Fonetik: Koncept

Question 1

Vad är skillnaden mellan fonetik och fonologi?

Answer 1

Fonologi beskriver hur språkljuden fungerar systematiskt, och kan fokusera på ett specifikt språk. Determinerar vilka ljud som är fonem/morfem i ett språk, hur olika ljud relaterar till böjning.
Fonetik fokuserar däremot på de naturvetenskapliga aspekterna på språkljuden generellt: hur talsystemet producerar dem och hur vi uppfattar dem och de artikulatoriska och akustiska aspekterna av språkljud.

Question 2

Vilken är en av de mest essentiella skillnaderna mellan vuxna människor och barn/chimpanser som gör att de kan tala?

Answer 2

Positionen av Larynx är sänkt hos vuxna människor. I takt med att bebisar blir äldre sänks den, vilken ger en större munkavitet anpassat för att producera vokaler. Chimpanser har naturligt höga larynx livet ut.

Question 3

Hur går inandning till?

Answer 3

Lungorna utvidgas när diafragman sänks och de externa interkostalmusklerna lyfter bröstkorgen uppåt och utåt.

Question 4

Hur går passiv kontra aktiv utandning till?

Answer 4

Vid passiv utandning dras den utvidgade lungan och vävnaden ihop sig på grund av sin elasticitet. Vid aktiv utandning drar de interna interkostalmusklerna revbenen nedåt och inåt, och tränger igen bröstkorgen.

Question 5

Vad är skillnaden mellan livsandning och talandning?

Answer 5

Livsandingen tar hand om gasutbytet i lungorna, inandningen är aktiv och utandningen passiv. Vid talandning får utandningsluften stämläpparna att vibrera, och diafragma och de externa interkostalmusklerna bromsar luften för att den inte ska åka ut för fort. Sedan pressas luften ut aktivt (inte passivt, som vid talandning) med hjälp av utandningsmusklerna (interna interkostalmusklerna, raka och sneda bukmuskeln och breda ryggmuskeln.)

Question 6

Hur långa är stämläpparna hos en vuxen kvinna kontra man?

Answer 6

1,75-2,5cm vuxen
man. 1,25-1,75cm vuxen
kvinna.

Question 7

Hur sätts stämläpparna i vibration enligt den aerodynamisk-myoelastiska teorin?

Answer 7

Vibrationerna uppstår på mekanisk väg genom att:
1) Luft kommer underifrån mot stängda
stämläppar 2) Lufttrycket öppnar stämbanden 3) Lågt lufttryck under den luft som just
passerat får
stämbanden att stänga sig på grund av Bernoullieffekten och stämbandens elasticitet 4) Stämbanden stängs > Repeat 1)

Question 8

Vilken del av talapparaten är de supraglottala kaviteterna?

Answer 8

Talapparatens övre hålrum: svalget, munhålan och näshålan. Kan även kallas för ansatsröret/talröret.

Question 9

Vad är farynx?

Answer 9

Svalget.

Question 10

Vilka rörelsedimensioner har stämläpparna och hur påverkar detta talproduktionen?

Answer 10

De kan sträckas ut och spännas - detta påverkar vibrationsfrekvensen och reglerar grundtonen.
De kan föras ihop och dras isär - stämläpparna kan viberar om de är sammanförda, men inte om de är vitt isärdragna; läget efter denna dimension reglerar alltså främst den fonetiska dimensionen tonlös mot tonande

Question 11

Hur adduceras stämläpparna?

Answer 11

Stämläpparna adduceras av den laterala cricoarytenoid muskeln som sitter på höger och vänster sida av larynx. När den dras samman roterar vänster och höger kannbrosken och drar stämläpparnas båda fästen närmre till fonationsläge.

Question 12

Hur abduceras stämläpparna?

Answer 12

Den posteriora cricoarytenoidmuskeln får kannbroskens stämbandsfästen att rotera utåt så att stämläpparna dras isär.

Question 13

Vilken rörelsedimension av stämläpparna korrelerar med hög F0?

Answer 13

När man tänjer ut stämläpparna på längden blir de tunna och spända, de kommer då att vibrera snabbare och höja F0.

Question 14

Hur ser stämläpparna ut vid den modala fonationstypen?

Answer 14

Hela stämläpparna är nära adducerade för hög

vibration, hela stämläpparna sätts i vibration (Det “normala” läget).

