Externredovisning Flashcards
1
Q
Varför har vi både lagar och normer att följa
A
Lagarna som reglerar redovisningen, ÅRL och BFL, är s k ramlagar, de uttrycker bara i stora drag hur det ska gå till. Normerna kompletterar sedan för att få en fullständig bild av hur det ska gå till.
2
Q
Vilket organ har ansvar för god redovisningssed?
A
Bokföringsnämnden, de har tagit fram alla K-regelverk som är obligatoriska att följa sedan 2014.
3
Q
Vad innefattar god redovisningssed?
A
Dels praxis bland bokföringsskyldiga med hög kvalitet på sin redovisning men också uttalanden från experter som kompletterar lagen.
4
Q
Beskriv kort de tre K-regelverken:
A
K1 gäller för enskilda näringsidkare som upprättar enkla bokslut. De företag som definieras som mindre kan välja att tillämpa K2 som också är förenklat. K3 är huvudregelverket som de flesta följer och gäller icke-noterade AB som gör årsredovisning och koncernredovisning.
5
Q
Följer dotterbolagen alltid moderbolaget i koncernredovisning?
A
Nej, ofta sammanfallet koncernreglerna med regler för juridisk person men inte alltid. Avvikelser står i slutet av varje kapitel i K3.
6
Q
FAR:s samlingsvolym:
A
Där har allt sammanställts, både lagar, kompletterande normer och allmänna råd från normgivare.
7
Q
3 sätt att avsluta den löpande bokföringen på:
A
- Årsredovisning för alla AB och ekonomiska föreningar, vissa handelsbolag samt större företag.
- Årsbokslut för alla andra företag som inte gör årsredovisning.
- Förenklat årsbokslut för enskilda firmor med nettoomsättning på högst 3 milj.
8
Q
Kriterier för att ses som ett större företag:
A
Minst två av följande villkor ska vara uppfyllda:
- Medelantalet anställda mer än 50 st under två senaste räkenskapsåren.
- Balansomslutningen mer än 40 miljoner kr för varje senaste två räkenskapsåren.
- Nettoomsättning mer än 80 miljoner kr för vart och ett av de senaste två räkenskapsåren.
9
Q
Beskriv moder- och dotterföretag:
A
om ett företag äger andelar i en juridisk person, alltså äger andelar i AB, och genom ägandet erhåller röster för beslutsfattande. Moderföretag erhåller mer än 50% av rösterna till dotterföretaget. Tillsammans utgör de en koncern.
10
Q
Anläggningstillgång:
A
en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk i företaget, dvs det omsätts inte under en produktionscykel. Finns 3 olika typer: immateriella, materiella och finansiella. I redovisningen är dessa begrepp dock ej strikta, använd det som avspeglar bäst.
11
Q
Omsättningstillgångar:
A
ej avsedda för långvarigt bruk. Omsätts under en produktionscykel. Fyra undergrupper: varulager, kortfristiga fordringar, kortfristiga placeringar, likvida medel.
12
Q
Eget kapital
A
visar hur ägarna bidragit till kapitalanskaffningen. Resultat och utdelning påverkar EK.
Alltid skillnaden mellan tillgångar och skulder.
13
Q
Obeskattade reserver
A
vinster som ännu inte tagits ut och beskattats. Uppkommer när företaget använder bokslutsdispositioner i RR. Ca 22% blir skuld, 78% blir EK.
14
Q
Avsättningar
A
skuld som är säker eller sannolik i sin förekomst, men lite oviss i fråga om belopp och tidpunkt då den ska infrias.
15
Q
Skulder
A
Förpliktelse att betala en annan part en summa. Ska klassificeras i långfristiga och kortfristiga. Kort om den förväntas betalas inom 12 månader, alla övriga ses som långfristiga.
16
Q
Beskriv RR
A
beskriver företagets samtliga intäkter och kostnader under året. Finns två uppställningar, funktionsindelad som ser till hur företaget är organiserat medan kostnadslagsindelad delar in kostnader i olika typer: varukostnad, personalkostnad etc.
17
Q
Förvaltningsberättelse
A
rättvisande översikt över företagets utveckling, finansiella ställning och resultat. Hur räkenskapsåret varit och hur man ser den ekonomiska utvecklingen framöver. Information utöver den finansiella. För aktiebolag ska förslag på hur årets resultat ska disponeras ut.
18
Q
Två kriterier för att vara en tillgång
A
• Resurs som företaget kontrollerar till följd av redan inträffad händelse.
• Resursen förväntas ge framtida ekonomiska fördelar.
Dessa krav gör att ex vissa internt upparbetade tillgångar inte inkluderas pga svårt att uppvisa inträffad händelse. Och personal och kunskap har vi ej kontroll över.
19
Q
Vad är en skuld?
A
Befintlig förpliktelse pga inträffad händelse som förväntas ge utflöde av resurser som är ekonomiska fördelar.
20
Q
K3 anger två kriterier för att ta upp en S eller T:
A
- Det ska vara sannolikt att den ekonomiska fördelen ska tillfalla/bortfalla.
- Det ska vara möjligt att mäta värdet på ett tillförlitligt sätt.
Detta medför bedömningar, den som bedömer ska kunna motivera hur den tänkte. Ex kundfordring från ett företag som håller på att kursa, är det sannolikt att få betalningen? Vissa upparbetade T svåra att mäta värdet, kan då ej tas upp. Får skriva i noter istället.
21
Q
När är nedskrivning aktuellt?
A
När värdet på vår tillgång plötsligt sjunker och man anser att värdeminskningen är bestående. K3 säger att återvinningsvärdet (det högsta av det verkliga värdet och nyttjandevärdet) måste vara lägre än bokfört värde för att få skriva ned. Skriv då ned till återvinningsvärdet.
22
Q
Återföring
A
När nedskrivningen inte var nödvändig pga nya omständigheter får man lägga tillbaka värdet som man en gång tog bort och lägga som intäkt i RR. Ej möjligt med goodwill.
23
Q
Uppskrivning
A
Mer krav på sig än nedskrivning (som måste göras). När tillgångens värde väsentligt överstiger bokfört värde. Gäller bara AB och EF. Värdet måste vara tillförlitligt och bestående. OBS påverkar ej RR direkt (EK ist).
24
Q
Hur kan en immateriell tillgång hamna hos företaget?
A
Antingen genom separat förvärv, dvs att man ansökt om patent, licens, köpt upp ett varumärke etc, eller genom intern upparbetning. Vid det senare gäller att det oftast kostnadsförs istället för att lägga in i BR.
25
Hur kan en internt upparbetad IT kostnadsföras?
Två metoder: kostnadsföringsmodellen eller aktiveringsmodellen. Den första kostnadsför direkt när utgiften uppkommer. Den andra delar upp i forskningsfas som kostnadsför när utgift uppkommer och utvecklingsfas vars utgifter läggs in i BR och skrivs sedan av.
26
Måste företag i juridisk person följa samma modell som koncernen?
Nej även om koncernen valt att dela upp kostnaderna med aktiveringsmodellen så får man som juridisk person välja kostnadsföringsmodellen pga skatten träffar juridisk person och man får då hålla nere den skattekostnaden på detta vis.
27
Avskrivningstid för immateriell T:
om det finns tydlig nyttjande period (ex genom avtal) så används den. Finns ingen tydlig så är maxtiden 10 år. Undantag för intern utveckling och goodwill där nyttjandeperioden är osäker, 5 år gäller då.
28
En materiell anläggningstillgång används i i företaget för… (4 punkter)
* Produktion eller distribution av varor/tjänster
* Uthyrning till andra
* Administrativa ändamål (ex dator)
* Långsiktigt investeringsändamål
29
Hur gör man om MT består av olika delar som slits olika?
Då får man dela upp MT i dess olika komponenter och skriva av dessa med olika nyttjandeperioder. Ex flygplan, fastighet osv.
30
Vad ingår i anskaffningsvärdet för MT?
Alla utgifter som kan knytas till objektet så som inköpspris, installation, hantering, transport, tullavgift etc. Alla utgifter som har tillkommit för att skaffa den, t o m utgifter som man vet kommer i framtiden av ev nedmontering.
31
Beskriv avskrivningen av MT
det avskrivningsbara beloppet är anskaffningsvärdet minus restvärdet som avskrivs under nyttjandeperioden. Använd metod avspeglar förbrukningen bäst: linjär, degressiv, produktionsbaserad etc.
32
Restvärde
förväntade inkomsten vid försäljning minus kostnader i samband med detta.
33
Om jag säljer av MT, hur redovisas det?
Redovisa bara nettobeloppet som en realisationsvinst/förlust. Dvs bara skillnaden mellan senast bokförda värdet minus försäljningsbeloppet. Om maskinen istället gått sönder och ej går att sälja får vi redovisa hela det bokförda värdet som realisationsförlust (övriga rörelsekostnader).
34
Hur värderas en långfristig fordran som FT?
Man värderar till det upplupna anskaffningsvärdet som tas fram genom att diskontera alla kassaflöden (framtida återbetalningar och räntor) till ett nuvärde.
35
Hur fungerar det med avskrivning, nedskrivning, uppskrivning osv med FT?
Finansiella tillgångar skrivs aldrig av eftersom att de inte förbrukas. Nedskrivning måste dock göras om man misstänker att värdet har gått ner. Återföring är också ok. Men uppskrivning är inte aktuellt på långfristiga fordringar.
36
Hur fungerar det med fordringar i andra valutor?
Ex har en fordran i USD, räkna om till redovisningens valuta med växelkursen på balansdagen. Om detta ändra sig från år till år (som det alltid gör) så räkna om och lägga in differensen i RR som intäkt eller kostnad.
37
Aktier avskrivning? Nedskrivning
Nej inga finansiella tillgångar skrivs av, men alla skrivs ned om det krävs. Till och med tillfälliga värdenedgångar kan skrivas ned för alla finansiella tillgångar, men är inget måste. Återföring givetvis ok om man gjorde fel bedömning.
38
Uppskrivning aktier
för långfristiga fordringar var det inte ok men med aktier får man skriva upp om man anser att värdet har blivit väsentligt högre. Gäller som vanligt bara AB och EF och får inte påverka resultatet.
39
Utgångsvärde och värdering aktier
utgångsvärdet är anskaffningsvärdet men man får även värdera till verkligt värde, ex ser att aktiernas värde på börsen ökat (dock under förutsättning att alla finansiella instrument värderas på samma sätt). Vissa FT får inte värderas till verkligt värde enligt ÅRL 4kap p14.
40
Skillnaden mellan uppskrivning och verkligt värde-metoden:
Uppskrivning sker bara i enstaka fall och har en del krav på sig (måste bevisa) och påverkar aldrig resultatet. Att värdera ex aktier enligt verkligt värde-metoden innebär att man upprepar samma metod vid varje bokslut och påverkar resultatet via finansiella intäkter/kostnader.
41
Värdera varulager
Man värderar till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet enligt LVP.
42
Värdera kundfordringar
Enligt LVP värderar man till lägsta av anskaffningsvärdet (priset på fakturan) och nettoförsäljningsvärdet, alltså vad man bedömer att man får in i framtida kassaflöde. Här beaktar man kundens betalningsförmåga.
43
Externredovisningens syfte
tillhandahålla information om företagets resultat och finansiella ställning. Informationen är användbar för olika användare som underlag för beslut i ekonomiska frågor.
44
Vilka 3 redovisningar kan vi få ut av huvudboken?
Dels den interna till ekonomistyrningen som används som styrsystem, dels en rapport till skattemyndigheten som används till skattedeklaration och övriga skatter, och till sist externredovisningen. OBS ett resultat kan skilja sig väldigt mycket mellan dessa rapporter beroende på vad man tar med i de olika.
45
Varför reglerar vi årsredovisningen? (4)
- Samhällsekonomiskt lönsamt
- Jämförbarhet mellan företag
- Möjlighet att bedöma kvalitet
- Reglering för skatt
46
Vilka är bokföringsskyldiga?
Som grundregel är alla juridiska personer skyldiga att bokföra. Finna undantag som för ex ideella föreningar, trossamfund etc. Mer info i BFL 2kap. Fysiska personer är bokföringsskyldiga när de bedriver näringsverksamhet.
47
Räkenskapsår
Ska omfatta 12 månader. När bokföringsskyldigheten inträder eller om räkenskapsåret läggs om får det förkortas eller förlängas för att passa in.
48
4 punkter som bokföringsskyldighet innebär
- Löpande bokföra affärshändelser
- Verifikation som underlag
- Upprätta balans- och resultaträkning
- Följa god redovisningssed.
49
IASB
International Accounting Standards Board är en org vars mål är att uppnå enhetliga redovisningsprinciper mellan företag i olika länder. Alla noterade koncernbolag måste följa deras rekommendationer på koncernnivå som kallas IFRS.
50
Vad ska ett svenskt noterat bolag följa?
Utgå från internationella regler från IASB och i juridisk person tillämpa normer från RFR, då anpassas man till ÅRL.
51
BFN:s ansvar
verka för ett enkelt regelverk som är anpassat till användarens behov. Ansvarar för utveckling av god redovisningssed och för kategoriregelverken
52
De 4 kvalitativa egenskaperna i K3:
- Begriplighet – lagom komplicerad info som går att förstå för den med ekonomisk kunskap eller som annars är beredd att studera informationen noggrannare.
- Tillförlitlighet – neutral och utan väsentliga fel. Får ej göra bedömningar som är subjektiva och därmed påverkar användaren i annan riktning. Måste kunna lita på informationen.
- Relevans – informationen ska underlätta beslutsfattande.
- Väsentlighet – hänger ihop med relevansen.
Nyttan av informationen bör vara större än kostnaden för att tillhandahålla den.
53
Vilka måste upprätta årsredovisning?
Alla aktiebolag och ekonomiska föreningar. För övriga rörelser så som HB, stiftelser etc behöver två av 50/40/80 vara uppfyllda för att det ska krävas, annars räcker vanligt bokslut.
54
Vad är RFR?
Det är rådet för finansiell rapportering som härstammar ifrån Redovisningsrådet. RR dog ut 2005 och ersattes av IFRS men kvar finns RFR och det är en kompletterande normgivare med fokus på noterade bolag. Lever bara kvar i dimensionen av hur moderbolaget ska redovisa, koncernen redovisar ju enligt IFRS.
55
Hur behandlas en kundförlust+
Om den är befarad skriver vi ned fordran exkl moms men låter momsen ligga kvar i det bokförda värdet. Motsvarande kostnad i ”övriga externa kostnader” i RR. Om vi sen får betalt ändå så görs en återföring i samma kostnadspost men med plustecken. Resterande fordran i BR behandlas som vanligt, bort med fordran, in i kassan.
56
Konstaterad kundförlust
När kunden gått i konkurs kan vi konstatera att vi inte får betalt och då tas hela fordringen bort och görs om till kostnad. Momsen får vi dock tillbaka och redovisas som en minskning av skulder eftersom att man förutsätter att vi har en momsskuld. Har vi ingen momsskuld att arbeta ner så läggs en momsfordran in.
57
Varför avskrivning utöver plan?
För att vi vill göra så stora avskrivningar som möjligt när vi har goda tider (för att undvika skatt på resultatet). Har med tidsvärdet av pengar att göra.
58
Hur stora avskrivningar utöver plan får man göra?
Man får jämföra 30-regeln och 20%-regeln och se vilken av metoderna som tillåter lägsta skattemässiga värde och därmed störst ackumulerade avskrivningar utöver plan (som redovisas i obeskattade reserver samt bokslutsdispositioner)
59
Hur fungerar upplösning?
Man kan lösa upp tidigare års överavskrivningar när vi är i dåliga tider och gör förlust. Då vill vi göra så små avskrivningar som möjligt och återför då maximalt så stort belopp som årets avskrivning enligt plan är från obeskattade reserver och tar bort samma belopp i bokslutsdispositioner. Vi får då bättre resultat.
60
Är moms en kostnad?
Nej moms är ingen kostnad utan mer en insamling av skattepengar till staten. Moms har ingen påverkan på resultatet eller det egna kapitalet. Bara utbetalning till Skatteverket
61
Hur värderas intäkter?
Utifrån verkligt värde. Man gör en bedömning av vad man faktiskt kommer att få när man beaktar rabatter osv.
62
När kan en intäkt inte redovisas (risk)?
Ex när företaget fortfarande har förpliktelser som man åtagit sig, när intäkten är beroende av kundens vidareförsäljning först, när installation av betydande del ej fullgjorts eller när köparen kan häva köpet och risken för detta är svårbedömt.
63
Hur redovisar en butik när man har öppet köp på sina varor?
Då redovisar företaget en intäkt när försäljningen sker men även en avsättning (skuld) samt kostnad för risken att kunden returnerar varan.
64
Hur redovisar vi tjänsteuppdrag/entreprenadavtal?
Första steget är att ta reda på om det är fast pris eller löpande räkning. Vid löpande räkning alltid huvudregeln: ta intäkt i takt med utförandet. Är det fast pris: koncernredovisning alltid successiv vinstavräkning, i juridisk person möjlighet till färdigställandemetoden (ta allt när uppdraget är slut).
65
Hur redovisar man enligt färdigställandemetoden?
Alla utgifter som man haft lägger man under varulagers "pågående arbete för annans räkning" som en tillgång tills dess att uppdraget är slutfört. Då tas alla kostnader och intäkter på en gång. Gäller som sagt bara när uppdraget löper över bokslutet, annars inga problem för då hinner man ju få alla intäkter och kostnader innan.
66
Redovisa ränta på ex nollkupongsobligationer:
När man ej har en bestämd årligt ränta utan iställett ett belopp jag ska få om ex fem år så får jag beräkna fram den underliggande räntan själv och ta som årlig ränteintäkt. Får inte vänta tills betalningen och ta hela räntan det året.
67
Vad skiljer avsättning från skuld?
Båda möter definitionen för att vara en skuld men skiljer sig i beräkningsmöjligheterna. Avsättningar är osäkra både till belopp och tidpunkt för betalning.
68
När kan en avsättning redovisas ? (3)
- När företaget på balansdagen har en förpliktelse till följd av inträffad händelse
- det är sannolikt att utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen
- en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras
69
Hur redovisas en avsättning och till vilket värde?
Dels ökar skulden i balansräkningen under avsättningar men samtidigt ökar också kostnaderna i RR under avsättningspost, ex garantiavsättning, pensionsavsättning etc. Posten ska värderas till den bästa uppskattningen av beloppet som krävs för att reglera förpliktelsen, baseras ofta på statistik/historik.
70
Vad får ingå i avsättningen för omstrukturering
Direkta kostnader som förändringen innebär. Kostnader kopplade till framtida verksamheten får inte tas med, ex omskolning och omplacering av arbetare,
71
Om förpliktelsen inte är sannolik då? (Eventualförpliktelse)
Då görs ingen avsättning utan istället beskriver man det i en upplysning/not. Ex "vi bedömer en 20% risk att behöva betala denna skatteskuld".
72
4 vanligaste OT och dess ordning:
varulager, kortfristiga fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank. Ordningen är i likviditetsordning där längst tid att omvandla kommer först.
73
LVP:
värdera OT till lägsta av anskaffningsvärdet (inköpspris + direkta utgifter vid anskaffning – rabatter) och nettoförsäljningsvärdet (bedömning av framtida kassaflöde minus försäljningskostnader). Om svårt att fastställa, använd återanskaffningsvärde.
74
Hur fastställs ett varulagers anskaffningsvärde?
Huvudregeln är post-för-post varje vara (inventering) men vid homogena produkter väldigt svårt att veta exakta anskaffningsvärdet för en vara pga vet ej vilka varor som ligger kvar. Då används FIFU eller vägda genomsnittspriser.
75
Värdera varulager för egentillverkade
utgå från produktkalkyl fram tills tillverkningskostnad, ej AFFO. Fördela fasta TO på normal kapacitet, förutom vid översysselsättning då vi utgår från verklig kapacitet så att ej styckpriset värderas för högt. Vid underproduktion används normal pga lagret ska ej övervärderas bara pga undertillv.
76
Inkurans:
vid bedömning av nettoförsäljningsvärde så måste man beakta inkurans, dvs att värderingen tar hänsyn till varornas säljbarhet i dagsläget, skador, omodern, övertalighet (har fler varor än vi kan sälja).
77
Skatteregel 97% värdering
innebär att lagret får tillämpa IL och därmed värdera lagret till 97% av anskaffningsvärdet. (3% bestämd inkurans). Utgör golvet för det lägsta tillåtna värdet medan civilrättsliga reglerna utgör taket för högsta tillåtna värdering.
78
Värdera kundfordringar
pga OT gäller LVP. Här jämförs anskaffningsvärdet som är fakturabeloppet med nettoförsäljningsvärdet som är en bedömning av vad man tror att man får betalt från kunden.
79
Hur fungerar det med momsen och kundford?
Momsen är inbakad i beloppet men när man gör bedömning av nedskrivning ska momsen uteslutas eftersom att det är en skatt som vi kommer att få tillbaka om en kundförlust görs. Först vid konstaterad kundförlust kan vi skriva av momsskulden.
80
Värdera fordringar i utländsk valuta:
värdera till redovisningens valuta, dvs gör vid balansdagen en omräkning till balansdagens kurs för att se om värdet har ökat eller minskat på våra fordringar. Frångår LVP eftersom värdeökning kan redovisas men går i stället i enlighet med rättvisande bild osv.
81
Värdera kortfristiga placeringar, ex aktier:
först måste vi veta om det är AT eller OT. Om det är OT gäller ju LVP som vanligt. Jämför anskaffningsvärdet när vi köpte aktierna med nettoförsäljningsvärdet, alltså börskursen på balansdagen.
82
Är kollektiv värdering ok för aktier?
Ja om de är i en portfölj där avsikten är att blanda olika aktier för att minska risken. Då behöver en aktie inte skrivas ner förrän hela portföljens värde sjunkit under anskaffningsvärdet.
83
Vad behöver AB och EF tänka på vid aktivering av upparbetad IT?
