Fonem Flashcards

1
Q

Bokstavsnamn

A

Vad bokstäverna heter i alfabetet( kan bestå av ett eller flera fonem/ljud, å heter å men m äm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Bokstavsljud

A

Hur bokstäverna låter, vissa har flera olika ljud som u dom kan heta uuuu eller öh som i tuff

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Automatiserad avkodning

A

När avkodningen av orden och texten går av sig självt, ingen tankekraft ligger på den utan kraften kan gå till förståelsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Fonem

A

Betydelseskiljande ljudenhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Fonologi

A

Läran om hur talspråkliga ljud används och deras funktion. Läran om språkljud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Fonetik

A

Läran om hur talljuden bildas i mun, svalg, näsa och strupe och hur de uppfattas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Fonologisk medvetenhet

A

Att vara medveten om språkets formsida, att kunna höra hur ord låter, om de är korta, långa och att ex kunna rimma, manipulera eller leka med språket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Grafem

A

Bokstav, hur den ser ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Morfem

A

Minsta betydelsebärande enhet, ex sol-ar-na

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Morfologisk medvetenhet

A

Att förstå hur orden är uppbyggda, bl.a. Grundord, ändelser. Avkodningsstrategier och läsförståelse underlättas av morfologisk medvetenhet och även stavning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Syntax

A

Mening

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Syntaktisk medvetenhet

A

Medveten om hur meningar är uppbyggda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Logografisk helordsläsning

A

När man läser orden som bilder, skyltar. Barnet har ingen kunskap om alfabetet utan ser ordet som en bild

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ortografisk helordsläsning

A

Läsaren känner igen vissa återkommande delar av ord, eller enklare ord. Läsaren behöver inte ljuda fram dem utan känner igen genom att bara titta på dem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ljuda/ljusning

A

Att säga bokstavsljuden tillsammans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Läsriktning

A

Den riktning vi läser, vi läser från vä-hö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Utljudning

A

Att lyssna ut vilka ljud som finns i ett ord, nödvändigt för att kunna skriva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ihopljudning

A

Att ljuda ihop ett antal ljud till ett ord

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ljudmetod

A

Metod som utgår från ljuden och bokstäverna, som börjar i delarna och går till helheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Phonics

A

Fonem-grafem-korrespondens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Helordsmetod

A

Läsinlärni gsmetod som bygger på att eleven lär sig känna igen hela ord eller delar av ord

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Whole language

A

Kallas också helspråksmetod och är en metod som utgår från hela språket och orden i ett meningsfullt sammanhang. Från helhet till delar, en analytisk metod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Från delar till helhet

A

Läsinlärning som börjar med bokstäver och ljud för att sedan bygga ihop till ord och meningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Från helhet till delar

A

Läsinlärning som börjar i hela språket, meningar och ord för att sedan jobba med ljud och bokstäver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Lässtrategi
Allmänt för olika sätt att läsa för att koda av och förstå texten
26
Avkodningsstrategi
Olika sätt, strategier att lista ut ord
27
Läsförståelsestrategier
Olika sätt, strategier att förstå innehållet i en text
28
Metaspråkig förmåga metaspråkig kompetens
När man kan uppmärksamma, resonera , tala och tänka om hela språket och språkliga fenomen
29
Metakognitiv kompetens
När man kan resonera, tala och tänka om hur man tänker
30
Ljudenlig stavning
Ord som stavas som det låter, sol
31
Ljudstridig stavning
Ord som inte stavas som det låter, gick
32
Pseudoläsning
Den tidigaste läsningen " förläsning" barnet, omgivningen snarare än texten
33
Prefix
Förstavelse som o i otydlig
34
Suffix, ändelse
Ändelser, -en, are,de,ning
35
Knäcka koden
När eleven förstått hur ljud och bokstav hänger ihop och kan koppla ljud till bokstav och läsa ihop till ett ord som de förstår
36
Helspråksmetod
Metod som utgår från hela språket för att sedan gå in på meningar, ord,delar av ord och ljud, kallas oxå för whole language, en analytisk metod
37
Omkodare
När man ljudet ut för att skriva
38
Avkoda
När man tex ljudarbetet bokstavsljuden eller använder andra strategier för att läsa
39
Ljud och bokstavsbaserad metod
En metod som precis som det låter utgår från delarna dvs bokstäverna, se oxå Ljudmetod och syntetisk metod
40
Balanserad metod
En metod som kombinerar syntetiska och analytiska metoder
41
Ordbild
Ord som eleverna känner igen som en bild, nyttiga ordbilder för nybörjaren är, en, ett, och,sa, vi, jag, han, hon, den, det
42
Frekventa ord
Ord som förekommer ofta
43
Ljudanalys
Att i ett ord lyssna ut vilket ljud som kommer först sist osv
44
Ljudsyntes
Att läsa ihop bokstäver/ ljud till ett ord
45
Läsprocess
Läaprocessen består av ordavkodning, identifiering av ord, tolkning av texten, förståelse . Vissa tycker att den går från delar till helhet, andra tycker att den går från helhet till selar
46
Läsmetoden
Olika sätt att undervisa i läsning. Olika grundsyn har lett till utveckling av ett antal olika läsmetoden
47
Semantisk medvetenhet
Medvetenhet omvald ord betyder
48
Språklig medvetenhet
Att barn är språkligt medvetna innebär att de kan fokusera på språkets form i stället för språkets innehåll. Det finns flera olika områden inom språklig medvetenhet. Dit räknas: Fonologisk medvetenhet, morfologisk medvetenhet, syntaktisk medvetenhet, semantisk medvetenhet och pragmatisk medvetenhet
49
Pragmatisk medvetenhet
Språkanvändning. Medveten om hur språket används i olika situationer
50
Intonation
Ett begrepp för hur tonhöjd och betoning använda i talspråket. Det hör skillnad på en fråga eller ett påstående
51
Prosodi
Språkmelodi, vår förmåga att kunna variera talet med hjälp av intonation, melodi, styrka och ironi
52
Kognitiva färdigheter
Tankemässiga färdigheter
53
Pirls
Progress in international Reading literacy stift
54
Pisa
Programme for international student assessorns
55
Nonsensord
Ord som inte betyder någonting
56
Elevnära
Elevnära texter är texter som eleverna har erfarenhet av och möts av på fritiden i hemmet ich i skolan
57
Kronologisk
Något som är ordnat i tidsordning
58
Frekvent
Vanligt förekommande, tätt
59
Sakprosatext
Texter som beskriver sakförhållanden eller informerar
60
Synonymer
Ord som har samma eller liknande betydelse
61
Homonym
Ord som stavas och uttalas lika men som betyder olika saker som ren och ren
62
Homograf
Ord som stavas lika men uttalad olika och har oftast olika betydelse som banan och banan
63
Metafor
Innebär stt ett begrepp byta ut mot ett bildligt begrepp som liknar ursprungsbegreppet, du är en stjärna, livet är en resa
64
Interpunktion
Att sätta ut skiljetecken i en text för att göra den förståelig och tydlig
65
Språkets formsida
Den del av språket som handlar om fonem, bokstäver, ljud, ordstam, ordlösas, uttal osv
66
Berättande text
Påhittad eller verklighetsbaserad text som berättar hur något har varit eller vad som hänt någonstans
67
Språkliga normer
Ungefärliga språkliga regler
68
Att göra inferenser
Att läsa mellan raderna och dra slutsatser, att kombinera information från olika ställen i texten för att skapa förståelse
69
Kontex
Sammanhang, omständigheter, omgivning