (hur väl vår operationalisering av BV täcker in det vi vill mäta)
2. kriterievaliditet (hur väl vår operationalisering av BV stämmer överrens med en annan vedertagen indikator av vad man vill mäta)
3. begreppsvaliditet (hur väl vår operationalisering av BV stämmer överrens med andra mått som bör höra ihop (är du extrovert bör du gilla att gå på puben)

validitet handlar alltså om vår operationalisering av BV

Question 47

nämn några icke-experimentella forskningsdesigner

Answer 47

naturalistisk observation
korrelationsstudie
fallstudie