Question 15

Hur ser stämläpparna ut vid den knarrande fonationstypen och hur märks knarr ut med IPA?

Answer 15

Stämläpparnas vibrationsyta görs kortare vid knarr jämfört med
modal fonation. Glottis bakre parti stängs vid knarr och endast det främre partiet adduceras så att det kan sättas i vibration. IPA symbolen för knarr är: V̰

Question 16

Hur ser stämläpparna ut vid viskande fonation (“luftstämma”) och hur märks viskande ut med IPA?

Answer 16

Stämläpparna är delvis adducerade, delvis öppna med en kvarstående öppning. IPA symbolen för viskning är: V̤

Question 17

Hur ser stämläpparna ut vid tonlös fonation och vilken typ av språkljud är aldrig tonlösa?

Answer 17

Stämläpparna är öppna och vokaler är aldrig tonlösa.

Question 18

Hur ser stämläpparna ut vid falsetto?

Answer 18

Stämläpparna tänjs ut på längden och förtunnas, vilket ger högre F0 än vid modal fonation.

Question 19

Vad är skillnaden i bildningssätt mellan vokaler och konsonanter?

Answer 19

Vid bildning av vokaler har luftströmmen fri passage genom svalg och mun utan trång passage som skapar brus, och vokaler är alltid tonande. Vid bildning av konsonanter är passagen avspärrad eller förträngd, och konsonanter kan antingen vara tonande eller tonlösa.

Question 20

Hur artikuleras vokaler?

Answer 20

Luft kommer upp från lungorna, den sätts i vibration och får ton i larynx och frekvenserna formas i näshålan/munhålan genom de tre dimensionerna hög/låg, främre-bakre och rundad-orundad.

Question 21

Har vokaler som uttalas med öppen mun lägre eller högre F1?

Answer 21

Öppna vokaler har lägre F1.

Question 22

Har vokaler som uttalas med sluten mun lägre eller högre F1?

Answer 22

Slutna vokaler har högre F1.

Question 23

Har vokaler med främre tungposition högre eller lägre F2?

Answer 23

Främre vokaler har har högre F2.

Question 24

Har vokaler med bakre tungposition högre eller lägre F2?

Answer 24

Bakre vokaler har lägre F2.

Question 25

Vad korrelerar F1, F2 och F3 till?

Answer 25

Formant 1, öppen-sluten. Formant 2, främre-bakre. Formant 3, orundad-rundad.

Question 26

Vad är en diftong?

Answer 26

En diftong innebär en glidning i klangfärgen, när ansatsrörets form ändras under loppet av uttalet av vokalen.

Question 27

Vad är den anatomiska skillnaden mellan uttal av orala kontra nasala vokaler?

Answer 27

Vid orala vokaler är velum höjt, och velofaryngala luftpassagen är stängd. Vid nasala vokaler är velum sänkt, och velofaryngala passagen är öppen.

Question 28

Vad innebär “kvantitetskontrast” i ett sammanhang där man beskriver de vokaler som finns i ett språk?

Answer 28

Tjeckiska är ett språk som har 10 vokaler. Men man kan också säga att det är ett språk som har 5 vokaler med en kvantitetskontrast, eftersom att det finns en uppsättning av 5 långa och 5 korresponderande korta vokaler.

Question 29

Vilken är svenskans vokalkvantitet?

Answer 29

Svenskan har 9 långa och 8 korta vokaler.

Question 30

Vad kännetecknar korta vokaler?

Answer 30

Korta vokaler är ’slappare’ med mindre avvikelser från neutralläget.

Question 31

Vad kännetecknar långa vokaler?

Answer 31

Långa vokaler är mer ’mera spända’ med större avvikelser från neutralläget

Question 32

Vad är artikulation?

Answer 32

Den position som exempelvis tunga och munhåla intar vid tal.

Question 33

Vad betyder uvula?

Answer 33

Tungspetsen

Question 34

Vad är artikulationssätt?

Answer 34

Det slags förträngning/typ av
artikulatoriskt hinder med
vilken konsonanter bildas.

Question 35

Vad är artikulationsställe?

Answer 35

Det ställe längs ansatsröret

där kontakt/förträngning bildas.

Question 36

Hur ser man skillnad på tonande och tonlösa klusiler i spektogram?

Answer 36

Tonande klusiler har en “voicingbar” (lite trycksvärta) längs ned vid F0.

Question 37

Vad är voice onset time (VOT)?

