Finansmarknad och penningpolitik, Del 4

Question 1

finansmarknaden, eller kapitalmarknaden =

Answer 1

en gemensam benämning på de marknader där man kan köpa och sälja kapital, alltså finansiella instrument

Question 2

kan delas in i 3 olika marknader

Answer 2

aktiemarknad, penningmarknaden och obligationsmarknaden

Question 3

penningmarknaden =

Answer 3

• marknaden för kortfristiga skuldförbindelser, dvs. sådana skuldförbindelser vars lånetid är högst ett år
• de skuldförbindelser som köps och säljs på penningmarknaden kallas med ett gemensamt namn för penningmarknadsinstrument
• staten, kommunerna, banker och företag använder sig alla av penningmarknaden för sin kortfristiga upplåning

Question 4

aktiemarknaden =

Answer 4

• en marknad där man kan köpa och sälja aktier
• då ett företag går med vinst har aktieägarna rätt till en del av vinsten, dividend
• rätt hög risk, men också möjligheter till hög avkastning

Question 5

obligationsmarkanden =

Answer 5

• marknaden för långfristiga skuldförbindelser, lånetid över ett år
• låntagare på obligationsmarknaden är staten, kommunerna och större företag, mindre vanligt för bankerna
• skillnad jämfört med penningmarknaden: det minimibelopp som krävs för att placera pengar i ett obligationslån är betydligt mindre - hushåll deltar också därför
• till skillnad från de första penningsmarknadsinstrument är obligationerna räntebärande, dvs. man garanteras en viss procent per år på kapitalet

Question 6

gemensamt mellan alla finansiella instrument:

Answer 6

används för att överföra kapital från de hushåll, företag och banker som har ett överskott av kapital till dem som har underskott

Question 7

finansmarknadens funktion i samhällsekonomin

Answer 7

denna omfördelning av kapital (olika marknaderna)

→ effektivare användning av samhällsekonomins resurser

Question 8

likviditet =

Answer 8

avser hur lätt det är att omvandla en viss typ av tillgång, t.ex. aktier, obligationer, fastigheter, till kontanter. väldigt viktigt för en fungerande ekonomi och finansmarknaden gör så att de finansiella instrumenten blir likvida

för att ett finansiellt instrument ska vara attraktivt måste det ha hög likviditet och rimlig avkastning (som är större än inflationen)
utan likviditet, större risker

Question 9

de två faktorerna som samhällsekonomin bygger på

Answer 9

växelverkan mellan att spara och konsumera

- för att det ska löna sig att spara måste ersättningen vara minst lika hög som inflationen

Question 10

realränta =

Answer 10

nominella räntan minus inflation, en indikation huruvida det lönar sig att spara i ekonomin. Realränta räknas utgående från förändringen i den allmänna prisnivån mätt med konsumentprisindex

Question 11

orsaken till att spararna kräver en avkastning

Answer 11

det finns alltid en risk att spararen inte får tillbaka sina pengar och inflation

Question 12

förminskning av risk i aktieplacering

Answer 12

sprida ut aktieplaceringarna på flera olika företag

• placeringsfonderna
• blandfonder
• räntefonder

Question 13

placeringsfonder

Answer 13

samlar in kapital från ett större antal sparare och placerar sedan pengarna i flera olika företags aktier

Question 14

blandfonder

Answer 14

placerar en del av sitt kapital i aktier och en del i räntebärande instrument (obligationer och penningmarknadsinstrument)

Question 15

räntefonder

Answer 15

sysslar enbart med placeringar i räntebärande instrument

Question 16

agerandet vid nationell skuldkris

Answer 16

• landet får ordning på sin offentliga ekonomi (kan betyda att landet måste tillgripa åtstramningspolitik,vilket betyder statliga åtgärder som skär ner på storleken på den offentliga sektorn)
• be om ekonomiskt stöd utifrån (brukar ingripa hårda krav på finanspolitisk åtstramning. Internationella valutafonden är den institution som har huvudansvaret för att hjälpa länder i en skuldkris)
• strunta i att återbetala sina skulder till sina låntagare → kreditförluster (inverkar på ett lands kreditvärdighet, alltså en bedömning av ett lands förmåga att sköta återbetalningen av sin statsskuld. Enskilda länders kreditvärdighet bedöms kontinuerligt av ett antal så kallade ratinginstitut.)