Ekonomistyrningns Styrmedel Flashcards
A) Formella styrmedel
Behandlas i boken : Resultatplanering Produktkalkylering Budgetering Intern redovisning Standardkostnader Internprissättning Prestationsmätning Benchmarking Processtyrning Målkostnadskalkylering Investeringskalkylering
Styrmedel av metodkaraktär, utgör ekonomistyrningens tekniker
Tre slag av styrsel:
A) Formella styrmedel
B) Organisationsstruktur
C) Mindre formaliserad styrning
Organisationsstruktur
Tre slag av styrmedel av slaget organisationsstrktur: organisationsform, ansvarsfördelning, belöningssysem.
B 1) organisationsstruktur - organisationsform
Företag kan beskrivas på olika sätt.
Vertikala perspektivet - företaget som en hierarki.
Horisontella perspektivet - företaget som en värdekedja.
Modellerna illustrerar lika sätt att organisera verksamheten.
Vertikala perspektivet
Företaget som hierarki med överordnade och underordnade enheter på olika organisatoriska nivåer.
Ekonomistyrningens ett medel för överordnade enheter att kontrollera nedridande enheter.
Ägarnas krav på företaget bildar utgångspunkten för utformningen av ekonomistyrningen.
Företaget som en förädlingsenhet
Företag är enheter i vilka förädling äger rum.
Två slag av flöden i modellen , ett finansiellt(utbetalningar, inbetalningar) och ett fysiskt(resurser, varor).
Horisontella perspektivet
Företaget är en värdekedja och måste anpassa sig till förändringar.
T.ex. numera ofta större fokus på kunderna, något som ibland kommer i kläm i det vertikala perspektivet.
Värdekedjeperspektiv - kundpersåektiv, skapa ett värde för kunden.
Har ett fysiskt och ett finansiellt flöde.
Kan delas upp i huvudprocesser, delprocesser och aktiviteter.
Dimensionerna överordnade och nedridande är mindre väsentliga.
Koordinering och samordning mellan delar i värdekedjan är viktiga uppgifter för ekonomistyrningen.
Matrisorganisationsform
E kombination av det vertikala och horisontella perspektivet.
Varje process har ett kundansvar ( vertikalt) men också ett ansvar gentemot överordnade (horisontellt).
B 2) organisationsstruktur - ansvarsfördelning.
Två viktiga principer : påverkbares samt befogenhetsprincipen.
Fyra huvudstad av ekonomiskt ansvar:
Lönsamhetsansvar
Resultatansvar
Intäkts eller bidragsansvar
Kostnadsansvar
Lönsamhetsansvar
Ansvaret bör svara mot ägarnas avkastningskrav.
Benämns ofta räntabilitetsansvar och ibland investeringsansvar.
Innebär ansvar för skillnader mellan intäkter och kostnader i förhållande till karta.
Innebär att enheten har både befogenheter samt möjligheter att påverka.
Ansvar: resultat (intäkter - kostnader)/kapital.
Mått: kvotmått ( t.ex. räntabilitet på sysselsatt kapital).
Residualmått( resultat belastat med kalkylmässig ränta).
Resultatansvar
Har ej befogenheter och möjlighet att påverka kapitalposter.
Intäkter kommer från externa kunder och man har kom enheten full beslutsrätt över både intäkter och kostnader.
Ansvar: resultat (intäkter - kostnader).
Mått: resultat i absoluta termer.
Marginaler ( resultat i förhållande till omsättning)
Förädlingsgrad (resultat + personalkosnader i förhållande till omsättning).
Intäkts eller bidragsansvar
Intäktsansvar : krav preciseras i termer av intäkter dvs försäljning.
Bidragsansvar : enhetens egna kostnader och feta tillverknings eller inköpskostnaden för det som sålts dras från intäkten. S.k. täckningsbidasansvar.
Ansvar: extern försäljning (men inte produktion och tillverkning
Mått:
Täckningsbidragsansvar (t.ex. intäkter - försäljningskostnader)
Bruttomarginal(t.ex. intäkter- varukostnader).
Kostnadsansvar
I förkalkades fastställs standardkostnader ( på förhand fastställda mått eller värden på prestationer). Detta jämförs sedan med det verkliga kostnadsutfallet och eventuella avvikelser kan tas fram och analyseras.
Ansvar: fullgörande av sin uppgift och resursförbrukningen för detta.
Mål:
Kostnader
Avvikelser i förhållande till standardkostnader.
Produktivitetsmått.
B 3) organisationsstruktur - belöningssysem
För att motivera anställda.
För att anställda ska stanna kvar i företaget.
Kan vara av både FINANSIELL( Bohuslän) som ICKE FINANSIELL(ledighet, befordran…) karaktär.
Kan vara individrelaterade eller grupprelaterade.
C) Mindre formaliserad styrning.
1) företagskultur
2) lärande
3) bemyndigande
C 1) Mindre formalisera styrning - Företagskultur
En organisations inr liv, sättet att leva, tänka, handla och vara.
Påverkar beslutsfattande, kommunikation hur andras ord och handlingar bedöms och vad som anses bra eller dåligt, önskvärt eller icke önskvärt, va som bör eftersträva eller ej.
- handlings och beteende
- uttryckta känslor
- ruiner, procedurer och ceremonier
- språk och jargong
- rekryterings och belöningssysem
…
C 2) mindre formaliserad styrning - lärande
Med lärande avses bestående förändringar i beteendet hos en individ eller n grupp av individer på grundval av erfarenheter eller som resultat av samspel med omgivningen.
Förmedlas ofta via personnivå till gruppbildning och sedan organisationsnivå.
Kan beskrivas som en ständigt pågående förändrings, förnyelse eller förbättringsprocess.
Kräver en viss typ av företagskultur med en positiv syn på människan.
Enkelkretslärande
Single Loop.
När något oönskad inträffar så löser man det utan att å till botten med problemet och orsaken till problemet.
Dubbelkretslärande
Double Loop.
Såväl det oönskade problemet löses som att ett ifrågasättande av själva orsaken till de inträffade äger rum.
C 3) Mindre formaliserad styrning - medarbetarskap.
Empowerment.
Demokratisering av arbetslivet.
Ett medarbetarskapsinriktat företag utmärkas t.ex. av att anställda nämner att de gör ett meningsfullt arbete, att deras kompetens tas tillvara och att företaget litar på och har förtroende för dem.
En strategi för att öka engagemanget.
Kräver en tydlig organisation med klara roller och ansvarsfördelning.
Kan motarbetas av chefer som inte har förtroende för sina medarbetare och ej vill förlora kontroll.
Ekonomistyrningens utgångspunkter
Vision
Affärsidé
Strategi
Verksamhetsplaner
Ekonomistyrningen
Avsiktlig påverkan på en verksamhet och dess befattningshavare mot vissa ekonomiska mål.
