Föreläsning 1 Flashcards
Vad är vetenskaplig metod?
Det handlar om att använda speciella tekniker, designer för att undersöka, förstå, predicera och eventuellt kontrollera vår verklighet.
Hur gör vi en studie? Hur är den designad?
Vad gör vi med resultatet?
Det är alltså alla egenskaper i en undersökning, för att få fram trovärdig information med syfte att hjälpa organisationer, människor och samhällen att fatta bra beslut (som främjar människors välmående).
- Generera forskningsidéer
Var kommer de ifrån?
- Personlig erfarenhet
- Tidigare forskning och teori
- Verkliga-livet problem
- Samla bakgrundsinformation
Kolla litteraturen finns det någon som redan besvarat vår fråga?
Få tips om vad andra undersökt i tidigare forskning
Finns brister som vi kan åtgärda?
- Skapa frågeställning/hypotes
Skapa en mer precis hypotes eller frågeställning
Konkretisera den
Vilka variabler vill vi undersöka?
- Planera och genomföra studien
Designa den
Samla information
Psykologiska teorier ska återspegla existerande samband i
verkligheten, så då borde vi undersöka verkligheten
- Analysera data och dra slutsatser
Olika typer av dataanalys
- Kvalitativ
- Kvantitativ
Vad betyder detta? Vilka slutsatser kan vi dra av våra fynd?
Vad betyder det för allmänheten?
- Rapportera Fynd
Vilka fynd har vi?
Sprida informationen
- Forskningsartiklar
- Beslutsfattare
- Meta analyser, reviewartiklar
- Myndighetsrapporter
- Media
- Bygga kunskap och teorier
Teori
En uppsättning formaliserade påståenden som anger hur och varför variabler är relaterade (mm)
* Organiserar kunskap
* Förklarar fenomen
* Tillåter förutsägelser
Empiri –> Slutledning –> Teori –> Slutledning
Definiera och mäta variabler (konstrukt (planera och genomföra studie)
Konseptuella definitioner
Tydliggöra ett konstrukt genom att ange nödvändiga och tillräckliga villkor för att ha vissa värden på konstruktet
Operationella definitioner
Tydliggöra ett konstrukt genom att specificera procedurer för att mäta eller manipulera konstruktet
Forskningens mål (generera forskningsidéer)
Tillämpad forskning/grundforskning
Beskrivning: Undersöka vilka TKB människor och samband mellan TKB
Förklaring: Hitta orsakerna till TKB - varför har vissa människor vissa TKB
Prediktion: Förutsäga vissa TKB utifrån relevant info
Kontroll?: Påverka vissa TKB för at främja människors välbefinnande
Hypotetiskt kontsrukt (planera och genomföra studie)
En egenskap som vi inte kan observera direkt men som vi härleder information om utifrån mätbara beteenden och andra responser.
Dessa konstrukt behöver definieras och vi måste hitta sätta att mäta de relevanta konstrukten
Klassisk testteori
M = aY + bF
Y = det konstrukt vi vill mäta
F = slumpmässiga fel
M = Den metod vi använder för att mäta konstruktet
Reliabilitet
Att mätningarna påverkas lite av slumpmässiga fel
Konstruktvaliditet
Att vi mäter det konstrukt vi har tänkt att mäta
Korrelationella studier (planera och genomföra studie)
- Mäter två eller fler variabler utan att manipulera dem
- Undersöker samband mellan dessa variabler (om de är statistiskt relaterade)
- ex. vissa TKB mot andra TKB eller miljöfaktorer vs TKB ex. välbefinnande mot hur mycket man tränar i veckan
Korrelationella studier, användnignsområde (planera och genomföra studie)
Prediktion
- en korrelationell studie visar bara samband mellan X och Y
- men det är det enda som behövs för att gissa Y från X
Ibland testa orsakssamband
- alternativa orsaksmodeller kan ibland uteslutas utifrån annan kunskap
- ett antagande om orsakssamband kan falsifieras om det inte finns en korrelation
Systematisk empiri (planera och genomföra studie)
Att systematiskt samla in och utvärdera empirisk data för att få svar på frågeställningar och testa hypoteser
Istället för enbart…
- Auktoriet = en person med auktoritet kan upplevas som pålitlig men vi måste komma ihåg att vad de säger fortfarande måste vara uppbackat av empiri. Vi kan inte lita på dem bara för att de är auktoritära
- Logiskt tänkande = reflekterar inte verkligheten utan bygger på antaganden. Inte säkert att omständigheterna är korrekta eller att antagandena är sanna
- Personlig empirism = “lekmannaforskare”, samlar in information i vår vardag och drar slutsatser av det
Test-retest
En grupp försökspersoner gör samma test vid två olika tidpunkter. Om värdera vid tidpunkt 1 korrelerar starkt med värdena vid tidpunkt 2 finns test-retest reliabilitet.
Två fundamentalt distinkta typer av studier
Beskrivande studier
- Syftar till att beskriva TKB och undersöka samband mellan TKB och andra faktorer
- Undersöker vilka variabler som är relevanta, och/eller mäter variabler utan att manipulera dem
- ex. kvalitativa och korrelationella studier
Experimentella studier
- Syftar till att hitta orsaksförklaringar till TKB
- Manipulerar oberoende variabler för att se om det påverkar beroende variabler
- ex. experiment och kvasiexperiment
Vetenskapliga metodens steg
- Generera forskningsidéer
- Samla bakgrundsinfo
- Skapa frågeställning/hypotes
- Planera och genomföra studie
- Analysera data och dra slutsatser
- Rapportera fynd
- Bygga kunskap och teorier
Intern validitet
Om värdena från olika frågor i ett test är starkt korrelerade med varandra så finns intern validitet (Cronbach’s alfa)
Interbedömarreliabilitet
Två bedömare (ex observatörer) skattar en variabel oberoende av varandra. Om deras bedömningar korrelerar starkt är interbedömarreliabiliteten hög
Ökar när
* Tydliga operationella definitioner (ex. instruktioner för hur kodnindsschema ska se ut)
* Övning (ex. öva tillsammans för att se var det brister)
* Feedback (ex. ge varandra feedback)
Konstruktvaliditet
Att vi mäter det konstrukt vi har tänkt mäta.
Finns fyra stycken:
Innehållsvaliditet
Kriterievaliditet
Konvergentvaliditet
Diskriminerande validitet
Innehållsvaliditet
Om innehållet i ett test motsvarar innehållet i definitionen av det konstrukt vi vill mäta. Om ja, finns hög innehållsvaliditet.
Kriterievaliditet
Om vi gör ett test (M) som ska mäta ett konstrukt (Y) kan vi också mäta på ett kriterium (K) som på teoretiska grunder kan antas indikera konstruktet (Y). Om värdena på M korrelerar starkt med K har M kriterievaliditet.
Det handlar om hur väl ett test (M) korrelerar med en extern variabel (K) som avser mäta samma variabel som vi (Y). Om M och K korrelerar starkt kan vi anta att M har kriterievaliditet
Konvergent validitet
Om vi gör ett test (M1) som ska mäta ett konstrukt (Y) kan vi göra ett annat test som också antas mäta Y (M2). Om värdena på M1 korrelerar starkt med värdena på M2 kan vi anta att M1 har hög konvergent validitet.
