Ekonomistyrningns Styrmedel Flashcards
A) Formella styrmedel
Behandlas i boken : Resultatplanering Produktkalkylering Budgetering Intern redovisning Standardkostnader Internprissättning Prestationsmätning Benchmarking Processtyrning Målkostnadskalkylering Investeringskalkylering
Styrmedel av metodkaraktär, utgör ekonomistyrningens tekniker
Tre slag av styrsel:
A) Formella styrmedel
B) Organisationsstruktur
C) Mindre formaliserad styrning
Organisationsstruktur
Tre slag av styrmedel av slaget organisationsstrktur: organisationsform, ansvarsfördelning, belöningssysem.
B 1) organisationsstruktur - organisationsform
Företag kan beskrivas på olika sätt.
Vertikala perspektivet - företaget som en hierarki.
Horisontella perspektivet - företaget som en värdekedja.
Modellerna illustrerar lika sätt att organisera verksamheten.
Vertikala perspektivet
Företaget som hierarki med överordnade och underordnade enheter på olika organisatoriska nivåer.
Ekonomistyrningens ett medel för överordnade enheter att kontrollera nedridande enheter.
Ägarnas krav på företaget bildar utgångspunkten för utformningen av ekonomistyrningen.
Företaget som en förädlingsenhet
Företag är enheter i vilka förädling äger rum.
Två slag av flöden i modellen , ett finansiellt(utbetalningar, inbetalningar) och ett fysiskt(resurser, varor).
Horisontella perspektivet
Företaget är en värdekedja och måste anpassa sig till förändringar.
T.ex. numera ofta större fokus på kunderna, något som ibland kommer i kläm i det vertikala perspektivet.
Värdekedjeperspektiv - kundpersåektiv, skapa ett värde för kunden.
Har ett fysiskt och ett finansiellt flöde.
Kan delas upp i huvudprocesser, delprocesser och aktiviteter.
Dimensionerna överordnade och nedridande är mindre väsentliga.
Koordinering och samordning mellan delar i värdekedjan är viktiga uppgifter för ekonomistyrningen.
Matrisorganisationsform
E kombination av det vertikala och horisontella perspektivet.
Varje process har ett kundansvar ( vertikalt) men också ett ansvar gentemot överordnade (horisontellt).
B 2) organisationsstruktur - ansvarsfördelning.
Två viktiga principer : påverkbares samt befogenhetsprincipen.
Fyra huvudstad av ekonomiskt ansvar:
Lönsamhetsansvar
Resultatansvar
Intäkts eller bidragsansvar
Kostnadsansvar
Lönsamhetsansvar
Ansvaret bör svara mot ägarnas avkastningskrav.
Benämns ofta räntabilitetsansvar och ibland investeringsansvar.
Innebär ansvar för skillnader mellan intäkter och kostnader i förhållande till karta.
Innebär att enheten har både befogenheter samt möjligheter att påverka.
Ansvar: resultat (intäkter - kostnader)/kapital.
Mått: kvotmått ( t.ex. räntabilitet på sysselsatt kapital).
Residualmått( resultat belastat med kalkylmässig ränta).
Resultatansvar
Har ej befogenheter och möjlighet att påverka kapitalposter.
Intäkter kommer från externa kunder och man har kom enheten full beslutsrätt över både intäkter och kostnader.
Ansvar: resultat (intäkter - kostnader).
Mått: resultat i absoluta termer.
Marginaler ( resultat i förhållande till omsättning)
Förädlingsgrad (resultat + personalkosnader i förhållande till omsättning).
Intäkts eller bidragsansvar
Intäktsansvar : krav preciseras i termer av intäkter dvs försäljning.
Bidragsansvar : enhetens egna kostnader och feta tillverknings eller inköpskostnaden för det som sålts dras från intäkten. S.k. täckningsbidasansvar.
Ansvar: extern försäljning (men inte produktion och tillverkning
Mått:
Täckningsbidragsansvar (t.ex. intäkter - försäljningskostnader)
Bruttomarginal(t.ex. intäkter- varukostnader).
Kostnadsansvar
I förkalkades fastställs standardkostnader ( på förhand fastställda mått eller värden på prestationer). Detta jämförs sedan med det verkliga kostnadsutfallet och eventuella avvikelser kan tas fram och analyseras.
Ansvar: fullgörande av sin uppgift och resursförbrukningen för detta.
Mål:
Kostnader
Avvikelser i förhållande till standardkostnader.
Produktivitetsmått.
B 3) organisationsstruktur - belöningssysem
För att motivera anställda.
För att anställda ska stanna kvar i företaget.
Kan vara av både FINANSIELL( Bohuslän) som ICKE FINANSIELL(ledighet, befordran…) karaktär.
Kan vara individrelaterade eller grupprelaterade.
C) Mindre formaliserad styrning.
1) företagskultur
2) lärande
3) bemyndigande