Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Ekonomistyrning kau fega01 > ekostyr kau > Flashcards

ekostyr kau Flashcards

1
Q

Vad står begreppen företag, ekonomi rep. företagsekonomi?

A

Företag: En affärsdrivande verksamhet i bolagsform.
Ekonomi: Hushållning av begränsade/knappa resurser. (Grekiskan)
Företagsekonomi: Läran om att hushålla med begränsade/knappa resurser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad står begreppet ekonomistyrning för?

A

Avser avsiktlig påverkan på en verksamhet och dess befattningshavare mot vissa ekonomiska mål.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka brukar ekonomistyrningens uppgifter vara?

A
  1. Följa upp, planera, genomföra
  2. Sammanställa och rapportera ekonomisk information
  3. Fördela och utkräva ansvar
  4. Verka som rådgivare åt företaget i ekonomiska frågor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka tre slag räknas alltid som SJK vid påläggsmetoden?

A
  1. Administrationsomkostnader (AO)
  2. Försäljningsomkostnader (FO)
  3. Direkta försäljningsomkostnader (DF)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur räknar man ut SJK vid normalmetoden?

A

(RK/V.V) + (FK/N.V)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur räknas normalvolym ut?

A

V.V/Utnyttjandegraden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilken är kopplingen mellan företagets strategi och dess ekonomistyrning?

A

Kopplingen är på divisions eller afförsenhetsnivå. Det är på dessa nivåer ekonomistyrning förekommer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vinstmaximeringsmodellen?

A

Företaget anatas sträva efter att maximera vinsten. Företaget ses som en förädlingsmaskin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Företagsledarmodellen?

A

Ägande och drift är åtskilda. Skapar utrymme för företagsledningen att arbeta i enhet med egna mål.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Satifieringsmodellen?

A

Företaget strävar efter en tillfredsställande vinst. Det finns ingen given vinstnivå. Anpassar sig till nuvarande situation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Intressentmodellen?

A

Tillfredsställande vinst baserad på anspråksnivå. Stabila förhållanden till omgivningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka andra mål än lönsamhet kan finnas i praktiken?

A
  1. Nöjda kunder
  2. Öka försäljning/tillväxt
  3. Stärka marknadsposition
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad menas med “värde för pengarna” i en offentlig organisation?

A

Skapa så stor nytta som möjligt. Prestera värde och service för medborgare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan strategisk ekonomistyrning definieras?

A

analys av ES data för att utveckla och fokusera företagets strategi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad står begreppet effektivitet för?

A

I vilken utsträckning företaget uppnår ett mål. Uttrycks i psykiska termer (kundrelationer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad står begreppet produktivitet för?

A

I vilken företaget uppnår ett mål. Uttrycks i fysiska termer (försäljningskvantitet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Inre och yttre effektivitet?

A

Yttre: Att göra rätt saker (kvalitet, service)
Inre: Att göra saker rätt (produktivitet, ordning och reda)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Inbetalning & utbetalning?

A

Överföring av likvida medel. Betalningstransaktion äger rum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Inkomst & Utgift?

A

Avyttring av varor och anskaffning av resurser.
Utgift: Uppstår vid anskaffning av resurser.
Inkomst: Uppstår vid avyttring av resurser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Intäkt & Kostnader (Bokf. grunder) ?

A

Intäkt: Värdet av prestationer som utförts under en viss tidsperiod.
Kostnad: Utgörs av periodiserade utgifter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Intäkt & kostnad (kalkyl. grunder)?

A

Intäkt: Värdet för prestationer som utförts. Baseras genom att kvantitet multipliceras med kalkylerade priser.

Kostnad: Avser resursförbrukning för att producera. Återskaffningsvärdet eller alternativvärdet används för att bestämma kostnaderna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka skillnader finns mellan bokf. grunder och kalkyl. resultat?

A

Skillnaden kan hänföras till vilka intäkter och kostnader som tas med samt vilka värden de tas upp. Kan hänföras till:

  • Urval
  • Värdering
  • Periodisering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad står lönsamhet för? Två exempel.

A

Lönsamhet beräknas som ett kvotmått. Sätts i förhållande till en viss storhet.

  1. Räntabilitet: Tot. kapital och EK används vid räkningar.
  2. Avkastning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad menas med styrmedel?

A

Ett hjälpmedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Tre vanliga typer av styrmedel?

A
  1. Formella styrmedel
  2. Organisationsstruktur
  3. Mindre formella styrmedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vertikala perspektivet?

A

Företaget ses som en hierarki. De överordnade styr de underordnade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Horisontellt perspektiv?

A

Företaget ses som en värdekedja. Handlar om att skapa värde för kunden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

En kombination av de horisontella och vertikala perspektivet?

A

De olika processerna styrs av det horisontella perspektivet, medan det vertikala fortsatt styrs av ägare/VD/styrelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

4 ekonomiska ansvar?

A
  1. Lönsamhetsansvar
  2. Resultatansvar
  3. Intäkts- eller bidragsansvar
  4. Kostnadsansvar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Gapet mellan praktik och teori?

A
  • Lättare att ändra på teori än praktiken
  • Föredrar enklare varianter som inte finns i teorin
  • Teorin saknar verklighetsbild
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Verksamhetsvolym? Ge exempel.

A

Bank: Antal transaktioner
Restaurang: Antal serverade gäster
Verkstad: Antal producerade enheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

RK?

A

Totalsumman förändras kontinuerligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Proportionell RK?

A

Förändras linjärt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Progressiv RK?

A

Kostnader vars summa förändras i snabbare takt än verksamhetsvolymen. (Lönekostnader vid övertid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Degressiv RK?

A

Kostnader vars totalsumma förändras i långsammare takt än verksamhetsvolymen. (Materialkostnad vid mängdrabatt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Linjär approximation vid degressiv och progressivt?

A

Är relevant om företaget planerar att bedriva sin verksamhet under en viss tidsperiod. Planerar inte större reducering eller ökning av kapaciteten utan verksamheten planera inom givna ramar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

FK?

A

Totalsumman är oförändrad när verksamhetsvolymen ökar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Helt fast kostnad?

A

Kostnader vars totalsumma är oförändrad vid förändringar i verksamhetsvolymen. (lönekostnader, lokalhyra kostnader, leasing)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Halvfast kostnad?

A

Kostnader vars totalsumma förändras vid vissa av verksamhetens beroende på intervall. Företaget ökar och minskar sin kapacitet språngvis. (Lokalhyra, löner till förmän, kostnader för fordon)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Relevant område?

A

En klassificering av kostnader som är helt fasta är giltiga inom ett relevant område under en kortare period (max. ett år). Ett intervall inom vilket företaget bedömer den faktiska verksamhetsvolymen kommer att ligga under en viss period.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Reversibla och irreversibla halvfasta kostnader?

A

R: Stiger plötsligt vid ökande verksamhetsvolym och sjunker vid minskande.
I: Stiger plötsligt vid ökande av verksamhetsvolym men sjunker inte omedelbart vid en övergång till en lägre verksamhetsvolym.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Blandad RK och FK?

A

Hyrbil - fast dygnshyra men rörlig vid antal kilometer. Samma med provision

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Resultatplanering?

A

Studerar samband mellan intäkter, volym, RK och FK. Kan ge svar på:

  • Vilket resultat erhålls vid ett förs. pris på x kr/produkt?
  • Vid vilken volym är intäkterna lika stora som kostnaderna?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Resultatplanering enligt totalanalys?

A

Utförs med hjälp av matematik eller diagram.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Hur räknas totala intäkter (TI)?

A

Pris(st.) * Volym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Hur räknas Totala kostnader (TK)?

A

RK + FK
eller
RK(st.) * Volym - FK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Hur räknas resultat?

A

Pris (st.) * Volym - RK(st.) * Volym - FK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Kritisk punkt? Vilka två komponenter består den av?

A

Kritiska punkten anger vid vilken volym och vid vilken total intäkt resultatet är 0 kr.

  • Kritisk Volym
  • Kritisk Intäkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Säkerhetsmarginal (SM)? med vilka två sätt kan den uttryckas?

A

Den faktiska volymen och den faktiska intäkten kan avvika från den kritiska volymen resp. den kritiska totala intäkten.

  • SM uttryckt i Volym
  • SM uttryckt i total intäkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Hur kan SM uttryckt i volym/intäkt beräknas? (i absoluttal och %)

A

SM i volym:
Absoluttal: Faktisk volym - Kritisk volym
%: Faktisk volym - Kritisk volym/faktisk volym

SM i TI:
Absoluttal: Faktisk total intäkt - Kritisk total intäkt
%: Faktisk total intäkt - Kritisk total intäkt/Faktisk total intäkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vilka viktiga antaganden bygger resultatplanering på?

A
  • FK är konstanta
  • Kostnader kan indelas i RK och FK
  • Intäkt och RK(st.) är konstanta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Hur beräknas Totalt täckningsbidrag (TTB)?

A

Pris(st.) * Volym - RK(st.) * Volym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Hur beräknas Täckningsbidrag (TB)?

A

Total intäkt - RK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Hur beräknas Täckningsbidrag(st.) (TB(St.))?

A

Pris(st.)-Rk(st.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Kritisk punkt? Vilka två komponenter består den av i bidragsanalys?

A

Kritisk punkten anger vid vilken volym och vilket TTB som resultatet blir 0 kr. (den volym TTB är lika stort som FK)

  • Kritiska volymen
  • Kritiska TB
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Hur beräknas Kritisk total intäkt?

A

FK/TG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Hur beräknas Kritisk intäkt?

A

Pris (st.) * Kritisk volym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Hur beräknas Kritisk Volym?

A

FK/ TB (st.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Hur beräknas Täckningsgrad (TG) och vad menas?

A

Anger hur stort täckningsbidraget är per st. eller totalt i förhållande till priset per st.
TB(st.)/Pris(st.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

TB?

A

Täckningsbidraget anger det bidrag varje försäljningskrona ger i %.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Produktkalkyl, produktkalkylering, produktkalkylsystem?

A

kalkyl: Sammanställning av intäkter och kostnader för ett visst kalkylobjekt i en viss kalkylsituation.
Kalkylering: Processen som tar fram kalkyler.
System: Utgör kalkyleringens formaliserade rutinbundna delar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Exempel på kalkylobjekt?

A

Vara, kund, tjänst, order, projekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vilka kalkylsituationer kan finnas i ett företag?

A
  • Prissättning
  • Lönsamhetsberäkning
  • Kostnadskontroll
  • Produktval
  • Köpa in eller producera själv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Rutinmässiga och icke-rutinmässiga produktkalkyler?

A

Rutin: Använder sig av mallar eller liknande.
Icke: Specialkalkyler som skiljer sig från varje tillfälle.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vilka förutsättningar ska vara uppfyllda för att rutinmässiga produktkalkyler ska kunna användas?

A

De ska vara någorlunda lika för varje tillfälle.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Vad menas med “produktkalkyl är en modell av verkligheten”?

A

Den ska utgöra en realistisk modell av en verklig situation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Varför är inte produktkalkyler förenklade modeller av verkligheten?

A

Kan inte endast utformas efter teorin, allting går inte att förutse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Varför behövs fler underlag i besluts och uppföljningssituationer?

A

Man behöver göra närmare beräkningar för att upptäcka ev. brister som kan behöva åtgärdas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Bokf. merkostnader?

A

Endast de kostnader som finns i den externa redovisningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Kalkyl. merkostnader?

A

De kostnader som endast finns i kalkyleringen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Vilka bokf. merkostnader överensstämmer med kalkyl,. merkostnader?

A

Material, hyra, löner och energi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Vilka två komponenter består ett företags kapitalkostnader av?

A
  • Kostnader för förbrukningar (avskrivningar)

* Ersättning företagets finansiärer kräver på de kapital de satt in i företaget. (räntekostnader, avkastning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Kalkylmässig avskrivning?

A

Över tiden minskar tillgångarna i värde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Kalkylmässig ränta?

A

Företaget betalar ränta på det lånade kapitalet och avkastning till ägarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Anskaffningsvärde? Nuanskaffningsvärde?

A

Ansk: I tider utan pridförändring kan resurser kalkylmässigt värderas till ansk. värdet.

Nu: Resurser ska värderas till priser som gäller för återanskaffning av dem vid kalkyl tillfället. (inflationstider)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

På vilket kapital bör kalkylmässig ränta beräknas?

A

Sysselsatt kapital

77
Q

För- resp. efterkalkyl?

A

För: Upprättas för att utgör beslutsunderlag.

Efter: Upprättas för att finna förbättringsmöjligheter.

78
Q

Vad menas med självkostnad (SJK)?

A

SJK utgör summan av samtliga kostnader för en vara till dess att den är levererad och betald.

79
Q

Två grundläggande metoder i SJK?

A
  • Periodkalkylering: lämpar sig bäst med varor av likartat slag där samma utrustning används. (massproducering)
  • Orderkalkylering: Lämpar sig bäst när kalkylobjekten skiljer sig starkt åt vad gäller resursförbrukning. (verkstadsföretag)
80
Q

Vilka tre metoder finns inom ramen för periodkalkylering?

A
  1. Divisionsmetoden: (Tot. Kostnad/Verksamhets V. = SJK(st.))
  2. Normalmetoden
  3. Ekvivalentmetoden
81
Q

Över- undertäckning?

A

Över: Om verksamhetsvolymen täcker den FK

Under: Om den normala volymen överstiger den verkliga

82
Q

Inom ramen för orderkalkylering finns två metoder?

A
  • Påläggsmetoden

* ABC-Kalkylering: förfinat sätt att fördela omkostnader.

83
Q

Sär-, om- och samkostnad?

A

Sär: Kostnader som orsakats av endast ett visst givet kalkylobjekt i en viss kalkylsituation - materialkostnad vid särskild kundorder.
Sam: Kostnader som orsakats gemensamt av två eller fler kalkylobjekt i en viss kalkylsituation.

84
Q

Omkostnader kan fördelas med hjälp av tre olika kriterier, vilka?

A
  • Orsak/Verkan
  • Nytta
  • Bärkraft
85
Q

Hur beräknas principiellt pålägg?

A

Omkostnader/Fördelningsnyckel=Pålägg

86
Q

Direkta- och servicekostnadsställen?

A

Direkt: De kostnadsställen från vilka kostnader fördelas till de slutliga kalkylobjekten.
Service: Utför olika slag av uppgifter åt de direkta. Ingen direkt kontakt med de slutliga kalkylobjektet. (data, transport, reparation)

87
Q

Vilka fyra volymer finns?

A
  1. Budgeterad - uppskattad volym
  2. Normal
  3. Praktisk - ett företag arbetar sällan med full kapacitet.
  4. Faktisk - endast i efterkalkyler
88
Q

Varför finns det behov av ABC kalkylen?

A

Användning av ny teknik osv.

89
Q

Uppmärksamhetsinformation?

A

Riktas mot problem. Kan komma att ligga grund för djupare analyser av och beslut om en förändrad prissättning, ändringar i kunderbjudande osv.

90
Q

Fördelar resp. nackdelar med ABC?

A

F: Flexibelt system för kalkylering. relevant i syfte att förbättra företagets aktiviteter och processer.
N: Resurskrävande, komplex och information kan misstolkas.

91
Q

Aktivitet resp kostnadsdrivare?

A

Aktivitet: Fysiskt arbete
Kostnadsdrivare: Länk mellan aktiviteter och kalkylobjekt. (fördelningsnyckel)

92
Q

Tre slag av kostnadsdrivare inom ABC?

A
  1. Transaktionsrelaterade
  2. Tidsrelaterade
  3. Intensitetsrelaterade
93
Q

Tidsekvation?

A

Att reducera antalet aktiviteter som ska föras in i kalkylen

94
Q

Bidragskalkyleringens utgångspunkter?

A

Stärvar efter att endast inkludera de kostnader som förorsakats av kalkylobjekten (särkostnader)

95
Q

Bidragskalkylering?

A

En bidragskalkyl är en kalkyl där ofullständig kostnadsfördelning görs. Man använder begreppen särintäkt, särkostnad samt samkostnad.

96
Q

Hur beräknas företagets resultat vid bidragskalkylering?

A 
\+ tot. särintäkter
- tot. rörliga särkostnader
- tot. fasta särkostnader
= TTB
- samkostnader
= RESULTAT
97
Q

Ofullständig resp fullständig kostnadsfördelning?

A

Ofull: Endast de kostnader som förorsakas av kalkylobjekten (särkostnaderna).
Full: Samtliga kostnader ska belasta kalkylobjekten oavsett om det kan ske på orsakslogisk grund eller inte.

Bidragskalkylering är ofullständig.

98
Q

Stegkalkylens grunddrag?

A

En stegkalkyl är en bidragskalkyl. TB beräknas på olika nivåer. Kalkylen kan bestå av produkter, produktgrupper och produktlinjer.
man beräknar tb för produktlinjen genom att först beräkna tb för resp. produkt sedan för varje produktgrupp och sedan beräknas tb för en produktlinje.
Man kan se hur de olika delarna bidrar till TB för helheten.

99
Q

Vid beslutsfattande finns det ur kalkylsynpunkt två viktiga principer, vilka?

A
  1. Endast framtida intäkter och kostnader är beslutsrelevanta. (finns ingen möjlighet att göra köpet ogjort, men en möjlighet att få summan tillbaka)
  2. Endast framtida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen är beslutsrelevanta. (Bila till Tyskland, samma sträcka med bilen men ett alt, är att ta färjan där det finns god mat och billig sprit)
100
Q

Alternativkostnad?

A

En särkostnad. Man offrar något när man väljer ett visst handlingsalternativ. Istället för att studera kunde man arbetat, alternativkostnaden är då den lön man skulle fått om man arbetat.

101
Q

Icke-återvinningsbara kostnader (Sunk costs)?

A

Kostnader för redan anskaffade resurser som inte kan påverkas oavsett vilken beslutssituation företaget befinner sig i. (inköp av maskiner, anlitade konsulter)

102
Q

Operationell vinst/förlust?

A

Vinst: Särintäkt minskad med särkostnad och alternativkostnad vid överskott.
Förlust: Särintäkt minskad med särkostnad och alternativkostnad vid förlust.

103
Q

Vilka handlingsalternativ står i fokus vid beslut om ledig kapacitet?

A
  • Svårt att höja priserna när kunderna väl fått ett lägre pris en annan gång.
104
Q

Vilka handlingsalternativ står i fokus vid beslut om full kapacitet?

A
  • Måste beakta kunderna, ha god kännedom om marknaden samt inte glömma konkurrenterna
105
Q

Budget och budgetering?

A

Budget: Uttrycker förväntningar och åtaganden för en organisation om ekonomiska konsekvenser för en kommande period.
Budgetering: En metod för ekonomisk styrning vilken innebär uppställande och användande av budgetar.

106
Q

Delbudget?

A

En delplan. Exempelvis, en för personal, en för material osv.

107
Q

Huvudbudget? Vilka tre varianter finns?

A

Delbudgeterna sammanställs till en huvudbudget.

  1. Resultatbudget
  2. Likviditetsbudget
  3. Budgeterad balansräkning
108
Q

Resultatbudget?

A

En plan för hur intäkter och kostnader för verksamheten leder till ett resultat

109
Q

Likviditetsbudget?

A

En plan för hur pengar ska anskaffas och användas.

110
Q

Budgeterad balansräkning?

A

Visar vilka tillgångar, skulder och EK ett företag planeras ha vid en viss tidpunkt

111
Q

Strategisk, taktisk och operativ planering?

A

S: Rör frågor relaterade till verksamhetens inriktning, de är långsiktiga. (vilken marknad ska vi röra oss på?)
T: Den strategiska planen ger underlag till den taktiska. Planera verksamheten så att det som kommit till uttryck i den strategiska planeringen kan förverkligas
O: Planering av aktiviteter, hur det löpande arbetet i ett företag ska ske under den närmaste perioden.

112
Q

Budgeteringens tidshorisont?

A

Ska ske på såväl kortare som längre sikt än ett år och kan därmed också vara en annan periodicitet än räkenskapsåret, men oftast används kalenderåret.

113
Q

Budgeteringen olika syften?

A
  • Planering
  • Samordning
  • Resursallokering
  • Dimensionering
  • Ansvarsfördelning
  • Uppföljning
  • Kommunikation
  • Medvetenhet
  • Målsättning
  • Motivation
  • Belöning
114
Q

Icke-avsedda roller?

A

Frågan om ifall budgeten lever upp till de syften de gar eller använder man den som legitimering för maktspel.

115
Q

Typiska delbudgetar i tillverknings, tjänste- och handelsföretag?

A
  • Tillverkning: inköp, lager, produktion
  • Tjänste: Personal, försäljning, administration
  • Handels: Inköp, lager, försäljning
116
Q

delbudget per kostnadsslag?

A

En budget för varje enhet. Personal relaterade kostnader bokförs i personalbudgetar

117
Q

Organisatoriska delbudgetar?

A

Varje enhet har sin egen resultatbudget/kostnadsbudget som sedan läggs ihop i företagets resultatbudget

118
Q

icke-finansiella budgetar?

A

Komplement till finansiella budgetar. Passar bäst i företag som har svårt att sätta kronor på verksamheten.

119
Q

De fyra faserna i budgetprocessen?

A
  1. Budgetuppställande
  2. Budgetuppföljning
  3. Budgetanalys
  4. Budgetanvändande
120
Q

Vilka tre metoder brukar man tala om i budgetuppstälning?

A
  1. Uppbyggnads metoden
  2. Nedbrytnings metoden
  3. iterativa metoden
121
Q

Syften med budgetuppföljning?

A
  • Ge underlag för nya budgetar
  • Utkräva ansvar för avvikelser
  • Vara till grund för belöningssystemet
122
Q

Vilka krav på budgetrapporter?

A
  • Realistisk
  • Uppnåbara mål
  • Välplanerad
  • Noga uträknad
123
Q

Föränderlig budget?

A

Budgeten förändras under året för att kunna göra den mer precis

124
Q

Rörlig budget?

A

Förändras beroende på hur faktisk verksamhetvolym utfaller

125
Q

Flexible budget?

A

Hänsyn till faktorer som kvalitetsförändringar och produktmix

126
Q

Reviderad budget?

A

Budgeten förändras allt eftersom att tiden går. Förändras kvartalsvis t.ex.

127
Q

Rullande budget?

A

Man budgeterar löpande under året, t.ex. månadsvis.

128
Q

Budgetsimulering?

A

En känslighetsanalys görs, man kollar hur budgeten klarar olika typer av förändringar

129
Q

Nollbasbudgetering? Nackdelar?

A

Man ifrågasätter föregående års budget

N: tar myscket tid, tar inte hänsyn till företagets historia

130
Q

Ändamålsbudgetering?

A

Man börjar från noll kronor, tar inte hänsyn till tidigare års händelser eller resultat.

131
Q

Vilka tre begrepp är centrala inom ramen för ändamålsbudgetering?

A

Resursslag: Ger svar på vad det är för typ av resurs som kommer att förbrukas.
Ansvar: Vem/vilka kan hållas ansvariga för förbrukning.
Ändamål: Vad ska resurserna som förbrukas användas till?

132
Q

Två typer av aktivitetsbaserad budgetering? Särdragen för de två?

A

Företag består av olika typer av aktiviteter som drar olika resurser. Kostander fördelas med hjälp av kostnadsdrivare.
ABC-Kalkyl (Activity based costing)
ABB (Activity based budgeting) :

133
Q

Fyra steg inom aktivitetsbaserad budgetering?

A
  1. Beräknas förväntade produktions och försäljningsvolymer (bestämma kunder och den mix av varor de efterfrågar)
  2. Bestäms kraven som den förväntade mixen av varor kräver. Antalet aktiviteter bestäms.
  3. Behovet av resurser så som personal, lokaler osv. beräknas
  4. Säkerställs företagets befintliga resurser matchar behovet.
134
Q

Kritik av budgetering?

A

Många förändringar på marknaden kan inte planeras på lång sikt.

  • Arbetsamt
  • Framtiden osäker
  • Konserverande
135
Q

Interna redovisningens syften?

A

Erhålla en möjlighet till bättre styrning genom att följa upp verksamhetens objekt

  • Bestämma vem som ska ta ansvar för t.ex. timmar, kostnad.
  • Hantera interna händelser
136
Q

fyra steg i den interna redovisningprocessen?

A
  1. Datainsamling
  2. Resgistrering
  3. Bearbetning
  4. Rapportering/presentation
137
Q

Vilka användingsområden finns för data inom interna redovisningen?

A
  • Prissättning
  • Prestationsmäting
  • Uppställning/uppföljning av budget
  • Produktkalkylering
  • Intern prissättning
  • Lagervärdering
138
Q

Särdrag för tjänsteföretag?

A
  • Går ej att lagras
  • Produktion sker i smverkan med kunden
  • Immateriell (inte fysikt)
139
Q

Debiteringsgrad?

A

För den tid man kan debitera kallas direkt tid och den tid man inte kan debitera kallas indirekt tid. (Direkt tid/Total tid)

140
Q

Särdrag mellan tjänsteföretag?

A

Massproducerande (abonnemang)

Eller de som följer upp mer (advokatfirma)

141
Q

Periodredovisning?

A

Allting hänförs till rätt period. När intäkten uppstår ska den redovisas inte när den betalas.

142
Q

Grunden i uppdragsredovisning?

A

Redovisning sker specifikt per uppdrag och kan gå längre än kalenderår.

143
Q

Löpande uppdragsavräkning?

A

Redovisning av resultat sker löpande i takt med nedlagt arbete och nedlagda resurser (ex. Byggföretag köper inte in allt material dag 1 utan löpande)

144
Q

Särdrag för handelsföretag?

A

Varor köps in och säljs vidare, agerar som en mellanhand

145
Q

Syften för den interna redovisningen i ett handelsföretag?

A
  • Vilken marginal man har på varan
  • Priset man bör sätta
  • Vilka varor som bör tas bort
  • Vilka delar i sortimentet är starka/svaga
  • Vilka varor som bör vara med i kampanj
146
Q

Skillnad mellan bruttovinst och bruttomarginal?

A

Intäkt - varukostnad = Bruttovinst

Bruttovinst/Intäkt = Bruttomarginal

147
Q

Särdrag för tillverkningsföretag?

A
  • Lagren och de fysiska flödena är det centrala.

* Vanligt med M-plan och EP-Plan

148
Q

Olika slag av tillverkningsföretag?

A
  • Ordertillverkning
  • Masstillverkning
  • Lagertillverkning
149
Q

Standardkostnad?

A

Bestämt eller planerat att något ska kosta under den närmaste perioden (Standardpris * Standardkvantitet = Standardkostnad)

150
Q

Vilka två komponenter består standardkostnad av?

A
  • Pris/enhet

* Antal enheter

151
Q

Syften med standardkostnader?

A
  • Underlätta kontroll av ansvarsområden
  • Underlätta kalkylering
  • Underlätta redovisning
  • Underlag för prissättning
152
Q

Lönestandarder, Omkostnadsstandarder, materialstandarder?

A

L: Vanligaste formen av standard. Stndardtid för utfört arbete och en standardkostnad för arbetad timme utgör standarkostnad för arbete.
M: Får fram priset per enhet. Inköpspris/antal sålda varor. Om man slängt varor ska de dras bort från totala.
O: Ska fördelas ut på olika avdelningar och produkter. Man behöver fördelningsnycklar.

153
Q

Avvikelseanalys?

A

Skillnaden mellan standardkostnad och verklig kostnad. ( efter kalkylerad)

154
Q

Syfte med avvikelseanalys?

A
  • Vart avvikelsen har uppkommit
  • Vilka orsakerna är
  • Vem som är ansvarig för problemet
155
Q

Kombinationskomponenten?

A

Förbrukning och kvantitet har tidigare delats upp.

156
Q

Intern prestation?

A

Är en benämning på de prestationer som levereras mellan självständiga enheter i ett företagssystem. Vanligast i koncerner

157
Q

Fyra olika slag av intern prestationer?

A
  • Halvfabrikat
  • Färdigarbetade
  • Beställ och mätbara tjänster
  • Företagsledning och infrastruktur
158
Q

Intern pris?

A

Priser som används internt inom ett företag.

159
Q

Internprissättning?

A

Priset för varan eller tjänsten. inom samma företag

160
Q

4 syften med internprissättning?

A
  1. Att ge styreffekter på de beslut som fattas
  2. Att motivera medarbetare till ett ekonomiskt tänkande
  3. Att möjliggöra en rättvis bedömning av enheter
  4. Skapa ett gott underlag för prissättning mot externa kunder
161
Q

Vilka 3 olika metoder för internprissättning finns?

A
  1. Marknadsbaserad
  2. Kostnadsbaserad
  3. Förhandlingsbaserad
162
Q

Förklara: Fast debitering, rörlig debitering. tvåprissystem och dualsystem.

A

FD: Enheten belastas med en FK beräknat på utnyttjande
RD: Köpare belastas med en kostnad per enhet
TP: MAn betalar först en FK sedan en RK. Telefonabonnemang.
DS: Säljande enhet erhåller ett annat pris än köpande enhet betalar.

163
Q

Tvärfunktionell konsolidering?

A

Att skapa bättre marknadskoppling för enheter längre bak i företagskedjan som inte har någon marknad. T.ex skogsindustrin.

164
Q

2 Fördel/nackdel med internprissättning?

A

F: Lägre resursförbrukning
* Levande diskussioner
N: Svårt att sätta internpriser
* Kan skapa maktkamper.

165
Q

Prestation, prestationsmått och prestationsmätning?

A

P: Avses vad som åstadkommits, utförts.
PM: Ett tal eller annan information om en prestation
PMÄ: Mäter olika aspekter på prestationer

166
Q

Räntabilitet på tot. kapital?

A

Utgör ett mått på hur företaget lyckats förränta sitt EK.

167
Q

Vad menas med Economic Value Added (EVA)?

A

Anger om man lyckats överstiga aktiemarknadens avkastningskrav, ett ekonomiskt lönsamhetsmått.

168
Q

Vilka komponenter består EVA av?

A
  1. NOPAT (Net opertaing profit after tax)

2. NOPAT = Resultat efter fin. poster + räntekostnader * (1 - skattesats)

169
Q

Viktiga prestatiojnsmätningsområden?

A
  • Kunder
  • Personal
  • Tid
  • Produktivitet
  • Kvalitet
170
Q

Strategi karta?

A

Det ska klargöra hur företaget ska skapa bestående värde för sina ägare.

171
Q

Balanserade styrkortets 4 byggstenar?

A
  1. Finansiella perspektivet (räntabilitet, kostnad per vara)
  2. Kundperspektivet ( mix av varor, varumärkesimage)
  3. Interna processperspektivet (förbättra processer, reducera kostnader)
  4. Lärande och tillväxtperspektivet (immateriella tillgångar humana kapitalet, informationskapitalet, organisationskapitalet)
    (5. medarbetarperspektiv)
172
Q

Intellektuellt kapital?

A

Företaget har många mjuka investeringar och tillgångar som inte syns som tillgångar.

173
Q

Human kapital & Struktur kapital?

A

H: Kopplat till människorna i förteget och dess kunskap
S: Databaser, patent, varumärken. (det som finns kvar när medarbetarna går hem)

174
Q

Aktiviteter, processer och processtyrning?

A

A: Själva arbetsuppgiften
P: Inköpsprocess, försäljningsprocess.
PS: Att förbättra olika processer. (kundperspektiv)

175
Q

3 Olika kategorier av processer?

A

Operativa Processer: tillför värde för företaget ur ett kundperspektiv.
Stödprocesser: Skapar indirekt kundvärde
Ledningsprocesser: Redovisningrpcoess, budgeteringsprocess.

176
Q

Kaizen och BPR (Business process reenginering) ?

A

K: Ständig förbättring. Alltid sträva efter att förbättra varje dag.
BPR: Små vardagliga förbättringar finns inte, aktiviteter måste göras om för att uppnå förbättring.

177
Q

Benchamrking?

A

Företag eller delar av företaget jämför sin verksamhet med andra.

178
Q

Intern benchmarking?

A

Man fokuserar på det arbete som förs inom företagets olika enheter.

179
Q

Konkurrens benchmarking?

A

Tittar på konkurrenterna

180
Q

Funktionsinriktad benchmarking?

A

Kollar på bäst i klassen företag. De behöver inte ens vara i samma bransch.

181
Q

Vad menas med projekt?

A

En tillfällig organisation med ett bestämt mål , som har en bestämd start och sluttid och använder särskilt tilldelade resurser

182
Q

Projektmål och effektmål?

A

Projekt: Vad som ska uppnås t.ex. genom att göra ett nytt ekonomi system, genomföra kundundersökning.
Effekt: Vad ska effekten bli av projektet, öka kunskapen av faktorer som t.ex. skapar mer nöjda kunder

183
Q

Projekt fyra faser?

A
  1. Initieringsfasen (upprättar förstudie)
  2. Planeringsfasen (projektet är bestämt och man ska utse projektorganisation osv)
  3. Genomförandefasen: (tar längst tid, resultatet produceras)
  4. Avslutningsfasen (när resultatet är levererat upplöses projektorganisationen)
184
Q

3 lämpliga prestationsmått i projekt?

A
  1. Kostnadsrelaterad
  2. Tidsrelaterade
  3. Kvalitetsrelaterade
185
Q

Målkostnadskalkylering?

A

Undersöker samtliga tänkbara kostnadsreduceringar hos produkter som befinner sig i utveckling samtidigt osm kvalitet realibitet och andra kundkrav säkerställs.

186
Q

Målkostnadskalkylering tillämpas i vilka två typer av företag?

A
  1. Tillverkande

2. Tjänste

187
Q

3 huvudsakliga metoder för att fastställa målkostnader?

A
  1. Vinstplaneringsmetoden: Förs. pris - vinstkrav = målkostnad
  2. Additionsmetoden: Man utgår från existerande produkter. Används lite då den inte beaktar marknaden
  3. Kombinationsmetoden: Kombo av dem andra, när man vet målkostnad har man ett underlag för förhandling mellan olika parter i företaget, den mest effektiva.
188
Q

Värdeanalys?

A

Söka upp och tillvarata alla möjliga kostnadsreducerande möjligheter som finns. En metod för att analysera omständigheter som påverkar produktens totalkostnader och kunna reducera dem.

Ekonomistyrning kau fega01 (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions