forskningsmetoder Flashcards
medelvärde
Det aritmetiska medelvärdet är summan av alla värden i en variabel, dividerat med antalet observationer.
median
Medianen är det mittvärde som delar datamängden i två lika stora delar, där hälften av observationerna är mindre än medianen och hälften är större.
standardavvikelse
Standardavvikelsen är ett mått på spridningen av data runt medelvärdet. Ju högre standardavvikelse desto större spridning.
varians
Variansen är ett mått på hur mycket data avviker från medelvärdet. Det är standardavvikelsen upphöjd till kvadraten.
kvartiler
Kvartilerna är värdena som delar datamängden i fyra lika stora delar. Kvartil 1 (Q1) är värdet där 25% av observationerna är mindre än Q1, kvartil 2 (Q2) är medianen och kvartil 3 (Q3) är värdet där 75% av observationerna är mindre än Q3.
Skewness
Skevhet mäter hur asymmetrisk fördelningen av data är. En positiv skevhet innebär att datamängden har fler observationer till höger om medelvärdet, medan en negativ skevhet innebär att datamängden har fler observationer till vänster om medelvärdet.
kurtosis
Kurtosis mäter hur mycket data i en fördelning är koncentrerad runt medelvärdet, jämfört med en normalfördelning. En hög kurtosis indikerar att datamängden är mycket koncentrerad, medan en låg kurtosis indikerar att datamängden är mer utspridd.
skaltyper
Skaltyper avser de olika typer av skalor som används i datainsamling. Ovanstående fyra skaltyper är vanliga skaltyper, men det finns andra skaltyper som till exempel likertskala och visuell analogskala.
nominalskala
Detta är den enklaste typen av skala där observationerna grupperas i kategorier eller kvaliteter utan någon inbördes rangordning. Exempelvis kön eller ögonfärg. Data på denna nivå kan bara hanteras med hjälp av frekvenser och procentuella andelar.
ordinalskala
En ordinalskala liknar en nominalskala, men observationerna kan rankas i en viss ordning, men avståndet mellan olika skalsteg är inte lika stora. Exempelvis bedömningsbetyg i skolan, där A är högre än B och så vidare. Data på denna nivå kan användas för att beräkna median och procentiler, men inte för att beräkna medelvärde.
intervallskala
På en intervallskala är det lika stora avstånd mellan varje skalsteg. En vanlig exempel är Celsius-skalan, där avståndet mellan 20 och 30 grader är lika stort som mellan 30 och 40 grader. Men nollpunkten på en intervallskala är godtycklig och kan inte användas för att uttrycka en nollpunkt på den mätta egenskapen.
kvotskala
En kvotskala liknar en intervallskala men har en absolut nollpunkt. Det betyder att det är meningsfullt att säga att en observation är dubbelt så stor som en annan. Exempelvis längd, vikt och tid. Data på denna nivå kan användas för att beräkna median, procentiler, medelvärde, kvoter och förhållanden.
normalfördelning
Normalfördelning är en fördelning av data som har en karakteristisk form som liknar en klockformad kurva. Den har ett symmetriskt utseende där medelvärdet, medianen och modusen ligger på samma punkt och 68% av datamängden ligger inom ett standardavvikelse från medelvärdet.
reliabilitet
handlar om mätningens tillförlitlighet eller konsekvens. Det innebär att om en mätning görs flera gånger under samma förhållanden, ska resultatet vara detsamma eller liknande varje gång. Reliabilitet kan påverkas av olika faktorer, såsom slumpmässiga fel, systematiska fel eller mätfel på grund av mätinstrumentets begränsningar eller användarens kunskaper och färdigheter.
validitet
handlar om mätningens giltighet eller träffsäkerhet. Det innebär att en mätning mäter det den är avsedd att mäta, och att den mäter det korrekt. Validiteten kan påverkas av faktorer som mätinstrumentets känslighet, frågeformulering, urval av deltagare och mätförfarandet.
Deskriptiv
en gren inom forskningsmetod som handlar om att sammanfatta och beskriva olika egenskaper hos data. Det kan användas för att ge en översiktlig bild av data eller för att beskriva specifika egenskaper såsom medelvärde, standardavvikelse och varians.
inferentiell
analyserar och redovisar statistik osäkerhet med inferentiell statistik, hjälper oss dra slutsatser på det vi ser.
Oberoende variabel:
En variabel som antas orsaka förändringar i en annan variabel. Det är den variabel som man manipulerar eller kontrollerar i en studie.
Beroende variabel:
En variabel som påverkas av en oberoende variabel. Det är den variabel som man mäter i en studie.
Korrelation
Ett statistiskt samband mellan två variabler. En positiv korrelation innebär att ökningar i en variabel korrelerar med ökningar i den andra variabeln, medan en negativ korrelation innebär att ökningar i en variabel korrelerar med minskningar i den andra variabeln.
Kausalitet
Ett samband mellan två variabler där en variabel orsakar en förändring i den andra variabeln. För att fastställa kausalitet krävs experimentell forskning där man kan manipulera den oberoende variabeln.
Experimentell design
Planeringen av hur ett experiment ska genomföras, inklusive val av oberoende och beroende variabler, urval och metod för datainsamling.
Experimentell forskning
Forskning som använder experimentella design för att undersöka orsakssamband mellan variabler. I experimentell forskning manipulerar man en oberoende variabel för att se hur den påverkar en beroende variabel.
