Föreläsning 1 - perspektiv på sociala problem Flashcards
1
Q
Vad är ett socialt problem? Det finns två ansatser
A
- Det är individuella avvikelser från det “normala”
- Hur samhällsstrukturer formar sociala problem
2
Q
När blir ett problem ett socialt problem?
A
- Antalet. Är det 10 personer som har problem eller 10 000
- Ökning. har det skett en markant ökning av problemet
- Risk
- Samhällets ansvar. En människa måste först tillskrivas ett problem innan man kan få hjälp.
- Karaktärsegenskaper och beteenden. Om människor har normbrytande beteenden så kan det klassas som sociala problem
- Symptom på andra problem. Finns det strukturella förändringar som orsakar dessa sociala problem.
- Konsekvens av andra problem
- Brister i samhället. Olika politiska problem som kanske har missat nya grupper av människor med problem.
3
Q
Vad menas med konsensusperspektivet?
A
- När uppfattningen är att grunden för samhällsbildning är gemensamma värderingar hos medborgarna.
4
Q
Vad innebär konfliktperspektivet?
A
- Man menar att sociala system utvecklas genom motsättningar och gruppintressen som är oförenliga
5
Q
På vilka olika nivåer kan teorier och perspektiv ge förklaringar?
A
- Individnivå
- Gruppnivå
- Samhällsnivå
6
Q
Vilka är tre positioner inom socialt arbete enligt Payne?
A
- Terapeutisk reflexiv position. Individen ska genom hjälpande relationer reflektera kognitivt och förändra sig. Lite mer djupare insikter om sig själv jämfört med den individuellt reformerande positionen
- Individuellt reformerande. Individer ska förändra sig själva genom tex casework metoder såsom lösningsorienterad metod. Dessa förändringar är mer praktiska än i den terapeutiskt reflexiva positionen, det handlar mer om att ex lära sig skriva CV kurser, individen ska se sina förmågor och tränas till att “passa” in i samhället
- Samhällsomvandling. Handlar om att ex anta ett boendeperspektiv, prata med människor som bor i “marginaliserade” områden om vad det är de vill ha i sitt område., Kan ex vara fler lekplatser, fritidsgårdar, mer levande centrum osv.
7
Q
Vilka tre teoretiska nivåer brukar man prata om?
A
- Övergripande synsätt på verkligheten (ontologi). Det objektivistiska eller det konstruktivistiska perspektivet? Ett övergripande synsätt på verkligheten leder till olika teorier inom forskning och inom praktiskt socialt arbete
- Sociologiska, psykologiska eller socialpsykologiska teorier inom forskningen.
- När teorier används inom det praktiska sociala arbetet
8
Q
Vad innebär teorier?
A
- Att man kan konstruerar en ram där sociala företeelser kan förstås och forskningsresultat kan tolkas.
- Olika slags teorier behövs för att bedriva och förstå socialt arbete och sociala problem. Sociala problem finns alltid i brytpunkten mellan individ och samhälle.
- Inom socialt arbete är det viktigt att ha flera olika teorier för att få en bredare bild av ett socialt problem
9
Q
Vad kan forskning ge upphov till inom socialt arbete?
A
- Sociala fakta. Beskrivningar på problematik som finns. Ex “såhär många arbetslösa finns det i landet”
- Modeller för att beskriva och förstå empirisk data. Här är statistiken viktig att ha tillgång till ett förstadie.
- Förklara fenomen. Vad betyder tex gängkriminalitet? Vilka sociala ingångar finns det för att förstå varför unga män i marginaliserade områden skapar gäng? En förklaring på problemet skulle kunna vara att dessa individer saknar en sociala trygghet.
10
Q
Kännetecken för en teori
A
- Akademisk. teorin blir en förklaring av observerade oregelbundenheter
- Ett verktyg att organisera tänkandet. Jmf med hur Freud kom fram till sina slutsatser om människan.
- Teorin är mer generell än en enskild förklaring
- Utgör en ram där sociala företeelser kan förstås och forskningsresultat tolkas.
- Teorin föregår den praktiska forskningen (främst kvantitativ)
- Följden av den praktiska forskningen (främst kvalitativ). Det är oftare så att kvalitativa studier genererar teori, men det måste inte vara så.
11
Q
Vilka olika typer av teorier finns?
A
- Förklarande teorier (orsak och verkan). Ex hur det idag är vedertaget att rökning orsakar cancer.
- Betydelseskapande teorier. Där syftet är att ge en bild av vad ett fenomen har för betydelse för människor i samhället.
- Förståelseteorier. Hur man ska förstå saker i sitt sammanhang, i sin helhet (hermeneutiskt inriktade teorier).
12
Q
Hur kan man förklara ett perspektiv?
A
- Ur vilken synvinkel ett visst fenomen ska betraktas och studeras.
- Beroende på vilket perspektiv som väljs så kan en situation se olika ut. Man blir färgad av sitt perspektiv
- Ett visst teoretiskt perspektiv definierar utgångspunkten för forskaren och sätter därmed ramarna för vad som bör och kan studeras
13
Q
Vad betyder diskurs?
A
- handlar om något som kan sägas, vem som får säga det och varifrån det sägs. När diskurser i den sociala verkligheten skapas så skapas ett specifikt språk för att beskriva verkligheten. Tex så kan man inte se Hamas som både frihetskämpar och terrorister, för det är två olika diskurser som krockar med varandra.
- Det handlar om varje epoks sätt att skapa perspektiv och åstadkomma verklighetsbeskrivningar.
- Samlade föreställningar som uttryck inom olika kunskapsområden
14
Q
Vad är social exklusion?
A
- När en individ blir exkluderad om hen är geografiskt bosatt i ett samhälle
- När hen inte kan delta i medborgarnas normala verksamhet i samhället.
- Detta förutsatt att hen skulle vilja delta
15
Q
Vad innebär social rättvisa?
A
- Ett fullvärdigt deltagande för alla grupper i ett samhälle som är utformat för att möta deras behov. Social rättvisa innefattar en vision av samhället där fördelningen av resurser är rättvis och där alla medlemmar är psykiskt och fysiskt delaktiga
