ETIK OCH MORAL Flashcards
Etik
Annat ord för moral. Betyder sed eller vana. I boken = Tänkande över rätt och fel.
Moral
Annat ord för etik- Betyder sed eller vana. I boken = Hur principer tillämpas i handlande.
Normativ etik
Tänkande över vad som är rätt och fel. Försöker reda ut vad som är rätt och fel/hur man bör leva. Delas in i tre delar, effektetik, pliktetik, dygdetik.
Metaetik
Metaetik är studiet av etiken själv.
Man försöker inte besvara frågan “Vad är rätt och fel?”
Snarare “Vad menar man med rätt och fel?”
Effektetik (konsekvensetik)
Uppfattningen att en handling är rätt om den leder till ökad lycka eller njutning. Det är effekten av handlingen som avgör om den är rätt eller fel. Man måste då bestämma vilken effekt man vill ha. Det finns två typer av effektetik; etisk egoism och utilitarism.
Etisk egoism
Man måste som sagt konkret bestämma vilken effekt man vill ha om man är effektetiker.
En etisk egoist är en effektetiker som tycker att en moralisk riktig handling är en som gynnar sig själv.
Men “gynnar” är inte så konkret.
Därför:
Uppfattningen att en handling som ökar den egna lyckan eller njutningen är moraliskt rätt. Man tycker att en moralisk riktig handling är en som gynnar sig själv. “En handling är rätt om den ger så mycket njutning till mig själv som möjligt.
Detta betyder inte att man bara ska handla egoistiskt. Ex. vänner och familj gör en lycklig och om man förstör de banden för man är egoistisk blir det negativ effekt för en själv. Alltså får man handla för att göra de andra glada och inte förstör banden. Hjälper andra för att hjälpa sig själv. Bör därför som etisk egoist tänka på vilka effekter de egna handlingarna har på andra människor. Men det är ytterst med tanke på sig själv som man gör detta.
Utilitarism
För att avgöra om en handling är moraliskt måste man titta på vilka konsekvenser handlingen får. “En handling är etiskt korrekt om den skapar så mycket lycka som möjligt.”
“En handling är god om den skapar så mycket lycka som möjligt”
Inom Utilitarism:
Handlingsutilitarism och regelutilitarism
Handlingsutilitarism
En handling är rätt om den maximerar lyckan i världen. Lyckan ska vara så stor som möjligt, inte till så många som möjligt.
Regelutilitarism
För att komma runt problem som uppstår med handlingsutilitarismen har man istället formulerat regelutilitarismen. Den säger istället:
“Handla efter den regel som vanligtvis leder till maximal lycka i världen”
Uppfattningen att man ska utföra de handlingar som vanligtvis leder till störst lycka. Handla efter den regel som oftast ger mest lycka.
Alltså, man kanske uppmärksammat att folk brukar bli glada av att man talar sanning. Då skall man alltid göra det. Även om det kan bli fel ibland.
(-Vad tycker du om min nya tröja.
-Den är värsta asful! Var har du ens hittat den?!)
Pliktetik (regeletik)
Uppfattningen att det finns moraliska lagar som avgör vad som är rätt. Att handla moraliskt innebär att följa vissa regler. Man väljer vilka regler såsom religion, land mm. Handlar efter sin övertygelse ex. Religiös regeletik. “Man ska inte stjäla” - Guds ord. Även tolkningar av religion.
Att handla moraliskt innebär att följa moraliska regler (förnuft och oförnuft) - Aristoteles.
Pliktetiken säger att en handling är rätt om den följer en viss plikt. Det finns alltså ett regelverk som reglerar vad som är moraliskt rätt och inte. En sådan lag kan t.ex. vara:
“Du skall inte döda”
Om man följer den gör man moraliskt rätt. Slår man ihjäl någon gör man fel.
Oavsett vad konsekvensen blir.
Men var kommer plikterna ifrån och varför gäller de?
Här följer två svar på den frågan: Religös pliktetik och/ eller Det Kategoriska Imperativet
Religiös pliktetik
Uppfattningen att den moraliska lagen kommer från Gud. Behöver inte nödvändigtvis tro på Gud men man tror fortfarande på hans principer.
Om man t.ex. är en kristen pliktetiker menar man att plikterna kommer från Gud.
T.ex. de tio budorden.
Gud är allsmäktig. Om hen säger nåt så är det så.
Punkt.
Religös pliktetik - Problem
Det första problemet med den religiösa pliktetiken är Guds existens.
För att de religiösa lagarna verkligen skall gälla måste Gud existera.
Och det är ju ännu outrett.
Pliktetik - Kant
Moral handlar inte om att uppnå mål
Moral är ingen fråga om känslor
Enbart handlingar utförda av plikt är goda
Det kategoriska imperativet
KANT - tänkte på ett annat sätt. Han menade att det var det mänskliga förnuftet som avgjorde vad som var rätt eller fel. Om alla tänker ordentligt kan man komma på vad som är rätt.
Det finns bara en plikt att följa. Den kan appliceras på alla situationer. Den kallas “Det kategoriska imperativet”. Alltså en uppmaning som alltid gäller.
“Handla så att maximet för din handling kan upphöjas till allmän lag”
Maximet är den grundläggande principen för din handling. Med “allmän lag” menas en regel alla alltid ska följa.
Exempel:
Jag håller på att svälta ihjäl och överväger att stjäla en klase bananer. Ska jag göra det?
Maximet för handlingen blir “Det är rätt att stjäla”
Vill jag att det skall bli allmän lag?
Nej - för i så fall skulle alla alltid få stjäla. Vad som helst av vem som helst. Och då skulle äganderätten upplösas. Det kan jag ju inte tycka är förnuftigt. (Om det skulle vara okej att stjäla skulle inte stjäla finnas)
Alltså svälter jag ihjäl.
Man får alltså inte ta hänsyn till effekten av den aktuella handlingen utan bara följa plikten
Kategoriska Imperativet - Problem
Kants morallära är alltför inriktad på formen och för lite på innehållet och den ger därför inte någon ledning i många situationer. Dessutom kan den regel som man ska testa formuleras på flera olika sätt. Det gör att det hänger på formuleringen om man gör en motsägelse när man gör den allmängiltlig.
EX: “Lägg beslag på cykeln som tillhör någon annan om du känner starkt behov av att ta dig hem”
I detta fall behöver man inte ta med att den ägs av någon. Regeln skulle kunna vara:
“Använd tillgänglig cykel om du har ett starkt behov av att slippa gå”.
Med denna formuleringen uppstår ingen motsägelse när man formulerar den som allmän lag.
Skillnaden mellan Plikt-,Effekt-och Dygdetik
Om man är pliktetiker vill man att ens handling skall följa en viss plikt.
Om man är effektetiker vill man att ens handling skall få så god effekt som möjligt.
Men om man är dygdetiker så har man INTE fokus på handlingen alls!
EX: Att döda någon
Effektetiker - Att döda någon har dåliga konsekvenser
Pliktetiker - Att döda någon strider mot morallagen
Dygdetiker - Att döda är ingen handling som uppstår ur en dygd
Dygdetik
INTE FOKUS PÅ HANDLINGEN ALLS
Istället fokuserar man på att skaffa sig så bra egenskaper som möjligt.
Helt enkelt: att bli en så god människa som möjligt.
Om man är god behöver man inte tänka på enskilda handlingar - man kommer ju handla rätt eftersom man är god!!
En god människa gör goda handlingar, snarare än att bli en god människa genom goda handlingar.
Såna goda egenskaper kallas för dygder.
Vart kommer dygderna ifrån?
Inom katolsk tradition finns t.ex. de sju dygderna. De är de sju dödssyndernas motsatser. Är man t.ex. katolik menar man ju att dygderna är givna av gud, på samma sätt som plikterna om man är en religiös pliktetiker.
Är man Aristoteles så menar man att dygderna kommer ur förnuftet.
Ta dygden måttfullhet t.ex.
Om man äter för mycket blir man trött och lite illamående.
Äter man för lite blir man sur och grinig.
Alltså är det förnuftigt att äta måttfullt.
Men vad gör man om man är osäker på hur man ska agera? Om man ännu inte är tillräckligt dygdig?
Då får man studera ett dygdigt ideal - en väldigt dygdig person.
Dygdetik - Problem
Aristoteles resonemang (När man ska studera en dygdig person) - Cirkelresonemang:
- Hur ska vi veta vem vi ska fråga?
- För att hitta en god människa som ska hjälpa oss, måste vi först veta vilka handlingar som är goda, och det är ju just det som vi inte vet….
Dygd
En moraliskt högtstående egenskap som motverkar dåliga tendenser hos människor. Var kommer dygderna ifrån? Dygderna kan exempelvis vara givna av gud. Men Aristoteles menar att dygderna kommer från förnuftet, inte Gud.
Om man är osäker på hur man ska agera får man studera ett dygligt ideal - en dyglig person. Men man behöver veta vad som är rätt för att veta att någon har rätt. Alltså kan man inte veta om en person är dyglig eller ej om man själv inte vet svaret. Allt går i en cirkel.
Metaetik - Den etiska satsen
Den första metaetiska frågeställningen i boken är: Vad är den etiska satsen?
Exempel på etiska satser:
“Det är fel att ljuga.”
“Du skall icke dräpa”
“Man får ljuga om kompisens nya tröja.”
“Dödsstraff är så jäkla rätt.”
INTE ETISKA SATSER:
“Huset är gammalt”
“Bilen är blå”
“Bussen är sen”
De är helt vanliga påståenden.
Så, vad är en etisk sats?
Ta “Det är fel att ljuga” som exempel. Antingen tänker man sig att det är ett påstående.
Påståenden är antingen sanna eller falska.
Så i så fall är det antingen sant eller falsk att det är fel att ljuga.
Den etiska satsen - Värdeobjektivism
Om man tänker sig att etiska satser är sanna eller falska kan man gå åt olika håll.
Man kan vara värdeobjektivist. Då tror man att satsen är sann för att den beskriver verkligheten. Eller falsk för att den inte gör det.
“Det är fel att ljuga” är alltså sann om det på något sätt är fel att ljuga.
T.ex. om Gud har sagt att det är så.
Den etiska satsen - Värdesubjektivism
Om man är värdesubjektivist tänker man sig också att etiska satser är sanna eller falska.
Men det är den som säger satsen som avgör sanningshalten.
Alltså, om man säger “Det är fel att ljuga”, och tycker så - då är satsen sann.
Om man säger “Det är fel att ljuga”, och inte tycker så - då är satsen falsk.
Uppfattningen att etiska satser handlar om den som uttalar dem. Det är sant om den som säger det tycker det är sant.
