Foder

Question 1

Beståndsdelar?

Answer 1

Kolhydrater bryts ned till glukos. Fetter bryts ned i triglycerider. Protein bryts ned i aminosyror.

Question 2

Mikrobiell fermentation:

Answer 2

Bildar flyktiga fettsyror (VFA) såsom acetat, propionat och butyrat.

Question 3

Acetat:

Answer 3

Används direkt som energi. Används för att producera fettsyror i fettvävnad och juver.

Question 4

Butyrat:

Answer 4

Används direkt som energi.

Question 5

Propionat:

Answer 5

Omvandlas till glukos i levern.

Question 6

Triglycerider:

Answer 6

Fettsyror som kombineras med glycerol i fettvävnad och lagras. För att producera glycerol krävs
glukos. Glukos kan användas för att producera fett i fettvävnad, men ej hos idisslare.

Question 7

Glukos:

Answer 7

Absorberas framför allt hos enkelmagade djur. Idisslare och djur som uteslutande äter animalisk
föda har ett mindre glukosupptag. Upptaget glukos går sedan till levern och omvandlas till
glykogen eller triglycerider. Energin kan sedan lagras i fettvävnad eller i muskler (glykogen).

Question 8

Aminosyror:

Answer 8

Lagras i muskler som protein. I levern bryts protein ned till urea och ketosyror eller glukos. Blir
glukos genom

Question 9

Grovfoder:

Answer 9

Har ett högt fiberinnehåll. Ges framför allt till djur som är utvecklade för att huvudsakligen äta
växtbaserat foder. Allätare och köttätare intar en mindre mängd grovfoder. Består av gräs, halm,
hö, lös, blad, ensilage, majsensilage, rotfrukter, långstråigt ensilage o.s.v.

Question 10

Vallfoder:

Answer 10

Underkategori till grovfoder. Är framför allt gräs och baljväxter som skördas gröna, ej fröna.
Skördas vid olika tidpunkter efter näringsinnehållet. Näringsinnehållet är som högst vid tidig
skörd. Cellväggen är då inte hård och fibrerna är tillgängliga. Proteinhalten är oftast hög. Längre
moget gräs har en lägre smältbarhet. Dessutom fås en större mängd foder vid senare skörd.

Question 11

Kraftfoder:

Answer 11

Bidrar framför allt med stärkelse i växtfoderstater. Består ofta av vete, råg, rågvete, drank,
sojamjöl, linfrö och majs.

Question 12

Concentrate:

Answer 12

Foder som kompletteras med spannmål för att få färdigt foder med rätt sammansättning.

Question 13

Proteinfodermedel:

Answer 13

Innehåller sojamjöl, rapsmjöl, åkerböna och drank.

Question 14

Fettfodermedel:

Answer 14

Består av foderfett och rapsfrön.

Question 15

Sockerfodermedel:

Answer 15

Består av melass och rotfrukter.

Question 16

Energi i form av stärkelse:

Answer 16

Spannmål och biprodukter.

Question 17

Energi i form av lättlösliga fibrer, socker och fett:

Answer 17

Lättlösliga fibrer är sockerbetsbiprodukter.

Question 18

Havre:

Answer 18

Har skal på kärnor. Har en högre fiberhalt än vete. Har en högre fetthalt än de andra
spannmålsslagen och därför lite andra egenskaper i foderstater. Biprodukterna i spannmål
används som foder.

Question 19

Korn:

Answer 19

Har skal på kärnor. Har en högre fiberhalt än vete. Biprodukterna i spannmål används som foder.

Question 20

Vete:

Answer 20

Bara frövitan används till vetemjöl. Vetekli blir kvar, utanpå vetekornen. Används som bas för
etanolproduktion. Stärkelsen används. Kvar blir drank som består av protein och fiberdelar, inte
särskilt mycket stärkelse.

Question 21

Rapsfrö:

Answer 21

Innehåller en stor andel fett. Detta extraheras då man pressar ut det. Det som blir kvar är
rapskaka som har ett högre proteininnehåll än rapsfrö. Fettet i detta kan extraheras ytterligare
med hjälp av organiska lösningsmedel. Kvar blir då rapsmjöl som har en ännu lägre fetthalt och
högre proteinhalt.

Question 22

Sojamjöl:

Answer 22

Fett extraheras från soja likt med raps. Har en hög proteinkvalité som kan värmebehandlas.
Detta ökar andelen av protein som kan passera våmmen utan att brytas ned. Blir då soypass.

Question 23

Betfiber:

Answer 23

Kvar i sockerbetan när allt socker är urlakat. Består av lättsmälta fibrer och pektin som utgör ett
bra energifodermedel. Ofta blandas betfibern med melass som en del av sockerrafinneringen.
Blir då betfor som kan vara pelleterat eller snitslat.

Question 24

Åkerböna:

Answer 24

Balgjväxter som är kvävefixerande. Innehåller ene del stärkelse.

Question 25

Hö:

Answer 25

Torkat gräs. Utgörs av vallfoder, d.v.s. grovfoder som som skördas på vall med gräs eller baljväxter.

Question 26

Lusern:

Answer 26

Har ett högt proteininnehåll. Kan vara malet eller pelleterat.

Question 27

Halm:

Answer 27

Grovfoder som ej är vallfoder. Strån från spannmålsodling. Har en hög andel cellulosa och låg smältbarhet p.g.a. mycket lignin.

Question 28

Fodefett:

Answer 28

Palmfett, fast i rumstemperatur.

Question 29

Foder:

Answer 29

Produceras på samma sätt som vi producerar mat. Åkermark eller djur som produceras av foder som produceras på åkermark.

Question 30

Bi- eller restprodukter:

Answer 30

En form av konkurrens mellan människor och djur men också ett sätt att utnyttja de produkter som vi får i så hög grad som möjligt. Djur kan utnyttja det som blir kvar som foder. Detta foder har då inte kostat något mer i miljöpåverkan och bidrar till att hålla nere priset då någon betalar för restprodukter i viss utsträckning. Tillgång på restprodukter beror delvis på politiska beslut (t.ex. drank som kan utnyttjas som etanol i viss utsträckning).

Question 31

Miljö:

Answer 31

Foderstatens kväve- och fosforinnehåll optimeras för att sänka djurens miljöpåverkan så mycket som möjligt. Gödsel från djur används på åkermark. Dock är djurproduktion koncentrerad till vissa områden vilket skapar en stor rick för för mycket gödsel och näringsläckage. Skapar en övergödningspotential och miljöpåverkan. Restprodukter delas mellan huvudprodukt och restprodukt.

Question 32

Fytat:

Answer 32

Fytinsyra binder till fosfor i spannmål och baljväxter. Dessa bindningar kan inte brytas med däggdjursenzymer vilket skapar problem för bl.a. grisar och fjäderfä. De får då en högre fosfornivå i foderstaten då inte allt kan utnyttjas. Man kan även tillsätta exogent fytas som finns i växter för att fermentera fodret. Mikroorganismer i fodret kan kan bryta fytatbindningar och frigöra fosfor. Detta är inte ett särskilt stort problem för idisslare.

Question 33

Tanniner:

Answer 33

Binder proteiner och kan försvåra smältbarheten av proteiner. Detta leder till att mer kväve fås ut med träcken, vilket kan leda till övergödning. Detta finns t.ex. i blad hos olika växter. Hos idisslare kan det vara fördelaktigt att ge tanniner då det är antiparasitära ämnen som gör proteinet mer våmstabilt så det kan passera som bypass-protein. Växtförädling sänker tannin-halten i fodet, vilket är fördelaktigt för enkelmagade djur.

Question 34

Proteasinhibitorer:

Answer 34

Binder enzym som ha med proteinnedbrytning att göra. Effekt av dessa försämras vid upphettning.

Question 35

Giftiga växter:

Answer 35

Smakar generellt illa. Kan dock skapa problem när djur går på bete där betet är begränsat, och de tvingas äta de giftiga växterna.

Question 36

Mögelgifter:

Answer 36

Kan komma från lagring eller fält.

Question 37

Människoskapande gifter:

Answer 37

PCB. Dioxiner är en grupp med gifter som oftast hittas i högre hlater i ägg från ekologisk produktion. Detta beror på att fiskmjöl används i sådan produktion.

Question 38

Torrsubstans:

Answer 38

Används framför allt i fodermedel där vattenhlt kan variera vid ensilerat eller fryst foder, inte torkat foder. Vattenhalt varierar mycket hos vallfoder. Beräknas som 1 - andelen vatten i %.

Question 39

Smältbarhet:

Answer 39

Andelen konsumerat foder som inte avges som träck. (Konsumerad torrsubstans - torrsubstans i träck)/konsumerad torrsubstans. Anger som procent eller andel.

Question 40

Sann smältbarhet:

Answer 40

Korrigering av smältbarhet för endogena förluster. (Intag - (Träck - endogena förluster))/Intag. Alltid = eller högre än sken smältbarhet. För substanser som ej finns i celler eller enzymer, kommer ingen stärkelse i träcken vara kroppsegen.