Filosofer Flashcards
Lon Fuller (1902-1978)
Reglers viktigaste funktion är att möjliggöra för människor att anpassa sina handlingar efter andras agerande. De är “a program for living together” - rätt bör vara som en fyr man orienterar sig efter.
Framför åtta kriterier på hur ett fungerande och moraliskt rättssystem bör se ut.
Jeremy Bentham (1748-1832)
Utilitarismens grundare. Målet med all lagstiftning bör vara att främja den maximala lyckan för en så stor grupp som möjligt. Straff är endast tillåtet för att förebygga större lidande, alltså straff endast som medel för att främja mål som säkerhet, ordning osv.
Utgår från nytto- och effektivitetskriterierna.
Kvantitativ hedonist - All lycka är lika mycket värd
Förknippas med befallningsteorin
Vill omfördela resurserna i samhället så att inte adeln får allt
John Austin (1790-1859)
Befallningsteorin - Suveränens befallningar är den enda rättskällan. Upp till suveränen att bestämma om straffrättens gränser.
Moral och rätt bör skiljas åt.
Regler måste vara av generell karaktär. Blanda inte ihop rätten med sociala regler.
Vill inte säga hur rätten bör vara, bara hur den neutralt är.
Oliver Wendell Holmes (1841-1935)
Prognosteorin
Alf Ross (1899-1979)
Prognosteorin
Thomas av Aquino (1200-tal)
Naturrättsfilosof
“Lex iniusta non est lex” - orätt lag är inte lag
Gällande rätt är den rätt som gud har bestämt.
Klassisk objektivism - Det finns normer och de är skapade av gud.
Herbert Hart (1907-1992)
Modern rättspositivist. Erkänningsregeln pekar ut rättskällor, inte suveränen. Det finns tre sekundära rättsregler som sätter upp rätten; Rule of Recognition, Rule of Change (förändringsregeln) och Rule of Adjudication (dömanderegeln).
Vill att lagen ska vara moralisk, men det är gällande rätt även om den inte är det. Inclusive legal positivism. Det kan finnas positiv rätt som är för orättvis för att lyda
Det finns luckor i lagen (den är ofullständig) där domstolen får använda sin diskretion och skönsmässiga bedömningar
David Lewis (1941-2001)
Kom på koordinationskonventioner
Scott Shapiro (nutid)
Modern rättspositivist
The internal point of view - “To take the internal point of view towards a social rule is to judge that everyone has a good reason for following the rule whatever those reasons may be”
Ronald Dworkin (1931-2013)
Modern naturrätt.
Gällande rätt är det som följer rättens integritet. Rätten måste präglas av samma moral.
(Rätts)principer (alltså skäl som pekar i en viss riktning utan att vara tvingande) måste inkluderas i domarnas beslutsfattande. De ska inte bindas vid lagens ordalydelse. Domstolens främsta uppgift är att skipa rättvisa i det enskilda fallet. Friare dömande främjar rättvisa.
Felix Frankfurter (1882-1965)
Frankfurterteorin: Domaren ska objektivt skilja juridiskt relevant från juridiskt irrelevant
Jerome Frank (1889-1957)
Rättsrealism
Domare påverkas av juridiskt irrelevanta omständigheter - “Det spelar större roll vad domaren åt till frukost än vad som står i lagen”
Daniel Kahneman (1934-)
Bias är omedvetet systematiskt tankefel i mänskligt beslutsfattande
Tvåsystemteorin - Vårt tänkande har två parallella system; det medvetna/långsamma/analytiska och det snabba/automatiska. När vi ställs inför situationer där vi borde använda andra systemet använder vi ibland första, och får fel resultat.
Joseph Raz (1939-2022)
Rättspositivist
Rätten kan vara moralisk eller inte (relevant att undersöka), den kan sträva efter att vara moralisk men den har inte till sin natur ett moraliskt värde
Ett rättssystem som uppfyller Fullers kriterier är ett bättre rättssystem, men inte nödvändigtvis mer moraliskt
Regler ska ses som en exclusionary reason (uteslutande skäl). Regler, avtal och löften är s.k. andra ordningens skäl. De utesluter den vanliga avvägningsprocessen
Immanuel Kant (1724-1804)
Pliktetiker - Hypotetiskt och kategoriskt imperativ
Retributiv rättvisa/förtjänstetik/vedergällningsteorin - straff ska motsvara det begångna brottet
Antropocentrist
Kritiserar utilitarismen för att använda människor som medel för samhällsnytta
Dualistisk människosyn. Människan är en naturlig varelse (homo phenomenon) och en förnuftig varelse (homo noumenon) - möjligheten att resonera moraliskt. Endast pga homo noumenon kan människan vara rättssubjekt.
John Stuart Mill (1806-1873)
Liberalist och utilitarist
Kvalitativ hedonist (värdesätter intellektuell nytta och välbefinnande)
Liberalismens skadeprincip
Frihet har egenvärde - “Regler som garanterar individens frihet leder på sikt till en maximering av samhällsnyttan”
Man kan skada någon inte bara genom att göra något, utan genom att underlåta att göra något
Rättens syfte är att motverka skada och osäkerhet, inte till att försäkra människor det goda. Staten får bara ingripa om handlingar innebär skada för andra.
Bedömer moraliskt värde endast genom att beakta huruvida handlingen medför nytta eller skada för andra
John Rawls (1921-2022)
Okunnighetsslöjan - Definiera rättvist samhälle genom att helt bortse från oss själva
Socialliberalism
Kritiserar utilitarismen: “Utilitarianism does not take the distinction between persons seriously”
Ideal syn på rättvisa - Det är en evig sanning, inte knuten till tid eller rum
Rättvisa som skälighet
Friedrich Hayek (1899-1992)
Libertarian
The divison of knowledge - Jämför kapitalistiska och kommunistiska system. Fungerande ekonomi kräver kunskap, info. De som fattar beslut på en marknad sitter på den här kunskapen. I en toppstyrd ekonomi har man en liten grupp på toppen som ska fatta beslut. För att det ska funka måste ju alla där på toppen få kunskap som finns i samhället. Ineffektivt.
Bottom up (spontan ordning) - avreglera allt så kommer en naturlig ordning infinna sig
Nomokrati som den viktigaste förutsättningen för ekonomiskt välstånd.
Montesquieu (1689-1755)
Maktdelningsprincipen - Att lagstiftaren inte har makt över individuella fall, och rättstillämparen inte har makten att utföra regler. Sådan maktdelning nödvändig för att förhindra maktmissbruk.
Lagpositivism (domstolarna bör döma enligt lagens ordalydelse för ökad förutsebarhet)
Despoti ska undvikas