Answer 37

Den tid som passerar mellan släppet av en klusil och vibrationen av stämbanden.

Question 38

Hur kännetecknas nasala konsonanter på spektrogram?

Answer 38

Jämfört med vokaler har nasala konsonanter svaga formanter från luften som strömmar ut genom näsan.

Question 39

Hur skapas tremulanter?

Answer 39

Tremulanter skapas genom att man låter en del av munnen vibrera mot
en annan, till exempel tungan mot tandvallen.

Question 40

Vad är skillnaden mellan en trill och en tapp?

Answer 40

Vid en trill slås flera slag med tungan, vid en tapp involveras bara ett slag (exempel: amerikanskt uttal av city)

Question 41

Hur kännetecknas tremulanter i spektrogram?

Answer 41

En mycket kort avspärrning ger en kort vit (tyst) stapel i spektrogrammet, en stapel för en tap, flera för en trill.

Question 42

Hur bildas frikativor?

Answer 42

Frikativor bildas genom att luften tvingas passera en förträngning som ger friktion.

Question 43

Hur kännetecknas frikativor i spektogram, och hur kan man skilja på tonande och tonlösa frikativor samt bakre och främre frikativor?

Answer 43

Frikativor kännetecknas av brus. Tonande frikativor har brus i den övre delen, men svagare formanter i den nedre så pass att man kan se stämbandstonen (the voicing bar). Tonlösa frikativor har brus i den nedre delen och man kan inte se the voicing bar.
Ju längre bak i munnen man gör frikativan, desto längre ner går
brusdelen.

Question 44

Vad är en approximant och hur bildas de?

Answer 44

Approximanter är konsonanter som liknar vokaler. De ligger mellan frikativor och vokaler. De bildas genom en oral förträngning i munnen med en förträngning som inte är lika tät som hos frikativor. Förträngningen är slutnare än de mest slutna vokalerna, men öppnare en den mest öppna frikativan. (Ex: j)

Question 45

Vad kännetecknar approximanter i spektrogram?

Answer 45

Approximanter har spektrogram som liknar vokalernas, med tydliga formanter.

Question 46

Vad är en lateral?

Answer 46

En konsonant som “L” där luften släpps ut från båda sidorna av tungan.

Question 47

Vad är affrikator?

Answer 47

Affrikator är en kombination av klusil och frikativa, där man stänger av luftströmmen, och
har kvar en förträngning när man öppnar dem till skillnad från vanliga klusiler. Låter nästan som en klusil som följs av en
frikativa. (Ex: /tʃ/ som i ”church”, ”child”, ”ciao”; /dʒ/ som i ”joy”, ”judge”, ”giorno”)

Question 48

Hur ser affrikator ut på spektrogram?

Answer 48

Ocklusionsfasen är blank eller med bara stämbandston, följt av en frikativ fas med karakteristiskt brus.

Question 49

Vad är icke-pulmoniska konsonanter?

Answer 49

De är konsonanter där luftströmmen inte initieras från lungorna, utan luft stängs in, talorganen flyttas för att bilda ett över/under-tryck i den instängda luften,
som sedan släpps.

Question 50

Hur produceras ejektivor samt vad är deras IPA tecken?

Answer 50

Ejektivor produceras genom att det initialt finns en oral stängning och med glottis i stäng position, med luft innesluten däremellan i kaviteten. När larynx höjs, pressas luften uppåt och kaviteten blir mindre, följt av att den orala stängningen öppnas, följt av att glottis öppnas. IPA tecken: [t’] Larynx höjs

Question 51

Vad är implosivor och hur produceras dem?

Answer 51

Implosivor är en typ av konsonanter som används i främst afrikanska språk. Först är munnen stängd och glottis i fonationsläge. Glottis pressas ned och vibrerar, , munnen öppnas och luft rusar in och larynx återgår till normalläge. Larynx sänks

Question 52

Vad leder högt subglottalt tryck till vid fonation.

Answer 52

Högt subglottalt tryck leder till ökad amplitud i rösten.

Question 53

Hur går regleringen av det subglottala trycket till vid talanding?

Answer 53

Först bromsas utandingen med hjälp av inandingmusklerna diafragman och de externa interkostalerna, sedan drivs utandingen på med hjälp av de interna interkostalerna, raka och sneda bukmuskeln och breda ryggmuskeln för att hålla det subglottala trycket konstant under talsekvensen.

