Forskningsmetodik Flashcards
Deduktion/deduktivt synsätt
Deduktion är den klassiska vetenskapliga metoden som utifrån en referensram, t ex en teori eller en modell, formulera hypoteser som testas mot verkligheten via observationer.
Induktion/induktivt synsätt
Med induktion går man åt det motsatta hållet, nämligen från observationer i verkligheten till generalisering inom en teoretisk referensram.
Teori på mellannivå
Teorier som förklarar samband på en mer avgränsad del av verkligheten. Teorier på mellannivå är oftare fokus för empiriska undersökningar än teorier på omfattande nivå. Teorier på mellannivå försöker förklara vissa detaljer i samhället detta kallas
situationsteori.
Teori på omfattande nivå (stor teori)
Är svår att pröva för forskare då det empiriska underlaget är för stort, det blir alltså svårt att göra tillräckliga kopplingar till verkligheten. Ex: kritisk teori
och struktureringsteorin.
Iterativ
(Upprepande) Är rörelse fram och tillbaka mellan data och teori. Forskaren ställer sig frågan
om insamlandet av data är tillräckligt för att stödja/förkasta en teori är det ej detta går tillbaka till
datainsamlingen. Abduktion en variant.
Empiri
Resultat av forskning. Det material som forskaren registrerar och ställer sina frågor till.
Ontologi
Teorin om den grundläggande sociala verkligheten. Synsätt på sociala företeelse.
Epistemologi/epsitemologisk
Teorin om kunskap
Positivism (naturalism)
Är en naturvetenskapligt inriktad kunskapsteori som förespråkar en användning av naturvetenskapliga metoder vid studier av social verkligheten.
Objektivism
Ser den sociala verkligheten som objektiv och finns oberoende av sociala aktörer. En ontologisk ståndpunkt (kopplad till positivism-realism) som säger att sociala företeelser och deras betydelse har en existens som är oberoende av sociala aktörer. Vi möter sociala företeelser i form av yttre fakta som ligger utanför vårt intellekt och som vi inte kan påverka.
Konstruktionism, konstruktivism:
Innebär att sociala företeelser och deras mening skapas av sociala aktörer. En ontologisk ståndpunkt (kopplad till tolkningsperspektivet) som går ut på att sociala
företeelser och deras mening är något som sociala aktörer kontinuerligt skapar. Synsättet innebär att
sociala företeelser och kategorier inte bara skapas via socialt samspel utan att de också befinner sig i
ett tillstånd av ständig revidering.
Paradigm
Ett kluster av åsikter och påbud som för en vetenskapsman inom en viss disciplin påverkar
hur han skall bedriva forskningen och vad som ska studeras
Strukturalism (Durkheim):
Förklaringar till samhälleliga skeenden finns i strukturerna.
Funktionalism
Alla delar i samhället har en funktion, fokus på ordning och stabilitet, jämvikt, problem har en rationell lösning.
Behaviourism
Stimuli-respons, förutse och kontrollera mänskligt beteende.
Tolkningsperspektiv
En kunskapsteoretisk ståndpunkt som går ut på att människor och naturvetenskapliga studieobjekt inte är samma. Forskarens uppgift är att fånga subjektivitet, att
förstå snarare än att förklara. Verkligheten syns som socialt konstruerad, dvs. vi uppfattar den på olika
sätt och lever sedan efter denna konstruktion oavsett hur verkligheten ser ut. Exempel på et
tolkningsperspektiv är hermeneutik, fenomenologi och symbolisk interaktionism.
Fenomenologi
Människors beteende är en produkt av hur människor uppfattar och tolkar världen.
Symbolisk interaktionism
Samhället är en process i interaktion mellan människor,
stimuli-medvetande-respons.
Empiricism
Endast den data som är empiriskt observerbar kan vara korrekt.
Hermeneutik
Tolka och uppfatta saker ur den sociala aktörens synvinkel.
Postulat
Påståenden utan belägg.
Essentialism
Säger att olika objekt besitter en essens som pekar på deras egentliga natur.
Hypotes
Ett välgrundat antagande som formuleras i syfte att prövas.
Teoretisk mättnad
De begrepp som utvecklas har utforskats till fullo och då man inte längre får några teoretiska insikter.
Triangulering
Användningen av mer än en metod eller datakälla vid studien av en social företeelse för att få extra kontroll över resultatets giltighet och relevans.
Metateori
Vetenskapsteorier och kunskapsteorier och behandlar synen på den sociala verkligheten och hur kunskapen om den kan nås.
Forskningsmetod
Hur man samlar in data.
Lokala teorier
Förklaringar eller förståelse av mer specifika och unika händelser eller processer som empiriska resultat från tidigare forskning visat.
Operationalisering
Hur ska man mäta något?
Kritisk realism
Den hävdar att allt inte nödvändigtvis är som vi uppfattar det vara.
Realism
Man vill ha objektiv kunskap, forskaren är fri på inverkan av kunskapen.
Kritisk rationalism
Vetenskaplig utveckling bäst sker genom att man konstruerar nya teorier och sedan med rationella medel försöker kritisera och falsifiera dem.
