Epitel Flashcards
Vad är epitels funktioner?
Täcker kroppsytor och inre håligheter; barriär, absorption/sekretion
Var finns epitel i var kroppen?
Kroppensytan(Hud); Kärlväggar(endotel); Kroppshålor(Serösa hinnor som i lungsäck, hjärtsäck, bukhinna); Exokrina körtlar som pankreas, spottkörtlar, svettkörtlar; Magtarmkaralen, Luftvägarna.
Vad är epitelets uppbyggnad?
- Cellerna ligger intill varandra
- Alltid en fri yta
- Epitelet vilar på ett basalmembran(BM), under BM ligger underliggande vävnad, ofta bindväv
- Har cellpolaritet (även organeller assymetriskt i cellen)
- Avaskulärt (inga blodkärl)
- Innerveras ofta av sensonska nerver
- Cellerna fäster till varanda och till BM mhja junctions
- Kan ha ett “täcke” av glycoproteiner på apikala ytan
Vad är de tre ytan i en Epitelets cellen?
Apikal, Lateral och Basal. flera epitel celler har Basolateral ytan, den är som hela ytan minus apikalsida.
Vad består av cytoskelettet?
Mikrofilament, mikrotubuli, intermediärfilament
Vad består av mikrofilament och vad är funktionen?
Mikrofilament (aktin) är tunna, fleksibla fiber, består av globulära enheten, snabb uppbyggnad/nedbrytning.
Funktion: cellform, förlighet och kontraktion
Vad består av mikrotubuli och vad är funktionen?
Mikrotubuli (tubulin) är tjocka och dynamiska filament. består av globulära enheter, snabb uppbyggnad/nedbrytning (polymeriaserar från MTOC). Funktion: cellform, intracellulär transport.
Vad består av intermediärfilament och vad är funktionen?
Intermediärfilament är mellan tjocka fiber, jämför med mikrofilament och mikortubuli. Stabila och mekaniskt slit starka. intermediärfilament protein är cytokeratin i epitelceller och andra proteiner i andra celltyper.
Funktion: ger cellen stadga och struktur.
Beskriver celljunctions typer och deras funktioner.
1, “barriär” junctions: hindrar fri passage mellan
cellerna, hindrar förflyttning av membranproteiner
mellan apikal & basolateral yta.
- Tight Junctions (TJ): binder aktin, som ett “bälte”
runt cellen.
2, “Förankrande junctions”: ger mekanisk stabilitet
- Apical junctions (AJ): länkar aktinfilament mellan
grannceller, bälte runt cellen.
- Desmosomer (D): länkar intermediärfilament mellan
grannceller, punktkontakt.
- Hemidesmosomer (HD): länkar intermediärfilament
mot BM, punktkontakt.
- Fokaladhesion (FA): länkar aktinfilament mot BM,
punktkontakt.
3, “Kommuniserande junctions”
- Gap-juncitions: Fäster ej fill cytoskelettet, utgör små
kanaler mellan grannnceller för förflyttning av små
molelkyler.
Vad består av BM (basalmembranet)?
Basalmembranet separear epitelet från underliggande vävnad. består 2 lager: basal lamina och retikulär lamina.
- Basal lamina: produceras av epitelceller (t.ex. Laminin, kollagen IV, proteoglykaner)
- Retikulär lamina: produceras av bindvävsceller (t.ex. kollagen III)
Behöver specifik infärgning(PAS) för att se BM i histologiska snitt.
Hur fungerar stamceller i BM?
Stamceller ligger skyddade mot BM i “stamcellsnischar”, genom mitos differentierar stamceller till epitelceller, och celldelning samt celldöd i balans.
Förnyelse: magtarmkanal - en vecka; hud - en månad.
Vad består av apikal ytan och hur är deras funktioner?
Apikal ytan består av microvilli, stereocilier och cilier.
- Mikcrovilli: har fingerlika strukturer och byggs upp av aktin. mikrovilli förstorar apikalytan för absorption och utsöndring.
- Stereocilier: som mikrovilli, fast mycket längre. stereocillier fungerar som absorption samt mekanoreceptor(t.ex. i innerörat, i bitestikeln)
- Cilier: motila, har svepande rörelse, och byggs up av mikrotubuli, funktionen är förflyttar vätska och partiklar (t.ex. i luftrören och i äggledaren)
Beskriver hur cillier byggs up?
Cillier byggs up av mikrotubuli, 9 par mikrotubuli och 2 stycken mikrotubuli i mitten. värje par av mikrotubuli binder till en motoprotein som heter dynein.
Det finns 2 andra typer av cilier:
- Nodal cilium: finns i embryot, 9 par plus 0, och har roterande rörelse
- Primär cilium: finns i många celltyper och epitel. har bara en cilium per cell och saknar dynein, de är icke motil och känner av flöde.
Beskriver hur många typer av epitel finns och hur ser de ut.
Det är enkelt epitel och flerskiktat epitel.
1, Enkelt epitel: skivepitel (platta celler), kubiskt epitel (kubiska celler), cylinder epitel (cylinderformade celler) och flerradigt cylinderepitel (cell kännar på olik höjd, alla celler i kontakt med BM)
2, Flerskiktat epitel: flerskiktat skivepitel (platta celler), flerskiktat kubiskt epitel (kubiska celler), flerskiktat cylinderepitel (cylinderformade celler) och övergångsepitel (“paraplyceller” som kan tänjas)
Klassificerar körtelepitel baserad på mekanism för sekretion.
1, Vanlig exocytos, “merokrin” sekretion, t.ex. svettkörtel
2, “Apokrin” sekretion, t.ex. bröstkörtel
3, Form av apoptos, “Holokrin” sekretion, t.ex. Talgkörtel