Flodkulturerna, instuderingsfrågor Flashcards
Förklara begreppet civilisation.
En civilisation är ett organiserat samhälle som kan bara bli kallat en civilisation om de följer vissa grejer. Dessa grejer är:
- Dem måste bo på ett avgränsat område.
- Detta område ska innehålla en eller flera städer.
- Det ska finnas ett centraliserat styre, det vill säga alla vet vem som styr.
- Det finns gemensamma lagar
- Det finns ett gemensamt språk och skriftspråk
- Det finns gemensamt försvar och armé
- Det finns en samhällshierki, d.v.s en indelning av befolkningen i samhällsklasser
Ungefär när bildades världens första civilisationer, och varför bildades de?
Mesopotamien bildades ca. 3000 f.Kr, Egypten bildades ca 5000 f.Kr, Induskulturen bildades ca. 2600 f.Kr och Kina bildades ca. 6000 f.Kr. Människorna förr kunde inte riktigt bo på en specifik plats, vi flyttade runt hela tiden på grund av att vi behövde jaga efter vår mat. Men sedan på upptäckte vi jordbruk och då ändrades det helt, man kunde bo på en specifik plats och ha ett hem. Men för att odla behövde man rätt utrustning d.v.s vatten och ett bra klimat. Då började alla flytta till floder för att floderna var väldigt viktiga till att konstbevattna. Till slut samlades så många människor vid floder så det bildades civilisationer rund dem. Då bildades flodkulturerna.
Vad kallades världens första civilisationer, och vid vilka floder låg de?
Värdens första civilisationer var:
- Mesopotamien vid floderna Eufrat och Tigris
- vid floden Indus
- Egypten vid floden Nilen
- Kina vid floden Huang-He (gula floden)
Varför bildades de alla vid floder?
Floderna var väldigt viktiga till överlevnad. Floderna gav dricksvatten, tillgång till fiske, konstbevattning och transportmöjligheter. Om man inte levde nära tillgång till en flod var det svårt att överleva, det var därför bildades de första civilisationerna vid floder.
Vilka olika folkslag levde vid olika tider i Mesopotamien?
Ca 4000 f.Kr kom människor till Mesopotamien. Det var folkslaget sumererna och de kallade sitt land för sumer. Det var sumererna som började odla och bygga kanaler och dammar. Sumerernas land erövrades av babylonierna och assyrierna ca 2000 f.Kr. Babylonierna härskade över södra delen av Mesopotamien och de kallade sitt land för Babylonien och assyrierna härskade över norra delen av Mesopotamien och de kallade sitt land för Assyrien.
sFörklara hur Mesopotamien styrde.
Det fanns många olika städer i Mesopotamien. Några städer är exempelvis Ur, Uruk, Babylon och Nineve. Dessa städer bildade en egen liten stat, en stadsstat. De byar och jordbruket som var runt omkring staden styrdes också av den staten. Dessa stadsstater styrdes av präster. Det var olika präster som styrde varje stat. Den som styrde alla stater var en s.k. prästkonung. Prästkonungen var högst i samhällshiarkin och präster var näst högst. Det var prästerna som samlade in skatterna.
Varför var Nilens översvämningar så viktiga för egyptierna?
Nilen som civilisationen Egypten låg bredvid svämmade över varje år. Den svämmade över varje år samma tid. Det gjorde så egypterna kunde beräkna vilken tid Nilen svämmade över varje år. Det kunde man inte med andra floder, exempelvis Eufrat och Tigris. När Nilen svämmade över förde vattnet med sig massa näringsrik jord som blandades med vattnet och bildades en slags gegga som la sig över åkrarna och hjälpte skörden. Bönderna byggde kanaler som ledde flodvattnet tillbaka till Nilen. Utan Nilens översvämningar så skulle man inte kunna skörda i Egypten. Med att Nilen svämmade över blev det stora skördar.
Ge exempel på och förklara varför religion var så viktig för egyptierna?
Religion är enormt viktig inom Egypten. Farao, den som styrde hela Egypten var solguden Re´s son. Därför var han gudomlig. Allt han sa skulle lydas. Farao var garantin att den världsordning som gudarna hade skapat skulle bestå. Farao hade all makt. Templen i Egypten var också enormt viktiga för samhället. Dessa tempel sköttes av prästerna. I templen så utbildades skrivare, det skrevs kontrakt och så vidare. Prästerna visste ´vad som pågick över hela landet, det fanns tempelnätverk över hela Egypten. Farao och prästerna är båda högt upp i samhällshiarkin, Farao är högt upp. Det visar också att religion var viktigt för samhället.
Vad var kastsystemet i Induskulturen, och på vilket sätt påverkade det samhället och människorna.
- Kaströrelsen i Induskulturen:
Präster Krigare Köpmän, bönder Och hantverkare Tjänare Kastlösa
I Induskulturen var kaströrelsen så här. Präster högst upp, sen kommer krigare, sedan köpmän, bönder och hantverkare, sen tjänare och sist kastlösa. I med att prästerna var högt upp i kaströrelsen visar det att religionen var viktig inom Induskulturen. Det visar också att flera styrde landet, det fanns inte bara en ledare. Präster både styrde och predikade. Att krigare var så högt upp var det antagligen mycket krig. Det fanns olika religösa regler för de olika klasserna. De kastlösa fick inte vara med i samhället. Dem tillhörde ingen kast, dem var kastlösa. Den största delen av Induskulturen var tjänare. I Induskulturen kan man inte ändra sin kast, man blev det sina föräldrar var och man fick bara umgås med andra som var samma kast som dem.
Vilka orsaker fanns till att civilisationen Kina tillkom?
