EPS 1-8 Flashcards
Socialpolitikens kärnområden (två stycken)
- Socialförsäkringar (pensionsförsäkring, sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och olycksfallsförsäkring) + Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidraget, när ingen annan chans till försörjning finns)
- Tjänsteproduktion (vård, omsorg och service)
Ersättningsprinciperna (tre stycken)
Grundtryggheten, universialistiskt (tex barnbidrag, fri sjukvård)
Inkomstbortfallsprincipen, ersättningsnivån är i relation till tidigare inkomst (tex a-kassa, sjukpenning)
Behovsprövning, ersättningsnivån är kopplad till behoven (tex ekonomiskt bistånd)
Statens inkomster och utgifter
Inkomster: Skatter (indirekta, direkta och beskattning av företag) + Inkomster av statens verksamhet
Utgifter: Främst socialpolitikens kärnområden (försörjningsstöd och tjänsteproduktion)
Vilka skatter finns det?
Direkta skatter
- skatt på inkomster, vinster, förmögenheter
Indirekta skatter
- mervärdesskatt (moms)
- arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter som tas ut på lönesumman
Beskattning av företag
Progressiv skatt
- Från de med mer till de med mindre
- Tas ut i större andel ju större inkomsten är
Vad är vitsen med skatter?
Ett hushåll som försörjer två personer behöver mer men inte dubbelt så mycket pengar som ett med en person.
Desto fler som bidrar, desto billigare blir det per individ.
Economies of scale (stordriftsfördelar), stora företag kan producera billigare än små företag pga sin storlek.
Vilken utmaning finns med omfördelning genom skatter?
- Socialpolitik som bygger på HÖGRE skattesatser innebär en fördelning av kostnader och bidrar till de-kommodifiering, men valfriheten inskränks
- Socialpolitik som bygger på LÄGRE skattesatser innebär större valfrihet, men en högre grad av kommodifiering
Dimensioner av omfördelning (fyra stycken)
- Vertikal (mellan olika inkomstnivåer)
- Horisontell (mellan individer under livsloppet, generationskontraktet)
- Omfördelning under individens livslopp
- Territoriell/regional omfördelning (mellan olika regioner)
Positiv/progressiv omfördelning
Negativ/regressiv omfördelning
Positiv/progressiv omfördelning: från de som har mer till de som har mindre (Robin Hood).
Negativ/regressiv omfördelning: från de som har mindre till de som har mer. Kan ske utan att vara målet i sig. Tex mervärdesskatt.
Lorenz-kurvan
Gini-koefficienten
Lorenz-kurvan: Mäter och visar hur jämlikt/ojämlikt inkomster är fördelade.
Gini-koefficienten: området mellan inkomstkurvan och diagonalen, ju mindre ytan där emellan är, desto mer jämlikt är det. 1 - total ojämlikhet, 2 - total jämlikhet
Andra sätt att mäta vertikal fördelning
Absolut fattigdom, relativ fattigdom, avsaknad av kontantmarginal.
Socialpolitikens fem nyckelord
Hälsa Utbildning Boende Säkerhet Personlig service
Wilson och Piket, vad pratade dem om?
Försökte förstå ojämlikhet kopplat till hälsa.
Både rika och fattiga har dålig hälsa, bäst är hälsan hos de “i mitten”.
Konsumtionssamhället tar oss längre ifrån det sociala och närmre det materiella.
Överflödssjukdomarna har blivit de nya fattigsjukdomarna. Mycket vill ha mer!
Vi blir inte lyckligare ju rikare vi är, det finns en gräns för lyckan av ekonomiska tillgångar.
Vad är en policy?
Anger vad man vill uppnå inom ett specifikt område
Handlingsplaner, principer, strategier osv
Var hittar man en policy?
Överallt!
Vad innehåller en policy?
- Mission (övergripande mål)
- Values (värden)
- Aim (syfte)
- Goals (delmål)
Policyprocessen (sex steg)
- Omvärldsanalys
- Identifiera mission, values och aim
- Överväg alternativa metoder
- Välj metod
- Implementera
- Utvärdera
En cirkulär process!
Bottom Up
När policyn utvecklas på nedre nivå
Ett induktivt sätt att jobba
När det finns regler och policys hänvisas professionella till judgement (tex frivården)
När regler och policys saknas hänvisas man istället till discretion (tex socialsekreterare)
Top Down
När policyn utvecklas på högre nivå (tänk på exemplet med skolan som hade mobbing men pengar skulle satsas på alkoholinformation)
Ett deduktivt sätt att jobba
Omvärldsanalys - kvalitativ tolkning
Induktiv/deduktiv?
Intensiv/extensiv?
Existerande källor, vilken kunskap finns?
Stakeholders?
Key actors?
Vilken nivå?
Urval och metod?
Validitet?
Isolaten?
Att tänka på vid validitet
Rätt källa? Stakeholders, key actors?
Liknande mönster i andra rapporter?
Trangulering?
Glöm ej isolaten
Stakeholder
Key actor
Stakeholder - alla inblandade
Key actor - de som sitter på makten, nyckelpersonen
Isolaten
Den som berättar/säger något annat än alla andra
Triangulering
Olika positioner säger och pekar på samma saker. Tex en politiker, chef och anställd har en enig åsikt om vad som är problemet. Kan vara ganska säker på att det stämmer.
Trebent pall
Alla måste vara med på tåget, är det en part som inte vill faller policyn.
Indikator
Multipla indikatorer
Indikator - något som tyder på något, MEN det är inget bevis
Multipla indikatorer - när många indikatorer är gemensamma, tex en fattig stadsdel där det bor många invandrare och det finns mycket arbetslöshet
Normativa behov
Komparativa behov
Normativa behov - en objektiv uppfattning om vilka behov som alla har
Komparativa behov - En objektiv uppfattning om vilka behov som bör prioriteras (tänk på exemplet med hemundervisning)
Nollvalet (Null option)
Vad händer om man inte gör ångor alls? Löser det sig ändå? En viktig aspekt i policyanalys.
Att räkna ut behovet (fyra steg)
- Individens behov bedöms
- Bedömningarna samlas in och ett generellt resultat ges
- Servicen utformas efter dessa resultat
- Servicen fördelas till individer utifrån behoven
Omvärldsanalys - kvantitativ tolkning
Indikatorer är komplexa vägvisare
Multipla indikatorer
Hur ska metoden väljas?
- I vilken omfattning når metoden fram till policyns mål
- Kostnader, praktiska omständigheter, hur policyn uppfattas av omgivningen
Implementera
Att genomföra, från ord till handling
Implementering kan förstås som en: (tre processer)
- Strukturell process (fokus på administration, arbetsmetoder, “här jobbar vi med sjuka”)
- Politisk process (en skådeplats där olika politiska grupper, intressegrupper tävlar och förhandlar tillvägagångssätt)
- Policyprocess - (överlappar de två ovan, man ser implementering som både en del av policyprocessen och en egen process)
“Perfect administration”
Det finns inte, implementeringen ser aldrig ut som idealbilden
Varför blir inte implementeringen som man tänkt sig?
- Människor är komplexa varelser
- Praktiska detaljer (personal, lokaler, tillgänglighet)
- Fungerande informationssystem
- Administrativa rutiner (budgetår osv)
Processanalys
Processutvärdering
Processanalys - VAD-frågan. VAD uppnår processen, VAD har hänt?
Processutvärdering - HUR-frågan. Vad sker under själva implementeringsasen, HUR har det gått till?
De två viktigaste sakerna i utvärderingen
Vad är det som går fel?
Vad är det som kan gå fel? (Murphys lag - allting som kan gå fel kommer gå fel
Summativ utvärdering (Top down)
Man utvärderar en hel process/policy och fokuserar på dess inverkan. Är det i linje med målen? Finns oavsiktliga konsekvenser?
I slutet av processen.
a) Målbaserad utvärdering: Fokus på om policyn nått målet
b) Målfri utvärdering: Vad gör policyn? (inte vad den var/är tänkt att göra)
Formativ utvärdering (Bottom up)
Man utvärderar mellan policyprocessens steg, en utvärdering av policyns delar.
Utvärderingsforskningens effektivitetsindikatorer (tre stycken)
Input: Vilka aktiviter servicen erbjudit.
Ex. AF har erbjudit 1000 platser i jobbsökaraktiviteter (JSA)
Output: Vad servicen har gjort.
Ex. 800 personer har deltagit i JSA
Outcome: Vilka förändringar har skett. Ex. 200 personer har fått arbete efter JSA
Black box
Benchmarking
Black box: Jämföra input (vad som erbjudits) och outcome (vad som blev resultatet).
Ex. av 1000 JSA-platser fick 200 personer arbete.
Benchmarking: Relatera servicen (policyn) med annan aktörs service som man tycker är ”bäst”. En slags standard som man mäter sin verksamhet emot.
Modelling
Kontrollgrupper
Modelling: Göra prognoser om vad som skett om policyn inte hade funnits. Summativ utvärdering.
Kontrollgrupper: En grupp får, en får inte.
Aktionsforskning
Man utvärderar och undersöker processen samtidigt som man beslutar om förändringar. En deltagande istället för distanserad roll för att aktivt och direkt kunna påverka och förändra. Formativ utvärdering.
Brukarnas perspektiv
En självklar vinst att väga in brukarnas (stakeholders) och policyadministratörernas åsikter.
Interventionistisk välfärdsstat
När staten är överordnad marknaden
De inte fullt så gyllene åren (Bergh)
1970-1995. Kännetecknas av den interventionistiska välfärdsstaten.
Vad är välfärd?
Ekonomisk och social trygghet i ett samhälle
Faktorer som påverkar socialpolitikens utformning:
- Graden av demokrati
- Ekonomiska faktorer
- Sociala faktorer
- Politiska faktorer
- Kulturella faktorer
- Idémässiga faktorer
- Externa faktorer
Socialpolitikens verksamhetsidé
Subjektdimensionen - vem gör något?
Objektdimensionen - vilken är målgruppen?
Policydimensionen - vad är det som görs?
Motivdimensionen - vilka är motiven?
Socialpolitik i snäv bemärkelse
Socialpolitik i vid bemärkelse
Socialpolitik i snäv bemärkelse: verksamheter som direkt påverkar det mänskliga välbefinnandet. Tex socialförsäkringar, barnbidrag osv
Socialpolitik i vid bemärkelse: verksamheter som indirekt påverkar förutsättningarna för det mänskliga välbefinnandet. Tex utbildning, förebyggande hälsoarbete osv
Socialförsäkringar
Pensionsförsäkring
Sjukförsäkring
Olycksfallsförsäkring
Arbetslöshetsförsäkring
Samhällspolitikens tre delar
Ordningshållande (trafik, lagar osv)
Konsumtionspolitik (konsumtion av varor och tjänster osv)
Produktionspolitik (främjande av näringslivets utveckling)
Selektiva insatser
Generella insatser
Selektiva insatser: Utgår bara till vissa, tex försörjningsstöd
Generella insatser: Utgår till alla, tex barnbidrag
Behovsbaserade insatser
Inkomstbaserade insatser
Behovsbaserade insatser: Utgår efter behov, tex färdtjänst, bostadsbidrag osv
Inkomstbaserade insatser: Utgår efter tidigare inkomst, tex a-kassa, inkomstpension osv
Pensionens delar (fyra delar)
- Eventuell privat pension
- Tjänstepension
- Allmän pension (inkomstpension + premiepension)
- Garantipension
Syftet med att europeiska välfärdsstater växte fram (tre stycken)
- Tillgodose behoven för utsatta medborgare
- Integrera folket, nationen, göra den mer homogen
- Försäkra medborgarna mot risker
Kritik på mot välfärdsstaten (två stycken)
Ekonomiska aspekter, vad är välfärdens pris? En stark stat hämmar tillväxten
Psykosociala aspekter, skapar välfärden ett bidragsberoende?
Allards syn på välfärden, tre nivåer
Välfärden består av både materiella och immateriella komponenter, grundbehoven måste vara tillgodosedda först (tänk Maslow)
- Att ha (grundbehoven)
- Att älska (familj, vänner)
- Att vara (självförverkligande)
T.H Marshall, medborgarskapsidéns utveckling
1700-talet: civila rättigheter
1800-talet: politiska rättigheter
1900-talet: sociala rättigheter
T.H Marshall, den fullvärdiga medborgaren
- Betala skatt
- Delta i utbildning
- Fullgöra militärtjänst
- Följa samhällets normer och moral
T.H Marshall, kritik mot medborgarskapsbegreppet
En alltför linjär bild av medborgarskapets utveckling, idéerna föddes inte på rad
Generaliserar utifrån den vite mannen
De-kommodifiering
Stratifiering
De-kommodifiering: i vilken grad frikopplas medborgarnas levnadsstandard från deras prestation på arbetsmarknaden?
Stratifiering: i vilken grad förstärker staten och ser till statusskillnader mellan medborgarna?
Liberal välfärdsregim
- Marknadens roll central, medborgarna tillgodoser sina behov där
- Tillgången till förmåner är huvudsakligen selektiv, residual
- Låg de-kommodifiering
- Svag arbetarrörelse
Socialdemokratisk välfärdsregim
- Statens roll central, tillgodoser medborgarnas behov
- Tillgången till förmåner är huvudsakligen universell
- Hög de-kommodifiering
- Stark arbetarrörelse
Konservativ välfärdsmodell
- Familjen och sociala nätverket central, tillgodoser medborgarnas behov
- Tillgången till förmåner är i huvudsak ett samarbete mellan stat, intressegrupper och yrkessammanslutningar
- Hög de-kommodifiering för familjeförsörjare
- Katolska kyrkan starkt inflytande
Den svenska modellen (Bergh)
- Blandekonomi
- Korporatism
- Den generella välfärdspolitiken
- Rehn-Meidner-modellen
Den kapitalistiska välfärdsstaten
- “De gyllene åren” 1870 - 1970
- Utvecklad kapitalistisk ekonomi, utvecklade välfärdsinstitutioner
- Privat äganderätt, fungerande finansmarknader, näringsfrihet och frihandel
Den interventionistiska välfärdsstaten
- “De inte fullt så gyllene åren” 1970 - 1995
- Stadsmakten intog en mer ingripande roll
- Inskränkningar i tex den privata äganderätten och frihandeln
Den kapitalistiska välfärdsstatens återkomst
- 1995 -
- Statens inflytande på arbetsmarknaden blir mindre
- Avregleringar och privatiseringar
- Kommunerna större handlingsutrymme
Sociala medborgarskapet i omvandling
- Privatiseringar
- Passiv medborgare blir aktiv medborgare
- Medborgaren som kund
Sociala välfärden
Hur bra folk i allmänhet har det i ett land, tex sociala och ekonomiska arrangemang som tillfredställer befolkningens grundbehov. Tex tillgång till bostad, hälsa och utbildning.
Välbefinnande
Lycka, tillfredställelse, livskvalité. Betyder olika för olika människor (tänk rik vs bostadslös)
Välfärdsstat
En stat som kombinerat ett kollektivt ansvar för medborgarnas sociala välfärd med demokrati och en viss levnadsstandard.
Medborgarskap
Definierar de rättigheter och skyldigheter medborgaren har, ömsesidig relation mellan medborgaren och staten.
Sociala risker
När medborgaren blir beroende av staten, tex genom sjukdom, arbetslöshet osv
Sociala problem
När de sociala riskerna blir ett allmänt problem, situationer som påverkar hela staten.
Sociala rättigheter
Statens lagstadgade skyldigheter mot medborgaren, staten kan bevilja eller dra in stöd.
Positiv frihet
Negativ frihet
Positiv frihet - Staten befriat människan från sånt som är negativt för hen, tex fattigdom, misär osv
Negativ frihet - Varje människa ska vara fri att välja sitt liv så länge det inte skadar någon annan. Statens sätt att omfördela tillgångar är stöld.
Jämlikhet
Social och ekonomisk likhet mellan klasser och samhällsgrupper
Solidaritet
Att människor gemensamt ska agera för att uppnå ett högre syfte “det gemensamma bästa”
“Det goda livet”
Kärnan i den socialpolitiska verksamheten, det mänskliga välbefinnandet
Orsaker till socialpolitikens uppkomst (under sent 1800-tal) (sex stycken)
- Moderniseringen
- Industrialismens genombrott
- Nationalismen
- Arbetarfrågan
- Framväxten av landsbygdsproletariat
- Olika politiska ideologiers betydelse
Fyra kritiker mot socialpolitiken
- Höga kostnader (de sociala utgifterna tvingar fram högre skatter och avgifter på produktionslivet vilket har negativ effekt på den ekonomiska tillväxten)
- Byråkrati och ineffektivitet (socialpolitikens oförmåga att lösa sociala problem samt välfärdens byråkrati och förmynderi)
- Negativa ekonomiska verkningar (statens generösa sociala skydd leder till en motvilja hos individen att söka och ta emot arbete)
- Det sociala medborgarskapet (att “kontraktet” mellan staten och medborgaren med medborgarens skyldigheter, bygger på en föråldrad idé)
Exogena tryck mor välfärdsstaten
Exogena tryck mot välfärdsstaten
Exogena:
- Globalisering
- Europaisering
- Migrationsmönster
Endogena:
- Individualisering
- Demografiska förändringar
- Familjemönster
- Socialpolitikens legitimitet
Globaliseringens dimensioner (tre stycken)
- Ekonomisk globalisering
- Kulturell globalisering
- Politisk globalisering
Sociala rörelser och rättvisefrågor över tid
- 1700-1900-talen: arbetarrörelser, rösträttsrörelser
- 1920-1950-talen: medborgarrättsrörelsen (första fasen) - ras/etnicitet
- 1960-1980-talen: identitetspolitik - kön, sexualitet, funktionsförmåga
- 1990- : intersektionalitet, normfokus och nya organiseringsformer
Rättvisa kräver enligt Fraser:
- Omfördelningsperspektiv
- Erkännandeperspektiv
Affirmativ lösning
Transformativ lösning
Affirmativ lösning: förändrar inte djupstrukturerna utan gör endast vissa korrigeringar. Strukturerna och mekanismerna som skapar orättvisan lämnas oförändrade.
Transformativ lösning: Förändrar strukturerna från grunden.
Strukturell diskriminering (de los Reyes)
- Effekt av särbehandling eller att normativa modeller tillämpas på individer/grupper vars behov eller förutsättningar skiljer sig åt.
- Riktar fokus på institutionella förutsättningar och praxis som gör att vissa grupper gynnas/missgynnas
- Anti-diskrimineringlagstiftning, DO
Rasifirering
- Skapandet och upprätthållandet av likhet och skillnad utifrån idéer om kultur, etnicitet, nationalitet
- Likhet och skillnad som sociala konstruktioner
- Rasifiering inbäddad i andra maktordningar
- Rikta fokus på svenskhet och vithet som normer
Jämställdhet som skillnadsmarkör
Använda jämställdhet för att särskilja/annorlundagöra
a) länder utanför Sverige
b) människor med migrationsbakgrund i Sverige
Socialpolitikens standardberättelser
Etablerat sätt att tala om vissa medborgargrupper eller sociala problem
- ”Hemlösa”, ”Arbetslösa”, ”Sjukskrivna”
- Spänningen mellan att uppmärksamma och stigmatisera vissa medborgargrupper eller bostadsområden.
