EPS2: Perspektiv på välfärdsstaten – med fokus på Sverige Flashcards

1
Q

Vad är en välfärdsstat?

A

En stat som kombinerar ett kollektivt ansvar för
medborgarnas sociala välfärd med en omfattande
demokrati samt en viss nivå av levnadsstandard.”
(Nygård 2013:60)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Framväxten av europeiska välfärdsstater?

A
  • Tillgodose behoven för utsatta medborgare: de utsatta är de som står utanför arbetsmarknaden, de som är arbetslösa.
  • Integrera befolkningen: Efterkrigstiden präglades av en splittring i länderna. Genom att knyta medborgare i en gemensam uppsättning av tjänster hoppades man kunna ena folket i en viss nation. Stärka koppling mellan staten och medborgaren.
  • Försäkra samhället och medborgarna mot risker: Samhällets och livets risker. Välfärdsstaten blev som en försäkring som skyddar mot risker. Arbetslöshet drabbar både på samhällelig och individuell aspekt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nordiska välfärdsstaters expansion?

A

• Selektiv –> universell socialpolitik
• Fattigvården ersattes av nya former för social hjälp
• Framväxten av omfattande, skattefinansierade
välfärdssystem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kritik mot väfärdsstaten?

A

Kritik mot välfärdsstaten

  • Välfärdens pris? Vad kostar välfärden? Ett utvecklat välfärdssystem måste finansieras på något sätt → högt skattetryck på medborgare. Byråkratin blir problematisk.
  • Nackdelar med omfattande statligt inflytande på markanden? En liberal principiell diskussion. Staten kommer in och styr, ska inte komma in och stötta verksamheter som det inte går bra för. Staten ska ha en liten roll. Marknaden ska styras av tillgång och efterfrågan.
  • Skapar generösa sociala förmåner bidragsberoende? Kritiker menar att människor förlorar motivationen till att arbete → skapar en passivitet där du hellre tar emot bidrag än att arbeta själv,
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Begreppet ’välfärds(stats)regim’?

A

• Gösta Esping-Andersen
• Vad kännetecknar och särskiljer olika välfärdsstater?
• Juridiska, organisatoriska och socialpolitiska system samt
värderingar och mål.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Två jämförelsepunkter?

A
  • De-kommodifiering

* Stratifiering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

• De-kommodifiering?

A

• De-kommodifiering
I vilken utsträckning frikopplas medborgarnas
levnadsstandard från deras prestation på
arbetsmarknaden?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

• Stratifiering?

A

• Stratifiering
I vilken utsträckning skapar/förstärker staten skillnader
mellan olika sociala grupper?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

VIlka är Epsing-Andersens välfärdsregimstater?

A

Liberal, socialdemokratisk, konservativ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Liberal?

A

Den liberala välfärdsregimen
USA
- Marknadens och privata aktörers roll central.
- Medborgare förväntas ta ansvar för sin egen välfärd. Det kan handla om teckna egen sjukförsäkring. I USA saknade en stor del av sjukförsäkring fram tills Obama gjort tillgång till sjukvård. Det kan alltså förändras.
- Tillgång till förmåner i huvudsak selektiv (residual princip). Den riktas främst till de som är i allra störst behov av förmånerna, en behovsprövning görs till de stöd du söker.
- Låg de- kommodifiering. Innebär att staten i låg grad kompenserar inkomstbortfall, sjukdom, föräldraledig. Beroende av en hög arbetskapacitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Den socialdemokratiska regimen?

A

Sverige, Norge

  • Statens roll central. Motsatsen till liberala regimen.
  • Staten tar ansvar för medborgarnas välfärd.
  • Tillgång till förmåner i huvudsak universell. Ha låg kostnad för ex. sjukvård så att alla ska kunna ta del av dessa förmåner, oberoende av klasstillhörighet eller yrke. Utjämna klasskillnader. Det finns inslag av sociala tjänster/förmåner som behovsprövas, ex. bostadsbidrag, färdtjänst.
  • Hög de- kommodifiering. Människor blir lite mindre sårbara vid arbetsförhinder.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Den konservativa/korporativa regimen

A

Spanien, Italien, Holland

  • Familjens, släktens och nätverkets roll central. Varken staten eller marknaden styr.
  • Familj, släkt och nätverk tar ansvar för medborgarnas välfärd. (subsidaritetesprincipen/närhetsprincipen) De som står dig närmast måste hjälpa dig vid behov. Staten är den sista utvägen, det är skamfyllt att vända sig dit eftersom det tyder på ett bristande nätverk. Familjen betalar ex. utbildning.
  • Tillgång till förmåner knuten till yrkestillhörighet. Statens tar en begränsade roll, men samarbetar med arbetsgivare för att främja välfärden → beroende på var du jobbar får du ex. bättre/billigare sjukdom.
  • Hög de-kommodifiering för familjeförsörjare. I dessa syd-europeiska familjer är den klassiska kärnfamiljen styrande. Eftersom mannen jobbat har han fått tillgång till garantier, medan kvinnan är styrande på det familjära, privata sektorn.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Feministisk kritik av Esping-Andersen?

A
  • Vem är ’medborgaren’?
  • Inkludera familjens relation till stat och marknad
  • Kvinnor och män olika positioner på arbetsmarknaden
  • Undersök välfärdsstatens upprätthållande av genushierarkier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Esping-Andersens svar på kritiken?

A

• Begreppet ’de-familialisering’
• Avlasta hushållet och minska beroendet till familj- och
släktskapsrelationer
• De-familialisering förutsättning för kvinnors möjlighet till
etablering på arbetsmarknaden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Sainsburys ”incorporation regimes”

A
  • Välfärdsregimer och inkorporering migranter
  • ”Restriktiva” och ”inkluderande” stater
  • De-kommodifieringens betydelse
  • 1990-talet en brytpunkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Bergh: Den kapitalistiska välfärdsstaten
• ”De gyllene åren”: 1870-1970
• Institutionella förutsättningar för kapitalistisk ekonomi –
utvecklade välfärdsinstitutioner
• Näringsfrihet, privat äganderätt och fungerande
finansmarknader
Bergh: Den interventionistiska välfärdsstaten
• ”De inte fullt så gyllene åren” 1970-1995
• Statsmakten intog en mer interventionistisk roll
• Utfallsjämlikhet och högre skatter
Bergh: Den kapitalistiska välfärdsstatens
återkomst
• 1995-
• Globala finansmarknader, underlättande av internationell
handel, avreglering
• Kommunerna fått större handlingsutrymme – välfärd på
entreprenad
F

A

Bergh: Den kapitalistiska välfärdsstaten
• ”De gyllene åren”: 1870-1970
• Institutionella förutsättningar för kapitalistisk ekonomi –
utvecklade välfärdsinstitutioner
• Näringsfrihet, privat äganderätt och fungerande
finansmarknader
Bergh: Den interventionistiska välfärdsstaten
• ”De inte fullt så gyllene åren” 1970-1995
• Statsmakten intog en mer interventionistisk roll
• Utfallsjämlikhet och högre skatter
Bergh: Den kapitalistiska välfärdsstatens
återkomst
• 1995-
• Globala finansmarknader, underlättande av internationell
handel, avreglering
• Kommunerna fått större handlingsutrymme – välfärd på
entreprenad
F