Exotiska djur Flashcards

1
Q

Antrozoologi

A

ämnet om människor och djurs interaktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

varför är etologi viktigt?

A
  • dödligheten för exotiska sällskapsdjur är 75% under första året. (england)
  • Över 500 katter avlivas varje år i Sverige p.g.a. beteendeproblem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka djur får man inte ha som sällskapsdjur?

A
  • Det är inte tillåtet att ha apor, rovdjur eller rovfåglar som sällskapsdjur. Du får inte heller ha korsningar mellan tamkatt och vilda kattdjur eller mellan tamhund och vilda hunddjur. Djuren måste vara födda och uppfödda i fångenskap för att kunna hållas som sällskapsdjur.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Man kan nästan alltid härleda felhantering av djur till någon av dessa tre.

A
  • Brist på kunskap?
  • Konstiga förväntningar?
  • Felaktig hantering? - vilket gör att djuret får ett beteende problem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Exotiska arter på klinik

A
  • Ej lika domesticerade som tex hundar och katter.
  • Rädda för människor!. - människan är rovdjur för i princip alla djur
  • Troligen ej vana vid hantering.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kan vi då förutse med exotiska djur vi kommer möta?

A
  • Djuren hör/ser inte som de djuren vi är vana vid, de är kanske bara hanterade ett fåtal gånger per år.
  • Exotiska djur kanske inte visar samma signaler och kroppsspråk, t.ex. vid rädsla eller aggression.
  • Har ett annorlunda beteende
  • Förmodligen mer lättstressade. - kan även vara farligt för vissa djur (dör av stress exempel)
  • De kan vara mer stressade än de verkar
  • Kan djurägaren hjälpa till? Kommunicera eller fråga om ett handtag. Det är dock inte alltid djurägare vill hålla djuret(förknippas med klinik Besök)
  • Man kan behöva anpassa sin hantering till vad djuret är vad vid
  • Flockdjur döljer gärna att de är sjuka- kan vara allvarligt när de väl ser att de är sjukt!
  • *Djurägarna som tagit sig till veterinärengörändå något försittdjurs bästa, det finns ett stort mörkertal som inte agerar. Finns även de som agerar väldigt sent.
  • Finns det vet som är kunnig? De finns begränsade kliniker och kunskap om exotiska djur.

Klinik- göra info och få ut till djurägare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är Etologi och varför behöver vi ha koll på det?

A

läran om djurs beteende

  • Det evolutionära perspektivet! Djur har under lång tid anpassats till den miljö där de lever. Vi behöver ha koll på den miljön- hur ser den ut?
  • Vi behöver ha koll på vad de grundliga behoven är för varje djur för att kunna ge dem den bästa vården och det bästa livet.
  • Miljön som djuren är anpassade för är den miljön som är mest optimal för djuren när de kommer in till oss (och hos sina ägare).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Demestisetings processen, hur påverkar det?

A

Grundbehov hos djuren finns kvar! Det spelar ingen roll hur lång tid man avlat på den- behovet finns kvar!

Förstå miljön djuret är anpassat för, och anpassa din miljö för djuret!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Arttypiska beteendebehov

A
  • Varje art har sina typiska beteendebehov som ofta innebär att djuret försöker utföra dessa oavsett miljö!
  • Helt naturliga och väldigt normala beteenden i den miljö djuren är anpassade för att leva i.

Djuret försöker göra detta beteende oavsett var vi har djuret! - beteenden som är starkt sittande i generna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad säger lagen generellt om djurs behov?

A

djuret ska få bete sig så naturligt som möjligt!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Generella beteenden

A
  • Att söka föda kan för många arter vara ett beteendebehov- även om mat finns lättillgänglig. dvs födeprocessen. Processen från att djuret är hungrigt till att de äter och de beteenden det processen innebär:
  • Att ha sällskap- flockdjur. (Eller inte)
  • Att får jaga- rovdjur.
  • Att få gömma sig- bytesdjur.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad skapar beteende problem?

A

Att inte ta hänsyn till beteende behov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är viktigaste att tänka på när ett djur kommer till klinik?

A

Har djuret tillgång till basen?
Har vi basen är det troligt att vi löser det, annars måste vi börja med basen!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

kattvänlig klinik

A
  • Använd en transportbur med avtagbar överdel. En rädd katt kan känna sig mer trygg om den får sitta kvar i buren och man tar bort underdelen vid undersökning.
  • Placera buren lätt tillgänglig i hemmet en tid innan veterinärbesöket. Lägg in ett mjukt underlag, leksaker eller godis.
  • Träna med korta bilturer och belöna katten när den är lugn.
  • Att använda en spray med syntetiskt FFP F3 i buren 30 min innan avresa kan minska oro och stress.
  • Täck över buren med en tunn filt eller bär buren med framsidan bakåtvänd för att minska kattens synintryck.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Några Lagstiftningar om exotiska djur

A

Uppfödarna och de som säljer har en skyldighet att lämna ut information när de säljer exotiska djur. Detta är i form av ett faktablad som ska innehålla kön, normal livslängd, storlek, dagligt aktivitetsmönster, hur djuret bör hanteras osv osv.

  • 3 kap. 1§ särskilda bestämmelser för hållande av kaniner och gnagare.
  • Gnagare, utom guldhamstrar, ska hållas till par, av samma eller motsatt kön, eller i grupp. Detta gäller inte om det finns särskilda skäl.Tidpunkten vid, och tillvägagångssättet vid sammanförandet av djur till par eller grupp ska väljas med hänsyn till djurens art, ålder och kön samt andra omständigheter, så att risken för osämja minimeras.
  • 8 kap. 13 § Kaniner och gnagare ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.
  • T.ex. kaninerbörha möjlighet att gräva, vilket många idag inte har. Privatakaninhållaregranskas oftast inte, därför finns det inte så mycket konsekvenser i nuläget.
  • Många sociala djur kräver stora utrymmen (och det framställs ofta inte i lag)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kanin

A
  • Har djur
  • 10-12 år
  • Flockdjur
  • Herbivorer
  • Två uppsättningar framtänder i överkäken
  • Caecotrofer -äter sin avföring för att få näring. Ca 1 gång/dag. Det är därför viktigt att de inte har krage så de inte hindras i att äta det.
  • Temperaturreglering öron. Man kan kyla ner dom genom att kyla deras öron, och samma fast med värme.
  • Känsliga för temperaturer så fråga vad dom är vana vid för temperatur. Inne kanin/ute kanin?
  • Stresskänsliga
  • De vill gärna vara på marken/golvet, är lite höjd rädda
  • Kan inte hässja(flämta). Kan inte andas genom munnen, bara genom näsan.
  • Rovdjur -iller!
  • De blir lätt stressade om de känner doften av rov djur. Framförallt iller!
  • Bytesdjur – döljer sjukdom
  • Viktigt att ha koll på små förändringar då de döljer sjukdom och skada
  • Hur är de vana med att dricka? Skål? Flaska?
  • De är snabba och kan flykt hoppa
  • porfyrin- ibland kissar kaniner rött(inte blod)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Marsvin

A
  • Elodonta tänder
  • Elodonta = tänderna växer hela livet
  • De är inte rumsrena
  • Kan inte hässja. Kan inte bli av med överskotts värme.
  • Flockdjur
  • Herbivorer
  • Värmekänsliga (18-20 grader C)
  • Ha koll på tassar och klor på marsvin då deras klor inte slits naturligt när de hålls som sällskaps djur.
  • C-vitamin. Tillverkar inte c-vitamin själva så de behöver tillskott

Allmänna råd till 8 kap. 23 §
Ett vuxet marsvin bör inta C-vit. 10 mg per kg kroppsvikt och dag

  • normalt med lite grumligt kiss.
  • De är kvicka och kan frysa eller fly när de är rädda.
  • Vill ha gömställen
18
Q

Chinchilla

A
  • Nattaktiva flockdjur
  • Kan bli ca 15 år.
  • Gnagare
  • Rumstemperatur 15-21 C
  • Behöver bra ventilation, inte för varmt eller fuktigt
  • Herbivorer – hö ad libitum
  • Vill alltid ha tillgång till hö och grenar att tugga på
  • Gillar att vara högt
  • Gömställen
  • Sandbad - vid längre vistelse, detta så de kan sköta om sin päls.
  • Aldrig nät på golvet i buren! (Inte okej enligt lag). Kolla tassarna ifall de har sår som tyder på att de har nät.
  • Släpper päls/svans vid felaktig fasthållning
  • Fånga aldrig i svansen eller pälsen! Det kan tappa svansen, så blir det som att det tappar huden på svansen och lämnar som brännsår.
19
Q

Smågnagare (råtta, mus, degu, gerbil,
hamster)

A
  • Väldigt aktiva djur
  • Blir ca 2-4 år. (Vanligt att barn får en)
  • Omnivorer (degu herbivor)
  • Aktiva och vill ha stimulerande miljö - fodersöksleksaker eller fågelleksaker
  • Urinerar vid stress
  • Kan bitas - deras sätt att försvara sig
  • Framtänder elodonta– De måste gnaga så att inte tänderna blir för långa
  • Flockdjur (ej guldhamster). Kan vara svårt att sätta ihop hamstrar för dom vill slåss - men har gärna en kompis om de känner varandra sen små.
  • Caecotrofer - äter en del av sin avföring till och från.
20
Q

Fasthållning vid undersökning Smågnagare (råtta, mus, degu, gerbil,
hamster)

A
  • Handduk
  • Nackskinn - försiktig så att ögonen inte ”ploppar” ut. De har väldigt mycket hud så man behöver ta ett stadigt grepp så man inte blir biten men samtidigt inte dra bak för mycket så ögonen ploppar. (De hänger inte och dinglar med ploppar lite). Märker man att det händer får man justera sitt grepp. Detta grepp kan också bara stressande för hamstern(men nödvändigt ibland om den inte är van vid hantering exempelvis)
  • Bröstkorg
  • Svans - svans roten
  • Stöd bakdel/bakben
21
Q

Iller

A
  • Rovdjur
  • När det är 6 år ses den som ”gammal”
  • Lätta att hålla på smådjursklinik
  • Vill ha mycket filtar att krypa i
  • Rymningssäkra burar
  • Bra på att slingra sig
  • Värmekänsliga
  • Hässjar om de är för varmt, men kan inte svettas.
  • Bits och rivs som försvar
  • Hjälp av djurägaren att hålla illern
  • Vetegroddsolja! De är ofta lätt mutade med typ vetegrodds olja.
  • Obligat carnivor - behöver kött
  • Hög proteinnivå + högt fettinnehåll i fodret (fungerar ofta med kattmat, ej hund mat!)
  • Fasta i Max två timmar !
  • Hög/snabb ämnesomsättning - fru tillgång till mat och vatten.
  • Mat och vatten ad libitum(efter bahag)
22
Q

Brukar djurägare vara med vid undersökning av bytesdjur på klinik?

A

Nej, ofta är inte djurägaren med, så det ska gå snabbt och smidigt då djuren är lätt stressade. (Ägarna är inte alltid så bra på att ex hålla djuren vid undersökning osv)

23
Q

Fågel

A

Viktigare att veta hur fågeln har det i det vilda, ursprungsmiljö!

Vad är fågelns ursprungsmiljö?
Erbjud lämplig omgivningstemperatur,
luftfuktighet och utfodring

Anpassa miljön efter ursprungsmiljön så att fågeln inte blir sjuk eller får beteende förändringar.

Fåglar är högljudda -normalt beteende

  • gryning/skymning

De skräpar ner
Näbben används för att

  • undersöka och sönderdela
    föremål
  • söka ätbara delar
  • aktivera sig

Fåglar är sociala

  • nära kontakt med antingen
    andra fåglar eller ägare

Ruggar 1-2 ggr/år

Fåglar har effektiva andningsorgan, ämnen i inomhusluften hamnar i fågelns luftvägar

24
Q

Fågelbur

A

Fågel är ett vilt djur placerat i en onaturlig miljö

Ha skild sovbur /hörn av buren

  • ingen holk

Burbredden bör minst vara den dubbla mot fågelns vingbredd.

Sittpinnar i olika storlek för att inte få trycksår

Helst vattenskål

Papper i burbotten - sand ger risk för inpackning

AKTIVERING

25
Q

Hantering av fågel

A

Täck buren för att lugna fågeln vid transport

Tidningspapper som underlag för att kunna se
avföringen

Känslig för temperaturförändringar

Håll huvudet med en hand, linda in vingarna och klorna i handduk

Håll fågeln upprätt

Håll en hand löst runt bröstkorgen

Luftstrupen består av hela trachealringar som är svåra att trycka ihop – mycket liten risk att strypa fågeln

26
Q

Diet fågel

A

Pellets!
~75% av totala intaget, resten
frukt/grönsaker

Vitaminberikade fröblandningar?
har ofta vitaminerna på skalet vilket fågeln
inte äter

Fåglar är skeptiska till nya saker, byt foder långsamt och visa gärna fågeln att det går att äta

Fåglar är envisa!
väg fågeln under foderbytet

27
Q

Reptilers miljö

A

Miljön
- POTZ - prefered, optimal, tempreture, zone.
- luftfuktighet
- UV-ljus (UV-B)

Temperatur - Ektoterma/poikiloterm
digital termometer
olika värme i olika delar

28
Q

Diet reptiler

A
  • kött, växter eller insekter
29
Q

Risker med hygienen hos reptiler?

A

I det vilda har reptiler stor yta jämfört med terrariet → hög koncentration av bakterier på liten yta → kontamineras av kroppsegna bakterier → infektion

30
Q

Leopardgecko (Eublepharis macularius)

A
  • Nattaktiv
  • Marklevande
  • Ha möjlighet att gräva
  • Carnivor
  • Fettlagring i svans
  • Honan kan lagra spermier
  • Upp till 20 år gammal
  • Vill kunna gräva i sand eller jord - Men kan även äta detta vilket kan orsaka skador, så ha uppsikt
  • Äter insekter ca 2 ggr/vecka
  • Måste ej ha UV-ljus, men har gärna UVA
31
Q

Skäggagam (Pogona vitticeps)

A
  • 30-40% luftfuktighet
  • UVA-UVB
  • Landlevande med klättermöjlighet
  • Omnivor - både animaliskt och grönsaker
32
Q

Vattensköldpadd (ex. Trachemys scripta …)

A
  • Tropiska/subtropiska områden
  • Landdel: 21-26 grader
  • Vattendel: 24-27 grader
  • täta vattenbyten, bra filtreringssystem och slamsugning
  • Koll vattenkvalitet - ammonium, nitrit och pH
    Solbad: 32-35 grader
  • fungerande matsmältning
  • hud och sköld torkar
    UVB-ljus
    Omnivorer
  • 2-3 ggr per vecka
  • utfodras i vatten

Landtemperatur 21-26 C, vattentemp 24-27 C
Viktigt med hygien
Vattenbyten
Filtersystem
Slamsugning
Kolla vattenkvalitet
Vill ha solbad
Kunna torka hud och skal
Värma kroppen → få igång matsmältning
Utfodras i vatten ca 2-3 ggr/vecka
Tömmer då även tarmen, så bra med separat matningstank
Omnivorer

33
Q

Landsköldpadda (ex Testudi hermanni)

A
  • Aktiva
  • Buren bör ha höga väggar
    Ej glasväggar – stressande

POTZ: 22-30 grader

  • solplats: 32-35 grader
  • omgivningen:15-25 grader
  • Grund vattenskål - Grund vattenskål så de kan fukta sig utan att drunkna
  • Vegetarianer
34
Q

Reptilers miljö

A

Miljön
POTZ = preferred optimal temperature zone

UVA för allmänt välbefinnande och reproduktion
UVB för ämnesomsättningen
Luftfuktighet - Viktigt för ömsningen samt för en frisk hud

Ektoterma = kan inte regulera sin egen temperatur
Poikiloterma = har samma temperatur som omgivning

Därför bra med olika temperaturzoner i terrariet

35
Q

Vivipara ormar

A

levande ungar

36
Q

Ovipara ormar

A

ägg

37
Q

Bur - Orm

A

Akvarium i plexiglas
- Bra för temperaturreglering
- Kan vara dålig ventilation
Ha inslag i buren som ökar luftfuktighet t ex en blöt svamp
Vill ha ljuskälla + UV 10-12 tim/dygn

38
Q

Orm diet

A

Var 3-6 vecka beroende på sort
Avdödat foder - Levande möss ej tillåtet i Sverige

39
Q

Hantering orm

A

Fixera huvud med tumme och långfinger
Stöd kropp så att den ej hänger löst
Mindre ormar kan slingra sig runt armen

40
Q

Allmän hantering reptil

A

Autotomi = kan släppa svans vid fasthållning
Håll värmen under proceduren
God handhygien, bär på salmonella
Koll på tänder, klor och hos större ödlor även svans
Vill gärna hålla i något (kameljont ex) - ett föremål, person eller bara stå på bordet

41
Q

Djurskyddsförordningen - förhindra att djur utsätts för onödigt lidande

A
  • 1 § Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom
  • 3 § Den som håller djur eller på annat sätt tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov.