Flodkulturer Flashcards
När började människor bli bofasta?
Människor blev bofasta för ca 10 000 år sedan, eller 8 000 år f.v.t. Perioden när vi gick från att vara jägare och samlare till att bli jordbrukare kallas också för jordbruksrevolutionen eller den neolitiska revolutionen.
Vad betyder ordet kultur?
Ordet kultur kommer från latin och betyder “odling”. Man odlar intellektet med hjälp av exempelvis gemensamt språk, religion, lagar, konst och musik. Ordet kultur syftar på de gemensamma värderingar, normer, traditioner, språk och livsstilar som kännetecknar en grupp eller ett samhälle. Kultur formar hur människor interagerar med varandra och sin omgivning och kan variera stort mellan olika samhällen och över tid.
Vilka var de floder där flera högkulturer växte fram? I vilka områden ligger de?
Eufrat och Tigris ligger både vid nuvarande Syrien och Irak. Här växte Mesopotamien fram.
Indus är en flod som rinner mestadels genom Pakistan. Här växte Induscivilisationen fram.
Huang He (gula floden) rinner genom Kina. Här startade samhällen som senare kom att bli just Kina.
Nilen går genom nordöstra Afrika och har sitt delta i nuvarande Egypten. Runt floden växte civilisationen som idag är känd som forntida Egypten fram.
Vad kännetecknar en högkultur? Ge flera olika exempel.
Det som kännetecknar en högkultur är att människorna har tillgång till näringsrikt sötvatten. Vattnet möjliggör att odlingarna ger mycket mat. Det ger så mycket mat att alla inte behöver vara bönder för att överleva. Istället kan människor börja specialisera sig och jobba med andra yrken istället, som exempelvis hantverkare, präster och skrivare. De kan sedan ta hjälp av varandra för att få det de behöver genom handel eller utbyte av tjänster. Med olika yrken finns det också de som blir ledare, exempelvis en kung. I en högkultur finns det en centralmakt. En person eller grupp personer som samordnar allt som görs. Centralmakten kan t ex fördela resurser och arbetsinsatser så att de kommer dit de mest behövs. För att kunna göra dessa saker tas det också in skatt. När samhället växer är det också viktigt att ha gemensamma lagar och regler. En högkultur behöver ha någon form av regelverk för vad människor får och inte får göra.
Utöver ovanstående punkter har också en högkultur en gemensam kultur. Det kan innebära ett gemensamt språk, religion, konst, musik och traditioner.
Hur använde sig de gamla högkulturerna av floderna? Ge flera exempel.
Floderna användes till mycket. Det användes som en källa till mat i och med att man kunde fiska i floden. Eftersom floden består av sötvatten kunde den också användas som dricksvatten samt för att vattna grödor. Man grävde då diken och kanaler för att leda in vattnet närmare grödorna och på så vis kunde man kontrollera hur mycket vatten åkrarna fick. Floderna svämmade också över i perioden. Det gjorde att näringsrikt slam från flodbotten drogs upp och låg sedan kvar på marken efter att floden dragit sig tillbaka. Slammet fungerade utmärkt att odla i vilket människorna utnyttjade.
Vattnet fungerade också som den främsta transportleden och båtar var ett vanligt färdsätt. De användes för att transportera både människor och varor då detta var lättare att göra på vatten än på land. Varorna kunde sedan säljas på andra platser längs med floden.
Varför behövde inte alla invånare vara bönder i dessa samhällen?
Ett bra och effektivt jordbruk ledde till att det blev överskott. Det betydde att fler inte behövde ägna sig åt jordbruket för att få mat. De började istället specialisera sig inom olika yrken. De kunde sedan köpa maten de behövde för att överleva. Alla behövde inte vara bönder eftersom att den mat som odlades räckte till många fler än bara bondens egen familj.
Vad menar man med begrepp som samhällsgrupper eller sociala klasser?
När olika yrken växte fram bildades olika grupper i samhället. Beroende på yrke och tillgångar hade man olika hög status och inflytande i samhället. Högst upp fanns kungen, präster, markägare eller andra rika personer. Längst ner på samhällspyramiden fanns slavar och annat ofritt folk. Däremellan fanns allt från fria bönder till hantverkare och krigare.
Varför blev det allt viktigare att ha ett skriftspråk under denna period? Ge exempel.
De som styrde i städerna var dem som hade kontroll över produktion, religion och soldaterna. För att de ska kunna styra, organisera och ha kontroll behövdes ett skriftsystem. Det var först när de hade ett sånt som städerna kunde utvecklas till stora riken.
Skriftspråket behövdes även till handeln för att man skulle kunna markera det som köptes och såldes. Det behövdes för att skriva lagar, till kalendern och till administrationen. Man behövde till exempel skriva vem som bor var och vem som äger vad. Det fanns också ett behov av räkenskaper, då kom matematiken. Det första skriftspråket, kilskrift, utvecklades av sumererna ca 3200 f.v.t och skrevs in i mjuka lertavlor som sedan fick torka.
Vad innebär det att människor specialiserade sig?
Specialisering inom flodkulturer innebar att människor utvecklade specifika färdigheter och roller i samhället, vilket ledde till ökad effektivitet och produktion. Människor kunde specialisera sig inom jordbruk vilket innebar att de blev bra på att odla grödor och sköta boskap vilket skapade stabila livsmedelsreserver. Med överskott av mat kunde vissa bli hantverkare, till exempel smeder, keramiker och textilarbetare. Specialisering möjliggjorde handel med andra samhällen vilket ledde till kulturellt utbyte och ekonomisk tillväxt.
Sammanfattningsvis ledde specialiseringen i flodkulturer till mer avancerade och organiserade samhällen.
Ge några exempel på yrken som fanns i dessa samhällen.
I flodkulturer fanns en mängd olika yrken. De vanligaste var bonde, handelsmän, byggnadsarbetare, präster, administratörer, läkare, soldater, krukmakare, smeder och konstnärer. Dessa yrken bidrog till den sociala och ekonomiska strukturen i samhällena och möjliggjorde specialisering och en mer komplex samhällsorganisation.
Hur skiljer sig hieroglyfer (som användes tidigt i Egypten) och de kinesiska tecknen från vårt latinska alfabet?
Det latinska alfabetet består av bokstäver som representerar ljud. Det är fonetiskt. Hieroglyfer är en kombination av logogram (tecken som representerar ord eller idéer) och fonetiska tecken. Kinesiska tecken är logografiska tecken där varje tecken oftast representerar ett helt ord eller en idé snarare än ljud.
Både de kinesiska tecknen och hieroglyferna var baserade på bilder. Tecknen symboliserade de ord man skrev om. Dessa blev sedan hela ord eller stavelser som sattes ihop till meningar. Det latinska alfabetet är det vi använder idag och baserar sig istället på ljud. Varje bokstav symboliserar ett ljud som sedan sätts ihop till ord och meningar.
