Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Filosofi > FI02 > Flashcards

FI02 Flashcards

1
Q

etik

A

inom filosofin innebär det granskning av moral

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

moral

A

vad som är rätt och fel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

tillämpad etik

A

undergren inom etiken där man motiverar varför någonting är rätt eller fel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

moralisk hjälte

A

person som gör något den inte har skyldighet till och som den inte själv nödvändigtvis direkt gynnas av, t.ex. offra sitt liv för någon annan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

värde

A

något önskvärt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

icke-värde

A

något man inte vill ha

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

egenvärde

A

något som är av värde för sig själv och inte för att användas för att uppnå någonting annat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

instrumentellt värde

A

något som har ett värde för att få någonting annat, verktyg för att nå egenvärden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

moralisk agent/aktör

A

varelse vars agerande kan bedömas ur moralens synvinkel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

otillräcknelighet

A

en person som inte förstår sitt handlande eller inte kan kontrollera sina handlingar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

moraliskt subjekt

A

varelse som bör behandlas moraliskt på grund av dess subjektivitet trots att de inte själva skulle vara moraliska agenter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

en moralisk agents egenskaper

A
  • ansvar för sina handlingar
  • frihet att välja själv
  • autonomi, alltså styrs hen inte av någon annan
  • medvetande, hen vet vad hen gör och kan bedöma konsekvenserna av sina handlingar
  • rationalitet, har skäl och motiveringar för sina handlingar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

intention

A

avsikt, alltså en anledning varför man gör som man gör och kan anses vara moraliskt rätt eller fel
misstag begås utan intention

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

akt

A

handling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

omission

A

utelämnande av handling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

moralisk tur

A

någonting råkar hända på ett visst sätt, t.ex. råkar du komma hem oskadad trots att du kört berusad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Immanuel Kant

A

frihetens autonomi + praktiska förnuftets postulat:
vårt egna teoretiska förnuft kan inte svara på frågan om vi har fri vilja eller om allt är bestämt på förhand,
men eftersom bara en varelsen som har fri vilja kan anses vara ansvarig för sina handlingar kan man anta att människan har fri vilja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

behaviorism

A

människan har inte fri vilja och kan därför inte ställas ansvarig för sina handlingar, t.ex. ingen människa kan bestraffas för ett brott utan bör ges vård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

egoism

A

människan är den enda inom den moraliska cirkeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

2 typer av egoism

A

etisk egoism
- var och en borde sträva enbart efter egen vinning
- normativ teori (vad man borde göra)
- inte alltid klandervärt, t.ex. i nödsituation uppmanas man först se till att man själv är säker och sedan rädda andra

psykologisk egoism
- människan beter sig i praktiken alltid egoistiskt
- beskrivande eller deskriptiv teori

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

altruism

A

motsats till egoism, människan bör alltid tänka på andra människors intressen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

moralisk cirkel

A

består av moraliska agenter samt varelser som handlingarna berör eller riktas mot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

rasism

A

man anser att endast personer tillhörande sin egen folkgrupp (“ras”) är moraliskt värdefulla medan de accepterar diskriminering av övriga folkgruppers representanter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

sexism

A

man anser att personer av det egna könet är av ett större värde än andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

människorättsetik

A

alla människor är lika värdefulla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

speciesism

A

tanke att människan är värdefullare än andra djurarter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

miljöetik

A

funderingar över ifall även naturen borde höra till den moraliska cirkeln, och ifall naturen kan behandlas rätt eller fel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

normativa påståenden

A

hur saker borde vara eller uppmaningar om hur man borde handla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

deskriptiva påståenden

A

faktapåståenden eller faktum
motsats till normativa påståenden
beskriver hur saker är och tar ej ställning till värdefrågor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

moralisk objektivism

A

värden finns oberoende människan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

moralisk relativism, kulturrelativism

A

värden är alltid relativa och värden för andra kulturer kan därför inte fördömas
stöder tolerans, man måste godkänna att det finns olika normer och värden i andra kulturer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

moralisk subjektivism

A

extrem form av moralisk relativism
varje individ väljer själv sina värderingar och ingen kan kritisera andra värderingar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

moralisk pluralism

A
  • världen är pluralistisk, det finns alltså många olika värden och allt som olika människor och kulturer värderar kan inte förenas
  • olika värden baserar sig på allmängiltga principer och värden är bindande för alla människor och kulturer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

människorättsetiken

A

alla människor har samma rättigheter oberoende kultur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

paradox

A

påstående eller definition som innefattar en inre motstridighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

toleransparadoxen

A

enligt den moraliska relativismen finns det inga universella moraliska normer men man måste ändå tolerera moraliskan normer i andra kulturer
detta innebär i princip att man även borde tolerera intolerans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

sanktion

A

konsekvens av att följa eller inte följa normer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

doktrinen om dubbeleffekt

A

princip enligt vilken handlingen är god om avsikten är god trots eventuella negativa biverkningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

metaetik

A

delområde inom etiken där man studerar etikens och moralens väsen, t.ex. värderinars existens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

nihilism

A

man förnekar alla allmängiltiga värderingar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

deskriptiv etik

A

delområde inom etiken inom vilken man beskriver moralen i olika kulturer och tidsperioder, t.ex. hur de påverkar samhället

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

supererogation

A

handlanden där en människa överskrider sina plikter

43
Q

vardagsetik

A

etisk slutledning som inte är motiverad eller särskilt genomtänkt

44
Q

utilitarism

A

nyttoetik, den handling är bäst som maximerar den allmänna välfärden, nyttan så stor som möjligt för så många som möjligt

45
Q

två typer av utilitarism

A
  • regelutilitarism
  • handlingsutilitarism
46
Q

konsekvensetik

A

normativ etisk teori
betoning på välbefinnande, lycka och nytta
fokus på handlingens följder, t.ex. utilitarism

47
Q

etisk altruism

A

hur mycket gott handlingar skapar för andra personer

48
Q

benthamsk utilitarism

A

fokus på hur mycket nytta handlingen medför

49
Q

Mills utilitarism

A

fokus på kvaliteten av nyttan och välbehaget handlingen medför, inte hur mycket

50
Q

handlingsutilitarism

A

varje enskild handling granskas skilt, och man försöker uppnå största nytta i just de omständigheter som råder

51
Q

regelutilitarism

A

utgångspunkt för handlingar bör vara att följa regler och på så sätt skapa mest gott för samhället, t.ex. trafikregler

52
Q

plikt

A

befallning ovanifrån som måste lydas vare sig man vill eller inte och oberoende omständigheter, t.ex. läroplikt

53
Q

deontologi

A

pliktetik, normativ etisk teori
moraliska handlingssätt som alla individer bör följa
fokus på att handlingar följer plikter och regler, noga övervägda och universellt godtagbara

54
Q

moralobjektivistiskt tänkande

A

det finns handlingssätt och värderingar som är gemensamma för alla och därmed även förpliktade för alla

55
Q

det kategoriska imperativet

A

Kants allmänna pliktetiskt moraliska lag vars syfte är att hjälpa varje individ att ställa upp moraliska plikter och därmed alltid kunna agera rätt
“Handla endast efter det maximum som du kan vilja upphöja till allmän lag”
alltså alltid ta helhetsbild i beaktande och fundera över vad som skulle ske om alla agerade på samma sätt

56
Q

det kategoriska imperativets andra formulering

A
  • utgångspunkten för moralisk verksamhet att man alltid erkänner värdet hos andra människor och behandlar dem med respekt för människovärdet
  • andra människor får aldrig användas som redskap för att nå egna syften
  • varje individs unika individualitet och värde måste alltid respekteras i alla lägen
57
Q

rättighetsetik

A

moralisk verksamhet bör granskas framför allt ur rättigheternas och friheternas perspektiv, varav flera finns inskrivna i grundlagen

58
Q

kontraktsetik

A

man bedömer moral och handlingar på basis av överenskommelser
t.ex. de mänskliga rättigheterna är inte självklara utan är ett resultat av överenskommelser

59
Q

Vad innebär det att de mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och grundläggande?

A

Universella: gäller alla människor oberoende kön, hemort eller samhällelig ställning

Odelbara: rättigheterna gäller alltid oberoende omständigheter som t.ex. krig, kan ej omkullkastas t.ex. genom lagstiftning eller individens egna medgivande
En människas egna handlingar inverkar inte på hens rättigheter, t.ex. någon som dömts till fängelsestraff har fortfarande samma grundläggande rättigheter som alla andra

Grundläggande: Endast de viktigaste rättigheterna klassificeras som mänskliga rättigheter och man strävar efter att garantera alla människor viss grundläggande förutsättningar såsom säkerhet, entillräcklig levnadsstandard och möjligheten att leva i enlighet med de egna värderingarna

60
Q

Negativa rättigheter

A

syftar på ett förbud av något slag för andra människor, t.ex. negativ rätt till liv innebär att andra inte får döda varandra

61
Q

Positiva rättigheter, kravrättigheter

A

innebär olikt för någon annan människa att göra någonting, t.ex. positivt liv innebär att människor är förpliktade att hjälpa andra människor att överleva

62
Q

dygdetik

A

fokus på personen som utför handlingen, alltså den moraliska agenten och hens egenskaper

63
Q

dygd, utöva dygdighet

A

goda karaktärsegenskapera
att utöva dygdighet innebär att människan gör goda handlingar

64
Q

last, utöva lasbarhet

A

egenskaper man ska undvika
att utöva lastbarhet innebär att man utför dåliga handlingar

65
Q

eudaimoni

A

människolivets mål
formas av dygdighet, rättvisa och vishet

66
Q

Aristoteles dygdetik

A

den ideala dygdiga personen är medvetet oklanderlig, hen förstår vad rättvisa och mod är och hurdana handlingarn dessa och andra dygder förutsätter
att bli dygdig kräver övning

67
Q

två slag av dygder

A

intellektuella dygder: vishet, förstånd, praktiskt förnuft
- utvecklas genom tiden

moraliska dygder: mod, måttfullhet, vänlighet
- utvecklas genom vanor

68
Q

den gyllene medelvägens dygd

A

befinner sig mellan två laster som grundar sig dels på överdrift av dygden, dels på brist på dygden

69
Q

livsfilosofi

A

frågor om livets mening och syfte, samt hur man etiskt handlar i vardagen
t.ex.
Hur kan man leva ett gott liv?
Hur kan man nå lycka?
Är meningen med livet lycka?
Kan man hitta meningen med livet?

70
Q

Sokrates

A

fader till livsfilosofi
strävan efter vishet och godhet det viktigaste

71
Q

hellenistisk värld

A

den hellenistiska kulturen verkade i de östra delarna av romarriket, där Alexander den stores rike funnits,
allmänna språk grekiska
förutom grekiska gudar var även filosofiska riktningar och så kallade mysteriereligioner som gjorde anspråk på hemlig kunskap populära

72
Q

vitalism

A

riktning inom filosofin där man betonar att livsprocesserna inte enbart kan förklaras med fysik eller kemi

73
Q

existentialism

A

filosofisk och litterär rörelse som tillskrev den enskilda individens existens större betydelse än det sätt på vilken den omgivande världen ställde förväntningar på och definierade henne

74
Q

kontinental filosofi

A

kännetecken:
- den mänskliga erfarenhetens betydelse för kunskap och varseblivning
- människan situation i en svårtolkad verklighet
- betydelsen av det som för människan är svårt att uttrycka
t.ex. existentialismen

75
Q

analytisk filosofi

A

samlingsnamnför filosofi med rötter i Wienkretsens krav på säker kunskap, logik och matematiska bevis
betonar språkfilosofi, logisk följdriktighet och argumentation

76
Q

analytisk filosofi (anglosaxisk filosofi)

