Energi- och ämnesomsättning Flashcards
1
Q
Metabolism
A
Sammanfattande ord för när näringsämnen tas upp, omvandlas, bryts ned, omsätts till energi och/eller avlägsnas ur kroppen.
2
Q
Katabol reaktion
A
Reaktioner där något spjälkas sönder samt som avger energi. (cut)
3
Q
Anabol reaktion
A
Reaktion där något byggs upp och som kostar energi.
4
Q
Cellandning
A
Process i cellen där energirika föreningar bryts ned (katabol) och ger energi till anabola reaktioner. Sker i mitokondrien och cytoplasman.
5
Q
Koenzym
A
Proteinbaserat enzym som bidrar till att substratet kan binda in till den aktiva ytan. Utan detta passar inte substratet i enzymet.
6
Q
Kofaktor
A
Metalljon som måste finnas för att ett vissa enzym ska fungera, inte proteinbaserat.
7
Q
ATP
A
Bygger upp DNA/RNA, är energirik.
8
Q
GTP
A
Används i transkription av RNA
9
Q
CTP
A
Används i syntes av RNA, är en energikälla, ett koenzym och är viktig i metabolismen.
10
Q
Substrat
A
Reaktant i biokemiska reaktioner.
11
Q
Aktiv yta
A
Del av protein där katalysering sker. (som en grop)
12
Q
Mineralämnen
A
Oorganiska ämnen som krävs för viktiga kroppsfunktioner. Grundämnen.
13
Q
Spårämnen
A
Kemiska ämnen som behövs i relativt små mängder samtidigt som de utför viktiga saker i kroppen.
14
Q
Vitaminer
A
Fungerar främst som koenzym, finns vatten- och fettlösliga.
15
Q
Växtätare
A
Herbivorer.
Anpassade matspjälkningsorgan för nedbrytning av cellulosa. Förstorad tjock- och blindtarm, maten behöver processas mer för att få ut protein.
16
Q
Köttätare
A
Karnivorer.
Kort matspjälkning då enzymer spjälkar proteinet snabbt.
17
Q
Allätare
A
Omnivorer.
Inte särskilt specialiserade, mittemellan herbivorer och karnvivorer.
18
Q
Människans matspjälkning
A
Tar ca 20-36 timmar, beskrivs som ett rör där enzymer och andra viktiga ämnen hålls till processen. (farligt om vissa ämnen kommer ut till andra delar av kroppen).
19
Q
Munhålan
A
Första delen av matspjälkningen där maten bryts ned mekaniskt och kemiskt. Tar slut vid svalget (alltså innan matstrupen)
20
Q
Mekanisk nedbrytning
A
Tänder som klipper och maler maten.
21
Q
Kemisk nedbrytning
A
Saliv (vatten och slem), produceras ca 1 liter per dag. Enzymet amylas bryter ned polysackarider (främst stärkelse).
22
Q
Svalg
A
Finns tryckreceptorer vilka stimuleras när maten trycks bakåt, utlöser en sväljreflex som pressar ned maten och stänger struplocket.
23
Q
Matstrupe
A
Övre del –> Skelettmuskulatur
Nedre del –> Glatt muskulatur
Maten leds i rätt riktning med peristaltiska rörelser
24
Q
Peristaltiska rörelser
A
Beteckning på muskelsammandragning som sker på ett rytmiskt sätt, genom att röra sig i en viss riktning leder det till transport.
25
Magsäck
Rymmer 2 liter, vätska med pH 2, födan bearbetas i 2-4 timmar.
Knådning, frätning och klippning (pepsin).
Har epitelceller som utsöndrar pepsinogen, saltsyra och slem.
26
Övre magmun
Ser till att magsyran inte stöts uppåt.
27
Magsäckens vätska
pH 2 --> Måste hållas i magsäcken, får hjälp av övre- och nedre magmun.
Övre magmun --> Magsyran ska inte stötas uppåt
Nedre magmun --> Ser till att maten är knådad och att det är en liten del i taget som färdas vidare.
28
Nedre magmun
Ser till att maten är knådad och att det är en liten del i taget.
29
Pepsinogen/Pepsin
Pepsinogen omvandlas till aktivt pepsin när de hamnar i den sura miljön. Pepsinet bryter ned proteiner.
30
Saltsyran i magsäcken
Hjälper till med proteinnedbrytning.
31
Magsäckens slem
Skyddar epitelcellerna från den sura miljön.
32
Tolvfingertarmen
En del av tunntarmen som är kopplad till gallblåsan och bukspottskörteln.
Ska neutralisera maten efter att ha varit i magsäcken samt bryta ned fett, protein och kolhydrater med hjälp av enzymer.
33
Gallblåsa
Lagringsplats för galla som sedan blandas med tunntarmens innehåll. Vid behov pressar gallblåsan ut galla i tolvfingertarmen.
34
Galla
Innehåller enzymer som kan finfördela fettdroppar.
35
Micell
Fett efter att fettdroppar har blivit finfördelat, steget före fria fettsyror.
Delas till fria fettsyror av enzymet lipas.
36
Bukspottskörtel
Bildar bukspott vilket innehåller hormon, enzym och neutraliserande ämnen som bryter ned maten och höjer dess pH-värde.
37
Hormon i bukspottskörteln
Insulin, Glukagon (blodsockerreglerande)
38
Enzym i bukspottet
Lipas, Trypsinogen/Trypsin, Nukleas, Amylas
39
Lipas
Bryter ned fett. Finfördelar miceller till fria fettsyror.
| Kommer ifrån bukspottskörteln.
40
Trypsinogen/Trypsin
Bryter ned protein.
| Trypsinogen blir aktivt trypsin.
41
Nukleas
Bryter ned nukleinsyror.
42
Amylas
Bryter ned kolhydrater. Saliv och bukspott.
43
Neutraliserande ämnen
Vätekarbonatjoner som neutraliserar så att pH är neutralt i tunntarmen.
44
Protein
Peptider (kortare proteiner), Aminosyror
45
Kolhydrat
Polysackarid (stärkelse) → disackarider→ Monosackarider (glukos)
46
Tunntarmen
Absorberar näringsämnen från maten till blodet. Ca 6 meter lång och har pH värde 8.
Stor absorbtionsyta tack vare tarmludden (200 m2).
Rör sig segmentariskt.
47
Segmentariska rörelser
Rörelser år båda håll, medverkar till att innehållet blandas och hjälper till i absorberadet av näringsämnen.
48
Tjocktarmen
Ca 1,5 meter lång.
Absorberar vätska och gör maten från fast till flytande.
Här finns mutualistiska bakterier som lever i symbios med oss.
49
Ändtarmen
Glatt muskulatur --> Skelettmuskulatur.
| Tryckreceptorer kommer att aktiveras när ändtarmen blir full men vi kan själva bestämma när den töms.
50
Mutualistiska bakterier
Kan tillgodose oss livsnödvändiga ämnen som finns i födan men som vi själva inte kan bryta ner.
51
Atomslag som bygger cellen:
Kol, väte, kväve, syre, kalcium. (svavel, joner, fosfor).
52
Molekyler som bygger cellen:
Lipider, Nukleinsyror, Protein, Kolhydrater.
53
Lipider
Fetter/Fosfolipider/Steroider
Fettsyra + Glycerol --> Triglycerid --> Fettceller
Alltid fettlösliga.
Cellmembran, skydd mot kyla, energireserv.
54
Fosfolipider
Cellmembran, semipermeabel
| Uppbyggt av glycerol (bas), 2 fettsyror (hydrofobt), en fosfatgrupp (hydrofil)
55
Semipermeabel
Halvgenomsläpplig, släpper selektivt igenom molekyler beroende på deras storlek, laddning m.m.
56
Molekyler som kan passera cellmembranet utan hjälp:
Små, opolära molekyler (syrgas, ammoniak, koldioxid).
| Vissa fettlösliga ämnen.
57
Fetter
3 Fettsyror + Glycerol --> Triglycerid + H2O
| Kan lagras
58
Steroider
Hormoner
| Samma grundstruktur med skiljande substituenter
59
Kolhydrater
Monosackarid --> Polysackarid --> Cellulosa/Stärkelse/Glykogen
Sammansättning av sockermolekyler, kol och vatten
60
Kolhydraternas biologiska funktion:
Cellulosa --> Stabilitet till cellen
Energikälla
Glykolipider och Glykoproteiner --> Identifiering av celler och kommunikation mellan celler
Upplagringsnäring
61
Monosackarider
Sockerarter med en enda sockermolekyl
62
Glukos
En av de vanligaste monosackariderna vilken spelar en central roll i metabolismen då det är den viktigaste energikällan för hjärnan (kan passera blodhjärnbalken).
Är en aldehyd och har därför bra reducerande förmåga.
63
Olika typer av glukos
alfa-/beta-/D-glukos. Alltid högervriden (D) i naturen.
64
Trommers prov
65
Disackarid
Två sockermolekyler bundna till varandra.
| Ex: sackaros och laktos.
66
Polysackarid
Långa kedjor av monosackarider.
| Stärkelse, glukagon och cellulosa (uppbyggda av olika varianter av glukos)
67
Stärkelse
Växtcellens energilagring vilken vi kan spjälka sönder och utnyttja, vattenlöslig. (alfa-glukos.)
68
Cellulosa
Viktigaste beståndsdelen i cellväggen. Långa raka kedjor av beta-glukos, packas mycket tätt och löses ej i vatten.
69
Glykogen
Glykogen --> Glukos --> ATP
| Energilagring i de flesta djurceller, i lever och muskelceller. Väldigt förgrenad.
70
Aminosyra
Bygger upp proteiner.
Uppbygd av en amingrupp och en karboxylsyra. 20 olika sorter, varierande sidokedja.
Är kirala, den vänstervridna (L) isomeren förekommer i naturen då kroppen är anpassad till det.
71
Sidokedja
Del av a.a. som varierar för alla olika. Påverkar form, funktion, pH och polaritet.
72
A.a i olika lösningar---
Sur -->
Basisk -->
Vatten -->
73
Zwitterjon/Amfojon
74
Isoelektrisk punkt (ip)
Det pH-värde där aminosyrans nettovärde är 0.
Sur --> ip < 6
Basisk --> ip > 6
Vatten --> ip ≈ 6
75
Peptidbindning
Den bindning som bildas när aminosyror kopplas ihop (kondensationsr.). Kovalent bindning.
76
Resonans
77
Protein
Veckade aminosyresekvenser, varje protein har en unik form som bestämmer dess funktion. Skapas via proteinveckning.
Aminosyror --> Polypeptider --> Proteiner
78
Proteinveckning
79
Primärstruktur
Ordningen på de ihopkopplade aminosyrorna.
| aa1 - aa2 - aa3 - osv
80
Sekundärstruktur
Hur primärstrukturen viks ihop.
| Sker pga vätebindningar mellan amingruppens H i en aa rest och det dubbelbundna O i en annan aa rest.
81
Tertiärstruktur
Hur sekundärstrukturen viks ihop, nu blir proteinet aktivt. Sker pga att sidokedjorna integrerar med varandra.
82
Kvartärstruktur
```
Gäller bara vissa proteiner.
Flera subenheter (proteinkedjor) bygger tillsammans upp ett slutgiltigt protein.
```
83
Denaturering
Process som sker när proteiner förstörs (veckas upp). Kan startas vid förändring av pH, temp, salthalt osv.
84
Proteiners funktion
Transportera, reglera, membranprotein, enzymer.
85
Enzym
Protein som katalyserar biokemiska reaktioner genom att sänka aktiveringsenergin. Har hög specificitet.
86
Substrat
Reaktanter i en biokemisk reaktion. Har förmåga att reglera enzymets aktivet.
87
Enzym funktion
Katalyserar biokemiska reaktioner mha att sänka aktiveringsenergin genom att underlätta substratets förutsättningar till reaktion.
88
Aktiv yta
Fördjupning på enzymet, där katalysering sker.
89
Enzymreglering
Allosterisk inhibering, Aktivering, Kofaktor.
90
Allosterisk inhibering
Molekyl binder in till enzymet och inaktiverar det tillfälligt.
91
Aktivering (enzym)
Molekyl (aktivator) binder in till enzymet och gör det aktivt.
92
Kofaktor
Metalljon bunden till proteinet och bidrar till funktionen.
93
Nukleinsyror (celluppbyggnad)
Nukleotid --> DNA --> Kromosomer
94
Metabolism
Alla kemiska omvandlingar som sker i en cell/organism. Detta sker genom en mängd olika enzymkatalyserade reaktioner.
95
Katabolism
Nedbrytande processer.
| Glykolysen, Betaoxidation, Transaminering, Citronsyracykeln, Elektrontransportkedjan.
96
Anabolism
Uppbyggande processer.
97
ATP
Adenintrifosfat. Energirik molekyl som har tre fosfatgrupper.
ATP + H2O ADP + Pi + energi
98
GTP
Alternativ till ATP, energikälla. Används i citronsyracykeln.
99
NAD+/NADH
Elektronbärare. NAD+ är ett koenzym som förmedlar H+ och e- som den tar upp i glykolysen samt citronsyracykeln och förflyttar till elektrontransportkedjan. Bidrar till bildandet av ATP.
NAD+ + 2H+ + 2e- NADH + H+
100
FAD/FADH2
FAD - Elektronbärare som påminner om NAD+.
| FADH2 - Bildas i betaoxidation och citronsyracykeln.
101
Acetyl-CoA
Acetylkoenzym A
| Återkommer i många metabola processer, transporterar acetylgrupper.
102
Glykolysen
Glykos bryts ned till 2 pyruvatjoner, bildas även 2ATP och 2NADH + H+.
Sker i cytoplasman.
103
Glykolysens tre faser
1. Förändra glykosmolekylen (så att den stannar i cellen). Kräver 2ATP.
2. Dela glykos i två likadana molekyler.
3. Skördefasen. Utvinna ATP och NADH + H+ och bilda pyruvatjoner.
104
Pyruvatjon
Vid glykolysen ger varje glukos två pyruvatjoner, dessa omvandlas till acetyl - CoA och går in i citronsyracykeln.
105
Pyruvats tre vägar
1. Syrerik miljö - Sker i mitokondrien, ------
2. Syrefattig miljö - NADH reducerar pyruvat till laktat, NAD+ återbildas. Bidrar till mjölksyra i muskler.
3. Alkoholjäsning - Hos vissa mikroorganismer, bildas etanol.
106
Betaoxidation
Cellen bryter ned en fettsyra, sker i flera varv. Vatten och koenzym A behövs.
Bildas NADH + H+, FADH2 och acetyl-CoA.
107
Citronsyracykeln
Serie av enzymkatalyserade reaktioner där acetyl-CoA omvandlas till CO2 Sker i mitokondriens matrix. Citronsyra är en mellanprodukt. Kan enkelt regleras.
108
Mitokondriens matrix
Finns inuti mitokondrien, här sker betaoxidation, citoronsyracykeln och delar gav elektrontransportkedjan.
109
Elektrontransportkedjan
Vill skapa en protongradient mellan matrix och mellammembransutrymmet.
Elektronbärarna avger H+ och e-
110
Oxidativ fosforylering
Sista steget i elektrontransportkedjan. Vid vilket ADP fosforyleras till ATP.
111
Anabola processer
De katabola processerna, baklänges.
