EPS Flashcards
Vad betyder Policy?
- Det vi gör
* Politik
Var kan man hitta en Policy?
- Globalt
- EU
- Lokalt
- Nationellt
- Regionalt
- Enskilda organsiaationer
Vad innehåller en Policy?
- Övergripande mål (missions)
- Värden (values)
- Syfte (aim)
- Delmål (goals
Vad innehåller värdena (values) i en Policy?
- Normer och värderingar
- Beneficience (godhetsprincipen)
- Citenzenship (medborgerliga rättigheter)
- Procedure (inte hur man ska gå till väga, utan hur man faktiskt gör)
- Accountability (ansvar - demokratiskt, professionellt, administrativt och juridiskt)
Vilka är policyprocessens steg?
- Omvärldsanalys
- Identifiera mål, värde och syfte
- Överväg alternativa metoder
- Välj metod
- Implementera policyn
- Utvärdera policyn
Vad är Top-down?
- Policyn skapas uppifrån och implementeras av “de på golvet”.
- Konkreta mål blir viktiga
- Svårt att anpassa en policy om man som key actor inte är med där den implementeras
- JUDGEMENT - omdöme
Vad är Bottom-up?
- Policyn skapas av dem “på golvet”
- Lättanpassad till verksamheten
- Svår att utvärdera då det inte finns tydliga mål och syften
- DISCRETION - handlingsutrymme
Vad innebär induktiv?
- Finns ofta i den kvalitativa omvärldsanalysen
* Observation-slutsats-teori
Vad innebär deduktiv?
- Finns ofta i den kvantitativa omvärldsanalysen
* Teori-observation-slutsats
Vad innebär intensiv?
- Finns ofta i den kvalitativa omvärldsanlysen
* Djupt in i en fråga
Vad innebär extensiv?
- Finns ofta i den kvantitativa omvärldsanalysen
* Bredare ingång i ett ämne
Vilka är Stakeholders?
- De som påverkar eller påverkas av en policy
Vilka är Key actors?
- De som bestämt policyn
* En key actor är alltid en stakeholder
Hur bedöms behov?
- Normativt - hur bedömer experten behovet? (externt)
- Komparativt - fokus läggs av experten på de som har störst behov (externt)
- Uttryckt - vilken individ skriker högst? (internt)
- Upplevt behov - vilket behov känner individen att hen behöver? (internt)
Vilka metoder finns det för policyn?
- Lagar och regler
- Tvång
- Provision
- Övertalning och/eller avrådan
- Planering
- Göra ingenting - nollvalet
Begränsningar eller resurser? (Metoden - policy)
- Värderingar och ideologier
- Lagar
- Externa policies
- Administrativa begränsningar
- Stigberoende
- Den mänskliga faktorn
- Finansiella begränsningar
Hur tas beslut?
- Byråkratiska
- Konsensus
- Brukarmedverkan
Vad är implementering?
- Från teori Till praktik
- Ingen perfect administration
- Byråkrati, INGEN armé
Vad kan implementeringen förstås som?
- En strukturell process
- En politisk process
- En policyprocess
Vilka är begränsningarna i implementeringen?
- Den mänskliga faktorn
- Praktiska detaljer
- Fungerande informationssystem
- Dela information
- Osäker finansiering
- Administrativa rutiner
- Traditioner, service ideologier, “hävd”
- Politik
Vilken är den viktigaste uppgiften vid utvärdering?
- Vad går fel? - critical incidents
* Vad kan gå fel? - Murphys lag
NÄR? Policyutvärdering
- Summativ utvärdering - efteråt
- Målbaserad utvärdering
- Målfri utvärdering
- Normativ utvärdering - i/emellan policyn
HUR? Policyutvärdering
- Input
- Output
- Outcome
- Blackbox
- Benchmarking
- Modelling
- Kontrollgrupper
- Aktionsforskning
GLÖM EJ! Brukarmedverkan!
Vilka är socialpolitikens kärnområden?
NYGÅRD
- Inkomstöverföring - ekonomiskt bistånd, socialförsäkring
- Välfärdsservice - skola, vård, omsorg
Vilka är ersättningsprinciperna?
NYGÅRD
- Grundtryggheten - barnbidrag, sjukvård
- Inkomstbortfallsprincipen - a-kassa, sjukpenning
- Behovsprövning - ekonomiskt bistånd
Socialpolitik och uttalad omfördelning?
WALKER
- Politik kan ha en uttalad omfördelning
- Politik innebär ALLTID omfördelning oavsett om den är uttalad eller ej
Omfördelning den materiella och icke-materiella dimensionen?
- Socialpolitik handlar om:
- Materiella resurser - pengar
- Icke-materiella resurser - vård, omsorg
- Den materiella omfördelning är viktig för den icke-materiella omfördelningen
Vilka är statens inkomster och utgifter?
NYGÅRD
- Inkomster:
- Direkt skatt - skatt på inkomst
- Indirekt skatt - moms och punktbeskattning
- Beskattning av företag
- Utgifter:
- Socialpolitikens kärnområden - bidrag och tjänsteproduktion
Vitsen med skatter? Economies of scale.
WALKER
- Stordriftsfördelar:
- IKEA-ensam hantverkare
- Ensam får man betalar hög skatt
- Tillsammans kan vi betala lägre skatt
Vilka är de 4 dimensionerna av omfördelning?
WALKER
- Vertikal omfördelning
- Horisontell omfördelning
- Omfördelning över livslopp
- Territoriell/regional omfördelning
Vad innebär vertikal omfördelning?
WALKER
- Omfördelning mellan olika inkomstnivåer
- Jämnar ut nivåerna
- Progressiv omfördelning
- Regressiv omfördelning
Vad är progressiv och regressiv omfördelning?
WALKER
- Progressiv - positiv - omfördelning från de som har mer till de som har mindre (skatt på inkomst)
- Regressiv - negativ - omfördelning från de som har mindre till de som har mer (moms)
Vilket perspektiv på omfördelning utgår man ifrån?
WALKER
- Rättviseperspektivet - progress omfördelning
- Analytiskt perspektiv - värdera inte den progressiva och den regressiva omfördelningen
- Regressiv omfördelning - ex. punktbeskattning
Hur kan man mäta vertikal omfördelning?
WALKER
- Lorenz - kurvan: diagonalen och kurvan i grafen mäter jämlikhet och ojämlikhet
- Gini-koefficienten: Värdet mäts mellan hörna och diagonal, värde mellan 0 och 1.
- Relativ fattigdom
- 90/10-kvoten
- 80/20-kvoten
Vad är horisontell omfördelning?
WALKER
- Omfördelning mellan individer/hushåll med olika behov och förutsättningar
- Föräldrapenning, färdtjänst
Vad är omfördelning över livslopp?
WALKER
- Omfördelning mellan olika perioder i livet = störst omfördelning
- Barn = kostnad
- Vuxen = bidrar till systemet
- Äldre = kostnad
Vad är regional omfördelning?
WALKER
- Omfördelning mellan olika geografiska regioner
- Inkomstutjämning
- Kostnadsutjämning
- Regleringspost
Vilka är de 4 sektorerna i välfärdstriangeln?
- Staten - offentliga myndigheter
- Marknaden - privata aktörer
- Tredje sektorn - frivilligsektorn
- Samhället - familj, hushåll, nätverk
Vad kan en förskjutning i välfärdstriangeln leda till?
- Marknad eller hushåll anser att stat tar för lite ansvar.
- Samhälle eller frivilligsektorn känner sig ansvariga.
- Stat kan bli lat.
- Ex. Missing people gör polisen en tjänst, men kan också leda till att polisen backar i sitt arbete.
Vad är socialpolitik?
- Att trygga människors välbefinnande genom välfärd som t.ex. bidrag och välfärdsservice
- Idén om “det goda livet”
- Hantera sociala risker och problem.
- Skapa ett socialt rättvist samhälle
Socialförsäkringars omfattning?
- Selektiv - endast till de som blivit prövade, försörjningsstöd
- Universell/generell - alla i gruppen (föräldrar) blir berättigade, barnbidrag
Socialförsäkringars ersättningsprincip?
- Behovsbaserade ersättningar: ekonomiskt bistånd
* Inkomstbaserade ersättningar: a-kassa, inkomstpension
Vad innebär generationskontraktet och vilka risker finns idag?
- De arbetsföra ger till de ej arbetsföra
* Risker: fler äldre, färre yngre, ungdomsarbetslöshet, globalisering, bostadsbrist, hälsa/ohälsa
Vad är en välfärdsstat?
NYGÅRD
- Samhällets, institutionernas, kollektiva riskhantering, vilken ansvarar för människors sociala välfärd, demokrati och levnadsstandard.
- Försäkringsprogram och sociala tjänstesystem
Hur såg framväxten av Europeiska välfärdsstater ut?
Hur såg nordiska välfärdsstaters expansion ut?
NYGÅRD
- Skedde efter andra världskriget
- Tillgodose behoven för utsatta medborgare
- Integrera befolkningen
- Försäkra samhället och medborgarna sociala risker och sociala problem
- Expansion: gick från selektiv till universell
Kritik mot välfärden?
- Välfärdens pris
- Nackdelar med omfattande statligt inflytande på marknaden
- Staten ett hinder för frigörelse
- Skapar generösa sociala förmåner, bidragsberoende?
Begreppet välfärdsregim och jämförelsepunkter!
JOHANSSON
- Hur organiseras välfärden i olika länder?
- Beskriver ett antal faktorer (ex. juridiska och socialpolitiska system) som förenar ett antal välfärdsstater.
- De-kommodifiering, kommodifiering, re-kommodifiering
- Stratifiering
- Familialisering, de-familialisering
Den liberala välfärdsregimen!
JOHANSSON
- Marknaden/privata aktörer har en central roll.
- Individen har ansvar för sin egna välfärd.
- Selektiva förmåner (residual princip)
- Låg de-kommodifiering
- Hög stratifiering
- Svaga arbetarrörelser
- Individens frihet
Den socialdemokratiska välfärdsregimen!
JOHANSSON
- Statens roll är central - den ansvarar för medborgarnas välfärd.
- Universella förmåner
- Hög de-kommodifiering
- Låg stratifiering
- Starka arbetarrörelser
- Solidaritet och social jämlikhet
Den konservativa välfärdsregimen
JOHANSSON
- Samhället (familjen, nätverkets) roll är central - den står för individens välfärd.
- Förmåner knutna till yrkestillhörighet
- Hög de-kommodifiering för familjeförsörjare
- Hög stratifiering
- Svaga arbetar rörelser
- Plikt
BERGH “De gyllene åren”
- Den kapitalistiska välfärdsstaten
- 1870-1970
- Institutionella förutsättningar för kapitalistisk ekonomi
- Privat äganderätt, näringsfrihet, fungerande finansmarknader.
BERGH “De inte fullt så gyllene åren”
- Den interventionistiska välfärdsstaten
- 1970-1995
- Staten tog en interventionistisk roll
- Fria konkurrensen fungerade inte
- Utfallsjämlikhet och högre skatter var inte bra enligt Bergh (liberal)
BERGH “Den kapitalistiska välfärdsstatens återkomst”
- 1995 och framåt
- Globala finansmarknader, avreglering och frihandel
- Kommuner fick större handlingsutrymme - välfärd på entreprenad - privata aktörer tog över välfärden.
Tryck inifrån och utifrån på välfärdsstaten?
JOHANSSON
- Endogent tryck - tryck Inifrån på välfärdsstaten - individualisering, demografiska förändringar, familjemönster, socialpolitikens legitimitet
- Exogent tryck - tryck Utifrån på välfärdsstaten - globalisering, migrationsmönster, Europeisering
Globalisering?
JOHANSSON
- Exogent tryck
- Den globala byn - sammanlänkning av världen
- Varor, människor, kapital - rör sig över gränser
- Globalt-lokalt
- Kritik: utmanar eller reproducerar maktrelationer?
Globaliseringens dimensioner?
JOHANSSON
- Ekonomisk globalisering
- Politisk globalisering
- Kulturell globalisering och migration
Globalisering och socialt arbete?
JOHANSSON
- Utmaning av staten som central roll
- Utmaning av de “svenska värdena”
Globalisering och socialt arbete - migration?
- Internationalisering av sociala problem
- Socialt arbete bedrivs i ett mångkulturellt samhälle
- Kulturkompetens
- Frivilligt socialt arbete
Individualisering?
JOHANSSON
- Endogent tryck
- Ett sociologiskt begrepp
- Hur har moderniseringen påverkat individens position?
- Vad kännetecknar nutida västerländska samhällen?
Individualiseringens dimensioner?
JOHANSSON
- Uppluckring av sociala strukturer
- Heterogenitet i livs- och familjeformer
- Individens större frihet och ansvar att forma livsplaner
- Demografiska faktorer
Individualisering och socialpolitik?
JOHANSSON
- Samhällets ansvar har blivit Individens ansvar
- Större individuell valfrihet inom välfärdssektorn
- Svårare att nå legitimitet för kollektiva reformer
Individualisering och socialt arbete?
JOHANSSON
- Brukarperspektivet
- Aktivering av medborgarna
- Ökat inflytande eller ansvarsförflyttning
T. H. Marshall - socialt medborgarskap
JOHANSSON
- Civilt - 1700-talet
- Politiskt - 1800-talet
- Socialt - 1900-talet - grundtryggheten att bygga de andra två på
- Välfärdsstaten och den fullvärdiga medborgaren?
- Innebär valfrihet ett nytt medborgarskap?
De los Reyes - villkorade medborgarskap?
- Olika tillgång till välfärdens resurser pga. sociala strukturer
- Formellt, juridiskt och substantiellt medborgarskap
De los Reyes - strukturell diskriminering?
- Diskriminering grundad i samhällets regelverk och normsystem
- Fokus flyttas från individuella aktörer - diskrimineringen sker av myndigheten
- Ojämlik föräldraförsäkring
- Normen om heltidsarbete
- Diskrimineringens Spill over-effekt
- Skapar ojämlikhet och vidmakthållande av kategoriseringar
Foucault - två typer av makt
WATSON
- Diskursiv makt
- Disciplinär makt
Insider-outsider-problem?
BERGH
- Insider - stadig plats på arbetsmarknaden
- Outsider - står utanför arbetsmarknaden
Sveriges sysselsättningsproblem?
BERGH
- För många inskrivna i ersättningssystemet
- För få som arbetar och betalar in till ersättningarna
Korporativism?
BERGH
* politikens utformning överlåts på förhandlingar mellan berörda intressegrupper t.ex. fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Den svenska modellen?
BERGH
- Blandekonomi
- Korporatism
- Den generella välfärdspolitiken
- Rehn-meidner-modellen
Rehn-meidner-modellen
BERGH
- Fackförbund och arbetsgivarorganisationer möts och samverkar.
- Solidarisk lönepolitik
- Aktiv arbetsmarknadspolitik
Rehn-meidner-modellen som plus-summe-spel
INGELSTAM
* Både privat och offentlig sektor gynnades av rehn-meidner-modellen
