Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Socialpolitik-tenta > EPS 1-8 > Flashcards

EPS 1-8 Flashcards

1
Q

Socialpolitikens kärnområden (två stycken)

A
  1. Socialförsäkringar (pensionsförsäkring, sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och olycksfallsförsäkring) + Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidraget, när ingen annan chans till försörjning finns)
  2. Tjänsteproduktion (vård, omsorg och service)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ersättningsprinciperna (tre stycken)

A

Grundtryggheten, universialistiskt (tex barnbidrag, fri sjukvård)

Inkomstbortfallsprincipen, ersättningsnivån är i relation till tidigare inkomst (tex a-kassa, sjukpenning)

Behovsprövning, ersättningsnivån är kopplad till behoven (tex ekonomiskt bistånd)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Statens inkomster och utgifter

A

Inkomster: Skatter (indirekta, direkta och beskattning av företag) + Inkomster av statens verksamhet

Utgifter: Främst socialpolitikens kärnområden (försörjningsstöd och tjänsteproduktion)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka skatter finns det?

A

Direkta skatter
- skatt på inkomster, vinster, förmögenheter

Indirekta skatter

  • mervärdesskatt (moms)
  • arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter som tas ut på lönesumman

Beskattning av företag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Progressiv skatt

A
  • Från de med mer till de med mindre

- Tas ut i större andel ju större inkomsten är

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är vitsen med skatter?

A

Ett hushåll som försörjer två personer behöver mer men inte dubbelt så mycket pengar som ett med en person.

Desto fler som bidrar, desto billigare blir det per individ.

Economies of scale (stordriftsfördelar), stora företag kan producera billigare än små företag pga sin storlek.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilken utmaning finns med omfördelning genom skatter?

A
  • Socialpolitik som bygger på HÖGRE skattesatser innebär en fördelning av kostnader och bidrar till de-kommodifiering, men valfriheten inskränks
  • Socialpolitik som bygger på LÄGRE skattesatser innebär större valfrihet, men en högre grad av kommodifiering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Dimensioner av omfördelning (fyra stycken)

A
  • Vertikal (mellan olika inkomstnivåer)
  • Horisontell (mellan individer under livsloppet, generationskontraktet)
  • Omfördelning under individens livslopp
  • Territoriell/regional omfördelning (mellan olika regioner)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Positiv/progressiv omfördelning

Negativ/regressiv omfördelning

A

Positiv/progressiv omfördelning: från de som har mer till de som har mindre (Robin Hood).

Negativ/regressiv omfördelning: från de som har mindre till de som har mer. Kan ske utan att vara målet i sig. Tex mervärdesskatt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Lorenz-kurvan

Gini-koefficienten

A

Lorenz-kurvan: Mäter och visar hur jämlikt/ojämlikt inkomster är fördelade.

Gini-koefficienten: området mellan inkomstkurvan och diagonalen, ju mindre ytan där emellan är, desto mer jämlikt är det. 1 - total ojämlikhet, 2 - total jämlikhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Andra sätt att mäta vertikal fördelning

A

Absolut fattigdom, relativ fattigdom, avsaknad av kontantmarginal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Socialpolitikens fem nyckelord

A 
Hälsa
Utbildning
Boende
Säkerhet
Personlig service
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Wilson och Piket, vad pratade dem om?

A

Försökte förstå ojämlikhet kopplat till hälsa.

Både rika och fattiga har dålig hälsa, bäst är hälsan hos de “i mitten”.

Konsumtionssamhället tar oss längre ifrån det sociala och närmre det materiella.

Överflödssjukdomarna har blivit de nya fattigsjukdomarna. Mycket vill ha mer!

Vi blir inte lyckligare ju rikare vi är, det finns en gräns för lyckan av ekonomiska tillgångar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en policy?

A

Anger vad man vill uppnå inom ett specifikt område

Handlingsplaner, principer, strategier osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Var hittar man en policy?

A

Överallt!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innehåller en policy?

A
  • Mission (övergripande mål)
  • Values (värden)
  • Aim (syfte)
  • Goals (delmål)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Policyprocessen (sex steg)

A
  1. Omvärldsanalys
  2. Identifiera mission, values och aim
  3. Överväg alternativa metoder
  4. Välj metod
  5. Implementera
  6. Utvärdera

En cirkulär process!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Bottom Up

A

När policyn utvecklas på nedre nivå

Ett induktivt sätt att jobba

När det finns regler och policys hänvisas professionella till judgement (tex frivården)

När regler och policys saknas hänvisas man istället till discretion (tex socialsekreterare)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Top Down

A

När policyn utvecklas på högre nivå (tänk på exemplet med skolan som hade mobbing men pengar skulle satsas på alkoholinformation)

Ett deduktivt sätt att jobba

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Omvärldsanalys - kvalitativ tolkning

A

Induktiv/deduktiv?

Intensiv/extensiv?

Existerande källor, vilken kunskap finns?

Stakeholders?

Key actors?

Vilken nivå?

Urval och metod?

Validitet?

Isolaten?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Att tänka på vid validitet

A

Rätt källa? Stakeholders, key actors?
Liknande mönster i andra rapporter?
Trangulering?
Glöm ej isolaten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Stakeholder

Key actor

A

Stakeholder - alla inblandade

Key actor - de som sitter på makten, nyckelpersonen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Isolaten

A

Den som berättar/säger något annat än alla andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Triangulering

A

Olika positioner säger och pekar på samma saker. Tex en politiker, chef och anställd har en enig åsikt om vad som är problemet. Kan vara ganska säker på att det stämmer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Trebent pall

A

Alla måste vara med på tåget, är det en part som inte vill faller policyn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Indikator

Multipla indikatorer

A

Indikator - något som tyder på något, MEN det är inget bevis

Multipla indikatorer - när många indikatorer är gemensamma, tex en fattig stadsdel där det bor många invandrare och det finns mycket arbetslöshet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Normativa behov

Komparativa behov

A

Normativa behov - en objektiv uppfattning om vilka behov som alla har

Komparativa behov - En objektiv uppfattning om vilka behov som bör prioriteras (tänk på exemplet med hemundervisning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Nollvalet (Null option)

A

Vad händer om man inte gör ångor alls? Löser det sig ändå? En viktig aspekt i policyanalys.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Att räkna ut behovet (fyra steg)

A
  1. Individens behov bedöms
  2. Bedömningarna samlas in och ett generellt resultat ges
  3. Servicen utformas efter dessa resultat
  4. Servicen fördelas till individer utifrån behoven
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Omvärldsanalys - kvantitativ tolkning

A

Indikatorer är komplexa vägvisare

Multipla indikatorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur ska metoden väljas?

A
  • I vilken omfattning når metoden fram till policyns mål

- Kostnader, praktiska omständigheter, hur policyn uppfattas av omgivningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Implementera

A

Att genomföra, från ord till handling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Implementering kan förstås som en: (tre processer)

A
  • Strukturell process (fokus på administration, arbetsmetoder, “här jobbar vi med sjuka”)
  • Politisk process (en skådeplats där olika politiska grupper, intressegrupper tävlar och förhandlar tillvägagångssätt)
  • Policyprocess - (överlappar de två ovan, man ser implementering som både en del av policyprocessen och en egen process)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

“Perfect administration”

A

Det finns inte, implementeringen ser aldrig ut som idealbilden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Varför blir inte implementeringen som man tänkt sig?

A
  • Människor är komplexa varelser
  • Praktiska detaljer (personal, lokaler, tillgänglighet)
  • Fungerande informationssystem
  • Administrativa rutiner (budgetår osv)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Processanalys

Processutvärdering

A

Processanalys - VAD-frågan. VAD uppnår processen, VAD har hänt?

Processutvärdering - HUR-frågan. Vad sker under själva implementeringsasen, HUR har det gått till?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

De två viktigaste sakerna i utvärderingen

A

Vad är det som går fel?

Vad är det som kan gå fel? (Murphys lag - allting som kan gå fel kommer gå fel

38
Q

Summativ utvärdering (Top down)

A

Man utvärderar en hel process/policy och fokuserar på dess inverkan. Är det i linje med målen? Finns oavsiktliga konsekvenser?
I slutet av processen.

a) Målbaserad utvärdering: Fokus på om policyn nått målet
b) Målfri utvärdering: Vad gör policyn? (inte vad den var/är tänkt att göra)

39
Q

Formativ utvärdering (Bottom up)

A

Man utvärderar mellan policyprocessens steg, en utvärdering av policyns delar.

40
Q

Utvärderingsforskningens effektivitetsindikatorer (tre stycken)

A

Input: Vilka aktiviter servicen erbjudit.
Ex. AF har erbjudit 1000 platser i jobbsökaraktiviteter (JSA)

Output: Vad servicen har gjort.
Ex. 800 personer har deltagit i JSA

Outcome: Vilka förändringar har skett. Ex. 200 personer har fått arbete efter JSA

41
Q

Black box

Benchmarking

A

Black box: Jämföra input (vad som erbjudits) och outcome (vad som blev resultatet).
Ex. av 1000 JSA-platser fick 200 personer arbete.

Benchmarking: Relatera servicen (policyn) med annan aktörs service som man tycker är ”bäst”. En slags standard som man mäter sin verksamhet emot.

42
Q

Modelling

Kontrollgrupper

A

Modelling: Göra prognoser om vad som skett om policyn inte hade funnits. Summativ utvärdering.

Kontrollgrupper: En grupp får, en får inte.

43
Q

Aktionsforskning

A

Man utvärderar och undersöker processen samtidigt som man beslutar om förändringar. En deltagande istället för distanserad roll för att aktivt och direkt kunna påverka och förändra. Formativ utvärdering.

44
Q

Brukarnas perspektiv

A

En självklar vinst att väga in brukarnas (stakeholders) och policyadministratörernas åsikter.

45
Q

Interventionistisk välfärdsstat

A

När staten är överordnad marknaden

46
Q

De inte fullt så gyllene åren (Bergh)

A

1970-1995. Kännetecknas av den interventionistiska välfärdsstaten.

47
Q

Vad är välfärd?

A

Ekonomisk och social trygghet i ett samhälle

48
Q

Faktorer som påverkar socialpolitikens utformning:

A
  1. Graden av demokrati
  2. Ekonomiska faktorer
  3. Sociala faktorer
  4. Politiska faktorer
  5. Kulturella faktorer
  6. Idémässiga faktorer
  7. Externa faktorer
49
Q

Socialpolitikens verksamhetsidé

A

Subjektdimensionen - vem gör något?
Objektdimensionen - vilken är målgruppen?
Policydimensionen - vad är det som görs?
Motivdimensionen - vilka är motiven?

50
Q

Socialpolitik i snäv bemärkelse

Socialpolitik i vid bemärkelse

A

Socialpolitik i snäv bemärkelse: verksamheter som direkt påverkar det mänskliga välbefinnandet. Tex socialförsäkringar, barnbidrag osv

Socialpolitik i vid bemärkelse: verksamheter som indirekt påverkar förutsättningarna för det mänskliga välbefinnandet. Tex utbildning, förebyggande hälsoarbete osv

51
Q

Socialförsäkringar

A

Pensionsförsäkring
Sjukförsäkring
Olycksfallsförsäkring
Arbetslöshetsförsäkring

52
Q

Samhällspolitikens tre delar

A

Ordningshållande (trafik, lagar osv)
Konsumtionspolitik (konsumtion av varor och tjänster osv)
Produktionspolitik (främjande av näringslivets utveckling)

53
Q

Selektiva insatser

Generella insatser

A

Selektiva insatser: Utgår bara till vissa, tex försörjningsstöd

Generella insatser: Utgår till alla, tex barnbidrag

54
Q

Behovsbaserade insatser

Inkomstbaserade insatser

A

Behovsbaserade insatser: Utgår efter behov, tex färdtjänst, bostadsbidrag osv

Inkomstbaserade insatser: Utgår efter tidigare inkomst, tex a-kassa, inkomstpension osv

55
Q

Pensionens delar (fyra delar)

A
  1. Eventuell privat pension
  2. Tjänstepension
  3. Allmän pension (inkomstpension + premiepension)
  4. Garantipension
56
Q

Syftet med att europeiska välfärdsstater växte fram (tre stycken)

A
  • Tillgodose behoven för utsatta medborgare
  • Integrera folket, nationen, göra den mer homogen
  • Försäkra medborgarna mot risker
57
Q

Kritik på mot välfärdsstaten (två stycken)

A

Ekonomiska aspekter, vad är välfärdens pris? En stark stat hämmar tillväxten

Psykosociala aspekter, skapar välfärden ett bidragsberoende?

58
Q

Allards syn på välfärden, tre nivåer

A

Välfärden består av både materiella och immateriella komponenter, grundbehoven måste vara tillgodosedda först (tänk Maslow)

  1. Att ha (grundbehoven)
  2. Att älska (familj, vänner)
  3. Att vara (självförverkligande)
59
Q

T.H Marshall, medborgarskapsidéns utveckling

A

1700-talet: civila rättigheter
1800-talet: politiska rättigheter
1900-talet: sociala rättigheter

60
Q

T.H Marshall, den fullvärdiga medborgaren

A
  • Betala skatt
  • Delta i utbildning
  • Fullgöra militärtjänst
  • Följa samhällets normer och moral
61
Q

T.H Marshall, kritik mot medborgarskapsbegreppet

A

En alltför linjär bild av medborgarskapets utveckling, idéerna föddes inte på rad

Generaliserar utifrån den vite mannen

62
Q

De-kommodifiering

Stratifiering

A

De-kommodifiering: i vilken grad frikopplas medborgarnas levnadsstandard från deras prestation på arbetsmarknaden?

Stratifiering: i vilken grad förstärker staten och ser till statusskillnader mellan medborgarna?

63
Q

Liberal välfärdsregim

A
  • Marknadens roll central, medborgarna tillgodoser sina behov där
  • Tillgången till förmåner är huvudsakligen selektiv, residual
  • Låg de-kommodifiering
  • Svag arbetarrörelse
64
Q

Socialdemokratisk välfärdsregim

A
  • Statens roll central, tillgodoser medborgarnas behov
  • Tillgången till förmåner är huvudsakligen universell
  • Hög de-kommodifiering
  • Stark arbetarrörelse
65
Q

Konservativ välfärdsmodell

A
  • Familjen och sociala nätverket central, tillgodoser medborgarnas behov
  • Tillgången till förmåner är i huvudsak ett samarbete mellan stat, intressegrupper och yrkessammanslutningar
  • Hög de-kommodifiering för familjeförsörjare
  • Katolska kyrkan starkt inflytande
66
Q

Den svenska modellen (Bergh)

A
  • Blandekonomi
  • Korporatism
  • Den generella välfärdspolitiken
  • Rehn-Meidner-modellen
67
Q

Den kapitalistiska välfärdsstaten

A
  • “De gyllene åren” 1870 - 1970
  • Utvecklad kapitalistisk ekonomi, utvecklade välfärdsinstitutioner
  • Privat äganderätt, fungerande finansmarknader, näringsfrihet och frihandel
68
Q

Den interventionistiska välfärdsstaten

A
  • “De inte fullt så gyllene åren” 1970 - 1995
  • Stadsmakten intog en mer ingripande roll
  • Inskränkningar i tex den privata äganderätten och frihandeln
69
Q

Den kapitalistiska välfärdsstatens återkomst

A
  • 1995 -
  • Statens inflytande på arbetsmarknaden blir mindre
  • Avregleringar och privatiseringar
  • Kommunerna större handlingsutrymme
70
Q

Sociala medborgarskapet i omvandling

A
  • Privatiseringar
  • Passiv medborgare blir aktiv medborgare
  • Medborgaren som kund
71
Q

Sociala välfärden

A

Hur bra folk i allmänhet har det i ett land, tex sociala och ekonomiska arrangemang som tillfredställer befolkningens grundbehov. Tex tillgång till bostad, hälsa och utbildning.

72
Q

Välbefinnande

A

Lycka, tillfredställelse, livskvalité. Betyder olika för olika människor (tänk rik vs bostadslös)

73
Q

Välfärdsstat

A

En stat som kombinerat ett kollektivt ansvar för medborgarnas sociala välfärd med demokrati och en viss levnadsstandard.

74
Q

Medborgarskap

A

Definierar de rättigheter och skyldigheter medborgaren har, ömsesidig relation mellan medborgaren och staten.

75
Q

Sociala risker

A

När medborgaren blir beroende av staten, tex genom sjukdom, arbetslöshet osv

76
Q

Sociala problem

A

När de sociala riskerna blir ett allmänt problem, situationer som påverkar hela staten.

77
Q

Sociala rättigheter

A

Statens lagstadgade skyldigheter mot medborgaren, staten kan bevilja eller dra in stöd.

78
Q

Positiv frihet

Negativ frihet

A

Positiv frihet - Staten befriat människan från sånt som är negativt för hen, tex fattigdom, misär osv

Negativ frihet - Varje människa ska vara fri att välja sitt liv så länge det inte skadar någon annan. Statens sätt att omfördela tillgångar är stöld.

79
Q

Jämlikhet

A

Social och ekonomisk likhet mellan klasser och samhällsgrupper

80
Q

Solidaritet

A

Att människor gemensamt ska agera för att uppnå ett högre syfte “det gemensamma bästa”

81
Q

“Det goda livet”

A

Kärnan i den socialpolitiska verksamheten, det mänskliga välbefinnandet

82
Q

Orsaker till socialpolitikens uppkomst (under sent 1800-tal) (sex stycken)

A
  1. Moderniseringen
  2. Industrialismens genombrott
  3. Nationalismen
  4. Arbetarfrågan
  5. Framväxten av landsbygdsproletariat
  6. Olika politiska ideologiers betydelse
83
Q

Fyra kritiker mot socialpolitiken

A
  • Höga kostnader (de sociala utgifterna tvingar fram högre skatter och avgifter på produktionslivet vilket har negativ effekt på den ekonomiska tillväxten)
  • Byråkrati och ineffektivitet (socialpolitikens oförmåga att lösa sociala problem samt välfärdens byråkrati och förmynderi)
  • Negativa ekonomiska verkningar (statens generösa sociala skydd leder till en motvilja hos individen att söka och ta emot arbete)
  • Det sociala medborgarskapet (att “kontraktet” mellan staten och medborgaren med medborgarens skyldigheter, bygger på en föråldrad idé)
84
Q

Exogena tryck mor välfärdsstaten

Exogena tryck mot välfärdsstaten

A

Exogena:

  • Globalisering
  • Europaisering
  • Migrationsmönster

Endogena:

  • Individualisering
  • Demografiska förändringar
  • Familjemönster
  • Socialpolitikens legitimitet
85
Q

Globaliseringens dimensioner (tre stycken)

A
  • Ekonomisk globalisering
  • Kulturell globalisering
  • Politisk globalisering
86
Q

Sociala rörelser och rättvisefrågor över tid

A
  • 1700-1900-talen: arbetarrörelser, rösträttsrörelser
  • 1920-1950-talen: medborgarrättsrörelsen (första fasen) - ras/etnicitet
  • 1960-1980-talen: identitetspolitik - kön, sexualitet, funktionsförmåga
  • 1990- : intersektionalitet, normfokus och nya organiseringsformer
87
Q

Rättvisa kräver enligt Fraser:

A
  • Omfördelningsperspektiv

- Erkännandeperspektiv

88
Q

Affirmativ lösning

Transformativ lösning

A

Affirmativ lösning: förändrar inte djupstrukturerna utan gör endast vissa korrigeringar. Strukturerna och mekanismerna som skapar orättvisan lämnas oförändrade.

Transformativ lösning: Förändrar strukturerna från grunden.

89
Q

Strukturell diskriminering (de los Reyes)

A
  • Effekt av särbehandling eller att normativa modeller tillämpas på individer/grupper vars behov eller förutsättningar skiljer sig åt.
  • Riktar fokus på institutionella förutsättningar och praxis som gör att vissa grupper gynnas/missgynnas
  • Anti-diskrimineringlagstiftning, DO
90
Q

Rasifirering

A
  • Skapandet och upprätthållandet av likhet och skillnad utifrån idéer om kultur, etnicitet, nationalitet
  • Likhet och skillnad som sociala konstruktioner
  • Rasifiering inbäddad i andra maktordningar
  • Rikta fokus på svenskhet och vithet som normer
91
Q

Jämställdhet som skillnadsmarkör

A

Använda jämställdhet för att särskilja/annorlundagöra

a) länder utanför Sverige
b) människor med migrationsbakgrund i Sverige

92
Q

Socialpolitikens standardberättelser

A

Etablerat sätt att tala om vissa medborgargrupper eller sociala problem

  • ”Hemlösa”, ”Arbetslösa”, ”Sjukskrivna”
  • Spänningen mellan att uppmärksamma och stigmatisera vissa medborgargrupper eller bostadsområden.

Socialpolitik-tenta (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions