Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Morfologiska metoder > föreläsning > Flashcards

föreläsning Flashcards

1
Q

Den morfologiska metodikens viktigaste uppgift?

A

visualisera cellernas och vävnadernas struktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Histoteknik

A

metoder för framställning av material för mikroskopiska undersökningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Histologi

A

läran om vävnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Patologi

A

läran om sjuka förändringar i vävnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Morfologi

A

läran om former och kan indelas i makroskopisk morfologi (anatomi) och mikroskopisk morfologi (histologi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Preparaten skärs ut från:

A

Obduktioner
Operationer
Djurdissektioner
Växtmaterial

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Biopsi

A

En del av en förändring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Autopsi

A

obduktionsmaterial

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Fixering

A

innebär ett ögonblickligt och varaktigt avbrytande av livsprocesserna med minsta möjliga förändring av vävnadens utseende, sammansättning och funktioner/struktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Postmortala förändringar

A
  1. Autolys (auto= själv, lyos= upplösa)
  2. Bakterienedbrytning och förruttnelse
  3. Intorkning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Krav på ett bra fixermedel?

A
  1. Förhindra autolys
  2. Förhindra bakterienedbrytning och förruttnelse
  3. Göra substanserna i cellen olösliga
  4. Göra cellens beståndsdelar lätt färgbara
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vid fixering använder man?

A
  1. Aldehyder (mest formaldehyd)
  2. Alkoholer (etanol, metanol)
  3. Syror (ättiksyra, pikrinsyra, triklorättiksyra)
  4. Metallsalter (kromsalter, sublimat)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad beror fixerings resultatet på?

A
  • Vävnadens storlek och täthet
  • Fixermedlets diffusionshastighet och reaktionssätt
  • Temperaturen
  • Penetrationstiden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Demaskering

A

vissa strukturer framträder efter fixeringen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Maskering.

A

vissa strukturer blir osynliga/försvinner efter fixeringen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Artefakter

A

(konstprodukter, t.ex. fällningar), inget med den vitala strukturbilden att göra.

Struktur som uppkommit genom felaktig vävnadsprocessing och som inte hör till normal eller patologisk vävnad. Kan uppkomma i alla steg i den histopatologiska processen.

17
Q

Faktorer som påverkar fixeringsresultatet

A
  1. Preparatets storlek och tjocklek
  2. Fixermedlets diffusionshastighet och reaktionssätt
  3. Fixeringstid
  4. Fixeringstemperatur
18
Q

Riktlinjer för fixering

A
  1. Fixera omedelbart
  2. Anpassa preparatets storlek efter fixeringsmedlet
  3. Mängden fixeringsmedel anpassas efter preparatets storlek
  4. Varje fixeringslösning används bara en gång
19
Q

Immersionsfixering

A

innebär att preparatet sänks ned i speciella fixeringslösningar.

20
Q

Perfusionsfixering

A

innebär att fixeringsmedel injiceras direkt i kärlsystemet.

21
Q

Vilka metoder finns det vid fixering?

A
  • Speciella metoder
  • Fysikaliska metoder
  • Kombinationsfixeringar
  • Kemiska metoder

kolla pp s. 10 för ex på alla

22
Q

Formaldehyd (FA) –> kemiska metoder

fördelar och nackdelar

A

Fördelar: Billigt, lätthanterligt, goda fixeringsegenskaper. Används fristående eller som komponent i fixeringsblandningar.

Nackdelar: Stickande/karakteristisk lukt, irriterande effekt på hud och slemhinnor och kan framkalla eksem.

23
Q

Vilka olika Formaldehyd (FA) konc finns det och skillnaden mellan dem?

A

10% formalin är spädd 1:9i vatten och innehåller 3,7-4,0% FA, konserverande effekt, vanligaste fixativet.

4% formalin är spädd 1:3 i vatten och innehåller 10% FA, större diffusionsförmåga samt är härdande.

24
Q

Formaldehyd (FA) effekt på vävnad

A

Diffundrarsnabbt (2-3 mm/timme i början), konserverar vävnadens färg, form och struktur. Både sväller och skrumpnar vävnader. Proteiner fälls inte utan metylenbryggor bildas mellan formalin och fria grupper av intilliggande polypeptidkedjor varvid fixeringsmedlet förbrukas. Proteinerna får en nätliknande struktur.

25
Q

Finns det ett för alla fixeringsmedel?

A

Ett för alla ändamål lämpligt fixermedel finns inte. Varje lösning ger bestämda artefakter och har sina för-och nackdelar. Välj det lämpligaste fixermedlet efter undersökningens ändamål.

26
Q

Efterbehandling

A

Efter fullbordad fixering sköljs alla fixeringsmedel ur vävnaden, antingen med kranvatten eller alkohol i olika koncentrationer.

27
Q

Syfte med efterbehandling

A
  1. Fixeringsprocessen avbryts, så att preparaten inte härdas och skrumpnar.
  2. Uppkomsten av fixeringsartefakter begränsas (formalinpigment och sublimatkristaller).
28
Q

Vad kan rester av fixeringsmedel orsaka?

A

kan ha ett ogynnsamt inflytande på de olika stegen i preparationsprocessen. De kan bilda fällningar med urkalknings-eller inbäddningsmaterialet. Spår av fixeringssubstanser i vävnaden kan bleka en del färger.

29
Q

FIXERING AV KOLHYDRATER

A

Frystorkning med ångfixering (FA), fryssubstitution med Gendre eller absolut alkohol.

Fixeringsblandningar enligt Carnoy, Rossman, 10% FA, Bouin, Gendre, 80% eller absolut alkohol, alla vid +4°C.

För glykoproteiner används proteinfixering.

30
Q

FIXERING AV PROTEINER

A

aldehyder, kvicksilverjoner, kromsura lösningar (nukleoproteiner, nukleinsyror), fixeringsblandningar (nukleinsyror).

31
Q

FIXERING AV LIPIDER

A

ofixerade kryostatsnitt (fryssnitt) med efterföljande Bakers formol-calcium.

32
Q

Urkalknings princip?

A

Ben och tänder tillhör kroppens hårdaste vävnader.
De icke vatten-och alkohollösliga salter som finns i ben kan genom påverkan av syror förvandlas till lösliga salter, så att de kan sköljas bort med sprit och vatten. Vävnaden blir mjuk.

Innan man urkalkar ett preparat krävs det att det är mycket väl fixerat. Det bästa fixermedlet för ett preparat som ska urkalkas är formaldehyd.

33
Q

Urkalknings princip?

A

Ben och tänder tillhör kroppens hårdaste vävnader.
De icke vatten-och alkohollösliga salter som finns i ben kan genom påverkan av syror förvandlas till lösliga salter, så att de kan sköljas bort med sprit och vatten. Vävnaden blir mjuk.

Innan man urkalkar ett preparat krävs det att det är mycket väl fixerat. Det bästa fixermedlet för ett preparat som ska urkalkas är formaldehyd.

34
Q

Exempel på olika urkalkningsmedel

A
  1. Syror (HCl, HNO3, myrsyra)
  2. EDTA (etylen-diamin-tetra-acetic acid)
  3. Vissa fixeringsblandningar (Bouin, SUSA)

Morfologiska metoder (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions