föreläsning

Question 1

Den morfologiska metodikens viktigaste uppgift?

Answer 1

visualisera cellernas och vävnadernas struktur.

Question 2

Histoteknik

Answer 2

metoder för framställning av material för mikroskopiska undersökningar.

Question 3

Histologi

Answer 3

läran om vävnader

Question 4

Patologi

Answer 4

läran om sjuka förändringar i vävnader

Question 5

Morfologi

Answer 5

läran om former och kan indelas i makroskopisk morfologi (anatomi) och mikroskopisk morfologi (histologi)

Question 6

Preparaten skärs ut från:

Answer 6

Obduktioner
Operationer
Djurdissektioner
Växtmaterial

Question 7

Biopsi

Answer 7

En del av en förändring

Question 8

Autopsi

Answer 8

obduktionsmaterial

Question 9

Fixering

Answer 9

innebär ett ögonblickligt och varaktigt avbrytande av livsprocesserna med minsta möjliga förändring av vävnadens utseende, sammansättning och funktioner/struktur.

Question 10

Postmortala förändringar

Answer 10

1. Autolys (auto= själv, lyos= upplösa)
2. Bakterienedbrytning och förruttnelse
3. Intorkning

Question 11

Krav på ett bra fixermedel?

Answer 11

1. Förhindra autolys
2. Förhindra bakterienedbrytning och förruttnelse
3. Göra substanserna i cellen olösliga
4. Göra cellens beståndsdelar lätt färgbara

Question 12

Vid fixering använder man?

Answer 12

1. Aldehyder (mest formaldehyd)
2. Alkoholer (etanol, metanol)
3. Syror (ättiksyra, pikrinsyra, triklorättiksyra)
4. Metallsalter (kromsalter, sublimat)

Question 13

Vad beror fixerings resultatet på?

Answer 13

• Vävnadens storlek och täthet
• Fixermedlets diffusionshastighet och reaktionssätt
• Temperaturen
• Penetrationstiden.

Question 14

Demaskering

Answer 14

vissa strukturer framträder efter fixeringen

Question 15

Maskering.

Answer 15

vissa strukturer blir osynliga/försvinner efter fixeringen

Question 16

Artefakter

Answer 16

(konstprodukter, t.ex. fällningar), inget med den vitala strukturbilden att göra.

Struktur som uppkommit genom felaktig vävnadsprocessing och som inte hör till normal eller patologisk vävnad. Kan uppkomma i alla steg i den histopatologiska processen.

Question 17

Faktorer som påverkar fixeringsresultatet

Answer 17

1. Preparatets storlek och tjocklek
2. Fixermedlets diffusionshastighet och reaktionssätt
3. Fixeringstid
4. Fixeringstemperatur

Question 18

Riktlinjer för fixering

Answer 18

1. Fixera omedelbart
2. Anpassa preparatets storlek efter fixeringsmedlet
3. Mängden fixeringsmedel anpassas efter preparatets storlek
4. Varje fixeringslösning används bara en gång

Question 19

Immersionsfixering

Answer 19

innebär att preparatet sänks ned i speciella fixeringslösningar.

Question 20

Perfusionsfixering

Answer 20

innebär att fixeringsmedel injiceras direkt i kärlsystemet.

Question 21

Vilka metoder finns det vid fixering?

Answer 21

• Speciella metoder
• Fysikaliska metoder
• Kombinationsfixeringar
• Kemiska metoder

kolla pp s. 10 för ex på alla

Question 22

Formaldehyd (FA) –> kemiska metoder

fördelar och nackdelar

Answer 22

Fördelar: Billigt, lätthanterligt, goda fixeringsegenskaper. Används fristående eller som komponent i fixeringsblandningar.

Nackdelar: Stickande/karakteristisk lukt, irriterande effekt på hud och slemhinnor och kan framkalla eksem.

Question 23

Vilka olika Formaldehyd (FA) konc finns det och skillnaden mellan dem?

Answer 23

10% formalin är spädd 1:9i vatten och innehåller 3,7-4,0% FA, konserverande effekt, vanligaste fixativet.

4% formalin är spädd 1:3 i vatten och innehåller 10% FA, större diffusionsförmåga samt är härdande.

Question 24

Formaldehyd (FA) effekt på vävnad

Answer 24

Diffundrarsnabbt (2-3 mm/timme i början), konserverar vävnadens färg, form och struktur. Både sväller och skrumpnar vävnader. Proteiner fälls inte utan metylenbryggor bildas mellan formalin och fria grupper av intilliggande polypeptidkedjor varvid fixeringsmedlet förbrukas. Proteinerna får en nätliknande struktur.

Question 25

Finns det ett för alla fixeringsmedel?

Answer 25

Ett för alla ändamål lämpligt fixermedel finns inte. Varje lösning ger bestämda artefakter och har sina för-och nackdelar. Välj det lämpligaste fixermedlet efter undersökningens ändamål.

Question 26

Efterbehandling

Answer 26

Efter fullbordad fixering sköljs alla fixeringsmedel ur vävnaden, antingen med kranvatten eller alkohol i olika koncentrationer.

Question 27

Syfte med efterbehandling

Answer 27

1. Fixeringsprocessen avbryts, så att preparaten inte härdas och skrumpnar. 2. Uppkomsten av fixeringsartefakter begränsas (formalinpigment och sublimatkristaller).

Question 28

Vad kan rester av fixeringsmedel orsaka?

Answer 28

kan ha ett ogynnsamt inflytande på de olika stegen i preparationsprocessen. De kan bilda fällningar med urkalknings-eller inbäddningsmaterialet. Spår av fixeringssubstanser i vävnaden kan bleka en del färger.

Question 29

FIXERING AV KOLHYDRATER

Answer 29

Frystorkning med ångfixering (FA), fryssubstitution med Gendre eller absolut alkohol. Fixeringsblandningar enligt Carnoy, Rossman, 10% FA, Bouin, Gendre, 80% eller absolut alkohol, alla vid +4°C. För glykoproteiner används proteinfixering.

Question 30

FIXERING AV PROTEINER

Answer 30

aldehyder, kvicksilverjoner, kromsura lösningar (nukleoproteiner, nukleinsyror), fixeringsblandningar (nukleinsyror).

Question 31

FIXERING AV LIPIDER

Answer 31

ofixerade kryostatsnitt (fryssnitt) med efterföljande Bakers formol-calcium.

Question 32

Urkalknings princip?

Answer 32

Ben och tänder tillhör kroppens hårdaste vävnader. De icke vatten-och alkohollösliga salter som finns i ben kan genom påverkan av syror förvandlas till lösliga salter, så att de kan sköljas bort med sprit och vatten. Vävnaden blir mjuk. Innan man urkalkar ett preparat krävs det att det är mycket väl fixerat. Det bästa fixermedlet för ett preparat som ska urkalkas är formaldehyd.

Question 33

Urkalknings princip?

Answer 33

Ben och tänder tillhör kroppens hårdaste vävnader. De icke vatten-och alkohollösliga salter som finns i ben kan genom påverkan av syror förvandlas till lösliga salter, så att de kan sköljas bort med sprit och vatten. Vävnaden blir mjuk. Innan man urkalkar ett preparat krävs det att det är mycket väl fixerat. Det bästa fixermedlet för ett preparat som ska urkalkas är formaldehyd.

Question 34

Exempel på olika urkalkningsmedel

Answer 34

1. Syror (HCl, HNO3, myrsyra) 2. EDTA (etylen-diamin-tetra-acetic acid) 3. Vissa fixeringsblandningar (Bouin, SUSA)