Fonetik - allmänt från PP osv Flashcards

1
Q

Hur räknar man ut frekvens?

A

1 sekund / periodtiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur är deltonernas förhållande till grundtonen?

A

De är hela multiplar av grundtonen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är skillnaden mellan ett spektrum och ett spektogram?

A

Ett spektrum har en amplitud-axis och en frekvens-axis, men ingen tidsaxis. Ett spektogram visar utom frekvens och amplitud även tid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är skillnaden mellan smalbandsspektogram och bredbandsspektogram?

A

På smalbandssp.g syns deltonerner och man kan mäta F0. På bredbandssp.g kan man mäta förändring i resonans över tid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad visar spektrum av icke-periodiska ljud?

A

En vågform som inte upprepas och en slumpmässig amplitud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad visas vid en fourieranalys av vitt brus, brunt/rosa brus och blå/lila brus?

A

Vitt brus har ett platt spektrum med samma amplitud på alla frekvenser. Brunt/rosa brus har en sjunkande amplitud med ökad frekvens, Blå/Lila en stigande amplitud med ökad frekvens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är transienta ljud?

A

Transienta ljud är rassel/små explosioner som orsakar en plötslig tryckfluktuation som ej bibehålls eller repeteras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför har transienta ljud exaktare resultat vid fourieranalys?

A

För att hela tidsperioden ryms då det rör sig om en enstaka akustisk händelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är en fas hos talvågen och hur bestämmer man hur 2 sinusvågor skiljer sig gällande fas?

A

Fasen är vågformens timing relativt en referenspunkt. För att jämföra två sinusvågor tittar man på vilken punkt den första vågen 1 befinner sig när våg 2 är vid 0.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur många steg är det mellan varje fas hos talvågen?

A

45 grader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Enligt vilka tre aspekter definieras en sinusvåg?

A

Frekvens, Amplitud och Fas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad gör ett lågpassfilter kontra ett högpassfilter?

A

Lågpassfilter tar med lågfrekventa komponenter och blockerar högfrekventa, tvärt om för högpassfilter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är ett Bandpassfilter och hur räknar man ut bandbredden?

A

Bandpassfilter är en kombination av låg och högpassfilter. Den har två cut-off frekvenser. Dess center frequency är mellan dessa två CF frekvenser. Man räknar ut bandbredden genom att mäta avståndet mellan CF:na 3 decibel under peaken av center frequency.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför har bandpassfilter kjolar?

A

Filter kan inte helt stänga ute intervall med perfekt precision utan släpper in en del komponenter utanför det, frekvens intervallet hos filtret utgör inte en “stenhård” linje.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad säger kvantalteorin?

A

Kvantalteorin säger att det finns ett icke-linjärt förhållande mellan artikulation och akustik. Ett linjärt förhållande = en förändring av artikulationställe av en viss grad innebär en akustisk förändring av samma grad. Men vissa förändringar av art. st ger stor akustisk effekt, andra förändringar mindre. Detta innebär att det finns vissa naturliga ljudklasser, där vissa språkljud låter olika och därför enkelt används som fonem, och där andra språkljud låter lika och därför mer sällan används som betydelseskiljande. (Glottisöppning - en viss cm öppning av glottis innebär inte alltid en likvärdig akustisk förändring för alla steg av öppningsgrad)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en tillräcklig samplingfrekvens, och vilken samplingfrekvens krävs för tal och CD samt varför?

A

En tillräckligt S.F är åtminstone 2 sampel per period. En våg på 100 hz har en S . F på 200 hz . För att spela in tal krävs en S. F på 20 000 Hz eftersom vi inte hör frekvenser över 10 000 Hz. CD spelare har en S. F på 44 000 hz, eftersom det finns högre frekvenskomponenter i musik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är Nyqvist frequency?

A

Nyqvist frequency är hälften av samplingfrekvensen. En samplingsfrekvens på 20 000 Hz ger en NQ-frekvens på 10 000 Hz (=den högsta frekvensen som samplingfrekvensen kan fånga)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innebär aliasing?

A

Aliasing är när man har en för låg samplingfrekvens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är amplitudkvantifiering?

A

När man förvandlar en kontinuerlig signal till en diskret, “plockar” man ett antal punkter för att representera olika steg av amplitud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur många bits används/räcker för amplitudkvantifiering i tal och i CD-spelare?

A

8-bits och 16-bits.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är konsekvensen av för låg amplitudkvantifiering och vad är clipping?

A

Kvantifieringsbrus - hoppen mellan punkterna i den diskreta representationen skapar brus runt amplitud 0.
Clipping - när input amplituden överskrider omfånget som kan representeras av datorn, så klipps vågtoppar och dalar av vilket orsakar transienter i signalen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är avgörande för att framåtmaskering ska äga rum och vad är det för något?

A

Framåtmaskering är när ett ljud maskerar ett annat ljud som kommer max 25 ms innan ljudet som ska maskeras, en förutsättning för detta är att maskeringsljudet måste matcha det andras frekvens och vara lite högre i db.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är avgörande för att bakåtmaskering ska äga rum?

A

Att den maskerande efterkommande tonen kommer max 10 ms efteråt (och att den är högre db och matchar frekvensmässigt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är frekvensmaskering och vad är avgörande för att det ska äga rum?

A

Att maskeringen är tillräckligt hög, samt så maskerar låga toner enklast höga toner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur uppstår en stående våg i ett slutet rör?

A

Om perioden av ljudvågen är 2ggr, 1/2 eller 2/3 av rörets längd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur uppstår en stående våg i ett slutet-öppet rör?

A

Om perioden av ljudvågen 4 ggr, 3/4 eller 4/5 rörets längd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur modelleras öppna orundade vokaler?

A

De modelleras som två rör öppna i ena änden, där det andra röret är vidare och representerar läpparna. Man räknar på resonanserna för bakre och främre kavitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är skillnaden mellan resonanser och formanter?

A

Resonanser räknar man på i ett rör för sig (ex, bakre och främre kavitet). Formanter blir lägst - högsta resonansen hos två sammanlagda rör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur modelleras slutna bakre orundade vokaler?

A

Tungan delar upp talröret i två kaviteter med en förträngning däremellan. Den främre kaviteten är ett stängt öppet rör, den bakre ett slutet rör. Utöver detta måste Helmholtzresonansen tas i åtanke, vilken orsakar de dova tonerna.

30
Q

Vad är Helmholtzresonans?

A

Storleksförhållandet mellan en stor volym bakom en förträngning och den mindre volymen i förträngningen resulterar i ett dovt visselljud.

31
Q

Vad är orden för en lugn kontra forsande partikelströmning?

A

Laminär strömning (lugn) Turbulent strömning (kaotiska virvlar)

32
Q

Vad avgör om ett luftflöde blir laminärt eller turbulent?

A

Förhållandet mellan volymhastighet och luftkanalens diameter (100cm^3 genom 10 mm^2 = turbulent, genom 20 mm^2 = laminärt; 15 mm^2 = halvturbulent.

33
Q

Vad bestämmer frikativans ljudstyrka? Ge exempel på mjuka, medelmjuka och hårda frikativor.

A

Volymhastighet och hur förträngningen görs. h = mjuk, f = medelmjuk (mjuka svagt lutande hinder), hård = s (hårda branta hinder)

34
Q

Vad bestämmer frikativans frekvens?

A

Längden på den främre kaviteten - lång = låg frekventa ljud resonerar, kort = högfrekventa ljud resonerar

35
Q

Har falska stämbanden med fonation att göra?

A

I samband med knarr kan det förekomma att äkta stämläppar har kontakt med falska stämläppar.

36
Q

Beskriv fonationstypen viskning

A

Vid viskning förs stämbanden isär så pass långt fonation ej uppstår. Glottis är ganska öppen och ger upphov till turbulens.

37
Q

Beskriv läckande röst

A

Vid läckande röst uppnår stämbanden viss stämbandston. Broskdelen är dock öppen där en konstant luftström läcker ut, medan membrandelen vibrerar. [..]

38
Q

Beskriv knarrande röst

A

Broskdelen och membrandelen är sammanförda, membrandelen vibrerar medan broskdelen är stängd, stämbanden görs så korta och slappa som möjligt. [~]

39
Q

Beskriv pressad röst

A

Pressad röst är konfigurerad som modal röst men adduktion och spänningen är kraftigare.

40
Q

Beskriv falsett

A

Stämläpparna tänjs ut och förtunnas

41
Q

Fäster i ringbrosket och sköldbroskets nedre horn, reglerar F0 genom att töja stämbanden, lateral rotation

A

Cricothyroid m.

42
Q

Öppnar glottis, fäst i kannbrosken och ringbrosket

A

Posterior cricoarytenoid m.

43
Q

Stänger broskdelen av glottis, förutsättning för stämbandston

A

Interarytenoid

44
Q

Stänger glottis medialt, förutsättning för stämbandston

A

Laterala cricoarytenoid m.

45
Q

Stänger membrandelen av glottis, förutsättning för stämbandston

A

Laterala thyroarytenoid m.

46
Q

Munnens ringmuskler (rundning)

A

Orbicularis oris

47
Q

Rör tungan uppåt och sträcker fram tungan [i]

A

Genioglossus

48
Q

Höjer och drar tillbaka tungan [u]

A

Styloglossus

49
Q

Drar tungan nedåt och bakåt

A

Hyoglossus

50
Q

Munnens spridningsmuskel, gör munnen vidare (när man ler, visslar, suger)

A

Buccinator

51
Q

Vad heter det när man talar på utandning?

A

Eggressiv utandning (Pulmonisk tryckinitiering)

52
Q

Vad heter det när man talar på inanding?

A

Ingressiv inandning (Pulmonisk suginitiering)

53
Q

Vad är talets 3 funktionella komponenter?

A

Initiering (aktivitet som sätter igång luftström/skapar tryckskillnader), artikulation och fonation.

54
Q

Vilka är olika initieringssätt finns det?

A
Pulmonisk tryck/sug initiering
Glottal tryckinitiering (ejektivor, hissar upp larynx), Glottal suginitiering (injektivor, hissar ned larynx
Velum och tunga - klickljud.
55
Q

Vad är inandningsmuskulaturen kontra utandningmuskulaturen?

A

Inandning: Diafragma, Externa interkostalerna.
Utandning: Interna interkostalerna, Raka och sneda bukmuskeln, breda ryggmuskeln.

56
Q

Vad innebär att det vid utandning finns en residualmängd?

A

Att det efter utandning kvarstår luft (hos män ca 2 L)

57
Q

Vad är vitalkapacitet och total lungkapacitet?

A

Skillnaden mellan lungornas fulla kapacitet och residualen är vitalkapacitet, total lungkapacitet är vitalkapacitet + residual.

58
Q

Förklara hur Bernoulli-effekten får stämläpparna att öppnas och stängas.

A

Stämbanden sugs ihop när luft rusar genom glottis, vilket orsakar en plötsligt lufttryckssänkning (pga elasticiteten och Bernoullieffekten) . Därefter kommer ett ökat subglottalt tryck tvinga igenom stämbanden och öppna dem igen.

59
Q

Vad innebär vertikal och horisontell fasskillnad?

A

Stämbandens kants rörelse nerifrån och uppåt = vertikal fasskillnad
Glottis öppnas först baktill och frammåt, stängs framtill och går bakåt = Horisontell fasskillnad

60
Q

Kan aryglottisvecken vara del av fonation?

A

Ja, de kan på låga frekvenser samoscillera för en brummande effekt i sångteknik kallad growling.

61
Q

Beskriv Cricothyroidmuskelns fäste och funktion

A

Cricothyroidmuskeln fäster mellan sköldbrosk och ringbrosk och spänner stämbanden för att reglera f0

62
Q

Beskriv posterior cricoarytenoidmuskelns fäste och funktion

A

Öppnar stämbanden, fäster i kannbroskens muskelutskott och går bakåt till ringbrosket

63
Q

Namnge glottisstängarna, dess fäste och specifika funktion

A

Interarytenoid = stänger broskdelen baktill, fäster mellan kannbrosken bakom glottis
L. Cricoarytenoid = stänger medialt, fäster i kannbroskens muskelutskott och löper framåt till sidan på ringbrosket
L. thyroarytenoid m = stänger membrandel framtill, löper parallelt med stämläppskanten.

64
Q

Vilka dimensioner i konfigurering av munnen korresponderar F1, F2 och F3 med gällande vokaler?

A
F1 = hög/låg frekvens; öppen/sluten
F2 = hög/låg frekvens; främre/bakre
F3 = hög/låg frekvens; orundad/rundad
65
Q

Vad är vanligt för vokaler i “vokalrymden”?

A

Främre orundade vokaler och bakre rundade vokaler

66
Q

Hur avviker turkiskan från många av världens språks “vokalrymd”?

A

I turkiskan finns det främre rundade vokaler och orundade bakre vokaler.

67
Q

Hur är munnens kavitet konfigurerad vid nasaler?

A

Velum är sänkt och den velofaryngala luftpassagen är öppen.

68
Q

Vilket vokalsystem är vanligast?

A

5-vokalsystem (i, e, a, o, u)

69
Q

När det gäller vokalsystem som är utökade - vilken dimension “läggs det oftast till” variationer av vokaler?

A

I dimensionen öppen - sluten som korrelerar med F1

70
Q

Ge ett exempel på ett 3, 7 och 9 - vokalsystem

A
3 = arabiska
7 = italienska
9 = svenska
71
Q

Vilka är de vanligaste vokalerna i världens språk?

A

Hörnvokalerna i, a, o

72
Q

Hur förklarar kvantalteorin vs adaptiv dispersion att hörnvokalerna är vanligast?

A

Enligt kvantalteorin beror det på att vissa artikulationer har akustiska egenskaper som göra att en liten artikulatorisk förändring ger större akustisk effekt, medan vissa artikulära förändringar ger liten effekt, därför väljer man oftare språkljud som tillåter ett slappt uttal. (applicerbar på vokaler + konsonanter)
Enligt adaptiv dispersion tänker man att /a/ /i/ och /o/ är vanligast för att lyssnaren enklast kan särskilja mellan dessa maximalt olika vokaler.