Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

EPS > EPS > Flashcards

EPS Flashcards

1
Q

Vad betyder Policy?

A
  • Det vi gör

* Politik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Var kan man hitta en Policy?

A
  • Globalt
  • EU
  • Lokalt
  • Nationellt
  • Regionalt
  • Enskilda organsiaationer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innehåller en Policy?

A
  • Övergripande mål (missions)
  • Värden (values)
  • Syfte (aim)
  • Delmål (goals
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innehåller värdena (values) i en Policy?

A
  • Normer och värderingar
  • Beneficience (godhetsprincipen)
  • Citenzenship (medborgerliga rättigheter)
  • Procedure (inte hur man ska gå till väga, utan hur man faktiskt gör)
  • Accountability (ansvar - demokratiskt, professionellt, administrativt och juridiskt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka är policyprocessens steg?

A
  1. Omvärldsanalys
  2. Identifiera mål, värde och syfte
  3. Överväg alternativa metoder
  4. Välj metod
  5. Implementera policyn
  6. Utvärdera policyn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är Top-down?

A
  • Policyn skapas uppifrån och implementeras av “de på golvet”.
  • Konkreta mål blir viktiga
  • Svårt att anpassa en policy om man som key actor inte är med där den implementeras
  • JUDGEMENT - omdöme
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är Bottom-up?

A
  • Policyn skapas av dem “på golvet”
  • Lättanpassad till verksamheten
  • Svår att utvärdera då det inte finns tydliga mål och syften
  • DISCRETION - handlingsutrymme
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär induktiv?

A
  • Finns ofta i den kvalitativa omvärldsanalysen

* Observation-slutsats-teori

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär deduktiv?

A
  • Finns ofta i den kvantitativa omvärldsanalysen

* Teori-observation-slutsats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär intensiv?

A
  • Finns ofta i den kvalitativa omvärldsanlysen

* Djupt in i en fråga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär extensiv?

A
  • Finns ofta i den kvantitativa omvärldsanalysen

* Bredare ingång i ett ämne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka är Stakeholders?

A
  • De som påverkar eller påverkas av en policy
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka är Key actors?

A
  • De som bestämt policyn

* En key actor är alltid en stakeholder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur bedöms behov?

A
  • Normativt - hur bedömer experten behovet? (externt)
  • Komparativt - fokus läggs av experten på de som har störst behov (externt)
  • Uttryckt - vilken individ skriker högst? (internt)
  • Upplevt behov - vilket behov känner individen att hen behöver? (internt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka metoder finns det för policyn?

A
  • Lagar och regler
  • Tvång
  • Provision
  • Övertalning och/eller avrådan
  • Planering
  • Göra ingenting - nollvalet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Begränsningar eller resurser? (Metoden - policy)

A
  • Värderingar och ideologier
  • Lagar
  • Externa policies
  • Administrativa begränsningar
  • Stigberoende
  • Den mänskliga faktorn
  • Finansiella begränsningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur tas beslut?

A
  • Byråkratiska
  • Konsensus
  • Brukarmedverkan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är implementering?

A
  • Från teori Till praktik
  • Ingen perfect administration
  • Byråkrati, INGEN armé
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad kan implementeringen förstås som?

A
  • En strukturell process
  • En politisk process
  • En policyprocess
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka är begränsningarna i implementeringen?

A
  • Den mänskliga faktorn
  • Praktiska detaljer
  • Fungerande informationssystem
  • Dela information
  • Osäker finansiering
  • Administrativa rutiner
  • Traditioner, service ideologier, “hävd”
  • Politik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken är den viktigaste uppgiften vid utvärdering?

A
  • Vad går fel? - critical incidents

* Vad kan gå fel? - Murphys lag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

NÄR? Policyutvärdering

A
  • Summativ utvärdering - efteråt
  • Målbaserad utvärdering
  • Målfri utvärdering
  • Normativ utvärdering - i/emellan policyn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

HUR? Policyutvärdering

A
  • Input
  • Output
  • Outcome
  • Blackbox
  • Benchmarking
  • Modelling
  • Kontrollgrupper
  • Aktionsforskning
    GLÖM EJ! Brukarmedverkan!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka är socialpolitikens kärnområden?

A

NYGÅRD

  • Inkomstöverföring - ekonomiskt bistånd, socialförsäkring
  • Välfärdsservice - skola, vård, omsorg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka är ersättningsprinciperna?

A

NYGÅRD

  • Grundtryggheten - barnbidrag, sjukvård
  • Inkomstbortfallsprincipen - a-kassa, sjukpenning
  • Behovsprövning - ekonomiskt bistånd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Socialpolitik och uttalad omfördelning?

A

WALKER

  • Politik kan ha en uttalad omfördelning
  • Politik innebär ALLTID omfördelning oavsett om den är uttalad eller ej
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Omfördelning den materiella och icke-materiella dimensionen?

A
  • Socialpolitik handlar om:
  • Materiella resurser - pengar
  • Icke-materiella resurser - vård, omsorg
  • Den materiella omfördelning är viktig för den icke-materiella omfördelningen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilka är statens inkomster och utgifter?

A

NYGÅRD

  • Inkomster:
  • Direkt skatt - skatt på inkomst
  • Indirekt skatt - moms och punktbeskattning
  • Beskattning av företag
  • Utgifter:
  • Socialpolitikens kärnområden - bidrag och tjänsteproduktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vitsen med skatter? Economies of scale.

A

WALKER

  • Stordriftsfördelar:
  • IKEA-ensam hantverkare
  • Ensam får man betalar hög skatt
  • Tillsammans kan vi betala lägre skatt
30
Q

Vilka är de 4 dimensionerna av omfördelning?

A

WALKER

  • Vertikal omfördelning
  • Horisontell omfördelning
  • Omfördelning över livslopp
  • Territoriell/regional omfördelning
31
Q

Vad innebär vertikal omfördelning?

A

WALKER

  • Omfördelning mellan olika inkomstnivåer
  • Jämnar ut nivåerna
  • Progressiv omfördelning
  • Regressiv omfördelning
32
Q

Vad är progressiv och regressiv omfördelning?

A

WALKER

  • Progressiv - positiv - omfördelning från de som har mer till de som har mindre (skatt på inkomst)
  • Regressiv - negativ - omfördelning från de som har mindre till de som har mer (moms)
33
Q

Vilket perspektiv på omfördelning utgår man ifrån?

A

WALKER

  • Rättviseperspektivet - progress omfördelning
  • Analytiskt perspektiv - värdera inte den progressiva och den regressiva omfördelningen
  • Regressiv omfördelning - ex. punktbeskattning
34
Q

Hur kan man mäta vertikal omfördelning?

A

WALKER

  • Lorenz - kurvan: diagonalen och kurvan i grafen mäter jämlikhet och ojämlikhet
  • Gini-koefficienten: Värdet mäts mellan hörna och diagonal, värde mellan 0 och 1.
  • Relativ fattigdom
  • 90/10-kvoten
  • 80/20-kvoten
35
Q

Vad är horisontell omfördelning?

A

WALKER

  • Omfördelning mellan individer/hushåll med olika behov och förutsättningar
  • Föräldrapenning, färdtjänst
36
Q

Vad är omfördelning över livslopp?

A

WALKER

  • Omfördelning mellan olika perioder i livet = störst omfördelning
  • Barn = kostnad
  • Vuxen = bidrar till systemet
  • Äldre = kostnad
37
Q

Vad är regional omfördelning?

A

WALKER

  • Omfördelning mellan olika geografiska regioner
  • Inkomstutjämning
  • Kostnadsutjämning
  • Regleringspost
38
Q

Vilka är de 4 sektorerna i välfärdstriangeln?

A
  • Staten - offentliga myndigheter
  • Marknaden - privata aktörer
  • Tredje sektorn - frivilligsektorn
  • Samhället - familj, hushåll, nätverk
39
Q

Vad kan en förskjutning i välfärdstriangeln leda till?

A
  • Marknad eller hushåll anser att stat tar för lite ansvar.
  • Samhälle eller frivilligsektorn känner sig ansvariga.
  • Stat kan bli lat.
  • Ex. Missing people gör polisen en tjänst, men kan också leda till att polisen backar i sitt arbete.
40
Q

Vad är socialpolitik?

A
  • Att trygga människors välbefinnande genom välfärd som t.ex. bidrag och välfärdsservice
  • Idén om “det goda livet”
  • Hantera sociala risker och problem.
  • Skapa ett socialt rättvist samhälle
41
Q

Socialförsäkringars omfattning?

A
  • Selektiv - endast till de som blivit prövade, försörjningsstöd
  • Universell/generell - alla i gruppen (föräldrar) blir berättigade, barnbidrag
42
Q

Socialförsäkringars ersättningsprincip?

A
  • Behovsbaserade ersättningar: ekonomiskt bistånd

* Inkomstbaserade ersättningar: a-kassa, inkomstpension

43
Q

Vad innebär generationskontraktet och vilka risker finns idag?

A
  • De arbetsföra ger till de ej arbetsföra

* Risker: fler äldre, färre yngre, ungdomsarbetslöshet, globalisering, bostadsbrist, hälsa/ohälsa

44
Q

Vad är en välfärdsstat?

A

NYGÅRD

  • Samhällets, institutionernas, kollektiva riskhantering, vilken ansvarar för människors sociala välfärd, demokrati och levnadsstandard.
  • Försäkringsprogram och sociala tjänstesystem
45
Q

Hur såg framväxten av Europeiska välfärdsstater ut?

Hur såg nordiska välfärdsstaters expansion ut?

A

NYGÅRD

  • Skedde efter andra världskriget
  • Tillgodose behoven för utsatta medborgare
  • Integrera befolkningen
  • Försäkra samhället och medborgarna sociala risker och sociala problem
  • Expansion: gick från selektiv till universell
46
Q

Kritik mot välfärden?

A
  • Välfärdens pris
  • Nackdelar med omfattande statligt inflytande på marknaden
  • Staten ett hinder för frigörelse
  • Skapar generösa sociala förmåner, bidragsberoende?
47
Q

Begreppet välfärdsregim och jämförelsepunkter!

A

JOHANSSON

  • Hur organiseras välfärden i olika länder?
  • Beskriver ett antal faktorer (ex. juridiska och socialpolitiska system) som förenar ett antal välfärdsstater.
  • De-kommodifiering, kommodifiering, re-kommodifiering
  • Stratifiering
  • Familialisering, de-familialisering
48
Q

Den liberala välfärdsregimen!

A

JOHANSSON

  • Marknaden/privata aktörer har en central roll.
  • Individen har ansvar för sin egna välfärd.
  • Selektiva förmåner (residual princip)
  • Låg de-kommodifiering
  • Hög stratifiering
  • Svaga arbetarrörelser
  • Individens frihet
49
Q

Den socialdemokratiska välfärdsregimen!

A

JOHANSSON

  • Statens roll är central - den ansvarar för medborgarnas välfärd.
  • Universella förmåner
  • Hög de-kommodifiering
  • Låg stratifiering
  • Starka arbetarrörelser
  • Solidaritet och social jämlikhet
50
Q

Den konservativa välfärdsregimen

A

JOHANSSON

  • Samhället (familjen, nätverkets) roll är central - den står för individens välfärd.
  • Förmåner knutna till yrkestillhörighet
  • Hög de-kommodifiering för familjeförsörjare
  • Hög stratifiering
  • Svaga arbetar rörelser
  • Plikt
51
Q

BERGH “De gyllene åren”

A
  • Den kapitalistiska välfärdsstaten
  • 1870-1970
  • Institutionella förutsättningar för kapitalistisk ekonomi
  • Privat äganderätt, näringsfrihet, fungerande finansmarknader.
52
Q

BERGH “De inte fullt så gyllene åren”

A
  • Den interventionistiska välfärdsstaten
  • 1970-1995
  • Staten tog en interventionistisk roll
  • Fria konkurrensen fungerade inte
  • Utfallsjämlikhet och högre skatter var inte bra enligt Bergh (liberal)
53
Q

BERGH “Den kapitalistiska välfärdsstatens återkomst”

A
  • 1995 och framåt
  • Globala finansmarknader, avreglering och frihandel
  • Kommuner fick större handlingsutrymme - välfärd på entreprenad - privata aktörer tog över välfärden.
54
Q

Tryck inifrån och utifrån på välfärdsstaten?

A

JOHANSSON

  • Endogent tryck - tryck Inifrån på välfärdsstaten - individualisering, demografiska förändringar, familjemönster, socialpolitikens legitimitet
  • Exogent tryck - tryck Utifrån på välfärdsstaten - globalisering, migrationsmönster, Europeisering
55
Q

Globalisering?

A

JOHANSSON

  • Exogent tryck
  • Den globala byn - sammanlänkning av världen
  • Varor, människor, kapital - rör sig över gränser
  • Globalt-lokalt
  • Kritik: utmanar eller reproducerar maktrelationer?
56
Q

Globaliseringens dimensioner?

A

JOHANSSON

  • Ekonomisk globalisering
  • Politisk globalisering
  • Kulturell globalisering och migration
57
Q

Globalisering och socialt arbete?

A

JOHANSSON

  • Utmaning av staten som central roll
  • Utmaning av de “svenska värdena”
58
Q

Globalisering och socialt arbete - migration?

A
  • Internationalisering av sociala problem
  • Socialt arbete bedrivs i ett mångkulturellt samhälle
  • Kulturkompetens
  • Frivilligt socialt arbete
59
Q

Individualisering?

A

JOHANSSON

  • Endogent tryck
  • Ett sociologiskt begrepp
  • Hur har moderniseringen påverkat individens position?
  • Vad kännetecknar nutida västerländska samhällen?
60
Q

Individualiseringens dimensioner?

A

JOHANSSON

  • Uppluckring av sociala strukturer
  • Heterogenitet i livs- och familjeformer
  • Individens större frihet och ansvar att forma livsplaner
  • Demografiska faktorer
61
Q

Individualisering och socialpolitik?

A

JOHANSSON

  • Samhällets ansvar har blivit Individens ansvar
  • Större individuell valfrihet inom välfärdssektorn
  • Svårare att nå legitimitet för kollektiva reformer
62
Q

Individualisering och socialt arbete?

A

JOHANSSON

  • Brukarperspektivet
  • Aktivering av medborgarna
  • Ökat inflytande eller ansvarsförflyttning
63
Q

T. H. Marshall - socialt medborgarskap

A

JOHANSSON

  • Civilt - 1700-talet
  • Politiskt - 1800-talet
  • Socialt - 1900-talet - grundtryggheten att bygga de andra två på
  • Välfärdsstaten och den fullvärdiga medborgaren?
  • Innebär valfrihet ett nytt medborgarskap?
64
Q

De los Reyes - villkorade medborgarskap?

A
  • Olika tillgång till välfärdens resurser pga. sociala strukturer
  • Formellt, juridiskt och substantiellt medborgarskap
65
Q

De los Reyes - strukturell diskriminering?

A
  • Diskriminering grundad i samhällets regelverk och normsystem
  • Fokus flyttas från individuella aktörer - diskrimineringen sker av myndigheten
  • Ojämlik föräldraförsäkring
  • Normen om heltidsarbete
  • Diskrimineringens Spill over-effekt
  • Skapar ojämlikhet och vidmakthållande av kategoriseringar
66
Q

Foucault - två typer av makt

A

WATSON

  • Diskursiv makt
  • Disciplinär makt
67
Q

Insider-outsider-problem?

A

BERGH

  • Insider - stadig plats på arbetsmarknaden
  • Outsider - står utanför arbetsmarknaden
68
Q

Sveriges sysselsättningsproblem?

A

BERGH

  • För många inskrivna i ersättningssystemet
  • För få som arbetar och betalar in till ersättningarna
69
Q

Korporativism?

A

BERGH
* politikens utformning överlåts på förhandlingar mellan berörda intressegrupper t.ex. fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

70
Q

Den svenska modellen?

A

BERGH

  • Blandekonomi
  • Korporatism
  • Den generella välfärdspolitiken
  • Rehn-meidner-modellen
71
Q

Rehn-meidner-modellen

A

BERGH

  • Fackförbund och arbetsgivarorganisationer möts och samverkar.
  • Solidarisk lönepolitik
  • Aktiv arbetsmarknadspolitik
72
Q

Rehn-meidner-modellen som plus-summe-spel

A

INGELSTAM

* Både privat och offentlig sektor gynnades av rehn-meidner-modellen

EPS (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions