Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Energi- och ämnesomsättning > Energi- och ämnesomsättning > Flashcards

Energi- och ämnesomsättning Flashcards

1
Q

Metabolism

A

Sammanfattande ord för när näringsämnen tas upp, omvandlas, bryts ned, omsätts till energi och/eller avlägsnas ur kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Katabol reaktion

A

Reaktioner där något spjälkas sönder samt som avger energi. (cut)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Anabol reaktion

A

Reaktion där något byggs upp och som kostar energi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Cellandning

A

Process i cellen där energirika föreningar bryts ned (katabol) och ger energi till anabola reaktioner. Sker i mitokondrien och cytoplasman.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Koenzym

A

Proteinbaserat enzym som bidrar till att substratet kan binda in till den aktiva ytan. Utan detta passar inte substratet i enzymet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kofaktor

A

Metalljon som måste finnas för att ett vissa enzym ska fungera, inte proteinbaserat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ATP

A

Bygger upp DNA/RNA, är energirik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

GTP

A

Används i transkription av RNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

CTP

A

Används i syntes av RNA, är en energikälla, ett koenzym och är viktig i metabolismen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Substrat

A

Reaktant i biokemiska reaktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Aktiv yta

A

Del av protein där katalysering sker. (som en grop)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Mineralämnen

A

Oorganiska ämnen som krävs för viktiga kroppsfunktioner. Grundämnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Spårämnen

A

Kemiska ämnen som behövs i relativt små mängder samtidigt som de utför viktiga saker i kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vitaminer

A

Fungerar främst som koenzym, finns vatten- och fettlösliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Växtätare

A

Herbivorer.
Anpassade matspjälkningsorgan för nedbrytning av cellulosa. Förstorad tjock- och blindtarm, maten behöver processas mer för att få ut protein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Köttätare

A

Karnivorer.

Kort matspjälkning då enzymer spjälkar proteinet snabbt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Allätare

A

Omnivorer.

Inte särskilt specialiserade, mittemellan herbivorer och karnvivorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Människans matspjälkning

A

Tar ca 20-36 timmar, beskrivs som ett rör där enzymer och andra viktiga ämnen hålls till processen. (farligt om vissa ämnen kommer ut till andra delar av kroppen).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Munhålan

A

Första delen av matspjälkningen där maten bryts ned mekaniskt och kemiskt. Tar slut vid svalget (alltså innan matstrupen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Mekanisk nedbrytning

A

Tänder som klipper och maler maten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Kemisk nedbrytning

A

Saliv (vatten och slem), produceras ca 1 liter per dag. Enzymet amylas bryter ned polysackarider (främst stärkelse).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Svalg

A

Finns tryckreceptorer vilka stimuleras när maten trycks bakåt, utlöser en sväljreflex som pressar ned maten och stänger struplocket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Matstrupe

A

Övre del –> Skelettmuskulatur
Nedre del –> Glatt muskulatur
Maten leds i rätt riktning med peristaltiska rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Peristaltiska rörelser

A

Beteckning på muskelsammandragning som sker på ett rytmiskt sätt, genom att röra sig i en viss riktning leder det till transport.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Magsäck

A

Rymmer 2 liter, vätska med pH 2, födan bearbetas i 2-4 timmar.
Knådning, frätning och klippning (pepsin).
Har epitelceller som utsöndrar pepsinogen, saltsyra och slem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Övre magmun

A

Ser till att magsyran inte stöts uppåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Magsäckens vätska

A

pH 2 –> Måste hållas i magsäcken, får hjälp av övre- och nedre magmun.
Övre magmun –> Magsyran ska inte stötas uppåt
Nedre magmun –> Ser till att maten är knådad och att det är en liten del i taget som färdas vidare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Nedre magmun

A

Ser till att maten är knådad och att det är en liten del i taget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Pepsinogen/Pepsin

A

Pepsinogen omvandlas till aktivt pepsin när de hamnar i den sura miljön. Pepsinet bryter ned proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Saltsyran i magsäcken

A

Hjälper till med proteinnedbrytning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Magsäckens slem

A

Skyddar epitelcellerna från den sura miljön.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Tolvfingertarmen

A

En del av tunntarmen som är kopplad till gallblåsan och bukspottskörteln.
Ska neutralisera maten efter att ha varit i magsäcken samt bryta ned fett, protein och kolhydrater med hjälp av enzymer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Gallblåsa

A

Lagringsplats för galla som sedan blandas med tunntarmens innehåll. Vid behov pressar gallblåsan ut galla i tolvfingertarmen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Galla

A

Innehåller enzymer som kan finfördela fettdroppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Micell

A

Fett efter att fettdroppar har blivit finfördelat, steget före fria fettsyror.
Delas till fria fettsyror av enzymet lipas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Bukspottskörtel

A

Bildar bukspott vilket innehåller hormon, enzym och neutraliserande ämnen som bryter ned maten och höjer dess pH-värde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Hormon i bukspottskörteln

A

Insulin, Glukagon (blodsockerreglerande)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Enzym i bukspottet

A

Lipas, Trypsinogen/Trypsin, Nukleas, Amylas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Lipas

A

Bryter ned fett. Finfördelar miceller till fria fettsyror.

Kommer ifrån bukspottskörteln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Trypsinogen/Trypsin

A

Bryter ned protein.

Trypsinogen blir aktivt trypsin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Nukleas

A

Bryter ned nukleinsyror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Amylas

A

Bryter ned kolhydrater. Saliv och bukspott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Neutraliserande ämnen

A

Vätekarbonatjoner som neutraliserar så att pH är neutralt i tunntarmen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Protein

A

Peptider (kortare proteiner), Aminosyror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Kolhydrat

A

Polysackarid (stärkelse) → disackarider→ Monosackarider (glukos)

46
Q

Tunntarmen

A

Absorberar näringsämnen från maten till blodet. Ca 6 meter lång och har pH värde 8.
Stor absorbtionsyta tack vare tarmludden (200 m2).
Rör sig segmentariskt.

47
Q

Segmentariska rörelser

A

Rörelser år båda håll, medverkar till att innehållet blandas och hjälper till i absorberadet av näringsämnen.

48
Q

Tjocktarmen

A

Ca 1,5 meter lång.
Absorberar vätska och gör maten från fast till flytande.
Här finns mutualistiska bakterier som lever i symbios med oss.

49
Q

Ändtarmen

A

Glatt muskulatur –> Skelettmuskulatur.

Tryckreceptorer kommer att aktiveras när ändtarmen blir full men vi kan själva bestämma när den töms.

50
Q

Mutualistiska bakterier

A

Kan tillgodose oss livsnödvändiga ämnen som finns i födan men som vi själva inte kan bryta ner.

51
Q

Atomslag som bygger cellen:

A

Kol, väte, kväve, syre, kalcium. (svavel, joner, fosfor).

52
Q

Molekyler som bygger cellen:

A

Lipider, Nukleinsyror, Protein, Kolhydrater.

53
Q

Lipider

A

Fetter/Fosfolipider/Steroider
Fettsyra + Glycerol –> Triglycerid –> Fettceller
Alltid fettlösliga.
Cellmembran, skydd mot kyla, energireserv.

54
Q

Fosfolipider

A

Cellmembran, semipermeabel

Uppbyggt av glycerol (bas), 2 fettsyror (hydrofobt), en fosfatgrupp (hydrofil)

55
Q

Semipermeabel

A

Halvgenomsläpplig, släpper selektivt igenom molekyler beroende på deras storlek, laddning m.m.

56
Q

Molekyler som kan passera cellmembranet utan hjälp:

A

Små, opolära molekyler (syrgas, ammoniak, koldioxid).

Vissa fettlösliga ämnen.

