fisilogi kap 3 Flashcards

1
Q

Vad är nervsystemets huvudsakliga funktion?

A

Nervsystemets huvudsakliga funktion är att möjliggöra kommunikation och koordinering i kroppen genom att ta emot, bearbeta och sända signaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka två huvuddelar består nervsystemet av?

A

Nervsystemet delas in i: Centrala nervsystemet (CNS): Hjärnan och ryggmärgen. Perifera nervsystemet (PNS): Sensoriska receptorer, nerver och ganglier utanför CNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kommunicerar det centrala och perifera nervsystemet med varandra?

A

PNS överför sensorisk information till CNS via afferenta signaler, medan CNS skickar motoriska kommandon (efferenta signaler) till PNS för att styra kroppens funktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur är nervsystemet vidare uppdelat utifrån funktion?

A

Det delas in i: Sensoriska (afferenta) divisionen – förmedlar information från sinnesorganen till CNS. Motoriska (efferenta) divisionen – skickar kommandon från CNS till muskler och körtlar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är skillnaden mellan somatiska och autonoma motoriska system?

A

Somatiska nervsystemet styr viljestyrda muskler (t.ex. skelettmuskler). Autonoma nervsystemet styr ofrivilliga processer (t.ex. hjärtrytm, andning, matsmältning) och delas in i sympatiska och parasympatiska system.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur fungerar sensoriska och motoriska signaler i reglering av blodtryck?

A

Baroreceptorer i karotissinus känner av blodtrycket och skickar signaler via kranialnerv IX till vasomotorcentrum i medulla, där jämförelse med ett referensvärde sker. Därefter reglerar det autonoma nervsystemet blodkärlens kontraktion eller dilatation för att stabilisera trycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är ryggmärgens funktion i nervsystemet?

A

Ryggmärgen fungerar som en kopplingsstation för nervsignaler och innehåller både sensoriska (afferenta) nerver som överför information från huden och organen, samt motoriska (efferenta) nerver som styr muskler och körtlar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur är ryggmärgen organiserad?

A

Den är segmenterad med 31 par spinalnerver där: Afferenta nerver går in via dorsalroten. Efferenta nerver går ut via ventralroten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är hjärnstammen och vilka delar ingår?

A

Hjärnstammen kopplar samman storhjärnan med ryggmärgen och fungerar som en central kommunikationsväg och består av: 1. Medulla oblongata – styr andning, blodtryck, sväljning samt vissa reflexer. 2. Pons – bidrar till balans, hållning och andningsreglering. 3. Mitthjärnan (mesencefalon) – ansvarar bland annat för ögonrörelser och bearbetning av syn- och hörselinformation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur är hjärnstammen involverad i sensoriska och motoriska funktioner?

A

Hjärnstammen innehåller kärnor för kranialnerver (III–XII) som tar emot sensoriska signaler och skickar ut motoriska signaler, samt fungerar som en passage för både sensoriska och motoriska banor mellan hjärnan och ryggmärgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är cerebellums (lillhjärnans) funktion?

A

Cerebellum koordinerar rörelser, planerar motoriska program och bidrar till balans samt ögonrörelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka funktioner har talamus och hypotalamus?

A

Talamus fungerar som en omkopplingsstation för sensoriska och motoriska signaler till hjärnbarken. Hypotalamus reglerar homeostatiska funktioner såsom temperatur, aptit, vätskebalans och hormonfrisättning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är storhjärnans (cerebrala hemisfärernas) roll?

A

Storhjärnan ansvarar för tankar, känslor, rörelser och inlärning, samt för att ta emot och bearbeta information från våra sinnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka huvudtyper av celler finns i nervsystemet?

A

De två huvudtyperna är: Neuroner – specialiserade på att ta emot och sända signaler. Gliaceller – stödjeceller som bland annat producerar myelin och hanterar skadade nervceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka delar består en neuron av?

A

En neuron består av: Cellkropp (soma) – innehåller kärnan och ansvarar för proteinsyntes. Dendriter – tar emot signaler från andra neuroner. Axon – leder signaler vidare. Presynaptiska terminaler – frisätter signalsubstanser vid synapser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilken funktion har myelin och vad är skillnaden mellan oligodendrocyter och Schwann-celler?

A

Myelin isolerar axoner och ökar nervimpulsernas hastighet; oligodendrocyter bildar myelin i CNS medan Schwann-celler gör det i PNS.

17
Q

Vilka olika typer av gliaceller finns och vad gör de?

A

De vanligaste typerna är: Astrocyter – förser neuroner med näring, reglerar jonbalansen och avlägsnar restprodukter. Oligodendrocyter – bildar myelin i CNS. Schwann-celler – bildar myelin i PNS. Mikroglia – fungerar som immunceller och städar bort skadad vävnad.

18
Q

Vilka grundläggande organisatoriska principer finns i sensoriska och motoriska system?

A

Dessa system kännetecknas av: Synaptiska reläer, Topografisk organisation (t.ex. somatotopiska kartor), Decussationer (korsningar), Neural kodning (överföring av information via frekvens och mönster av aktionspotentialer).

19
Q

Vad är en synaptisk relä och varför är den viktig?

A

En synaptisk relä är en omkopplingsstation där information från sensoriska eller motoriska nerver integreras, modifieras och skickas vidare till högre nivåer i CNS.

20
Q

Vad innebär topografisk organisation i nervsystemet?

A

Nervsystemet upprätthåller en neural karta där sensorisk och motorisk information är spatialt organiserad, exempelvis i somatotopiska, retinotopiska eller tonotopiska kartor.

21
Q

Vad är en decussation?

A

Decussation innebär att nervbanor korsar kroppens medellinje, vilket leder till att t.ex. vänster hjärnhalva styr höger kroppshalva och vice versa.

22
Q

Vad är lateral inhibition?

A

Lateral inhibition är en process där en aktiv sensorisk neuron hämmar sina grannar, vilket ökar kontrasten och förbättrar precisionen i sensorisk perception.

23
Q

Hur kodas information i sensoriska system?

A

Information kodas utifrån:
• Modalitet (typ av stimulus)
• Intensitet (styrkan på stimulus)
• Lokalisation (var stimulus inträffar)
• Varaktighet (hur länge stimulus varar)

24
Q

Vad är sensoriska system och vad är deras huvudsakliga funktion?

A

De tar emot information från omgivningen via specialiserade receptorer och omvandlar dessa signaler till nervimpulser som skickas till CNS för tolkning och respons.

25
Vilka är de huvudsakliga sensoriska systemen i kroppen?
Dessa inkluderar: • Somatosensoriska systemet (beröring, tryck, temperatur, smärta, proprioception) • Visuella systemet (syn) • Auditiva systemet (hörsel) • Vestibulära systemet (balans) • Olfaktoriska systemet (lukt) • Gustatoriska systemet (smak)
26
Vilka är de grundläggande stegen i överföringen av sensorisk information?
Stegen är: 1. Aktivering av sensoriska receptorer 2. Sensorisk transduktion (omvandling till elektriska signaler) 3. Överföring via första ordningens neuron 4. Omkoppling via andra ordningens neuron (ofta med korsning) 5. Bearbetning i talamus 6. Tolkning i sensoriska kortex
27
Vad är sensorisk transduktion och hur fungerar det?
Sensorisk transduktion är processen där ett yttre stimulus omvandlas till en elektrisk signal genom förändringar i cellens membranpotential.
28
Vad är en receptorpotential och hur skiljer den sig från en aktionspotential?
Receptorpotential är en graderad respons på stimulering som påverkar sannolikheten att en aktionspotential ska genereras, medan aktionspotentialen är en allt-eller-inget-reaktion.
29
Hur klassificeras sensoriska receptorer?
De klassificeras efter vilka stimuli de reagerar på: • Mekanoreceptorer • Fotoreceptorer • Kemoreceptorer • Termoreceptorer • Nociceptorer
30
Hur fungerar nociceptorer och vad är deras roll i smärtupplevelsen?
Nociceptorer aktiveras av smärtsamma stimuli (mekaniska, termiska, kemiska) och ger upphov till både snabb (Aδ-fibrer) och långsam (C-fibrer) smärta.