Question 54

Hur många gånger/sekund vibrerar stämläpparna för barn, män och kvinnor?

Answer 54

Ca 100-150 ggr/sek för män (i.o.m.
större stämläppar)
I Ca 250-300 ggr/sek för kvinnor
I Ca 450-500 ggr/sek för barn

Question 55

På vilket sätt filtreras ljudvågorna genom dess väg från luften, genom örat och till hjärnan?

Answer 55

Öronmusslans form förstärker ljud på vissa frekvenser, specifikt de förekommande i tal. I yttre hörselgången förstärks ljud mellan ca 2000-5500 hz (frekvenser förekommande i språkljud). Mellanörat efter trumhinnan förstärker de inkommande ljudvågorna - det tryck som leds in i innerörat är ca 22 gånger större än det som verkar på trumhinnan. Därefter översätts den mekaniska energin till elektriska impulser i innerörat.

Question 56

Vad innebär det att örats frekvensupplösning är tonotopiskt organiserad?

Answer 56

Det innebär att de frekvenser som kommer in i örat inte representeras skalenligt inne i örat - relationen mellan en signals frekvens och dess uppfattade tonhöjd är olinjär. Höga frekvenser kräver en större ändring i frekvens än låga frekvenser för att ändringen ska uppfattas.

Question 57

Vad är samspelet mellan uppfattad frekvens och ljudtrycksnivå?

Answer 57

Två ljud med samma ljudtryck men olika frekvens kan uppfattas som olika starka. Toner med frekvensen runt 1000 hz är hörbara vid 0 decibel - medan toner med frekvenser runt 100 hz är hörbara vid ca 40db. Språkljudens kritiska frekvenser ligger inom det intervall där hörseln är som skarpast.

Question 58

Vad innebär motorteorin?

Answer 58

Talsignalen är kontinuerlig, ändå så spelar segmentell struktur en roll i tolkningen av den. Enligt motorteorin är det inte ljuden i sig själva som tolkas utan de artikulatoriska gesterna och motorkommandona. Talperception handlar om att lyssnaren med hjälp av akustiska ‘cues’ bildar hypoteser om segmentstrukturen, och i sitt inre simulerar de bakomliggande artikulatoriska processerna, därefter jämför resultatet av simuleringen med den inkommande signalen.

Question 59

Vad innebär kategorisk perception?

Answer 59

Kategorisk perception innebär att även om det inte finns några akustiska kategorier i en serie av stimuli, så delar människor in dem i entydiga kategorier, som “ba”, “ga” eller “da”. Liknande stimuli märks det ingen skillnad mellan (olika stimuli som låter som ba), men lyssnare är känsligare för skillnader mellan stimuli som ligger nära kategorigränserna (stimuli som låter som ba, stimuli som börjar låta som ga). Detta antas enligt motorteorin vara för att det finns artikulatoriska diskontinuiteter mellan labial, dental och velar.

Question 60

Vad är sonoranta ljud?

Answer 60

I sonoranta ljud intar stämläpparna läge för fonation och utandingsluften möter inget hinder så kraftigt att fonation försvaras eller brus uppstår. Sonoranta ljud är vokaler, halvvokaler, likvidor och nasaler.

Question 61

Vad är obstruenta ljud?

Answer 61

Vid obstruenta ljud skapar det något form av hinder för luftpassagen, obstruenta ljud är klusiler, frikativor och affrikator.

Question 62

Vad betyder likvidor?

Answer 62

Likvidor är en typ av approximanter - mellanting mellan vokaler och konsonanter (l och r)

Question 63

Vad innebär sonoritetsprincipen?

Answer 63

Att de mest sonora (ljudstarka) segmenten i en sträng
med fonem bildar stavelsenkärnor. Om det finns fler konsonanter i stavelseansatsen, måste de komma i
en följd som uppvisar stigande sonoritet: knöl, tratt, snyt. Om det finns fler konsonanter i kodan, måste de komma i en följd som uppvisar fallande sonoritet: kallt, klämt, ark

Question 64

Vad är icke-pulmoniska konsonanter?

Answer 64

Luftströmmen initieras inte från lungorna, utan luft stängs in, talorganen flyttas för att bilda ett över/under-tryck i den instängda luften,
som sedan släpps
Ejektivor: Klusil där glottis stängs och sedan höjs
Implosivor: Klusil där glottis stängs och sedan sänks
Klickljud: Klusil där luft utifrån sugs in