I kina så var det väldigt bra odlingsmark vid gula floden. Det växte fram små bondbyar längs floden. Men det var ofta krig i Kina eftersom nomadfolket anföll norrifrån. Huang He svämmade också ofta över som skadade åkrar och byar. Krigen och översvämningarna gjorde det svårt att kina skulle vara en stor civilisation så då var det bara många små byar och inte en enda civilisation. Men en dag kom det en furste vid namn Qin Shi Huangdi och besegrade alla rivaler och gjorde så att kina blev en stor civilisation. Det var också han som byggde den kinesiska muren för att skydda riket för de som anfall norrifrån. Kina grundades ca. 256 f.Kr.
Varför var kejsaren Qin så viktig för samhällsutvecklingen i Kina?
Han hjälpte kineserna att bli en stor civilisation. Han döpte civilisationen till Kina. Det var också han som besegrade Kinas fiender och byggde olika stora byggnadsverk exempelvis den berömda kinesiska muren för att skydda de från dom. Kinesiska muren är det längsta byggverket i världen. Han byggde också olika kanaler för att göra handeln mer effektiv. Qin var den som gjorde så alla började prata mandarin i kina och det språket använder de även idag.
Nämn några av de städer som växte fram i de olika civilisationerna.
I Mesopotamien fans det många olika huvudstäder genom tiderna. Det var Ur, Uruk, Babylon och Nineve. I Egypten var huvudstaden Memfis och några andra städer var Giza och Tebe. I Induskulturen var stora städer Harappa och Mohenjo-Daro, men större delen av befolkningen bodde i mindre byar. I Kina var den enda riktigt stora staden Louyang.
Nämn några uppfinningar eller upptäckter som gjordes, eller kunskaper som utvecklades i de olika civilisationerna.
I Mesopotamien så uppfann tidigt skrift och räknekonst. Deras skrift var bildskrift så det var svårt att kunna alla olika bilder så få kunde skriva och läsa. De uppfann också kilskriften, då använde man sig också av bildskrift. Man uppfann också hjulet, konstbevattning och kalendern i Mesopotamien. Egypterna skapade en egen skrift, Hieroglyfer (betyder heliga tecken). Det är likt skriften i Mesopotamien, varje tecken står för ett ord. I Egypten utvecklade man också tidigt kunskaper om matematik, astrologi, medicin och teknik. I Induskulturen uppfann man vattenledningssystem och avloppssystem. De var först i världen med det. Kina gjorde många viktiga uppfinningar. Exempelvis kompassen, krut, porslin, måttsystem, papper och pengar.
Alla de fösta civilisationerna utvecklade skriftspråk. Vad känner vi till om de olika skriftspråken?
I Mesopotamien så använde man sig av bildskrift och runskrift. Det är när man använder sig av bilder för att skriva ett ord, exempelvis att en bild på ett äpple betydde äpple. Men då blev det så många bildskrifter så det var svårt att lära sig alla. I Egypten var det samma, de använde sig av bildskrift. Men deras bildskrift var hieroglyfer. Det var bara vissa personer som ansågs lämpliga men senare spreds skriftspråket till alla. När det vandrade in folket arierna i Induskulturen så tog de med sig sitt skriftspråk, sanskrit. Då började de använda det i Induskulturen. Innan Qin kom till Kina så fanns det andra skrifter men han brände och förbjöd alla andra skrifter och gjorde alla använda hans skrift, mandarin.
Jämnför de olika civilisationernas samhällshierarkier. Vad skiljer de åt, och vilka likheter kan man hitta mellan dem? Vad beror dessa likheter och skillnader på?
Samhällhierarkierna för flodkulturerna:
- Mesopotamien:
Prästkonung
Präster och krigare
Ämbetsmän och köpmän
Hantverkare och bönder
Slavar
- Egypten:
Farao
Präster och ämbetsmän
Skrivare
Hantverkare
Bönder
Slavar - Induskulturen:
Präster
Krigare
Köpmän,hantverkare och bönder
Tjänare
Kastlösa - Kina:
Kejsare
Mandariner
Jordägare
Livegna bönder
Slavar
Det som skiljer dem åt är hur de organiserade sig och vem som hade makten. Men det som är likt är att de alla hade en sorts pyramid-struktur, där några hade mer makt och pengar än andra. Dessa likheter och skillnader beror på hur varje samhälle utvecklades och vad de värderade. Till exempel, i forntida Egypten var religionen väldigt viktig, så prästerna hade mycket makt jämfört med i Kina var religionen inte lika viktig och det ser man i deras samhällshierarki. I Kina så hade de inga religiösa roller i samhällhierarkin. I Kina kunde man få olika uppgifter av mandarinernas dom exempelvis handelsmän eller hantverkare. I Induskulturen så kunde man byta roller, exempelvis om jag var en bonde så kunde jag byta till hantverkare. Men i Egypten så kunde man inte byta roll, man var det sina föräldrar var. Man ser att krigare var ganska högt upp i Mesopotamien och Induskulturen men i Kina och Egypten var det inga. Det visar att det var mycket mer krig i Mesopotamien och Induskulturen än i Kina och Egypten. Därför det inte var så mycket krig i Kina beror på att Kina byggde en stor mur för att sluta bli anfallna. I Kina och Egypten var det en enväldig ledare, farao och en kejsare. Men i Induskulturen och Mesopotamien var det flera som styrde civilisationerna. Det beror på att de delade in landet i stadsstater och det var olika personer som styrde varje stadsstat. I Kina var jordbruket uppdelat i två samhällsklasser jämfört med de andra civilisationerna.
