Föreläsning 1 Flashcards
Två grundläggande kognitiva förmågor
- Visuella mentala bilder
- Språk
Visuella mentala bilder
Förmågan att visualisera objekt, scener eller händelser.
Specifikt fokus för visuella mentala bilder i kognitionspsykologi
Den visuella modaliteten (personligt omdöme/tolkning) med starka influenser av visuella attribut såsom form, perspektiv mm…
Vilka sinnen inkluderar mentala bilder?
Alla. Exempel: PTSD där även lukt och smak kan ge flashbacks som triggar panik/ångest och traumarespons.
Direkt perception
- Beroende av sensorisk input
- Verklighetstrogen
- Exogen (utomstående) stimulering
- Objektivt, vi alla ser likadant oavsett mentalt tillstånd.
Visuella mentala bilder i relation till direkt perception
- Intern representation av det yttre stimuli: starkt påverkat av inre tillstånd, tidigare händelser och upplevelser.
- Mindre verklighetstrogen
- Endogen (inre) stimulering
- Subjektiv: det är en intern inre process av perception.
Empiriskt stöd för visuella mentala bilder
- Perky (1910), studie
- Hjärnstudier
- Farahs (1985), studie
- Paivio (1963 och 1965), teori och minnestester
- Shepard och Metzler (1971), studie
- Kosslyn (1975), studie
- Lea (1975) och Kosslyn et al. (1978), studie
Perky (1910) – Studie
- “Föreställ dig ett objekt – banan – och beskriv den”, samtidigt så projecerades en mycket svag bild av en banan på en skärm framför dem.
- Beskrivningen för deltagarna matchade bilden.
- Alltså ett överlapp av våra perceptuella system och våra mentala bilder.
Hjärnstudier – mentala bilder
- Överlappning av aktivering, delar resurser men systemen används ej på exakt samma sätt.
- Skillnader i hjärnans bakre del.
- Visuell hjärnaktivitet vid visuella mentala bilder.
Du skulle kunna skada delar av hjärnan som förstör direkt perception men ej visuella mentala bilder (intern perception).
Vi har alltså gemensamma och delade mekanismer av direkt visuell perception och intern perception.
Farahs (1985) – Studie
- Deltagare visualiserar H eller T på en skärm. Sedan blinkar två rutor, en efter den andra, på samma skärm
- “Blinkade testbokstaven i första rutan eller i den andra rutan?”
- Bättre resultat om den mentala visuella bilden visades (alltså om man visualiserade sig ett H och sedan såg ett H)
Resultat: Koppling mellan perception och visuella mentala bilder.
Paivio (1963 och 1965) – Teori
Dual code theory: vi har verbala och visuella representationer
Paivio (1963 och 1965) – Minnestester
Abstrakta (verbala): exempelvis rättvisa eller sanning
Konkreta (visuella): exempelvis banan eller träd
Minnet var bättre för konkreta objekt.
Mentala bilder hjälper oss att resonera om vår omvärld på ett mer effektivt sätt.
Shepard och Metzler (1971) – studie
Mental rotation: förmågan att mentalt rotera 3D-objekt.
Tiden det tog för att göra den mentala rotationen stämde överens med faktiska rotationen – det finns alltså en tydlig visuell mentalisering med bilder hos deltagarna, inre perception av ett riktigt percept. Mentala bilder används alltså inte bara som passiva bilder.
Kosslyn (1975) – Studie
“Föreställ dig ett stort och ett litet objekt (djur) som interagerar med varandra.”
Små bilder: lång responstid, låg detaljrikedom. Exempelvis vid liten elefant och stor kanin så tar det längre tid med elefanten.
Slutsats: det finns alltså en komponent av rumslighet för visuella mentala bilder (inre perception).
Lea (1975) + Kosslyn et al. (1978) – Studie
Deltagare skulle tänka sig att de gick från punkt A till punkt B.
Restiden vad linjär funktion av avståndet.
Inlärning förkortade tiden.
Objekt på vägen förlängde tiden.
Slutsats: det finns alltså inte bara en rumslig aspekt av mental visualisering utan även en temporal.
