Finansiella marknader och penningpolitik

Question 1

Vilka tre uppgifter har de finansiella marknaderna?

Answer 1

1. Marknads likviditet: se till att ägare av finasiella instrument kan sälja och köpa dem billigt och enkelt.
2. Information: sammanställa och förmedla information om utgivare av finansiella instrument i form av pris. Har ett företag bra utsikter är priset högt och vise versa.
3. Riskdelning: tillåta riskdelning genom att vi kan köpa och sälja risk.

Question 2

Vilka 4 saker kännetecknar en välfungerande finansiell marknad?

Answer 2

1. Låga transaktionskostnader.
2. Korrekt och tillgänglig information.
3. Låntagarnas löften är trovärdiga.
4. Långivare kan framtvinga återbetalning till en acceptabel kostnad.

Question 3

Vilka uppgifter har finansiella institutioner?

Answer 3

• Minska transaktionskostnader.
• Minska informationskostnader. (vilket dämpar informations asymmetrier).
• Tillse att resurser hamnar i sin mest produktiva användning.
• Ge sparare snabb åtkomst till sina medel.

Question 4

Vad är skillnaden mellan primär och sekundärmarknader?

Answer 4

Primärmarknaden är när företag ger ut obligationer eller aktier. De kan då erhålla medel från de som vill köpa.
Sekundärmarkanden är handel av redan existerande värdepapper och finns till för att personer ska kunna sälja sina aktier samt ge oss prissignaler.

Question 5

Vad är skillnaden mellan nominell och real ränta?

Answer 5

• Nominell ränta (i) uttrycks i aktuella kronvärden.
• Real ränta (r) är inflations justerad ränta.

Question 6

Vad innebär fisher ekvationen?

Answer 6

Att den nominella ränta som du accepterat måste vara baserad på förväntad inflation under den tid lånet gäller samt real räntan. Ju högre förväntad inflation, desto högre är den nominella räntan.

Question 7

Vad är skillnaden mellan obligation och företagscertifikat?

Answer 7

Obligation har längre löptid medan certifikat ges ut av företag för kortare lån. Om ett företag behöver likviditet under kort tid är därför certifikat ett bra alternativ.

Question 8

Vad är idiosynkratisk risk?

Answer 8

De som påverkar en eller ett mindre antal individer eller företag, men ingen annan.

Question 9

Vad är systematisk risk?

Answer 9

De som påverkar alla.

Question 10

Vad gäller kring hög risk och riskpremier?

Answer 10

Högre risk kräver högre riskpremie eftersom investerare kräver högre kompensation. Högre riskpremie innebär högre förväntad avkastning, riskpremie = förväntad avkastning – riskfri avkastning.

Question 11

Vilka 3 faktorer kan skifta utbudet av obligationer?

Answer 11

1. Förändringar i statens upplåning.
2. Förändringar av konjunkturen.
3. Förändrade inflationsförväntningar.

Question 12

Vilka 5 faktorer kan skifta efterfrågan av obligationer?

Answer 12

1. Välstånd.
2. Förändrade inflationsförväntningar.
3. Förändrade förväntningar om avkastning.
4. Förändrade förväntningar på räntor.
5. Förändrad risk relativt alternativen.
6. Förändringar i likviditet relativt alternativen.

Question 13

Obligationer har ofta kupongränta. Förklara sambandet mellan en obligations kupongränta, marknadsränta, pris och nominella värde.

Answer 13

När en kupongobligations kupongränta är densamma som marknadsräntan kommer priset/nuvärdet vara det samma som obligationens nominella värde. Blir räntan lägre än kupongräntan kommer priset att öka och vara högre än det nominella värdet. Blir räntan högre än kupongräntan kommer priset att sjunka och vara lägre än det nominella värdet.

Question 14

Vilka 3 risker finns med obligationer?

Answer 14

1. Kreditrisk:
   Utfärdaren kanske inte betalar i tid.
2. Inflationsrisk:
   Inflationen kanske blir högre än förväntat vilket reducerar din avkastning.
3. Ränterisk:
   Räntan kanske ökar mellan det att obligationen köpts och säljs vilket sänker obligationspriset.

Question 15

Vilket villkor gäller för att obligationer ska ligga på samma avkastningskurva?

Answer 15

För att ligga på samma avkastningskurva måste obligationerna ha samma risk.
Om avståndet ökar, har risken ökat och vi har då en osäkrare ekonomi i samhället. Har avståndet minskar är vi i säkrare tider

Question 16

Vad har ratings för betydelse för avkastningen?

Answer 16

Ju lägre rating desto mer risk. Ökad risk innebär minskad efterfrågan på obligationen. Investerar kräver kompensation för obligationer med hög risk i form av riskpremier, ju högre risk, desto högre riskpremie och desto högre avkastning.

Question 17

Vad säger förväntingshypotsen och likviditetspremie teorin?

Answer 17

• Förväntnings hypotesen: säger att långsiktiga räntor är genomsnittet av förväntade framtida kortsiktiga räntor.
• Likviditetspremie teorin: säger att långa räntor motsvarar genomsnittliga förväntade korta räntor plus en riskpremie som ökar med återstående löptid.
  Långsiktiga obligationer är osäkrare än kortsiktiga obligationer och risk påverkar avkastningskurvan att luta uppåt.

Question 18

Enligt likviditetspremie teori, kommer framtida ettårs räntor förväntas vara lägre eller högre än de enligt förväntningshypotesen?

Answer 18

Enligt likviditetspremie teorin är längre räntor genomsnittet av framtida ettårs räntor plus en riskpremie. Det betyder att framtida ettårs räntor förväntas vara lägre än enligt förväntningshypotesen.

Question 19

Vad betyder det när avkastningskurvan lutar nedåt?

Answer 19

När avkastningskurvan lutar nedåt innebär det att långa räntor är lägre än korta. Vi kan alltså förvänta oss kraftigt sjunkande korta räntor i framtiden enligt likviditetspremie teorin.

Question 20

Vad är termin för något?

Answer 20

Terminskontrakt är en överenskommelse att leverera exempelvis ett finansiellt instrument, en valuta eller en råvara till ett förutbestämt pris på ett bestämt datum.

Question 21

Vad är skillnaden mellan forward och future?

Answer 21

Ett forward contract, är skräddarsydd medan ett futures contract är standardiserad. Båda går under termin.

Question 22

Vad menas med en akties fundamentalvärde?

Answer 22

Fundamentalvärde är en akties nuvärde baserat på dess framtida förväntade avkastning. Alltså vad man anser att aktien är värd, uträknat från dividend och discount modellen.

Question 23

Vad finns det för svårigheter med att beräkna fundamentalvärdet på en aktie och hur skiljer det sig från obligationer?

Answer 23

Vi förväntar oss få utdelning men vi vet inte om vi får eller hur stor den blir. Vi vet inte heller vad vi får om vi säljer den. Med obligationer vet vi vad vi förväntas få då vi beräknar det på framtida kassaflöden och nuvärde.

Question 24

Varför är aktier riskabla?

Answer 24

Aktier är riskiga pga.:
* residual claimants (aktieägare får sin betalning sist)
* osäkerhet om utdelning
* obligationer betalas före utdelning.

Investeringar i aktier är dock bara riskfyllda på kort sikt.

Question 25

Hur kan risken förknippad med aktieägande reduceras?

Answer 25

För att minska risken med aktier kan investerare köpa aktier i flera olika bolag, diversifiera.

Question 26

Förklara vad som händer om valutakurserna är felsatta eller ränteparitetsvillkoret inte håller. Vad kallas fenomenet?

Answer 26

Om valutakursen mellan två länder inte stämmer överens med ländernas kurs gentemot ett tredje land, kommer det vara möjligt att göra riskfria vinster genom att växla valuta mellan de tre länderna. Den ökade efterfrågan på vissa valutor kommer att göra att den felaktiga kursen justeras till ett jämviktsläge. Det kallas arbitrage.

Question 27

Förklara vad ekvationen räntepartivillkoret betyder. Visa med ett enkelt exempel.

Answer 27

Ränteparitetsvillkoret innebär att skillnaden mellan räntor i två länder måste motsvaras av den förväntad framtida förändring av växelkursen mellan ländernas valutor.

Om växelkursen, angiven som utlandets valuta per inhemskvaluta, är 5 och räntan i hemlandet är 5% och i utlandet 4% betyder det att hemlandets valuta måste försvagas, depreciera. 0,05 = 0,04 − (∆ 𝐸𝑒/5)

Question 28

Vilka två typer av information asymmetrier har tagits upp?

Answer 28

1. Snedvridet urval: uppstår innan en transaktion görs. Långivare måste veta hur den ska kunna skilja bra kreditrisker från dåliga.
2. Moral hazard: uppstår efter en transaktion. Kommer låntagaren använd pengarna som tänkt?

Question 29

Varför blir det ibland bankrusningar och bankpanik?

Answer 29

Om ryktet går att en bank är insolvent kan det få folk att skynda för att ta ut sina pengar, bankrusning, vilket kan få en bank att faila. Det kan även eventuellt sprida sig till andra banker och skapa bankpanik.

Question 30

Förklara hur problem förknippade med informations asymmetri påverkar bankerna och gör att regelverket behövs.

Answer 30

Informations asymmetrier är anledningen att bankrusning på en ensam bank kan förvandlas till en bank panik som hotar hela det finansiella systemet. Vanliga människor kan inte se skillnad på bra eller dålig bank.

Question 31

Myndigheter har infört två säkerhetsnät för att förhindra bankrusningar, vilka?

Answer 31

För att undvika dessa problem har myndigheter gått in som sista utvägens långivare för att garantera att banker har likviditet att göra utbetalningar i ekonomiska nedgångar och minska risken för bankpanik. Myndigheter har även infört insättningsgaranti som garanterar insättningar upp till ett fastställt belopp.

Question 32

Förklara skillnaderna mellan mikrotillsyn och makrotillsyn när det kommer till risker.

Answer 32

Mikrotillsyn riktar in sig på den enskilda bankens risker. Makrotillsyn ser på systematiska risker. Är många banker exponerade mot samma risk och hur klarar bankerna som grupp en konjunkturnedgång.

Question 33

Varför har vi regleringar?

Answer 33

Det statliga skyddsnätet gör att bankerna har möjlighet att ta större risker. Stora banker kan känna sig säkra på att bli räddade av staten, eftersom det skulle få väldigt stora konsekvenser för samhället om de skulle tillåtas go omkull, too big too fail. Skyddsnätet gör alltså att det uppstår ett moral hazard problem. Det innebär att staten måste övervaka bankerna och banksystemet så att bankerna håller sina risker på en rimlig nivå.

Question 34

Myndigheterna har tre strategier för reglering, vilka?

Answer 34

• Regleringar – specifika regler att följa.
• Tillsyn – en allmäntillsyn av finansiella institut.
• Inspektion – av en institutions bokföring.

Question 35

Vilka regleringar finns för banker?

Answer 35

1. En bank måste ha ett tillstånd för att verka samt vid sammanslagningar.
2. Specificerade tillgångar en bank får äga.
3. Krav på ett lägsta eget kapital.
4. Bankens balansräkning är offentlig.

Question 36

Vad har centralbanken för roll?

Answer 36

Centralbanken började som statens bank men har nu även blivit bankernas bank. Centralbanken har den största rollen i det finasiella sytemet och ska använda denna makt för att stabilisera ekonomin.

Question 37

Vilken roll har centralbanken som statens bank?

Answer 37

Som statens bank har den monopol på att ge ut kontanter. Genom att justera den korta räntan har de kontroll över tillgången på pengar (penningpolitik).

Question 38

Vilken roll har centralbanken som bankernas bank?

Answer 38

Som bankernas bank har den tre huvudroller
(1) ge ut lån vid finasniella kriser,
(2) hantera betalningssystem,
(3) övervaka affärsbankerna och det finansiella systemet.

Question 39

Genom vilka fyra sätt kan centralbanken förändra balansräkningen?

Answer 39

1. Öppen marknadsoperation.
   - Köp eller försäljning av värdepapper
2. Valuta intervention.
   - Köp eller försäljning av valutareserver
3. Förlänga ett diskonteringslån
4. Individ gör ett uttag från sitt bankkonto.

Question 40

Vad gör de stående faciliteterna?

Answer 40

De stående faciliteterna utgör ett instrument för att styra dagslåneräntan. Banker som har har överskott och vill låna ut kan göra det till -0,1% av styrräntan. Banker med underskott som behöver låna kan göra de till +0,1% av styrräntan. Räntekorridoren blir mellan dessa tal då banker förmodligen kommer låna av varandra istället för centralbanken.

Question 41

Vad är RIX?

Answer 41

RIX är Riksbankens betalningssystem mellan banker vilken beräknar bankernas saldo varje dag. Vissa banker har fått för mycket reserver (överskott) och andra för lite (underskott).

Question 42

Förklara hur Riksbankens räntestyrningssystem fungerar

Answer 42

Genom stående faciliteter för in och utlåning kan Riksbanken styra dagslåneräntan.

RIX-medlemmar har möjlighet att låna av eller låna ut till centralbanken.

Riksbanken har stående faciliteter som består av inlåning -0,1% och utlåning +0,1% av styrräntan. Om en bank har underskott av reserver lånar man till 4,1% och har man överskott lånar man ut till 3,9% om styrräntan är på 4%.

Eftersom det är en skillnad mellan in- och utlåningsräntan har bankerna ett incitament att vid dagslån sinsemellan komma överens om en ränta. dagslåneräntan hamnar då mellan 3,9 och 4,1.

Gäller på kort sikt.

Question 43

Hur kan Riksbanken påverka räntan på längre sikt?

Answer 43

Varje gång de har räntebeslut kommer de ut med en penningpolitisk rapport. I den står prognoser om deras framtida penningpolitik. Med hjälp av det försöker Riksbanken påverka räntor även på längre sikt. Trovärdigheten på rapporterna påverkar också hur pass stor effekt de kommer ha.

Question 44

Vad innebär forward guidance (prognoser)?

Answer 44

Centralbanken kommunicerar sina intentioner om framtida penningpolitik. Varje gång de har räntebeslut kommer de ut med en penningpolitisk rapport. I den står prognoser om framtiden. Med hjälp av det försöker Riksbanken påverka räntor även på längre sikt. Trovärdigheten på rapporterna påverkar också hur pass stor effekt de kommer ha.

Question 45

Vad innebär quantitative easing (kvantitativa lättnader?

Answer 45

Kvantitativa lättnader är när centralbanken tillhandahåller mer reserver än vad som behövs för att öka penningmängden, alltså stimulera ekonomin.
Centralbanken gör detta genom att köpa obligationer när räntan redan är låg. Anses sänka långa räntorna.

Question 46

Vad är den penningpolitiska transmissionsmekanismen?

Answer 46

Den penningpolitiska transmissionsmekanismen beskriver hur penningpolitiken påverkar ekonomin. På kort sikt påverkar penningpolitiken både den reala ekonomin och inflationen. På lång sikt har penningpolitiken däremot inga eller mycket begränsade effekter på den reala ekonomin. Penningpolitiken är då ”neutral”, och bestämmer endast inflationstakten.

Question 47

Förklara räntekanalen

Answer 47

Påverkar konsumption och investeringar. Räntekanalen innebär att när Riksbanken höjer reporäntan så att det allmänna ränteläget i ekonomin stiger blir det mer fördelaktigt att spara och mindre fördelaktigt att låna pengar. Hushållen väljer då att skjuta upp konsumtion till framtiden genom att spara mer, låna mindre och konsumera mindre i dag.
Företag och hushåll efterfrågar därmed färre varor och tjänster och den samlade efterfrågan minskar.

Question 48

Förklara växelkurskanalen

Answer 48

Påverkar import och exporten. En höjning av räntan gör att kronan initialt stärks och där efter sakta sjunker. Förstärkning av växelkursen innbär att utländska varor blir billigare och svenska varor dyrare. Det leder till att efterfrågan på inhemska varor minskar och efterfrågan på utländska varor ökar. På så vis minskar den totala efterfrågan på svenska varor

Question 49

Förklara kreditkanalen

Answer 49

När räntan stiger blir nuvärdet av framtida betalningar lägre, priset på olika tillgångar blir lägre och hushållens, företagens och bankernas balansräkningar påverkas och eget kapital blir lägre vilket försämrar kreditvärdigheten. Bankernas vilja att ge lån minskar och utlåningen sjunker.