Epilering Flashcards
Appkrina körtlar
Armhålor, könsorgan. Större kraftigare. Tömmer innehållet i hårsäcken och delar utförselgång med en talgkörtel. Innehållet salter, proteiner och kolhydrater.
Ekkrina körtlar
Finns över hela kroppen, tättast i panna, handflator och fotsulor. Ligger djupt nere i huden som små nystan och mynnar ut i en egen utförsgång.
Hårets anatomi
Hårets bildas ur överhuden och liknar det yttersta hudkagret, hornhuden. Innehåller keratin. Tillväxthastigheten är ca 0,4 mm per dygn. Tappar runt 100 hårstrån per dag. Ät man skallig hat hårsäckarna slutat producera hår.
Hårtyper
Håret bildas från transformeras hudceller under fostertiden. Isolerar mot och kyla och värme. Begåvade över hela kroppen utom handflator och fotsulor. Languhår utvecklas under fostertiden.
Terminalhår
Kolvhår. Ofta Långa, från cm till m Långa. Pigmenterat och har oftast en märgrum i mitten. Ögonfransar och bryn är till för att skydda ögon mot luftburna partiklar. Strävare. Nyfödda har vellus som övergår till terminal. På äldre dagar kan vellushåret komma tillbaka. Delas in i tre grupper beroende på var de sitter på kroppen
Vellushår
Korta, mindre än cm. Oftast opigmenterade och saknar märgrum. Fjuniga kroppsbehåringen på armarna och ben
Asexuell
Finns redan vid födseln. På huvudet, armarna, ben, ögonbryn och ögonfransar. Håret påverkas inte alls av könshormoner. Huvudhåret intar mellanting, könshormoner kombinerat med ärftlighet, kan påverkas till minskad hårväxt. Hormonellt håravfall kan förekomma hos både män och kvinnor.
Ambisexuell
Utvecklas under puberteten, när androgena hormonet ökar. Vellushår omvandlas till terminalhår. I armhålor, könsorgan, mage. Hur mycket hår som bildas skiljer sig åt mellan könen, ärligt och kroppstyp.
Sexuella
Inkluderar skägg, mustasch, öronhår och hår på rygg och bröst. Hårväxt i områden som står under inflytande av manligt könshormon. Axill och kön hos kvinnor. Män och kvinnor har lila många anlag till hårväxt, sedan är det hormonerna som avgör hur håren utvecklas.
Hårets djup i anagenfas
Skalp 3-5 mm Ögonbryn 2-2,5 mm Överläpp 1-2,5 mm Haka 2-4 mm Axiller 3,5-4,5 mm Bålen 2-4,5 mm Bröst 3-4,5 mm Pubeshår 3,5-5 mm Lår 2,5-4 mm
Hårets uppbyggnad
Alla hårstrån produceras i hårsäckar som finns i läderhuden. Varje hårsäck styr hur mycket och vilken typ av hår den bildar. Jobbar i cykler av tillväxt och inaktivitet. Hårsäckarna bildas under fosterstadiet genom att epitelet delvis sunker ned i underliggande vävnad. I säckarna som formas bildas bla svettkörtlar, talgkörtlar och hårstrån. Bildas inga nya folliklar efter födseln. Folliklarna avgör hårets form, raka folliklar - rakt hår, skruvade folliklar - lockigt hår. I folliklar mynnar en talgkörtel. Tsm bildar de pilo-sebaceous-systemet, hår-talg-systemet. Består av hårstrå, follikel, papillen, talgkörteln och hårresarmuskeln.
I korthet består håret av hårskaftet och hårbulben (hårroten) hårbulben ligger nere i hudens bindväv och är omgiven av follikelnm här bildas de nya håret. Hårstråets celler är fyllda med keratin eller hornämne. Förhornigen börjar i den övre delen av bulben och redan innan håret når hudytan är cellerna helt förhornade.
Hårskaftet
Den fria delen av håret, hårskaftet består av tre celllager
Överhuden- curticula
Barken -cortex
Märgen - medulla
Överhuden -cuticula
Hårets täckceller. Enkelt lager platta celler utan kärna eller pigment, anlagda som taktegel
Barken - cortex
Själva hårtvärsnittet. Pigmentrika celler som är sammanfogade till långa horntrådar. Cellerna innehåller pigment i mörkt hår, saknas pigment och är luft mellan cellerna i ljust hår.
Märgen- medulla
Hos kraftigare hårstrån finns ofta ett centralt märgrum. Kan löpa längs hela hårstrået eller bara i kortare segment. Okänd funktion. Finns endast i terminalhår. Vanligast i grå/opigmenterade terminalhår.
Hårbulben
Ligger mellan tre till fem mm under hudytan. Längst ner är den något uppsvälld och rundad, hårlöken. Hårlöken omsluter en bindvävstapp, papillen som försörjer hårroten med blod. Kan delas in i två delar. I den nedre delen finns tillväxtcentrum matrix med de celler som ännu inte förhornats.
Follikeln
Är en päronformad fördjupning som kan gå ända ner till underhuden. Den är uppbyggd av en inre och yttre rotskida och består av motsvarande lager som överhuden. Den nedre delen av follikeln är inte permanent, den rör sig upp och mer i takt med olika växtfaserna. Den övre delen är permanent och där är håret fast förankrat.dwn inre rotskidan sitter ihop med hårskaftet och håller fast håret i follikeln. Inre rotskidan bildas från follikelns bas och växer upp tsm ned håret på egen hand genom follikeln. Inre rotskidan består av tre distinkta lager - innersta cuticulan dom sitter ihop med hårets cuticula, i mitten huxleys lager och yttersta det tjockaste lagret henles lager.
Den yttre rotskidan omger och fäster i den inre rotskidan, i nivå med talgkörtlen har den ytte rostskidan samma struktur som epidemins yta. Stora mängder vatten finns i det här lagret. Vitreous membranet eller glasmembranet finns i den yttre rotskidan och skiljer den yttre rotskidan från bindvävsskidan/follikelväggen.
Längst ner finns en öppning till den papillära lager som innehåller nerver, blodkärl och papillen. Genom hårfollikeln kan därför aktiva ämnen penetrerar och tas upp av blodomloppet i huden.
Pqpillen (dermal papilla)
Är en tapp av lös vävnad som består av bindvävsceller, fibroblaster. Innehållet rikligt med blodkärl, nervävnader och pigmentceller, melanocyter. Det är bulben och papillen som bestämmer om det skall växa hår eller inte. Fibroblasterna signalerar till hormonerna som i sin tur påverkar hårcellerna. Genom en ständig delning bildas nya celler som skjuter upp från papillen och efter förhorninh ansluter sig till det redan bildade håret. Papillen rör sig uppåt när follikeln krymper under hårets vilofas. Under tillväxtfasen är papillen omskuten av bulben.
Musculus arrector pili
Alla hårstrån är försedda med muskeln. Består av glatt muskulatur och styrs via de autonoma Nervsystemet. När muskeln dras samman om vi fryser t ex reser sig hårstrået
Kritisk nivå
En linje som dras över där bilben är som bredast och delar bulben i en övre och undre del. Under linjen finns hårets tillväxtcentrum, matrix, där alla celler befinner sig i delning. De nya cellerna rör sig sedan från matrix till övre delen av bulben, där de växer både i längd och volym. Keratogena zonen, där förhorningen sker, finns ovanför den kritiska linjen, allra längst upp i bulben.
Hårets färg och from
Ärftlighet påverkar till stor del vilket hår vi får, tjocjlekt, kvalitet, färg. Hårstrået form avgörs av formen på folliklen. Rak follikel - runt tvärsnitt. Lockigt, självfall - ovalt tvärsnitt. Follikeln kak bli skruvad genom mekanisk påverkan, t ex om man plockar med pincett. Färgen bestämts va genetiska faktorer. Melaninet tillverkar i melanocyterna som finns i botten av hårsäcken, mellan cortexcellerna. Eumelanin är det vanligaste och finns i både mörkt och ljust hår. Hur färgen utfallet beror på antalet pigmentkorn i håret, hur mycket ljus håret kommer absorbera. Om ljuset absorberas helt och hållet uppstår kolsvart hår.
Gråhårig okänt vad som orsakar,men nedsatt pigmentering av hårstråna.ofta grövre än normalpigmenterat hår.
Total avsaknad av pigment- Albinism
Hårets tillväxtfaser
Ligger under I tillväxtcentrum. Papillen täcks där över av överhudrns tillväxtlager, strarum basale.
Allteftersom nya celler bildas rör de sig uppåt, keratiniseras och blir en förhornad, död struktur - ett hårstrå
Tillväxtfas, anagen fas
Växer aktivt. Hårmateuxcellerna delar sig och bildar genom sin keratinusering hårstrået. Nedersta delen av follikeln befinner sig djupt nere i läderhuden. Har en hel rotstruktur. Huvudhår har en lång tillväxt period, mellan 3-4 mån upp till 7 år. 75-95 % av huvudhåren. Kroppsbehåringen kortare och ca 20% är i anagen fasen.
Övergångsfas, katagen fas
Celldelning upphör. Bulben krymper och förtvinar. Några dagar till ett par veckor. Mindre än 1%. Har en klubbliknade form utan rotskida
Vilofas,teologen fas
Helt inaktivt. Tvingar uppbublben i höjd med talgkörtlen. Kan sitta kvar en tid men lossnar tillslut. Och det börjar om. Har kluppliknande form. Varar 3-4 mån för huvudhår. Av den fina håret på armarna är normanr 80% i vilofas.
Två ytterligare faser
Kenogen fas - inträffar mellan vilo och nya fasen. Hårsäcken är tom. Fasen kan vara förlängs hos män som har ärligt tunnhårighet.
Exogenfas- aktiva processen när hårbotten “fäller”
Anagen fas och hårlångd
Hur långt håret blir beror på hur länge sen anagena fasen pågår. Därför är huvudhåret längre. På huvudhåret dominerar tillväxtfasen medan det är tvärtom för kroppshåret.
Hårets växt
Hår- eller hudcellerna stimuleras av ökning av blodtillförsel, hormonell stimulering och medicinering.
Vrf är män hårigare än kvinnor?
Beror på hormonellt. Hormoner som stimulerar tillväxten o follokelcellerna, avgör hårets struktur och bestämmer hur det skall vara fördelat på kroppen.
Hirsutism
Latin - luden. Ökad aniskts- och kroppsbehåring på kvinnor. Liknar manlig behåring. Två faktorer kan leda till.
En ökande känslighet i follikeln för normala nivåer av cirkulerande androgener i kroppen. Primär hirutism. Uppstår i puberteten och stegras fram till 30 år då den stabiliseras
Ökad bildning av androgener från binjurebark och äggstockar. Sekundär. Uppstår strax innan eller efter puberteten. Bakgrund är rubbningar i det hormonella systemet som gör att körtlarna börjar utsöndra mer hormoner.
När hårtillväxten ökar kan de har skett en förskjutning i den könsspecifika, genetiska bestämda balansen mellan androgwner och östrogen i kroppen. När östrogen sjunker under klimakteriet kan de ytterligare öka hormonella obalansen. Övervikt och fetma löper ökad risk. Ibland kan de vara symptom på allvarlig sjukdom som polycystiskt ovariesyndrom eller cushings syndrom. Kan behandlas med läkemedel