Dessa företagsformer har möjlighet till utdelning och måste vid aktivering av IT även föra över samma bokförda belopp från fritt eget kapital till bundet under rubriken ”Fond för utvecklingsavgifter”, detta för att man inte ska kunna dela ut dessa pengar.
84
Vad består en koncern av?
Det består av ett moderbolag med ett eller flera dotterföretag. Moderbolaget är skyldig att redovisa både moderbolaget enligt K4 men också hela koncernen enligt IFSR. (tror jag)
85
Vad skiljer redovisningen och beskattningen i dess syften?
R syftar till att avspegla företagets ekonomiska prestation medan B syftar till att avspegla politiska mål
86
Två sätt att göra fondemission
Det handlar ju om att öka det bundna kapitalet för bland annat säkerhet/stabilitet eller för att sänka aktiekursen och bli attraktivare. Antingen gör man det genom att skriva upp ex fastigheten så att uppskrivningsfonden ökar eller så får man överföra fritt EK till bundet genom att ex ta från reservfonden till aktiekapitalet eller kanske från balanserat resultat etc.
87
Avdragsilla kostnader
Vissa kostnader får företaget göra avdrag för, viss inte. Alla kostnader som hänger ihop med verksamheten och bidrar till inkomster får göras avdrag på, inkl representation. Men kostnader som ex bjuda kunder på lunch och resor får man inte gör avdrag på.
88
Värdera långfristiga och kortfristiga skulder
Värderas till upplupet anskaffningsvärde, alltså det nominella beloppet + ränta. Om ej given ränta (ex obligation) beräknas det fram genom effektivräntemetoden.
89
Redovisa valutakursdifferenser (lång- och kortfristiga)
På långfristiga skulder/fordringar hamnar det som finansiell post där både vinst och förlust redovisas vid "räntekostnader och liknande kostnader". Men kortfristiga hamnar som rörelseposter antingen under övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad.
90
Eventualförpliktelse
En typ skuld som varken uppfyller skuldkraven eller avsättningskraven pga ej så sannolik utan mer en möjlig händelse som kanske inträffar, då redovisas den inte utan en upplysning i noter görs. Ex om vi gått i borgen för dotterbolaget men dotterbolaget har stabil ekonomi just u.
91
Förlustkontrakt
När kostnader på ett avtal verkar bli större än intäkterna det bringar behöver vi göra avsättning med återstående kostnader. Ex om hyreslokalen inte längre behövs pga dåliga tider, eller om tjänsteuppdraget visar sig bli dyrare än vi trott.
92
Beräkna färdigställandegrad
Om inget Anna Agnes så beräknar man genom att ta nedlagda kostnader för perioden dividerat med beräknade totala utgifter för hela uppdraget.
93
Aktiekapital
Det är ägarnas insatta kapital som hamnar under denna post som i sin tur ingår i det bundna egna kapitalet. Minst 50' i privat och minst 500' i publika.
Aktiekapitalet/antal aktier=kvotvärde
94
Uppskrivningsfond
En del av det bunda kapitalet där uppskrivningar på AT hamnar eftersom att de inte får påverka RR.
95
överkursfond
Här hamnar det överskott som blir när företag säljer aktier till ett värde högre än kvotvärdet. Detta är fritt EK.
96
Hur går utdelning till?
Styrelsen lämnar förslag om utdelning som bolagsstämman sedan beslutar om. Det finns mycket krav, tex måste det bundna ha full täckning, dvs efter utdelningen får inte fritt EK bli negativt. Dessutom måste utdelningen vara försvarlig med tanke på verksamhetens art, risker etc och likviditet och ställning.
97
Tvångslikvidation inträder när...
Det totala egna kapitalet understiger halva AK. Ex när aktiekapitalet är 100 medan flera poster är negativa så att totala egna kapitalet är 45.
98
Fondemission
När man vill förbättra sin stabilitet och därför vill man öka aktiekapitalet. Detta kan göras genom att möblera om bland posterna i EK eller genom att skriva upp AT och därigenom öka bundet kapital. Ser bra ut gentemot långivarna.
99
Nyemission
När företaget behöver mer likvida medel pga går dåligt eller pga vill investera men inte låna. Då frågar man tidigare aktieägare om de vill köpa ytterligare aktier. På så sätt ökar AK samtidigt som kassan ökar.
100
Är EK pengar?
Nej, blanda aldrig ihop BR:s tillgångssida med det egna kapitalet. EK är en finansieringsform men har ingen koppling till aktivsidan.
101
Om jag vet att AK vid en nyemission ökade med 125' samtidigt som jag vet att emissionskursen var 140%, hur mycket är över kvotvärde och därmed går till ÖF?
Det är alltid 100% som går till AK eftersom att det är det som motsvarar kvotvärdet. Resterande 40% går till överkursfonden. Ta 0,4*125=50. 50 är överkurs.
102
Nackdel med avsättning till PF samt överavskrivningar
Nackdelen är att man binder upp kapital i obeskattade reserver. 78% av dessa ska ju bli vinst i företaget och därmed utdelningsbart men så länge man binder upp kapitalet så går det ju inte att dela ut.
103
Periodiseringsfond
Innebär att företaget kan beräkna fram en avsättning om 25% som man kan behålla i företaget på passivsidan som finansiär och slipper skatta på det (åtminstone för nu). Får dock bara ligga i fonden max 6 år sen 7:e året måste den tas ut och beskattas.
104
Beräkningsunderlaget för PF:
Bokföringsmässoga resultatet
+/- ej avdragsgilla/ej skattepliktiga poster
+återföring av tidigare PF
=Underlaget (som ska multipliceras med 25%)
105
Vad styr om en dator är AT eller OT?
Vissa tillgångar är ju inte självklara till sin klassificering. Ex en dator. Det som styr är vad verksamhetens avsikt med datorn är, ska de använda den framöver? Då är det AT och följer dessa regler. Ska de sälja vidare? Då är OT och hamnar på lagret och följer LVP
106
Hur tar man fram varulagrets värde m.h.a väga genomsnittspriser?
Man tar räkenskapsårets IB lagervärde + alla inköpskostander och dividerar sedan med antalet varor. Då får vi fram vad varje vara i genomsnitt är anskaffad för per styck. Multiplicera sedan med UB lagrets antal för att få UB lagrets värde.
OBS alltså inte bara inköpen utan IB måste också med, allt som passerat lagret.
107
När använder vi återanskaffningsvärdet vid varulagervärdering?
När vi har råvaror och halvfabrikat som är svårt att sätta nettoförsäljningsvärde på. Jämför då anskaffningsvärdet med återanskaffningsvärdet istället. OBS glöm inte att dra av för inkuransen på ditt lager då för det beaktas ju inte i det värdet på samma
108
Vad är en juridisk person?
Det är ett närstående företag till det företagets om upprättar årsredovisningen. Ex ingår i samma koncern, är gemensamt ägt, är intresseföretag (20%) etc.
109
Vad innebär god redovisningssed?
Att man ska följa de lagar, normer, praxis osv som finns att följa. BFN har det övergripande ansvaret för detta och har upprättar regelverken som gör det enklare att följa god redovisningssed. Handlar bl a om att följa de principer och regler som tas upp där.
110
Får man avvika från regler och normer?
Ja om den information som bortfaller inte är väsentlig och inte anses påverka beslut och liknande så är det ok.
111
Fortlevnadsprincipen
Företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet om ingen annan avsikt ges. Detta får stor betydelse när man värderar T och S samt avskrivningar osv.
112
Konsekvent tillämpning
Innebär att företag ska använda sina principer och metoder för värdering konsekvent över åren för att det ska bli jämförbara siffror.
113
Försiktighetsprincipen
Ligger som ett täcke över hela redovisningen. Handlar bl a om att värdera tillgångar så lågt som möjligt och skulder så högt som möjligt. Samt att ta kostnader så fort vi befarar dem (kundförlust, pensionsavsättning etc) medan vi väntar med intäkter tills de är realiserade.
Ex också lättare att motivera nedskrivning av T jämfört med uppskrivning.
114
Vad innebär periodisering i kort?
Att intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsårets ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen.
115
Kvittningsprincipen
Man får inte kvitta tillgångar och skulder och inte heller intäkter och kostnader. Allt ska redovisas i sina enskilda konton.
116
Kontinuitet
Föregående års UB ska stämma med ingående årets IB.
117
Vilka skriver under årsredovisningen i AB?
Samtliga styrelseledamöter samt VD:n.
118
Varför lämna upplysningar?
Dels finns obligatoriska som staten anser att man måste lämna (särskilt noterade) av ekonomiska skäl, informationsasymmetri och politiska skäl (strävar mer efter miljö och sociala mål om man måste redovisa det). Men frivilliga upplysningar lämnas bland annat av legitimiteskäl samt ekonomiska. Vill visa positiv bild för att få fler finansiärer osv.
119
Varför använda kassaflödesanalys, räcker det ej med resultaträkning?
Resultatets intäkter och kostnader visar ju den ekonomiska prestationen under perioden bättre men brist på likviditet är ju ett problem i sig. Även lönsamma företag (vinst) kan ha neg kassaflöde. Kassaflödesanalysen är helt utan bedömningar och periodiseringar och därav mer objektiv.
120
Eget kapital-rapport
Visar vad som hänt med ägarnas insatta kapital. Oerhört intressant för ägarna att se vad som händer med deras pengar. Två saker kan förändra det: resultatet (vinst/förlust) samt transaktioner (insättningar och utbetalningar).
121
Upplysningar
All övrig information i redovisningen som inte finns i siffror i BR och RR. Dessa rapporter ska bra överskådliga, alla annan info finns utöver och gör rapporterna och verksamheten mer förståelig.
122
Förvärvsanalys
När Moder förvärvar en Dotter som redan är verksam så måste man identifiera vad det finns för separata T och S dom ska redovisas i koncernen och vilket värde de har. Detta jämförs med vad man faktiskt betalade (överskott redovisas som goodwill). Handlar om att ta fram koncernens anskaffningsvärde.
123
Kassflödesanalys
belyser företagets in- och utbetalningar so utmynnar i förändring av likvida medel. Komplement till RR.
124
Vilka upprätta kassaflödesanalys?
Alla större företag samt alla som upprättar koncernredovisning (både om de måste eller om de frivilligt gör det (små koncerner som ändå vill)).
125
Rörelsekapital
Omsättningstillgångar exklusive likvida medel minus kortfristiga skulder.
126
Förutse konkurs i kassaflödesanalys
Om den löpande verksamheten flera år i rad går minus kan det vara så att företaget är påväg in i konkurs.
127
Kassaflöde indirekt metod
Man tar sikte på resultatet i RR och justerar därefter för poster som inte påverkar kassaflödet, ex avskrivning och realisationsresultat.
128
Fördelen med kassaflödesanalys jmf med RR
Kassaflödet är helt opåverkat av värderingar och redovisningsprinciper och blir därför väldigt jämförbart mellan företag trots olika länder osv.
129
De 3 kategorierna i kassaflödesanalysen
* Löpande verksamhet (rörelsen)
* Investeringsverksamhet - förvärv och avyttring av MAT etc.
* Finansieringsverksamhet - in och utbetalningar från ägare, upplåning, amortering etc.
130
Vad mäter kassaflödet?
Företagets förmåga att generera likvida medel samt företagets behov av likvida medel
131
Kassaflöde direkt metod
väsentliga slag av in- och utbetalningar redovisa brutto separat. Man går inte via RR och dess resultat utan går direkt på in- och utbetalningar.
132
Vilka poster ska räknas om till redovisningsvalutan?
Alla monetära poster, dvs alla fordringar och skulder som vi har i utländsk valuta. Icke-monetära ska inte räknas om, ex värdet på lagret läggs in i dollar om det är köpt i dollar, däremot blir ju inköpets lev-skuld omvärderat till redovisningsvalutan.
133
Koncernredovisning med uppstartat dotterbolag
Om vi själva som Moder startar dotter så sätter vi ju in kapital i bolget som ger oss aktier. När vi gör konernredovisnignen år efter år måste vi helt enkelt plocka bort moderns aktier och dotterns EK eftersom att vi inte kan redovisa aktier i oss själva som koncern.
134
Koncernredovisning med förvärvat dotterbolag
Här måste vi dels ta bort de aktier vi köpt i dotter men också enligt förvärvsanalysen reda ut vad vi har betalat för. Vi måste ju justera så att vi får balans. Vi måste justera till koncernens anskaffningsvärden (=verkliga värdet idag). Här räcker det inte att ta bort dotterns EK för det är ju mycket mindre än våra aktier.
135
Förvärvsmetoden
Handlar om att när vi köper aktier i D så vill vi i koncernens redovisning attt aktierna ska ersättas av D:s T och S och då benar vi ut vad vi har köpt, och det som inte går att värdera måste ju då vara goodwill.
136
Att tänka på vid redovisningar periodiseringar, ex upplupen intäkt, förutbetald kostnad etc
Det viktiga är att förhålla sig till IB, alltså vad som redan ligger i dessa poster. Det är UB i BR som ska stämma, mellanskillnaden bokas i RR och får anpassa sig.
137
Dynamiska rapporter
RR och Kassaflödesanalys visar vad som hänt mellan två tidpunkter. Ej BR.
138
3 typer av kategorier för intäkter
Försäljning av varor, utförande av tjänster och entreprenasduppdrag samt ränta/royalty/utdelning.
139
2 kriterier för att redovisa intäkter
Ekonomiska fördelarna ska sannolikt tillfalla företaget samt att inkomsten ska kunna beräknas tillförlitligt. Ej uppfyllt? Då är det skuld så länge. detta säger ÅRL men K3 är mer specifik med överlämnande av risker etc.
140
Intäktsföra affärshändelse med flera transaktioner/kundlojalitetsprogram (ex 10:e kaffen gratis)
1. Fördela intäkten. Om vi tror att 80% av kunderna utnyttjar gratis kaffe så får vi bara ta 9,2 kr som intäkt på varje kopp. Resterande 0,8 lägger vi som förutbetald intäkt varje gång. Blir sedan intäkt när man väl löser in kupongen.
141
Syftet med redovisningsforskning
Att forskningen ska ge oss bättre underlag för att uppnå målet med redovisningen som är ekonomisk tillväxt. Hur bör redovisningen regleras för att bäst uppnå målet? Med utgångspunkt ur aktiemarknadens perspektiv.
142
3 olika slags forskning
* Deskriptiv - beskriver hur det är, ofta siffror från SCB.
* Kvantitativ - mäter samband mellan två variabler, ex redovisat resultat och aktiepriser? Matematiska modeller och statistiska undersökningar.
* Kvalitativ - hur människor förstår komplexa begrepp och situationer, skapar bilder av omvärlden och samspelar. Ex intervjuer undersöker ex förtroende för redovisning och hur långivares uppfattning påverkas genom redovisning.
143
Vad är största orsaken till sämre kvalité i redovisningen?
Att ledningen ibland har starka incitament att påverka resultatet. Stark övervakning och kontroll kan hjälpa undan denna problematik.
144
Varför upplysningar i redovisningen?
För att beskriva rapporterna så att användarna förstå dem, annars fyller de inget syfte. Detta kallas att minska informationsasymmetrin och är en viktig del i redovisningen. Upplysningar bidrar till lönsamhet i ekonomin i stort.
145
Hållbarhet - standardupplysningar
GRI har tagit fram ramverk för hållbarhetsredovisning även om det inte är obligatoriskt överallt (för mycket stora svenska företag). Standardupplysningar kan vara generella ex strategi, hållbarehtspåverkan etc eller specifika då man går in djupare i de hållbarehtsaspekter man tagit upp.
146
Vad redovisar man om hållbarhet?
Man tar upp sådant som företaget påverkar inom hållbarhet, ex utsläpp, produktsäkerhet, relation till fackföreningar etc.
147
Väsentlighetsanalys
Tar utgång i väsentlighetsprincipen som menar att vi ska redovisa allt som är väsentligt för användarna. Detta innebar i dagens samhälle inte bara ekonomi utan även miljö och social hållbarhet.
148
Nackdelen med hållbarhetsredovisning
Måtten och principerna är inte tillräckligt tydliga vilket gör att jämförbarheten mellan företag är i princip värdelös. Att värdera och mäta hållbarhet är svårt
149
Revision
En granskning av årsredovisningen av en oberoende part med hög kompetens och tillförlitlighet som krävs för de större företagen.
150
Ej avdragsgilla kostnader
Kostnader som har bokförts men som inte ska sänka det skattemässiga resultatet. Ex viss representation. Har man sådana kostnader måste man addera tillbaka dem i beräkningsunderlaget för skatt.
151
Varför periodiseringsfond?
För att minska det skattepliktiga resultatet. Måste dock återföras på de 7 året. Varje års avsättning görs på eget konto för att hålla koll på när de ska återföras.
152
Big bath accounting
När man byter VD så tar man direkt alla kostnader som går, ex återför avsättningar och överavskrivningar osv för att den nya ska få börja om från noll och bära sina egna kostnader och inte det som den gamle VD:n gjort.
153
Income smoothing
Strävar efter jämnt resultat för att inte överraska aktiemarknaden. Går det väldigt bra så försöker man dämpa detta genom att ta bedömningar som medför extra kostnader osv.
154
3 kriterier för avsättning
* Inträffad händelse som leder till förpliktelse
* troligt/sannolikt utflöde av resurser (minst 50% sannolikt)
* Redovisningsbar, dvs tillförlitlig uppskattning av beloppet.
155
Kärnan i hållbarhetsredovisning som skiljer sig från finansiell redovisning (3)
* Fokus på företagets hållbarhetspåverkan
* Kommunikation med bredare grupp av intressenter
* Långsiktigt perspektiv
156
Återvinningsvärde
Används för att nedskrivningspröva tillgångar. Om återvinningsvärdet är mindre än bokfört så skrivs T ner. Återvinningsvärdet i sig är det högsta av verkligt värde (ex framtida kassaflöde) och nyttjandevärde.
157
Olika typer av aktier
A- och B-akter skiljer sig i röstvärde där grundarna brukar ha A och andra investerare B. Stamaktier och preferensaktier skiljer sig i företräde till utdelning där ägarna också brukar ha stam medan nya emissioner skapar preferensaktier.
158
När är utdelning/värdeöverföring ok?
Dels måste företaget ha full täckning för bundet kapital efter överföringen och dels måste de enligt 2 kriterier vara ok: kraven som verksamhetens art och omfattning ställer på EK samt med beaktande av likviditeten och ställning i övrigt.
159
Styrelsens förslag på utdelning är lågt, vad kan göra att det blir högre?
Minoritetsägare (10% av aktierna) kan kräva att minst 50% av årets resultat delas ut om alla krav är uppfyllda.
160
Hållbarhetsredovisning
Redovisning för miljörelaterade, etiska och sociala förhållanden där man ställer sig ansvarig för interna och externa intressenter.
161
Varför hållbarhetsredovisa?
* Medvetna intressenter ställer krav. Tryck från samhälle.
* Legitimitet
* Konkurrensfördel
* Lagkrav och riktlinjer
* Dialog med intressenter
162
5 informationskategorier i hållbarhetsrapporten
1. Miljö - företagets påverkan
2. Sociala förhållanden
3. Personal
4. Mänskliga rättigheter
5. Motverkande av korruption
163
Mångfaldspolicy
Innebär att man ska informera om policyn. för sammansättningen i styrande organ och målen man har.
164
"Följ eller förklara"
Om företaget inte tillämpar någon policy i hållbarhetsfråga/mångfald ska rapporten ange skälen.
165
GRI och dess vision
GRI är en org som skapar riktlinjer för icke-finansiel redovisning och visionen är att denna redovisning ska bli en rutin som är jämförbar precis som finansiell. Logiken är att man ska fokusera på tre områden: ekonomi, miljö och social påverkan och ta fram väsentlig information för intressenterna.
166
Integrerad rapportering
Handlar om att integrera flera olika sorters kapital i rapportering och belysa värdeskapande processer i verksamheten genom dessa kapital. IR kommunicerar strategi, styrning, resultat och framtid och intressenterna får en breda och djupare förståelse för företaget.
167
IR principer (7)
1. Strategifokus och framtid
2. Informationssammanhang
3. Intressentrelationer
4. Väsentlighet
5. Precision
6. Balans och fullständighet
7. Konsistens och jämförbarhet
168
6 olika kapital enligt IIRC
* Finansiellt
* Anläggningskapital
* Intellektuellt kapital
* Humankapital
* Social och relationellt kapital
* Naturkapital
169
Rättvisande bild
Företaget ska presentera BR, RR och noter i årsredovisningen på ett sätt som ger en heltheltsbild och rättvisare bild. Detta kan innebära att man avviker från regelverket (aldrig lagen) men då måste förklara varför
170
Varför ta bort interna transaktioner i koncernredovisning?
Problemet är att man är inte oberoende parter, moder kan påverka dotter väldigt mycket och få dem att köpa till dyra priser etc. Detta ska inte gynna sig i koncernen. Man ska se koncernen som en enhet och bara se på vad som köps in och säljs till externa. Balansomslutningen får ej se större ut pga interna transak. Ex köpt varor av moder, egentligen har man ju bara flyttat varor från ett lager till ett annat inom samma enhet
171
Hur stödjer externredovisningen målet med tillväxt?
Genom att underlätta kapitalinsamling. Det är samhällsekonomiskt lönsamt att upprätta årsredovisningar eftersom att det hjälper kapitalet att dras dit det får högst avkastning --> hjälper företaget med finansiering.
172
Hur forskar man inom externredovisning?
Bl a om hur användaren avläser rapporterna och hur rapporten kan stödja och användas av användarna på bästa möjliga sätt.
+ Hur man upprättar redovisningen på bästa sätt
+ Utveckling av redovisningsprinciper tex när man tog fram IFRS för jämförbarheten mellan länder
Ex. om jag redovisar IMT såhär, hur reagerar börsen då?
173
Ge ex på principer som motstridig varandra
Matchning och försiktighet kan motsäga varandra, ex matchning anser att vi bör ta upp reklamkampanj som T och skriva av under tiden den förbrukas/genererar intäkter men försiktighet säger att vi måste kostnadsföra direkt pga uppfyller ej kraven på redovisningsbar T. Försiktighet står över M och därav följer vi F
