Exempel tentor Flashcards

1
Q
  1. Din patient har diagnostiserats med generell måttlig till avancerad parodontit. Vad bedömer du vara viktig information till din patient innan du påbörjar arbetet med att instrumentera rotytorna?
A

Jag skall ge lite information om inflammation och parodontit; om dess orsak, behandling och konsekvens. Genom en mjukvävnads retraktion (tandköttet drar sig tillbaka) kan man då räkna med isningar/ilningar alltså hypersensitivitet som en konsekvens. Samt har de estetiska konsekvenser t.ex långa tänder. En kariesrisk kommer även öka och tänderna kan tillfälligt bli lite mer mobila. De blottlagda rotytor kan leda till ökad risk för rotytkaries. Det är väldigt viktigt med kooperation för att få ett bra resultat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  1. Första steget i en parodontal undersökning är att avgöra om vävnaden är frisk eller sjuka. Vilka 2 kliniska kriterier använder vi för att definiera förekomst av patologi i vävnader som omger tänder och implantat?
A

BoP: blödning vid sondering visar om det är inflammerat i fickan eller ej. Det kan antingen vara parodontit eller gingivit.
PPD: fickstatus mätning för att kolla om fickan är djup, ifall kontaktepitel blivit till fick epitel. För då kan man konstatera att det är parodontit. Sekundärt mått men relevant. Fästeförlust och benförlust är relevant för de talar för om patologi föreligger eller ej.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  1. Du undersöker en 32 årig man. Vid tand 16 noterar du (i) blödning vid sondering, (ii) 8 mm fickdjup, (iii) fästeförlust till hälften av roten och (iv) furkation grad 2 mesialt. Vilken parodontal diagnos ger du tanden?
A

Parodontitis profunda et interradicularis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  1. I olika experiment har den kliniska effekten av hand- och ultraljudsinstrument jämförts.
    a) Vilken typ av instrument ger bäst behandlingsresultat?
    b) Redogör för fördelar resp. nackdelar med dessa båda instrumenttyper
A

a)Båda två ger lika bra behandlingsresultat vid första behandlingen. Vid redepuration är EMS sämre då tandsten oftast kommer tillbaka när man behandlat med denna. Handinstrument ger bättre känsla vid borttagning av tandsten.

b) Handinstrument
Fördelar: Man känner av tandsten bättre när man avlägsnar beläggningar (bättre taktilitet). Bekvämare för patienter med isningar. Vi behöver inte vatten för nedkylning, behöver inte jobba så mycket med sug. Lämnar efter mig en slätare yta.
Nackdelar: Risk att hyvla rotytan, avverkar mer rotcement. Tar längre tid att depurera, mer tidskrävande behandling, mer kraft krävs och kunskap om teknik. Man behöver växla bland instrument beroende på ytan man ska depurera.

Ultraljudsinstrument:
Fördelar: Enklare att hantera, snabbare och lite mer effektiv, ger tidsvinst, skonsam mot mjukvävnad, mindre avverkning av rotytan jämfört med handinstrument. Mindre bedövning behövs. Kaviteringen kan vara en fördel för vattnet förstör bakterier delvis med vibrationen.

Nackdelar: Aerosol, obehagligt ljud och obehagligt med vattenkylning vilket även kan leda till smittspridning. Vi producerar värme, brännskador vid otillräcklig nedkylning. Vibrationerna kan vara skadliga för behandlares händer. Vi skapar en skrovlig yta. Kan störa pacemaker frekvensen. Risk för hörselskador.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  1. Vilket vävnadssvar vill du uppnå för att parodontala behandlingen skall bedömas som framgångsrik?
A

Ingen blödning vid sondering, ficka 4 mm eller mindre, minimala mjukvävnadsskador, pocket closure - fickförslutning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  1. a) Vilka hjälpmedel använder du vid diagnostik av furkationsinvolveringar?
A

a) Röntgen (sekundärt), Nabers sond (furkationssond), ficksond, bra ljus och spegel.
b) Furkation plastik, tunnel preparation, rotresektion och extraktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  1. För approximal rengöring rekommenderas vanligen något av följande hjälpmedel. Ange huvudprincipen för vid vilka tillstånd du rekommenderar respektive hjälpmedel.
    a) Tandtråd
    b) Interdentalborste
A

a) Funkar bäst i små approximalrum, ex när tandköttet är svullet som vid gingivit. Vid gingivit för att hålla rent under tandkött i approximala rum.
b) Vid parodontit och peri-implantit då approximalrum är större pga tandköttsretraktion och blottad rotyta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q
  1. a) Hur många rötter har en överkäksmolar vanligtvis?
A

3 rötter vanligtvis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

b) Hur benämner/kallar man vanligtvis rötterna vid en överkäksmolar?

A

mesiobuckal rot, distobuckal rot, palatinal rot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  1. Vad säger nationella riktlinjer i Sverige om systemantibiotika som del av behandlingen av parodontit?
A

Parodontit ska i första hand behandlas med mekanisk rengöring. Socialstyrelsens nationella riktlinjer avråder från antibiotikabehandling vid konventionell behandling av parodontit. Lokal antibiotikabehandling saknar vetenskapligt stöd och ska undvikas. Socialstyrelsen beaktar den risk för resistensutveckling som alltid följer med användning av antibiotika och detta innebär att antibiotika först bör övervägas när det finns risk för spridning av infektionen och där patientens allmäntillstånd är påverkat. Har ingen till låg tilläggseffekt vid till mekanisk infektionsbehandling vid kronisk parodontit, men vid aggressiv parodontit har den en tilläggseffekt. Förbättrat läknings resultat med 0,5 mm i fickdjup reduktion och 0,4 mm i vinst i klinisk tandfäste nivå. För kronisk parodontit ser man en begränsad tilläggseffekt, värdering 10 väldigt låg prioritering. Aggressiv har bedömning 5.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  1. Vad är kriterierna för fickförslutning (pocket closure)
A

Fickförslutning – PPD ≤ 4 mm. Ingen BoP och minimala mjukvävnadsskador.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

a) I patientgrupper med generell måttlig till avancerad parodontit, hur många av fickorna förväntar man sig kunna behandla framgångsrikt med endast icke-kirurgisk parodontal behandling?

A

Efter första depurationen stängs 60% av alla fickor, efter redepuration sluts totalt 75%. Wennström et al (2005).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  1. Vilka faktorer känner du till som påverkar läkningsresultat efter icke kirurgisk parodontal behandling?
    a) Furkationer på flerrotiga tänder
    b) Angulära bendefekter
    c) Bristande oral hygien
    d) Rökare
A

a) om de är öppna (steg 3) så blir det svårt att rengöra
b) omges av hårdvävnad → mekaniskt hinder att komma ner och rengöra → bakterier gynnas av detta då de är svårtillgängliga
c) den viktigaste delen att behandla

d)påverkar progression och behandlingsresultat
Även stress, diabetes, immunosuppressiva läkemedel, motivation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  1. Hur stor andel av initiala djupa fickor (sonderingsdjup ≥ 7 mm) kan man enligt studierna förvänta sig behandla framgångsrikt med enbart icke kirurgiska insatser?
A

Vid 3 mån är de drygt 35% och vid 6 mån så kan det bli upp till 50%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  1. Vilka faktorer på tandnivå talar för eller emot en framgångsrik icke kirurgisk behandling)
A

Det initiala fickdjupet, har man mindre djup så är det oftare framgångsrikt och tvärtom ifall de är djupare. Andra faktorer är om tanden är fler rotig eller om de är en en-rotig tand och ifall de föreligger en angulär bendefekt och kanske även en furkationsinvolvering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  1. Nämn de viktigaste faktorerna som påverkar frekvensen av stödbehandling efter avslutad parodontal behandling.
A

Graden av fästeförlust i relation till patientens ålder

  • Munhygienstatus, alltså compliance, patientens intresse och förmåga
  • Typ och omfattning av behandlingen som utförts, tex scaling vs tunnelpreparation
  • Behandlingsresultat: har patienten kvarstående patologi? Då kanske hen behöver komma oftare än en patient med grunda fickor, utan MBI och BoP
  • Riskfaktorer: rökning, sjukdom, kariesaktivitet

Behandlings omfattning
Behandlingsresultat
Patient kooperation
Kariesaktivitet

17
Q
  1. Hur bedömer man patientens kooperation?
A

Genom marginellt blödningsindex, MBI. Om patienten blöder så har de ej koopererat. Man kan även göra plackindex, men det visar kooperation under en kortare tid.

18
Q
  1. En tandköttsficka med det initiala sonderings djupet på 9 mm uppmätts vid utvärderings tillfället till 4 mm. Hur förklarar du dessa vävnadsförändringar?
A

Vid det initiala sonderings djupet så var gingivan inflammerat. Ett sjukt PDL är luckrare (kollagenet har brutits ner), vätskefyllt (ödem), och innehåller mycket kärl (proliferation och dilatation). När bakterier börjar växa ner längst tandytan och tar sig genom kontaktepitelet och tandytan, kommer det ske en reaktion. Kroppen svarar genom att det inte är säkert med kontakt epitel som inte längre har kontakt, måste omvandlas till ett förtjockat och blod försörjt fick epitel. Fick epitelet har blivit större vid parodontit, och bakteriefloran går djupare ner. försörjt fick epitel. Fick epitelet har blivit större vid parodontit, och bakteriefloran går djupare ner.

Vid utvärdering tillfället då patienten koopererat kommer inflammationen att försvinna. En frisk gingiva är stram, rosa, apelsin ströpplad. Ett friskt PDL innehåller mycket kollagen och lite blodkärl. På grund av att svullnaden försvunnit och gingiva nu är stam och innehåller mycket kollagen och lite blodkärl kommer PPD vara lägre.

Fästevinst, sond spetsen kommer inte in lika djupt genom att vi har stramare och mer organiserad vävnad. Vi kommer inte in i bindvävnaden utan stannar vid epitel, klinisk fästevinst. Gingiva är mindre svullen då svullnad avtar och resulterar i mjukvävnad retraktion, tandköttet drar sig tillbaka.

19
Q

a) Varför ska vi undvika att instrumentera grunda tandköttsfickor?

A

Det är inte effektivt att depurera grunda fickor för att vi inte får någon vinst av det utan patienten kan istället förlora fäste och alveolärt ben, patienten kan själv borsta rent och använda hjälpmedel för att återställa friska förhållande. Vi orsakar inte djupare fickor men vi orsakar fästeförlust.
Utför endast selektiv behandling!

20
Q

b) Nämn en anledning/indikation att instrumentera grunda tandköttsfickor.

A

Om vi noterar subgingival tandsten måste de bort, men med försiktighet. Ultraljud kan föredras för de är skonsammare.

21
Q

a) Egenvård är inte lika viktig när de kommer till full mouth debridement.
b) Kylmedel av ultraljudsinstrument måste innehålla 0.1% klorhexidin

stämmer eller stämmer ej

A

a) Stämmer ej

a) Stämmer ej

22
Q
  1. Skillnad mellan sjukdomsstadie 3 och 4
A

Parodontalt i sin komplexitet så skiljer dem sig inte, de har samma fickdjup, angulära bendefekter och fästeförlust. Skillnaden ligger sig i att i 4an har man tappat fler tänder på grund av parodontit. Man flyttas även till stadie 4 om man skulle vara i behov av omfattande bett rekonstruktiva insatser t.ex pga av mobilitet eller om tänderna har migrerat alltså flyttat sig, då är det en protetisk behandling som tillkommer.

23
Q
  1. Hur bedömer man prognos gradering?
A

Grad A, B och C. Har att göra med hur snabbt det har gått, i form av dokumentation av fästeförlust/benförlust de senaste 5 åren, bone-age score. Man tittar även på rökning och diabetes.

24
Q
  1. Hur många rötter har en underkäksmolar och hur benämns de.
A

2st, mesiala roten och distala roten.

25
Q
  1. ‘’Full-mouth debridement’’ Konceptet bygger på följande principer. Kryssa i rätt svar (2p)
    a) Egenvård är inte lika viktigt när det kommer till ‘’full-mouth debridement’’

b) Kylmedel av ultraljuds instrumentet måste innehålla 0.1% klorhexidin.

stämmer eller stämmer ej

A

stämmer ej

26
Q
  1. Hur bedömer man kooperation/egenvård av en patient med parodontal sjukdom? (1p)
A

Med marginalt blödningsindex (MBI) kan vi se hur patientens kooperation varit under en längre tid. Man kan även göra plackindex (PLI) men det visar endast hur patienten har koopererat under en kortare tid.

27
Q
  1. Första steget i en parodontal undersökning är att avgöra om vävnaden är frisk eller sjuk. Vilken parameter är den viktigaste för att skilja mellan friska och sjuka parodontala vävnader?
A

BoP: Blödning vid sondering visar om det är inflammerat i fickan eller inte. Det kan antingen vara parodontit eller gingivit. Ingen blödning = friskt!

28
Q
  1. Du undersöker en 64-årig kvinna. Vid tand 27 noterar Du (i) blödning vid sondering, (ii) 7 mm fickdjup, (iii) fästeförlust till hälften av roten och (iv) furkation grad 1 mesialt. Vilken parodontal diagnos ger du tanden?
A

Parodontitis profunda.

29
Q
  1. Hur snabbt sker en rekolonisation av subgingival mikroflora (biofilm) efter subgingival instrumentering om patienten har en otillräcklig oral hygien?
A

4-6 veckor.

30
Q
  1. Blödning vid sondering har visat sig vara en dålig parameter för att förutsäga progressiv parodontal fästeförlust. Ändå används denna parameter vid utvärdering. Varför?
A

BoP betyder inte att det definitivt kommer ske en progression av fästeförlust men däremot om det inte blöder vid sondering är det en god indikation på att det är friskt och inte kommer ske någon parodontal progression. Dvs blödning visar att det finns patologi men tyder inte på progrediering / parodontal patologi. Ingen blödning = Friskt.

31
Q
  1. Klorhexidin bör inte användas omedelbar anslutning till tandborstning med tandkräm. Förklara bakomliggande orsaker till detta, vilken effekt det får på klorhexidin samt vad du rekommenderar för alternativa åtgärder för att undvika problemet.
A

Detta beror på att många tandkrämer innehåller Natriumlaurylsulfat (SLS) och Natriummonofluorfosfat, dessa substanser är negativt laddade (anjoniska) medan klorhexidin är positivt laddat (katjoniskt) och på grund av detta så kan ämnena slå ut effekten av klorhexidin. För att undvika detta kan man använda tandkrämer utan dessa substanser i, alternativt vänta minst 30 min efter tandborstning innan man sköljer med klorhexidin.

32
Q
  1. Vad är kriterierna för fickförslutning (pocket closure)
A

Fickförslutning (PPD 4mm eller mindre), ingen BoP och minimal mjukvävnadsrecession.

33
Q
  1. Vid undersökning av en patient noterar du 8 mm i sonderingsdjup buccalt på tanden 33. Blödning efter sondering. Den marginala gingivan ligger i nivå med emalj-cementgränsen.
    a) Vilken diagnos får tanden?
    b) Hur stor är den parodontala stödjevävnad förlusten på 33b?
A

a) Paradontitis profunda.
b) 8 mm.
Varför 8 mm? Se frågan nedan för att förstå.

34
Q
  1. Hur mäter man klinisk fästenivå på en enskild yta av en tand?
A

Man använder sig av en ficksond och mäter först avståndet från cement-emaljgränsen till marginal gingivan och sedan mäter man djupet på tandköttsfickan från den marginal gingivan till botten av tandköttsfickan. Dessa två värden adderas och man får värdet på klinisk fästenivå.

35
Q
  1. Nämn de viktigaste faktorerna som påverkar frekvensen av stödbehandling efter avslutad parodontal behandling.
A

Behandlingsresultat: har patienten kvarstående patologi? Finns det lokala faktorer som påverkar munhygienen, tex furkaturer, mjukvävnadskonkaviteter, exponerade rotytor.

Munhygienstatus (kooperation) - baserat på intresse och förmåga.

Riskfaktorer: rökning, diabetes, kariesaktivitet.

Vad för typ av behandling som utförts och dess omfattning

Grad av fästeförlust i relation till patientens ålder (sjukdomsresistens).

36
Q
  1. Då du genomför utvärdering efter genomförd kausal behandling finner du följande situation: Patienten uppvisar höga värden vid registreringen av såväl marginal blödning som plaque. Viss reduktion av sonderingsdjup kan noteras.
    a) Hur tolkar du behandlingsresultat?
    b) Vilken ytterligare parodontal behandling är indicerad?
A

a) Eftersom patienten uppvisar högt MBI och plack så visar det att patienten inte koopererat tillräckligt och korrekt som hen ska med rengöringen. Patienten har ändå gjort det lite då vi ser viss reduktion, detta kan tex bero på att patienten började starkt och var motiverad men tappade sedan motivationen och började slarva.

b) Pga mycket plack och högt MBI kan man utföra en plackinfärgning, samt re-instruktion. Vi vill veta hur patienten koopererar idag, finns eventuella fel ska vi visa hur man utför dem samt se till att patienten förstår hur vi menar.
Saknas motivation - re-motivera.

37
Q
  1. Du har genomfört en parodontal kausal behandling på en patient med marginal parodontit. Du skall nu utvärdera denna behandling.
    a) Vad är det du vill utvärdera

b) Hur lång tid bör du vänta innan utvärderingen? Motivera.

A

a) Patientens kooperation med egenvård - MBI
Kvarvarande inflammation - BoP
Förändringar i sonderingsdjup och fästenivå - PPD: sonderingsdjup & CAL: klinisk fästenivå.
Förändringar i tandmobilitet och furkationsdjup (grad och förekomst).

b) 3-6 mån. Även om man kliniskt kan se skillnad efter ca 1 månad så vill man vänta längre för att se patientens långsiktiga kooperation.

38
Q
  1. Vad menas med följande begrepp:
    a) ‘Pseudoficka’
    b) ‘Sickel’
A

a) Ficka som inte är förknippad med bennedbrytning eller fästeförlust. Kallas även för ”falsk tandköttsficka”. Fickdjupet ökar pga svullnad av vävnaden.
b) Ett handinstrument som används vid supragingival instrumentering.