A

samlingsnamnför filosofi med rötter i Wienkretsens krav på säker kunskap, logik och matematiska bevis
betonar språkfilosofi, logisk följdriktighet och argumentation
t.ex. om man borde granska livets mening allmänt eller endast på individplan

77
Q

ömsesidighet

A

man är i växelverkan (interaktion) med andra människor och bemöter dem och sig själv på samma sätt

78
Q

tre kändaste livsfilosofiska skolor

A

cyniker
stoiker
epikuréer

79
Q

cyniker

A

mest trogna i att följa Sokrates exempel på ett filosofiskt levnadssätt
bestående lycka innebar självförsörjning, ett tillstånd man nådde då man skalade bort alla yttre behov

80
Q

stoiker

A
  • trodde att ödet var oundvikligt och framtiden oberäknelig, vad som helst kunde ske
  • med vår egen vilja kunde vi påverka vårt förhållningssätt trots att ödet var förutbestämt
  • betonade känslokontroll och försiktighet gällande den egna viljan
  • “vis människa har kontroll över sina reaktioner”
  • “vis människa älskar sitt öde”
  • ilska pga något man önskat inte händer onödig känsla
81
Q

epikurism, hedonism

A
  • verklig lycka endast kan uppnås genom ett tillbakadraget liv och måttliga njutningar
  • största njutning av enkelt liv fritt från bekymmer och smärta rikedom medför
  • offentligt liv borde undvikas eftersom det endast orsakar prestationskrav och bekymmer
  • mål att maximera sin frihet och sitt välbehag, förmåga att hitta njutning i vardagliga saker
82
Q

tetrapharmakos

A

fyra tankar som ökar lyckan enligt epikuréerna
- det finns ingen orsak att vara rädd för gud
- det finns ingen orsak att oroa sig för döden
- det goda är lätt att nå
- det onda är lätt att stå ut med

83
Q

angst

A

existentiell ångest, en mänsklig upplevelse att den egna friheten och livets meningslöshet ger ångest och känns plågsam

84
Q

alieneras

A

förfrämligas från sig själv (vieraantua)

85
Q

reducera

A

förklara ett komplext och invecklat fenomen endast ur en synvinkel
t.ex. psykiska fenomen endast som hjärnaktivitet

86
Q

autencititet

A

ärlighet mot sig själv, inre moraliska röst, en väg till självkännedom

87
Q

mjukdeposition, smygdeposition

A

människa på grund av maktbruk och förmynderi isolerar sig och lever sitt liv separerad från andra
t.ex. allt fler tar avstånd till politiken och beslutsfattandet

88
Q

essens

A

någots väsen, t.ex. inneboende mänsklighet

89
Q

akrasia

A

viljans svaghet, karkatässvaghet

90
Q

moralresurser

A

medkänsla, empati, moralisk identitet och respekt för människovärdet

91
Q

tribalism

A

en benägenhet att prioritera den egna stammen

92
Q

radikal ondska

A

att medvetet göra ont

93
Q

banal ondska

A

ondskan är vardaglig

94
Q

moralisk fantasi

A

kreativitet och flexibilitet i det moraliska tänkandet, t.ex. en förmåga att utnyttja moraliska resurser i enlighet med situationen

95
Q

biocentrisk

A

livscentrerad

96
Q

antropocentrisk

A

människocentrerad

97
Q

humanistiskt naturföhållande

A

människan har företräde framför naturen

98
Q

utilistiskt naturförhållande

A

människan får utnyttja naturen

99
Q

mystiskt naturförhållande

A

människan förandligar naturen

100
Q

autencitet

A

att leva äkta utan att fly den personliga friheten

101
Q

flockliv inom filosofi

A

att leva enligt andras förväntningar utan personligt ansvar för de egna valen och handlingarna

102
Q

skadeprincipen

A

liberalistisk princip om gränserna för individens frihet

103
Q

libertarianism

A

liberalistisk riktning som betonar negativa rättigheter

Filosofi (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions