Exempeltentor - frågor Flashcards
Redogör för vad öppna respektive dolda observationer innebär. Diskutera även skillnaden mellan de båda, med avseende på forskareffekt och etik.
En öppen observation innebär att forskaren är känd av människorna på fältet (de som deltar i studien) och godkänd av dom. Dolda observationer innebär att forskaren deltar fullt i gruppen/verksamheten utan att avslöja vem hen är. Skillnaden mellan dessa blir således att forskningspersonerna antingen är medvetna om att de blir observerade eller ej, och utifrån forskareffekten och etik skiljer de sig därmed även åt. En dold observation har inte givit information om studien eller inhämtat samtycke från forskningspersonerna, vilket ur ett etiskt perspektiv är fel. Däremot är deltagarna inte medvetna om att de blir observerade, något som minimerar forskareffekten och kan ge en mer äkta bild av de man studerar. I en öppen observation har deltagarna fått information om studien samt givit samtycke, vilket ur ett etiskt perspektiv är rätt. Däremot är dom mer medvetna om forskaren och forskareffekten kan få större effekt, genom att deltagarna regisserar de dom säger.
Hur kan du göra för att minimera forskareffekten? Diskutera två sätt.
Partiellt deltagande är ett sätt att minimera forskareffekten. Detta genom att man vill hålla en närhet och en distans till forskningspersonerna samtidigt, genom att delta i vissa aktiviteter men inte andra. Deltagarna ska inte känna sig för spända och alltför observerade.
En annan viktig aspekt är samspelet mellan forskaren och deltagarna, utifrån hur väl forskaren får tillträde till fältet och således påverka forskareffekten. Hur aktörerna då tolkar forskaren är av vikt för hur de kommer bete sig när det är observerade.
Vad innebär begreppet subjektsposition i diskursanalys?
Ett centralt begrepp inom diskursanalys som handlar om hur någon/något kategoriseras inom en diskurs. Subjektet positioneras och skapas utifrån diskursen och kan ses som ett typ av handlingsutrymme.
Vad innebär begreppet genre? Ge exempel på två dokumenttyper och motivera varför de är olika genrer.
Texter produceras och konsumeras i olika sammanhang, och är således av olika typ; de tillhör olika genrer. Texter som produceras inom en viss genre har bestämda syften, exempelvis att informera, roa eller övertyga, och har även olika form. En reklamannons i en tidning är ett exempel på ett dokument inom en genre, och den har som syfte att sälja en viss produkt och övertyga läsaren om att köpa den, och kännetecknas ofta av ett mer vardagligt språk. Ett annat dokument som tillhör en annan genre kan vara ett politiskt dokument, då detta dokument konsumeras och produceras i ett politiskt sammanhang och har ett annat syfte än vad en tidningsartikel har.
När är semistrukturerad intervju en lämplig metod? Motivera ditt svar i förhållande till
såväl kunskapsintresse som hur intervjuformen är strukturerad.
En semistrukturerad intervju kan vara lämplig när man vill intervjua en individ om dennes upplevelser och erfarenheter kring ett specifikt fenomen. Då utgår man från en intervjuguide som är strukturerad med specifika teman och underfrågor man vill gå igenom, men intervjuprocessen är flexibel genom att respondenten får svara fritt och intervjun behöver inte följa en specifik ordning eller följd. Respondenten får således styra samtalet utifrån dennes berättelse. Intervjuformen blir därmed lämplig när kunskapsintresset t.ex bygger på ämnesorienterade eller kulturorienterade ämnen.
Vad innebär ett snöbollsurval?
Detta urval innebär att forskaren först får tag i en deltagare till sin studie, som denne t.ex intervjuar. Forskaren ber sedan denna person att fråga någon annan som den känner/vet om skulle passa sig för studien att delta, och sen får den personen i sin tur fråga vidare. Kan även beskrivas som ett kedjeurval.
Du får i uppdrag att göra en etnografisk studie av en social verksamhet för personer i hemlöshet. Du genomför öppna observationer. Diskutera hur du gör för att minimera forskareffekten i denna studie. Ge två konkreta exempel.
I och med att det genomförs öppna observationer är deltagarna medvetna om att de blir observerade, och forskareffekten ökar. För att minska denna skulle jag använda mig av ett partiellt deltagande, där jag deltar i vissa aktiviteter men inte andra. På så vis kan deltagarna känna sig mindre spända. Ett annat viktigt sätt för att minska forskareffekten är att få tillgång till fältet, och skapa en relation till dom som ska studeras. Detta kan göras genom att tänka på hur man för sig, hur man pratar i just denna sociala kontext men även hur man klär sig. Att som forskare dyka upp i kostymkläder eller andra “finkläder” i denna grupp av människor kan bidra till att det blir svårt att få tillgång till fältet.
Ahrne & Svensson diskuterar tre sätt att öka trovärdigheten i kvalitativa studier:
transparens, triangulering och återkoppling till fältet. Redogör för vad 2 av dessa kriterier innebär.
Transparens innebär att forskaren är genomskinlig i sin forskning, på så sätt att den är möjlig att kritisera och diskutera. Detta uppnås genom att man är transparant i sin forskningsprocess för att läsaren ska kunna kritiskt granska och ifrågasätta studien. På så vis kan läsaren ta del av studiens utformning och metodval, och genom att forskningen är genomskinlig kan trovärdigheten för studien öka.
Triangulering innebär att kombinera olika metoder, typer av data, teoretiska perspektiv eller forskare för att studera samma fenomen. Tanken inom detta begrepp är att komma fram till samma eller liknande resultat med olika metoder t.ex. Däremot är man tydlig inom kvalitativ forskning att det inte endast finns en sanning, utan att de kan finnas flera beskrivningar av samma fenomen. Finnar man exempelvis en sak under en observation men en annan under intervjun med personerna, då kan de vara just denna skillnad som är intressant för den kvalitativa forskningen, snarare än att ta reda på vilken version som är den korrekta.
Du får i uppdrag att genomföra en kvalitativ studie av hur barnfattigdom
framställs i svensk dagspress. Det är enligt uppdragsgivaren viktigt att studien
blir så representativ och vetenskaplig som möjligt. Beskriv och motivera hur du
skulle designa din studie.
Utifrån forskningsfrågan “hur framställs barnfattigdom i svensk dagspress”, så blir metoden för denna kvalitativa studie en dokumentstudie där tidningsartiklar i form av nyhetsartiklar, blir det empiriska material som ska studeras.
Utifrån detta syftesstyrda urval görs sedan ett kriterieurval där vi väljer nyhetsartiklar publicerade i 2 olika svenska dagspress tidningar för att nå maximal variation, och sedan utifrån kriteriet årtal, mellan åren 2010-2025. Viktigt att vara transparant i sin forskningsprocess för att läsarna ska se hur metodvalet gjorts för att öka studiens trovärdighet.
Genom att vi vill veta hur barnfattigdom framställs i dagspress kan diskursanalys vara en lämplig analysmetod av vårt empiriska material. Detta för att se hur språket konstruerar detta problem och hur de framställs.
Du får i uppdrag att göra en studie om ensamhet bland äldre. Du bestämmer dig
för att göra ostrukturerade djupintervjuer med äldre. Redogör för vad som
karaktäriserar djupintervjuer när det gäller förberedelse och genomförande.
Det som karaktäriserar djupintervjuer är att den tar sin början i ett tema och eller fråga, men är flexibel och ostrukturerad i sin form. Den kan liknas vid ett vanligt samtal, där den börjar i en öppen formulerad fråga för att sedan styras av vad som kommer upp under intervjun. Intervjupersonen och dennes perspektiv tar stor plats och styr intervjun, medan intervjuaren får följa upp teman som kommer upp under intervjuns gång. Djupintervjuer handlar om att gå in på djupet för att förstå en persons meningsskapande eller upplevelser av ett fenomen.
Förberedelsen inför en djupintervju kan vara att forskaren, genom en minneslapp, formulerat fram ett fåtal punkter hen vill att intervjun ska behandla, men denna är mycket kortfattad.
När det gäller genomförande ska intervjun låta sig vägledas av vad intervjupersonen säger. Forskaren behöver därför vara väldigt flexibel och lyssna aktivt för att kunna följa upp de som sägs. Forskaren kan även dela med sig lite av sig själv under ett sådant samtal för att inte endast ta av personen.
Vad skiljer djupintervjuer från semistrukturerade intervjuer? Diskutera skillnaden med avseende på det empiriskt material som produceras med respektive intervjuform.
En semistrukturerad intervju har ett tydligt syfte med en utarbetad intervjuguide, med olika teman och underfrågor som ska besvaras under intervjun men där processen är flexibel och frågorna behöver inte ställas iordning. Den ostrukturerade intervjun har ingen sådan intervjuguide och samtalet där styrs mer av respondentens berättelse och kan ta olika vägar.
Skillnaden mellan dessa två avseende de empiriska material som produceras blir således att den semistrukturerade intervjun kan få fram mer liknande resultat mellan intervjuerna, i och med att den behandlar samma frågor. I en studie med djupintervjuer å andra sidan, kan intervjuerna se olika ut beroende på vad respondenten berättar och vilka frågor som kom upp. Detta empiriska material kan således se väldigt spretigt ut i jämförelse med det semistrukturerade intervjumaterialet. Detta kan ställa högre krav på forskaren i att jämföra materialet för att analysera likheter etc.
Du ska genomföra fokusgrupper om föräldraskap och stöd med föräldrar som deltagit i familjecentralens verksamheter. Diskutera hur du skulle tänka vid sammansättningen av fokusgrupperna med avseende på homogenitet och heterogenitet.
Utifrån detta exempel blir det tydligt att det som ska vara homogent i denna fokusgruppssammansättning är att det just är föräldrar som deltagit i familjecentralens verksamhet som ska ingå i studien. Avseende heterogenitet kan en viktig aspekt vara, för att få fram representativet i studien, att både samkönade och icke-samkönade föräldrar deltar, med olika antal barn och barn i olika åldrar. Har man bara en viss typ av föräldrar i liknande åldrar med samma antal barn kan materialet bli ganska fattigt utifrån att diskussionerna inte blir så rika.
Man vill gärna få fram flera olika perspektiv som dom tillsammans kan diskutera, utifrån olika erfarenheter. Det är viktigt med både heterogenitet och homogenitet vid en sådan gruppsammansättning och att balansera dessa blir en viktig uppgift i en fokusgruppssammansättning.
Vad innebär mättnad i kvalitativa studier?
Att uppnå mättnad handlar i kvalitativ forskning om att forskaren kommit till en punkt där insamling av ytterligare empiriskt material inte bidrar till nya aspekter eller med ny kunskap, som tillför fler dimensioner i analysen. Samlar man in ytterligare material leder detta till redan insamlat material.
Hur kan du göra för att minimera forskareffekten i observationsstudier? Diskutera två sätt.
Att minska forskareffekten handlar om att deltagarna glömmer bort/inte tänker på att de blir observerade hela tiden. Ett exempel på detta kan vara via ett partiellt deltagande, där forskaren deltar i vissa aktiviteter men inte andra. Här blir det även viktigt med ett relationsskapande arbete för att forskaren ska få tillgång till fältet, och således kan minimera forskareffekten.
Detta kan även göras genom att forskaren tänker på hur hen talar och klär sig. Beroende på vilka man studerar kan de vara bra att försöka passa in utifrån den kontext man befinner sig i, t.ex inte komma i kostym om man ska observera en grupp med människor som lider av hemlöshet.
Larsson tar upp tre kvalitetskriterier med avseende på kvalitativa forskningsresultat: innebördsrikedom, struktur och teoritillskott. Redogör för vad två av dessa kriterier innebär.
Innebördesrikedom handlar om att resultaten ska gestaltas på ett sätt så nya innebörder uppstår. Detta ska göras genom rika beskrivningar av fenomenet, vilket är motsatsen till förenklade och abstrakta scheman.
Struktur handlar om att resultaten ska redovisas på ett överskådligt sätt och att komplexiteten ska reduceras, genom att man avgör vad som är essentiellt och inte essentiellt. Kan ses som motsatsen till innebördesrikedom där man vill ha komplexitet, men komplexiteten behöver också hanteras.
Du får i uppdrag att genomföra en kvalitativ studie av hur ungdomskriminalitet framställs i svensk dagspress. Det är enligt uppdragsgivaren viktigt att studien blir så representativ och vetenskaplig som möjligt. Beskriv och motivera hur du skulle designa din studie.
Utifrån denna fråga, “hur ungdomskriminalitet framställs i svensk dagspress” ska studien analysera och samla in empiriskt material utifrån något som kan benämnas som dokument/texter, en så kallad dokumentstudie, vilket blir studiens metod. Här görs ett syftesstyrt urval där ens empiri är tryckt material i olika tidningar, men där ett kriterieurval även behöver göras. Detta kan göras genom att man väljer flera olika tidningar, både stora men också mindre lokala, och att man även har ett kriterieurval avseende ett årtalsspann, t.ex från 2015-2025. Genren för studien blir enbart nyhetsartiklar från olika dags-och kvällstidningar, både på nationell och lokal press. Detta då nyhetsartiklar är en egen genre inom dagspress och har ett annat syfte än vad t.ex debattartiklar har, och att ha med olika sådana kan således påverka materialet i och med att dom produceras och konsumeras i olika sammanhang.
Då jag vill studera och analysera hur ungdomskriminalitet framställs, kan en diskursanalys användas som analysmetod.
I efterhand får du kritik från uppdragsgivaren för att inte komma med slutsatser om hur ungdomskriminalitet bäst motverkas. Motivera hur du skulle formulera ditt svar?
Utifrån denna kritik skulle jag först besvara den genom att förklara att studiens syfte inte var att komma med slutsatser om hur ungdomskriminalitet bäst motverkas, utan hur detta framställs i svensk dagspress. Det empiriska material som studien använder möjliggör heller inte att sådana frågor besvaras, och genom en diskursanalys kan jag inte heller få syn på vad som är sanning eller vad som fungerar bäst, utan endast hur ungdomskriminalitet konstrueras och framställs i dagspress utifrån diskurser. En annan typ av studie behövs för att möjliggöra att besvara en sådan fråga.
