First week Flashcards
17 words that will be needed for the first 25 questions that are going to be answered during the week-end.
Lipider
Ett samlingsnamn för ämnen bestående av fetter och fettliknande ämnen. De är olösliga i vatten och har olika funktioner som är relaterade till interaktionen med vatten.
Kolhydrater
Kolhydrater är ett gemensamt namn för sockerarter, kostfiber och stärkelse. Det är en viktig källa för energi och är en huvudsaklig energisubstrat för västvärlden.
Proteiner (vad + uppbyggnad)
Proteiner är ett samlingsnamn för de vanligast förekommande makromolekylerna i en cell. De styr flödet av energi och materia i cellen (ex. på proteiner: enzymer, hormoner, transportmolekyler etc.). Deras primärstruktur består av en lång rad av aminosyror bundna till varandra genom kovalenta bindingar.
DNA (struktur och funktion)
I DNA finns cellens genetiska information lagrad. DNA är trådliknande makromolekyl som består av ett stort antal deoxyribonukleotider. Var och en av dessa består i sin tur av en bas, ett socker och en fosfatgrupp. Baserna heter tyamin, adenin, cytosin och guanin.
RNA (uppgift + olika typer av RNA)
RNA hjälper vid själva tillverkningen av de aminosyro-sekvenserna som en protein behöver, då DNA inte kan göra detta på egen hand. Det finns tre olika typer av RNA-molekyler. mRNA är avskriften av generna, tRNA används för att sätta ihop aminosyrorna till ett protein mha mRNA:et. (tRNA laddas med dens respektive aminosyra och överförs till ribosomen där den sätts ihop till ett fullt protein). rRNA kodas i mitokondriens DNA, och mha andra proteiner bygger upp ribosomen.
Katabolism
Nedbrytningen av komplexa föreningar till enkla molekyler, koldioxid och vatten, med avgivande av energi. Den är kovergent, där den börjar med ett antal stora föreningar och slutar med ett antal små produkter så som vatten, koldioxid och ammoniak. (sker under dagen)
Anabolism
Syntes av makromolekyler från enkla molekyler och kräver därmed energi. Den är divergent, då den börjar med enkla makromolekuler och slutar med aminosyror, glukos eller fettsyror. (sker under natten)
Homeostas
Homeostas är kroppens förmåga att hålla sig stabilt kring ett visst tillstånd trots förändringar i miljön.
Cellkärna (uppbyggnad)
Den största organellen av våra celler, som innehåller DNA och andra proteiner. Kärnan omsluts av två membran - inre och yttre - där det yttre membranet ligger i kontakt med det endoplasmatiska resiklet. Det yttre membranet består av kärnporer som byggs upp av speciella proteiner. Genom kärnporerna sker en aktiva transport av molekyler i båda riktningar. Vattenlösliga molekyler kan passera ut och in via diffusion, men större proteiner kräver aktiv och selektiv transport.
(Dessa kärnporer är fästa vid kärnfilamentet som täcker hela insidan av det inre kärnmembranet och ger kärnan dess form). Kärnan består för det mesta av kormatinet (komplex av DNA och proteiner, främst histoner (basiska proteiner)).
Ribosom
Proteinfabriken, där dess uppbyggnad domineras av rRNA-molekyler och hålls samman i ett komplixerat väcksystem. I ribosomen sker translationen, där mRNA:et translateras till proteiner med hjälp av tRNA som binder enstaka aminosyror till dess respektive bas.
rER (uppbyggnad och funktion)
Det endoplasmatiska retiklet är en direkt fortsättning på det yttre kärnmembranet.
(rough) ER består även av ribosomer som är budna till den membransida som vetter mot cytoplasman. Det är i dessa ribosomer som proteinsyntesen sker, där detta sker cotranslaationellt (proteiner peneterar ER-membranet medan de frf tillverkas). Proteinerna tas därefter till golgin med hjälp av transportvesikler. Om detta protein ska importeras till ER avgör en peptid som är fäst vid proteiner. Denna signalpeptid klyvs bort från proteiner sedan innan utlösningen.
Proteiner som ska användas i cytoplasman eller i kärnan syntiseras i ribosomer fria i cytoplasman. Det är typen av peptid som avgör om ribosomen ska fästas till ER eller som den ska förbli en fri ribosom i cytoplasman.
sER
(smooth) ER är inte associerad med ribosomerna, där det främst sker syntesen av fettsyror och fosfolipider. Syntesen av dessa molekyler sker på den cytoplasmatiska sidan av det endoplasmatiska reiklet med hjälp av membranbundna enzymer. De bildade fosfolipiderna förflyttar sig med hjälp av flippaser (då förflyttningen annars är energikrävande); resterande fosfolipider stannar vid utkanten av sER. Därmed blir det en asymmetrisk fördelning av fosfolipiderna i membranet. sER producerar även kolesterol. I sER sker även avgiftningsreaktioner därfettlösliga substanser omvandlas till vattenlösliga produkter som kan utsöndras i urinet.
Golgi
Består av ett antal membraninneslutna kaviteter som pressas ihop mot varandra i konvex-konkava strukturer. Den har en cis- och en tran-del. Cis- delen liknar det endoplasmatiska retiklet och trans-delen liknar plasmamembranet med en ökad mängd kolesterol och kolhydrater. Golgin är fortsättningen av sorteringsvägen för icke-cytoplasmatiska proteiner, där det även sker en posttranslationell modifiering av proteinerna. Efter detta skickas proteinerna antingen ut ur cellen, till lysosomen eller till plasmamembranet.
Mitokondrie
Powerhouse of the cell. Denns huvudsakliga uppgift är att producera energi och det är fyra olika processer som sker i organellen: cellandning, ATP-syntes, citronsyracykeln och oxidation av fettsyror. Cellandningen utgörs av ett systeem av elektronbärande proteiner, som lokaliseras i mitokondriens inremembran. Genom ATP-syntesen bildas ATP genom ADP under inverkan av enzymet ATP-syntetas, beläget i mitokondriens innermembran. ATP lämnar därefter mitokondrien och används för energikrävande processer i cellen. Citronsyracykeln börjar då glukos och fettsyror transporteras in i mitokondrien och bryts ned till acetyl-coenzym A. Därefter sker en oxidation av acetyl-coenzym A, mha enzymer i mitokondrien, som fortsatt leder till tillverkningen av NADPH och CO2 (dessa ämnen bildas mha O2 och H+-joner som finns i organellen)
Cellskelettet + Aktinfilament
Cytoskelettet består av ett komplext nätverk av proteiner, där det finns tre typer av strukturer som bygger upp cytoskelettet: aktinfilament, mikrotubul och intermediärfilament.
Aktinfilamentet är det vanligaste proteinet i eukaryota celler och bildar ett nätverk strax intill plasmamembranet och omringar cellen. Den består av två kedjor och aktinmolekyler i en helixstruktur. Aktinfilamentet i den eukaryota cellen används då cellen ska ändra form eller förflytta sig.
Mikrotubuli
Mikrotubuli befinner sig centralt kring cellkärnan och organiserar cytoskelletet vid celldelning och transporterar organeller och molekyler i cellen. Den är uppbyggd som en cylinder av proteinet tubulin, som i sin tur består av alfa- och beta-enheter i ett symmetriskt arrangemang som lätt kan polymeriseras och depolymeriseras. Den har en plusände riktad mot cytoplasman och en minusände mot centrosomen. Vid transporten av organeller och molekyler används kinesin och dynein. Kinesin rör sig mot plusänden och dynein mot minusänden. De har bägge globulära huvuden som fötter, som förflyttar sig med hjälp av ATP.
Intermediärt cellskelett
Intermediärtfilamentn är nätverk av proteinfibrer (fibrösa proteiner) som finns i cytoplasman och håller samman intillliggande celler. Dess funktion är att stärka cellen mot mekaniska påfrestningare. Den är förankrad till plasmamembranen och till desmosomer, som i sig hakar fast sig i andra celler. Det intermediärafilamentet finns särskilt rikligt i celler som är utsatta för mekanisk stress, t.ex. muskelceller, hudceller och tarmceller.
Cellmembran (uppbyggnad)
Membranet är tunna strukturer som kontrollerar vad som passerar in och ut ur cellen. Membranet är uppbyggt av fosfolipider i ett bimolekylärt skikt, där fosfolipidernas hydrofoba sida är riktad inåt mot membranet medan den hydrofila sidan är riktad utåt. Bundet mellan fosfolipidmembranstrukturen finns proteiner, kolhydrater och lipider. Vid membranet finns det perifera och integrala proeiner ankrade vid membranet, där de perifera proteinerna är löst ankrade medan de integrala proteinerna sitter hårt fast vid membranet. Över cellmembranet finns en potential eller laddningsskillnad som är viktig att kontrollera.
Kloroplast/Plastider
Plastider är endosymbionta organeller i växt- och algceller som bär ansvaret av fotosyntes och lagring av stärkelse. Kloroplastens primära uppgift är att utföra fotosyntes. I detta fall utför kloroplasten anabola reaktioner, då den omvandlar enkla ämnen till glukos och molekyler som NADPH och ATP. Kloroplaster genomgår även som sagt katabola reaktioner. Detta brukar främst ske vid åldring av en organism och även vid kloroplastnedbrytning.
