FI02 Flashcards
etik
inom filosofin innebär det granskning av moral
moral
vad som är rätt och fel
tillämpad etik
undergren inom etiken där man motiverar varför någonting är rätt eller fel
moralisk hjälte
person som gör något den inte har skyldighet till och som den inte själv nödvändigtvis direkt gynnas av, t.ex. offra sitt liv för någon annan
värde
något önskvärt
icke-värde
något man inte vill ha
egenvärde
något som är av värde för sig själv och inte för att användas för att uppnå någonting annat
instrumentellt värde
något som har ett värde för att få någonting annat, verktyg för att nå egenvärden
moralisk agent/aktör
varelse vars agerande kan bedömas ur moralens synvinkel
otillräcknelighet
en person som inte förstår sitt handlande eller inte kan kontrollera sina handlingar
moraliskt subjekt
varelse som bör behandlas moraliskt på grund av dess subjektivitet trots att de inte själva skulle vara moraliska agenter
en moralisk agents egenskaper
- ansvar för sina handlingar
- frihet att välja själv
- autonomi, alltså styrs hen inte av någon annan
- medvetande, hen vet vad hen gör och kan bedöma konsekvenserna av sina handlingar
- rationalitet, har skäl och motiveringar för sina handlingar
intention
avsikt, alltså en anledning varför man gör som man gör och kan anses vara moraliskt rätt eller fel
misstag begås utan intention
akt
handling
omission
utelämnande av handling
moralisk tur
någonting råkar hända på ett visst sätt, t.ex. råkar du komma hem oskadad trots att du kört berusad
Immanuel Kant
frihetens autonomi + praktiska förnuftets postulat:
vårt egna teoretiska förnuft kan inte svara på frågan om vi har fri vilja eller om allt är bestämt på förhand,
men eftersom bara en varelsen som har fri vilja kan anses vara ansvarig för sina handlingar kan man anta att människan har fri vilja
behaviorism
människan har inte fri vilja och kan därför inte ställas ansvarig för sina handlingar, t.ex. ingen människa kan bestraffas för ett brott utan bör ges vård
egoism
människan är den enda inom den moraliska cirkeln
2 typer av egoism
etisk egoism
- var och en borde sträva enbart efter egen vinning
- normativ teori (vad man borde göra)
- inte alltid klandervärt, t.ex. i nödsituation uppmanas man först se till att man själv är säker och sedan rädda andra
psykologisk egoism
- människan beter sig i praktiken alltid egoistiskt
- beskrivande eller deskriptiv teori
altruism
motsats till egoism, människan bör alltid tänka på andra människors intressen
moralisk cirkel
består av moraliska agenter samt varelser som handlingarna berör eller riktas mot
rasism
man anser att endast personer tillhörande sin egen folkgrupp (“ras”) är moraliskt värdefulla medan de accepterar diskriminering av övriga folkgruppers representanter
sexism
man anser att personer av det egna könet är av ett större värde än andra
människorättsetik
alla människor är lika värdefulla
speciesism
tanke att människan är värdefullare än andra djurarter
miljöetik
funderingar över ifall även naturen borde höra till den moraliska cirkeln, och ifall naturen kan behandlas rätt eller fel
normativa påståenden
hur saker borde vara eller uppmaningar om hur man borde handla
deskriptiva påståenden
faktapåståenden eller faktum
motsats till normativa påståenden
beskriver hur saker är och tar ej ställning till värdefrågor
moralisk objektivism
värden finns oberoende människan
moralisk relativism, kulturrelativism
värden är alltid relativa och värden för andra kulturer kan därför inte fördömas
stöder tolerans, man måste godkänna att det finns olika normer och värden i andra kulturer
moralisk subjektivism
extrem form av moralisk relativism
varje individ väljer själv sina värderingar och ingen kan kritisera andra värderingar
moralisk pluralism
- världen är pluralistisk, det finns alltså många olika värden och allt som olika människor och kulturer värderar kan inte förenas
- olika värden baserar sig på allmängiltga principer och värden är bindande för alla människor och kulturer
människorättsetiken
alla människor har samma rättigheter oberoende kultur
paradox
påstående eller definition som innefattar en inre motstridighet
toleransparadoxen
enligt den moraliska relativismen finns det inga universella moraliska normer men man måste ändå tolerera moraliskan normer i andra kulturer
detta innebär i princip att man även borde tolerera intolerans
sanktion
konsekvens av att följa eller inte följa normer
doktrinen om dubbeleffekt
princip enligt vilken handlingen är god om avsikten är god trots eventuella negativa biverkningar
metaetik
delområde inom etiken där man studerar etikens och moralens väsen, t.ex. värderinars existens
nihilism
man förnekar alla allmängiltiga värderingar
deskriptiv etik
delområde inom etiken inom vilken man beskriver moralen i olika kulturer och tidsperioder, t.ex. hur de påverkar samhället
supererogation
handlanden där en människa överskrider sina plikter
vardagsetik
etisk slutledning som inte är motiverad eller särskilt genomtänkt
utilitarism
nyttoetik, den handling är bäst som maximerar den allmänna välfärden, nyttan så stor som möjligt för så många som möjligt
två typer av utilitarism
- regelutilitarism
- handlingsutilitarism
konsekvensetik
normativ etisk teori
betoning på välbefinnande, lycka och nytta
fokus på handlingens följder, t.ex. utilitarism
etisk altruism
hur mycket gott handlingar skapar för andra personer
benthamsk utilitarism
fokus på hur mycket nytta handlingen medför
Mills utilitarism
fokus på kvaliteten av nyttan och välbehaget handlingen medför, inte hur mycket
handlingsutilitarism
varje enskild handling granskas skilt, och man försöker uppnå största nytta i just de omständigheter som råder
regelutilitarism
utgångspunkt för handlingar bör vara att följa regler och på så sätt skapa mest gott för samhället, t.ex. trafikregler
plikt
befallning ovanifrån som måste lydas vare sig man vill eller inte och oberoende omständigheter, t.ex. läroplikt
deontologi
pliktetik, normativ etisk teori
moraliska handlingssätt som alla individer bör följa
fokus på att handlingar följer plikter och regler, noga övervägda och universellt godtagbara
moralobjektivistiskt tänkande
det finns handlingssätt och värderingar som är gemensamma för alla och därmed även förpliktade för alla
det kategoriska imperativet
Kants allmänna pliktetiskt moraliska lag vars syfte är att hjälpa varje individ att ställa upp moraliska plikter och därmed alltid kunna agera rätt
“Handla endast efter det maximum som du kan vilja upphöja till allmän lag”
alltså alltid ta helhetsbild i beaktande och fundera över vad som skulle ske om alla agerade på samma sätt
det kategoriska imperativets andra formulering
- utgångspunkten för moralisk verksamhet att man alltid erkänner värdet hos andra människor och behandlar dem med respekt för människovärdet
- andra människor får aldrig användas som redskap för att nå egna syften
- varje individs unika individualitet och värde måste alltid respekteras i alla lägen
rättighetsetik
moralisk verksamhet bör granskas framför allt ur rättigheternas och friheternas perspektiv, varav flera finns inskrivna i grundlagen
kontraktsetik
man bedömer moral och handlingar på basis av överenskommelser
t.ex. de mänskliga rättigheterna är inte självklara utan är ett resultat av överenskommelser
Vad innebär det att de mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och grundläggande?
Universella: gäller alla människor oberoende kön, hemort eller samhällelig ställning
Odelbara: rättigheterna gäller alltid oberoende omständigheter som t.ex. krig, kan ej omkullkastas t.ex. genom lagstiftning eller individens egna medgivande
En människas egna handlingar inverkar inte på hens rättigheter, t.ex. någon som dömts till fängelsestraff har fortfarande samma grundläggande rättigheter som alla andra
Grundläggande: Endast de viktigaste rättigheterna klassificeras som mänskliga rättigheter och man strävar efter att garantera alla människor viss grundläggande förutsättningar såsom säkerhet, entillräcklig levnadsstandard och möjligheten att leva i enlighet med de egna värderingarna
Negativa rättigheter
syftar på ett förbud av något slag för andra människor, t.ex. negativ rätt till liv innebär att andra inte får döda varandra
Positiva rättigheter, kravrättigheter
innebär olikt för någon annan människa att göra någonting, t.ex. positivt liv innebär att människor är förpliktade att hjälpa andra människor att överleva
dygdetik
fokus på personen som utför handlingen, alltså den moraliska agenten och hens egenskaper
dygd, utöva dygdighet
goda karaktärsegenskapera
att utöva dygdighet innebär att människan gör goda handlingar
last, utöva lasbarhet
egenskaper man ska undvika
att utöva lastbarhet innebär att man utför dåliga handlingar
eudaimoni
människolivets mål
formas av dygdighet, rättvisa och vishet
Aristoteles dygdetik
den ideala dygdiga personen är medvetet oklanderlig, hen förstår vad rättvisa och mod är och hurdana handlingarn dessa och andra dygder förutsätter
att bli dygdig kräver övning
två slag av dygder
intellektuella dygder: vishet, förstånd, praktiskt förnuft
- utvecklas genom tiden
moraliska dygder: mod, måttfullhet, vänlighet
- utvecklas genom vanor
den gyllene medelvägens dygd
befinner sig mellan två laster som grundar sig dels på överdrift av dygden, dels på brist på dygden
livsfilosofi
frågor om livets mening och syfte, samt hur man etiskt handlar i vardagen
t.ex.
Hur kan man leva ett gott liv?
Hur kan man nå lycka?
Är meningen med livet lycka?
Kan man hitta meningen med livet?
Sokrates
fader till livsfilosofi
strävan efter vishet och godhet det viktigaste
hellenistisk värld
den hellenistiska kulturen verkade i de östra delarna av romarriket, där Alexander den stores rike funnits,
allmänna språk grekiska
förutom grekiska gudar var även filosofiska riktningar och så kallade mysteriereligioner som gjorde anspråk på hemlig kunskap populära
vitalism
riktning inom filosofin där man betonar att livsprocesserna inte enbart kan förklaras med fysik eller kemi
existentialism
filosofisk och litterär rörelse som tillskrev den enskilda individens existens större betydelse än det sätt på vilken den omgivande världen ställde förväntningar på och definierade henne
kontinental filosofi
kännetecken:
- den mänskliga erfarenhetens betydelse för kunskap och varseblivning
- människan situation i en svårtolkad verklighet
- betydelsen av det som för människan är svårt att uttrycka
t.ex. existentialismen
analytisk filosofi
samlingsnamnför filosofi med rötter i Wienkretsens krav på säker kunskap, logik och matematiska bevis
betonar språkfilosofi, logisk följdriktighet och argumentation
analytisk filosofi (anglosaxisk filosofi)
samlingsnamnför filosofi med rötter i Wienkretsens krav på säker kunskap, logik och matematiska bevis
betonar språkfilosofi, logisk följdriktighet och argumentation
t.ex. om man borde granska livets mening allmänt eller endast på individplan
ömsesidighet
man är i växelverkan (interaktion) med andra människor och bemöter dem och sig själv på samma sätt
tre kändaste livsfilosofiska skolor
cyniker
stoiker
epikuréer
cyniker
mest trogna i att följa Sokrates exempel på ett filosofiskt levnadssätt
bestående lycka innebar självförsörjning, ett tillstånd man nådde då man skalade bort alla yttre behov
stoiker
- trodde att ödet var oundvikligt och framtiden oberäknelig, vad som helst kunde ske
- med vår egen vilja kunde vi påverka vårt förhållningssätt trots att ödet var förutbestämt
- betonade känslokontroll och försiktighet gällande den egna viljan
- “vis människa har kontroll över sina reaktioner”
- “vis människa älskar sitt öde”
- ilska pga något man önskat inte händer onödig känsla
epikurism, hedonism
- verklig lycka endast kan uppnås genom ett tillbakadraget liv och måttliga njutningar
- största njutning av enkelt liv fritt från bekymmer och smärta rikedom medför
- offentligt liv borde undvikas eftersom det endast orsakar prestationskrav och bekymmer
- mål att maximera sin frihet och sitt välbehag, förmåga att hitta njutning i vardagliga saker
tetrapharmakos
fyra tankar som ökar lyckan enligt epikuréerna
- det finns ingen orsak att vara rädd för gud
- det finns ingen orsak att oroa sig för döden
- det goda är lätt att nå
- det onda är lätt att stå ut med
angst
existentiell ångest, en mänsklig upplevelse att den egna friheten och livets meningslöshet ger ångest och känns plågsam
alieneras
förfrämligas från sig själv (vieraantua)
reducera
förklara ett komplext och invecklat fenomen endast ur en synvinkel
t.ex. psykiska fenomen endast som hjärnaktivitet
autencititet
ärlighet mot sig själv, inre moraliska röst, en väg till självkännedom
mjukdeposition, smygdeposition
människa på grund av maktbruk och förmynderi isolerar sig och lever sitt liv separerad från andra
t.ex. allt fler tar avstånd till politiken och beslutsfattandet
essens
någots väsen, t.ex. inneboende mänsklighet
akrasia
viljans svaghet, karkatässvaghet
moralresurser
medkänsla, empati, moralisk identitet och respekt för människovärdet
tribalism
en benägenhet att prioritera den egna stammen
radikal ondska
att medvetet göra ont
banal ondska
ondskan är vardaglig
moralisk fantasi
kreativitet och flexibilitet i det moraliska tänkandet, t.ex. en förmåga att utnyttja moraliska resurser i enlighet med situationen
biocentrisk
livscentrerad
antropocentrisk
människocentrerad
humanistiskt naturföhållande
människan har företräde framför naturen
utilistiskt naturförhållande
människan får utnyttja naturen
mystiskt naturförhållande
människan förandligar naturen
autencitet
att leva äkta utan att fly den personliga friheten
flockliv inom filosofi
att leva enligt andras förväntningar utan personligt ansvar för de egna valen och handlingarna
skadeprincipen
liberalistisk princip om gränserna för individens frihet
libertarianism
liberalistisk riktning som betonar negativa rättigheter