57
Q

Fetter

A

3 Fettsyror + Glycerol –> Triglycerid + H2O

Kan lagras

58
Q

Steroider

A

Hormoner

Samma grundstruktur med skiljande substituenter

59
Q

Kolhydrater

A

Monosackarid –> Polysackarid –> Cellulosa/Stärkelse/Glykogen
Sammansättning av sockermolekyler, kol och vatten

60
Q

Kolhydraternas biologiska funktion:

A

Cellulosa –> Stabilitet till cellen
Energikälla
Glykolipider och Glykoproteiner –> Identifiering av celler och kommunikation mellan celler
Upplagringsnäring

61
Q

Monosackarider

A

Sockerarter med en enda sockermolekyl

62
Q

Glukos

A

En av de vanligaste monosackariderna vilken spelar en central roll i metabolismen då det är den viktigaste energikällan för hjärnan (kan passera blodhjärnbalken).
Är en aldehyd och har därför bra reducerande förmåga.

63
Q

Olika typer av glukos

A

alfa-/beta-/D-glukos. Alltid högervriden (D) i naturen.

64
Q

Trommers prov

A
65
Q

Disackarid

A

Två sockermolekyler bundna till varandra.

Ex: sackaros och laktos.

66
Q

Polysackarid

A

Långa kedjor av monosackarider.

Stärkelse, glukagon och cellulosa (uppbyggda av olika varianter av glukos)

67
Q

Stärkelse

A

Växtcellens energilagring vilken vi kan spjälka sönder och utnyttja, vattenlöslig. (alfa-glukos.)

68
Q

Cellulosa

A

Viktigaste beståndsdelen i cellväggen. Långa raka kedjor av beta-glukos, packas mycket tätt och löses ej i vatten.

69
Q

Glykogen

A

Glykogen –> Glukos –> ATP

Energilagring i de flesta djurceller, i lever och muskelceller. Väldigt förgrenad.

70
Q

Aminosyra

A

Bygger upp proteiner.
Uppbygd av en amingrupp och en karboxylsyra. 20 olika sorter, varierande sidokedja.

Är kirala, den vänstervridna (L) isomeren förekommer i naturen då kroppen är anpassad till det.

71
Q

Sidokedja

A

Del av a.a. som varierar för alla olika. Påverkar form, funktion, pH och polaritet.

72
Q

A.a i olika lösningar—

A

Sur –>
Basisk –>
Vatten –>

73
Q

Zwitterjon/Amfojon

A
74
Q

Isoelektrisk punkt (ip)

A

Det pH-värde där aminosyrans nettovärde är 0.
Sur –> ip < 6
Basisk –> ip > 6
Vatten –> ip ≈ 6

75
Q

Peptidbindning

A

Den bindning som bildas när aminosyror kopplas ihop (kondensationsr.). Kovalent bindning.

76
Q

Resonans

A
77
Q

Protein

A

Veckade aminosyresekvenser, varje protein har en unik form som bestämmer dess funktion. Skapas via proteinveckning.
Aminosyror –> Polypeptider –> Proteiner

78
Q

Proteinveckning

A
79
Q

Primärstruktur

A

Ordningen på de ihopkopplade aminosyrorna.

aa1 - aa2 - aa3 - osv

80
Q

Sekundärstruktur

A

Hur primärstrukturen viks ihop.

Sker pga vätebindningar mellan amingruppens H i en aa rest och det dubbelbundna O i en annan aa rest.

81
Q

Tertiärstruktur

A

Hur sekundärstrukturen viks ihop, nu blir proteinet aktivt. Sker pga att sidokedjorna integrerar med varandra.

82
Q

Kvartärstruktur

A 
Gäller bara vissa proteiner.
Flera subenheter (proteinkedjor) bygger tillsammans upp ett slutgiltigt protein.
83
Q

Denaturering

A

Process som sker när proteiner förstörs (veckas upp). Kan startas vid förändring av pH, temp, salthalt osv.

84
Q

Proteiners funktion

A

Transportera, reglera, membranprotein, enzymer.

85
Q

Enzym

A

Protein som katalyserar biokemiska reaktioner genom att sänka aktiveringsenergin. Har hög specificitet.

86
Q

Substrat

A

Reaktanter i en biokemisk reaktion. Har förmåga att reglera enzymets aktivet.

87
Q

Enzym funktion

A

Katalyserar biokemiska reaktioner mha att sänka aktiveringsenergin genom att underlätta substratets förutsättningar till reaktion.

88
Q

Aktiv yta

A

Fördjupning på enzymet, där katalysering sker.

89
Q

Enzymreglering

A

Allosterisk inhibering, Aktivering, Kofaktor.

90
Q

Allosterisk inhibering

A

Molekyl binder in till enzymet och inaktiverar det tillfälligt.

91
Q

Aktivering (enzym)

A

Molekyl (aktivator) binder in till enzymet och gör det aktivt.

92
Q

Kofaktor

A

Metalljon bunden till proteinet och bidrar till funktionen.

93
Q

Nukleinsyror (celluppbyggnad)

A

Nukleotid –> DNA –> Kromosomer

94
Q

Metabolism

A

Alla kemiska omvandlingar som sker i en cell/organism. Detta sker genom en mängd olika enzymkatalyserade reaktioner.

95
Q

Katabolism

A

Nedbrytande processer.

Glykolysen, Betaoxidation, Transaminering, Citronsyracykeln, Elektrontransportkedjan.

96
Q

Anabolism

A

Uppbyggande processer.

97
Q

ATP

A

Adenintrifosfat. Energirik molekyl som har tre fosfatgrupper.
ATP + H2O ADP + Pi + energi

98
Q

GTP

A

Alternativ till ATP, energikälla. Används i citronsyracykeln.

99
Q

NAD+/NADH

A

Elektronbärare. NAD+ är ett koenzym som förmedlar H+ och e- som den tar upp i glykolysen samt citronsyracykeln och förflyttar till elektrontransportkedjan. Bidrar till bildandet av ATP.

NAD+ + 2H+ + 2e- NADH + H+

100
Q

FAD/FADH2

A

FAD - Elektronbärare som påminner om NAD+.

FADH2 - Bildas i betaoxidation och citronsyracykeln.

101
Q

Acetyl-CoA

A

Acetylkoenzym A

Återkommer i många metabola processer, transporterar acetylgrupper.

102
Q

Glykolysen

A

Glykos bryts ned till 2 pyruvatjoner, bildas även 2ATP och 2NADH + H+.
Sker i cytoplasman.

103
Q

Glykolysens tre faser

A
  1. Förändra glykosmolekylen (så att den stannar i cellen). Kräver 2ATP.
  2. Dela glykos i två likadana molekyler.
  3. Skördefasen. Utvinna ATP och NADH + H+ och bilda pyruvatjoner.
104
Q

Pyruvatjon

A

Vid glykolysen ger varje glukos två pyruvatjoner, dessa omvandlas till acetyl - CoA och går in i citronsyracykeln.

105
Q

Pyruvats tre vägar

A
  1. Syrerik miljö - Sker i mitokondrien, ——
  2. Syrefattig miljö - NADH reducerar pyruvat till laktat, NAD+ återbildas. Bidrar till mjölksyra i muskler.
  3. Alkoholjäsning - Hos vissa mikroorganismer, bildas etanol.
106
Q

Betaoxidation

A

Cellen bryter ned en fettsyra, sker i flera varv. Vatten och koenzym A behövs.
Bildas NADH + H+, FADH2 och acetyl-CoA.

107
Q

Citronsyracykeln

A

Serie av enzymkatalyserade reaktioner där acetyl-CoA omvandlas till CO2 Sker i mitokondriens matrix. Citronsyra är en mellanprodukt. Kan enkelt regleras.

108
Q

Mitokondriens matrix

A

Finns inuti mitokondrien, här sker betaoxidation, citoronsyracykeln och delar gav elektrontransportkedjan.

109
Q

Elektrontransportkedjan

A

Vill skapa en protongradient mellan matrix och mellammembransutrymmet.
Elektronbärarna avger H+ och e-

110
Q

Oxidativ fosforylering

A

Sista steget i elektrontransportkedjan. Vid vilket ADP fosforyleras till ATP.

111
Q

Anabola processer

A

De katabola processerna, baklänges.

Energi- och ämnesomsättning (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions