Ekonomistyrning - Sant/Falskt Flashcards
1
Q
Ekonomistyrning tillhör forsknings- och kunskapsområdet nationalekonomi.
A
Falskt (det rätta svaret är företagsekonomi)
2
Q
“Economic man” -konceptet har sin grund i ett antagande som innebär att individer agerar i egenintresse och fattar rationella och välinformerade beslut.
A
Sant (Ja, detta är en teoretisk modell. I själva verket sker beslutsfattande i organisationer sällan på ett sådant sätt.)
3
Q
“Controller”, “business controller” och “financial controller” betyder samma sak och används därför som synonymer.
A
Falskt (Både business controller och financial controller är underkategorier till begreppet controller. En business controller arbetar nära verksamheten och sitter ofta i en enhet, medan financial controller arbetar nära redovisningen och ofta är lokaliserade i en central enhet som hanterar flera enheter och divisioner.)
4
Q
En controller bör inte vara involverad i organisationens strategiarbete.
A
Falskt (Beroende på ledarskap, syn på strategi, styrfilosofi, bransch och marknadsförutsättningar är controllerns roll gällande strategi och målformuleringar olika - från aktiv till passiv. Idealt är en controller involverad i och har viktiga input till strategiarbete.)
5
Q
Alla typer av organisationer behöver styrning, men hushållningen med knappa resurser gäller endast vinstdrivande organisationer.
A
Falskt (Det stämmer att alla organisationer behöver styrning, och det beror just på att hushållningen med resurser är centralt i alla organisationer. Detta gäller oavsett om det handlar om vinstdrivande organisationer, där det är aktieägarnas pengar det handlar om, eller om offentliga sektor och civilsamhällets organisationer, då det är medborgarnas respektive medlemmarnas pengar det handlar om.)
6
Q
Ett av syftena med ekonomistyrning är att få alla organisationens medarbetare att tänka i termer av hushållning med knappa resurser.
A
Sant (Detta följer ekonomistyrningens ambition att påverka motivation, resursfördelning och hushållning - det bör idealt sett påverka organisationens samtliga medlemmar.)
7
Q
Internredovisning är styrd och begränsad av lagar, normer och praxis.
A
Falskt (Externredovisning är lagreglerad, men ekonomistyrning är i princip befriad från detta. Det är med få undantag helt upp till organisationen att utforma ekonomistyrningen som den önskar eller att se behov av.)
8
Q
Resultaträkningen summerar periodens intäkter och kostnader och därmed periodens resultat.
A
Sant (Den fångar därmed utfallet av organisationens kostnads- och intäktsgenererande aktiviteter.)
9
Q
Balansräkningen utgör en ögonblicksbild av en organisations finansiella ställning.
A
Sant (Till skillnad från resultaträkningen, som är en summering av den gångna perioden, är balansräkning alltid en ögonblicksbild av organisationens finansiella ställning vid en given punkt.)
10
Q
I balansräkningen är den totala tillgångarna alltid lika stora som skulderna plus eget kapital.
A
Sant (Balansräkningar balanseras alltid, dvs. summan av tillgångarna är exakt densamma som summan av det som har finansierat tillgångarna.)
11
Q
En mjuk tolkning av hållbarhet innebär att miljöfrågor har högsta prioritet.
A
Falskt (En mjuk tolkning betyder att vi tillåter att vissa resurser ersätts med andra resurser. För att göra människor mätta måste vi producera och transportera mat. Det innebär ianspråktagande av ändliga naturresurser för att skapa socialt värde (välmående), och dessutom generera detta utsläpp. Med en mjuk tolkning av hållbarhetsbegreppet accepteras dock en viss miljöpåverkan för att öka det sociala värdet.)
12
Q
Resultatet definieras som Inbetalningar - Utbetalningar.
A
Falskt (Resultatet definieras som intäkter - kostnader.)
13
Q
Likviditeten handlar om organisationens in- respektive utbetalningar.
A
Sant.
14
Q
Organisationens resultat visar huruvida den kommer att “överleva” eller ej.
A
Falskt (Det är likviditeten som visar hurvida en organisationen kommer att överleva eller ej.)
15
Q
RIK-formeln hör ihop med balansräkningen.
A
Falskt (RIK-formeln, Resultat = Intäkter - kostnader, hör ihop med resultaträkningen.)
16
Q
De olika delarna i balansräkningen benämns tillgångar, intäkter, kostnader, skulder och eget kapital.
A
Falskt (De olika delarna i balansräkningen benämns tillgångar, skulder och eget kapital.)
17
Q
Den ena sidan av balansräkningen utgör organisationens tillgångar och den andra sidan redogör för hur dessa tillgångar finansieras.
A
Sant (Det är därför balansräkningen balanseras. Skulder och eget kapital visar hur tillgångarna har finansierats.)
18
Q
Omsättningstillgångar är tillgångar i organisationen som är avsedda för stadigvarande bruk.
A
Falskt (Omsättningstillgångar är tillgångar i organisationen som är avsedda att omsättas under innevarande räkenskapsår. Anläggningstillgångar är avsedda för stadigvarande bruk. )
19
Q
Hela det egna kapitalet är utdelningsbart till aktieägarna.
A
Falskt (Det är det fria egna kapitalet som är fritt utdelningsbart till ägarna, dvs. det är en särskild del av det egna kapitalet. Resten av det egna kapitalet är s.k bundet eget kapital och måste behållas i verksamheten.)
20
Q
Tillgångssidan respektive eget kapital- och skuldsidan måste alltid summeras lika i en balansräkning.
A
Sant.
21
Q
Produktivitet dineras som processer dividerat med resurser.
A
Falskt (Produktivitet definieras som kvantitet prestation dividerat med kvantitet resurser.)
22
Q
Effektivitet definieras som värdet av prestationernas effekter dividerat med värdet av resurserna.
A
Sant.
23
Q
Det vertikala perspektivet på organisationen innebär att den är uppbygd av en rad hierarkiska nivåer.
A
Sant.
24
Q
En kostnadsenhet ansvarar enbart för enhetens fasta kostnader.
A
Falskt (Tvärtom. En kostnadsenhet ansvarar för de kostnader som de kan påverka.)
25
Det finns två typer av kostnadsenheter: Normalkostnadsenhet och distinkt kostnadsenhet.
Falskt (Rätt svar är standardkostnadsenhet och diskretionär kostnadsenhet.)
26
En standarkostnadsenhet är en på förhand kalkylerad kostnad för att producera en viss volym av en specificerad vara eller tjänst under en viss verksamhetsperiod.
Sant.
27
En intäktsenhet ansvarar för enhetens intäkter men kan också få ansvaret för vissa kostnader som uppstår inom enheten under året.
Sant.
28
En resultatenhet ansvarar för enhetens intäkter, kostnader, och investeringar.
Falskt (En resultatenhet ansvarar endast för enhetens intäkter och kostnader samt saldot däremellan, dvs. resultatet.)
29
En resultatenhet som inte kan påverka sina intäkter eller kostnader i särkilt stor utsträckning kallas för en fiktiv resultatenhet.
Sant.
30
En resultatenhet som kan påverka sina intäkter och kostnader på egen hand kallas för en verklig resultatenhet.
Sant
31
En lönsamhetsenhet ansvarar för såväl en resultaträkning och balansräkning.
Sant.
32
En kritik mot ekonomistyrning är att den inte fokuserar tillräckligt mycket på verksamhetens kostnader.
Falskt (Tvärtom. Ekonomistyrning kritiseras ofta för att inte ta hänsyn till verksamhetens omgivning och därmed för att inte systematiskt sätta organisationens resurser, processer och prestationer i relation till omvärldensförutsättningar och organisationens olika intressenter. Relevant ekonomistyrning idag är en marknadsorienterad och tar hänsyn till hållbarhetsaspekter.)
33
Nyckeltal kan existera av flera skäl, och att stimulera viljan till förändring är enbart ett av dem.
Sant (Förutom det funktionella perspektivet (att det ska bidra till förändring) kan nyckeltal förekomma av egenintresse, tradition och legitimitetsskäl.)
34
Det balanserade styrkortet försöker balansera tillgångarna med skulder och eget kapital.
Falskt (Att balansera tillgångar, skulder och kapital görs i en balansräkning. Det balanserade styrkortet balanserar olika perspektiv, olika tidsperioder samt interna och externa faktorer.)
35
Vision och strategi är underordnade begreppet i balanserade styrkort.
Falskt (tvärtom. Vision och Strategi är centrala begrepp.)
36
Intellektuellt kapital innefattar bl.a kunskap, relationer och rutiner.
Sant.
37
Existensen av intellektuellt kapital har bl.a påvisats genom att marknadsvärdet är betydligt lägre än det finansiella kapitalet i redovisningen.
Flaskt (Tvärtom. Vissa definierar intellektuellt kapital som marknadskapital minus finansiellt kapital, och det var detta höga värde som gjorde teoretiker och praktiker började fokusera på det intellektuella kapitalet.)
38
Benchmarking handlar om att styra mot tydliga uppsatta mål.
Falskt (Benchmarking handlar om jämförelser)
39
Benchmarking kan genomföras dels mot direkta konkurrenter, dels mot organisationer som har linkande funktioner och dels internt i organisationen.
Sant
40
Centralt i lean är att fokusera på organisationens processer.
Sant
41
Lean är på grund av sitt ursprung i tillverkningsindustrin inte lämpligt för offentliga organisationer.
Falskt (De centrala principerna i lean är generaliserbara till offentlig verksamhet, där den också används alltmer.)
42
Räntabilitet är ett annat ord för lönsamhet.
Sant.
43
Tre vanliga nyckeltal för att beräkna räntabiliteten är räntabilitet på totalt kapital, räntabilitet på omsättningskapitalet samt räntabilitet på eget kapital.
Falskt (De tre vanligaste räntabilitetsmåtten är räntabilitet på totalt kapital, räntabilitet på sysselsatt kapital samt räntabilitet på eget kapital.)
44
Likviditet och soliditet är två nyckeltal som bl.a mäter organisationens betalningsförmåga.
Sant. (Likviditet mäter organisationens betalningsförmåga på kort sikt, medan soliditet mäter betalningsförmåga på lång sikt.)
45
Räntabilitet på totalt kapital definieras som resultatet genom omsättning.
Falskt. (Räntabilitet på totalt kapital definieras som Resultat / Totalt kapital. Alternativt Vinstmarginal X kapitalomsättningshastighet.)
46
Resultatet efter finansiella poster plus finansiella kostnader är samma ska som rörelseresultatet plus finansiella intäkter.
Sant (Det ena går nerifrån och upp i resultaträkningen, medan den andra går uppifrån och ner.)
47
Totalt kapital minus räntefria skulder är samma sak som eget kapital plus räntebärande skulder.
Sant.
48
Nyckeltalet räntabilitet på totalt kapital brukar kallas ett förvaltningsnyckeltal, medan nyckeltalen räntabilitet på sysselsatt kapital samt räntabilitet på eget kapital brukar kallas för ägarnnyckeltal.
Falskt. (Det är endast nyckeltalet räntabilitet på eget kapital som brukar kallas för ägarmått. Övriga två är förvaltningsnyckeltal.)
49
DuPont-formlen är uppbygd av nyckeltalen vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet.
Sant. (Dessa multipliceras för att sedan beräkna räntabilitet på totalt kapital.)
50
Kapitalomsättningshastighet definieras som som vinsten genom totalt kapital.
Falskt (Kapitalomsättningshastighet definieras som Omsättning / Totalt kapital.)
51
Hävstångsformeln är ett alternativt sätt att räkna ut räntabiliteten på totalt kapital.
Falskt. (Hävstångsformeln är ett alternativt sätt att räkna ut räntabiliteten på eget kapital)
52
Enligt hävstångsformeln är det bra för avkastningen att organisationen belånar sig när räntabiliteten på totalt kapital ligger intakt och den genomsnittliga skuldräntan ökar.
Falskt. (Om detta är situationen så minskar räntabiliteten på eget kapital, och organisationen bör fundera på att om möjligt göra sig av med skulden.)
53
Hävstångsformeln består av två delar: Affärsrisken samt den finansiella risken.
Sant.
54
En budgets primära syfte är att kontrollera hurvida verksamheten har råd att betala sina utgifter.
Falskt (Trots att budgetering till viss del handlar om att kontrollera en verksamhets likviditet är en budget mer användbar än så. Som planeringsverktyg används en budget för allokering och samordning av resurser, och som utvärderingsverktyg används budget för uppföljning av utfall och resultat.)
55
För att avgöra en verksamhets kortsiktiga överlevnad är likviditetsbudgeten viktigare än resultatbudgeten.
Sant (På kort sikt är det likviditetsbudgeten som visar huruvida verksamheten kan betala räkningar, löner och andra utgifter som förfaller till betalning. En negativ likviditet är alltså mer problematisk än ett negativt resultat på kort sikt.
56
Resultatet från resultatbudgeten förs över till kassan på tillgångssidan i den budgeterade balansräkningen.
Falskt (Resultatbudgeten är ihopkopplade med den budgeterade balansräkningen eftersom resultatet läggs till det egna kapitalet. Kassaflödet i likviditetsbudgeten är kopplat till de likvida medlen.)
57
En amortering (avbetalning på ett lån) läggs som en kostnad i resultatbudgeten, som en utbetalning i likviditetsbudgeten samt minskar lånen i den budgeterade balansräkningen.
Falskt (En amortering är en utbetalning och den minskar skulderna, men de är ingen kostnad. En kostnad är värdet av en förbrukad resurs, och en amortering är enbart en återbetalning av en skulden. Räntan på lånet är däremot en kostnad. )
58
En inkrementalisk budget kan vara problematisk under tider med stora åtströmningar.
Sant. (En inkrementalisk budget, där enbart en mindre del av verksamheten förändras varje år, kan vara problematiskt eftersom verksamheten tenderar att vara mindre flexibel med stora budgetposter som kan behöva justeras om omvärldsklimatet förändras. t.ex om stora åtstramningar behöver göras.)
59
Nollbasbudgetering har som fördel att den är enkel att uppdatera och inte är speciellt resurskrävande.
Falskt. (Tvärtom. Nollbasbudgeteringens fokus på att ifrågasätta budgetposter och göra omfattande genomgångar av tidigare budgetar gör den väldigt resurskrävande. Det kan trots detta vara lönsamt i och med att man ständigt uppdaterar en budgets grundantaganden, men det är en kalkylfråga huruvida det är värt det.)
60
Utöver mer traditionella syften kan en budget även användas för skapa motivation, för att skapa medvetenhet och vad som behöver genomföras och uppnås samt för kommunikationen i organisationen.
Sant. (Bland de traditionella syftena märks allokering och samordning av resursers samt uppföljning av utfall och resultat. Senare har motivation, kommunikation och att skapa medvetenhet om vad som behöver genomföras och uppnås tillkommit.)
61
Skolpengssystemet är ett exempel på prestationsbudgetering där skolan får ersättning på hur många elever den utbildar.
Sant. (Skolpengssystemet illustrerar de fördelar och nackdelar som prestationsbudgetering har.)
62
Den aktivitetsbaserade budgeteringen strukturerar budgeten baserat på den hierarkiska organisationsstrukturen.
Falskt. (Tvärtom. Det är den man vill komma ifrån med en ABC-budgetering, där man i stället fokuserar på de aktiviteter som följer produkterna under olika förädlingssteg i verksamheten.)
63
Budgetprocessen har två moment. Uppställande och användning.
Falskt. (Budgetprocessen inkluderar även uppföljning och analys, vilket är centralt för framtida uppställande och användning.)
64
Den iterativa uppställningsmetoden bygger på ett samspel mellan ledningens helhetsperspektiv och underordnade enheters perspektiv och idéer.
Sant.
65
Tekniken för budgetuppföljning består av att jämföra det verkliga utfallet med de budgeterade värdena.
Sant.
66
Budgetuppföljningen har endast ett kortsiktigt fokus där man håller enheter ansvariga för negativa avvikelser och belönar positiva avvikelser.
Falskt. (Trots att budgetuppföljningen delvis har ett kortsiktigt fokus är det även viktigt att ha ett mer långsiktigt fokus kring hur man utvecklar verksamheten och lär sig av den uppföljning och analys man har gjort.)
67
Påverkbarhetsprincipen utgår från att individer och enheter ska vara ansvariga endast för aspekter de har kunnat påverka.
Sant. (Ett exempel på aspekter man inte skulle kunna påverka är en ovanligt regnig sommar som i sin tur ha påverkat försäljningen.)
68
Föränderliga budgetar har nackdelen att man inte kan längre kan göra budgetuppföljningar.
Falskt. (Även om t.ex rullande budgetar inte har kvar den ursprungliga budgetplanen kan, och bör, man fortfarande göra uppföljningar för att se hur budgeten utvecklas. en föränderlig budget är därtill troligtvis mer aktuell och man kan hålla enheter ansvariga för aspekter som de kan påverka.)
69
En rörlig budget innebär att organisationen justerar budgeten så att de ständigt har ett antal kommande kvartal budgeterat och alltså inte gör den årliga avstämningen.
Falskt. (Det som beskrivs är den rullande budgeten. Den rörliga budgeten justeras under året baserat på produktionsvolym.)
70
En flexibel budget är ett slags utvecklad rörlig budget där flera faktorer än enbart volym tas i beaktande.
Sant. (Övriga faktorer skulle kunna vara volym för olika produkter, antal anställda, antal order med mera.)
71
Med en budgetlös styrning minskas de resurskrävande uppföljningsarbetet eftersom man enbart stämmer av någon gång om året, ibland till och med mer sällan.
Falskt. (Budgetlös styrning kräver täta och regelbundna avsättningar men att man fokuserar på de viktiga nyckeltalen snarare än hela budgeten.)
72
På grund av den traditionella budgetens svagheter använder nu en majoritet av de svenska bolagen budgetlös styrning.
Falskt. (Den traditionella budgeten är fortfarande väl använd i någon form, och enbar en försvinnande liten del av organisationerna har gett upp sin budget.)
73
Den totala rörliga kostnaden ökar med en ökad volym, medan den rörliga kostnaden per enhet är opåverkad av volymförändringen.
Sant. (Låt oss säga att varukostnaden för en varmkorv är 2kr per enhet. Skillnaden mellan 1000 sålda och 2000 sålda korvar (en ökad volym) är alltså: 2 X 1000kr = 2000kr, 2 X 2000 = 4000kr; med andra ord ökar den totala rörliga kostnaden. Rörlig kostnad per enhet är fortfarande 2kr per korv oavsett sålda antal. D.vs rörlig kostnad per enhet är oförändrad. Notera dock att rörlig kostnad per enhet skiljer sig något med volym om det är en progressiv eller degressiv rörlig kostnad.)
74
Den totala fasta kostnaden är oförändrad med volymen, medan fast kostnad per enhet minskar med en ökad volym.
Sant. (Fast kostnad per enhet minskar alltså med volymen, medan den totala kostnaden är oförändrad.)
75
Alternativkostnad är den totala kostnaden för det alternativ som tas bort.
Falskt. (Alternativkostnad är ersättning för det alternativ som valts bort. dv.s det är den ersättningen man inte kan åtnjuta om man väljer det bästa alternativet.)
76
Samma utgiftspost (t.ex lokalkostnad) kan vara både en sär- och en samkostnad beroende på beslutsituationen.
Sant.
77
Social och miljömässiga kostnader är av en annan logik än de rent finansiella kostnaderna och bör därmed behandlas i separata kalkyler.
Falskt. (Sociala och miljömässiga aspekter bör ha en naturlig plats i alla kalkyler, framför allt eftersom kalkyler är grunden till många beslut man tar. Att behandla miljömässiga aspekter i separata kalkyler kan därmed göra att man inte tar dessa i beaktande.)
78
Självkostnadskalkylering innefattar att verksamhetens samtliga kostnader skall fördelas ner till kalkylobjektet.
Sant.
79
intäkterna per enskild produkt måste alltid vara högre än självkostnaden för produkten.
Falskt. (Det kan finnas många skäl till att understiga självkostnaden. t.ex finns det produkter som livsmedelsbutiker inte täcker självkostnaden för men där konsumenternas kräver att produkterna ändå finns. Så länge man inte understiger täckningsbidraget gör man inte heller förlust eftersom en del, om än inte allt, av de fasta kostnaderna täcks.)
80
Divisionsmetoden är framför allt rättvis om verksamheten har produkter som upptar väldigt olika mängd typer av resurser.
Falskt. (Eftersom divisionsmetoden ger lika stora omkostnader till varje produkt bör dessa vara någorlunda likartade i termer av resursanvändning.
81
Särintäkter minus särkostnader blir kalkylobjektets täckningsbidrag.
Sant.
82
En normalkalkyl kan ge en bild av kostnaderna som är bättre/sämre än de faktiska kostnaderna om volymen avviker från normalvolymen.
Sant. (Normalkalkylen medför undertäckning om volymen är längre än normalvolymen och övertäckningen om volymen är högre än normalvolymen. Det innebär att de totala kostnaderna kan under-/överskattas vid periodens slut.)
83
Vid investeringskalkyler antar man att en viss summa pengar är mer värd idag än samma summa i framtiden.
Sant. (Pengar idag jämfört med pengar i framtiden har normalt större köpkraft, gör att man slipper låna pengar, ger en möjlighet att få avkastning och är säkrare.)
84
Investeringsalternativet som löper över olika tidsperioder är svårare att jämföra än de som har samma tidshorisont.
Falskt. (Med hjälp av annunitetsberäkningar har man samma möjlighet (och problem) vid jämförelse av olika alternativ som med en vanlig nuvärdesberäkning.
85
Slutvärdet är en beteckning på det värde en framtida betalning har år 0
Falskt. (Nuvärdet X (1+r)^t= slutvärdet, Slutvärdet / (1 + r)^t= Nuvärdet.)
86
Nusummefaktorn för 5år och 10% är lägre än 5,0.
Sant. (Fem lika stora årliga betalningar bör ha ett lägre nettonuvärde än om man enbart summerar värdena. Att få 100kr varje år i fem år års tid är därmed mindre värt än att få 500kr idag. Därmed är 100 X nsf (10%, 5år) < 500, och nusummefaktorn ärlägre än 5.0)
87
På grund av restriktioner i externredovisningens regelverk kan man inte göra investeringskalkyler på immateriella resurser såsom varumärken.
Falskt.
88
Återbetalningskalkylering används sällan i praktiken eftersom den inte tar hänsyn till tidsvärde.
Falskt. (Används ofta pga ess enkelhet.)
89
En investering med ett nuvärde högre än 0 har en internränta som är högre än kalkylräntan.
Sant. (Internräntan definieras som den ränta med vilken investeringen blir olönsam. Om investerngen fortfarande har ett nettonuvärde över noll innebär det att man ännu inte har kommit upp till internräntan.)
90
Den investering som har högst internränta måste även ha högst nuvärde.
Falskt. (Ett problem med internräntan är att den inte tar investeringens storlek i beaktande. En liten investering med små betalningsflöden kan därmed ha en högre internränta än en stor investering med större betalningsflöden (och därmed större nettonuvärde). Om man enbart kan välja ett alternativ en gång kan det därmed vara bättre att inte välja alternativet med högst internränta.)
91
Målkostnadskalkylering innefattar att fastställa kostnadsmål redan innan man har initierat produktionen.
Sant.
92
I huvudboken lyfts tre typer av projekt fram som centrala: affärsprojekt, utvecklingsprojekt och förändringsprojekt.
Sant.
93
Projektägaren är projektets kund och därmed den som finansierar projektet.
Sant.
94
Vid affärsprojekt är projektägaren vanligen en intern part, medan den för för förändringsprojekt vanligen är extern.
Falskt. (Tvärtom)
95
Projektets styrgrupp består vanligen av projektägaren och organisationens VD.
Falskt. (Styrgruppen består av projektägaren och projektledaren tillsammans med andra personer som har stark koppling till projektet, såsom linjechefer.)
96
Projektets är olika till karaktär och organiseringen, men de nyckeltal som används t.ex färdigställandegrad är samma för alla projekt.
Falskt.
97
Utformning av en rapporteringsstruktur inom projekt sker alltid med utgångspunkt i externredovisning.
Falskt. (Den sker med utgångspunkt i den specifika situationen.)
98
Projekt har kommit att spela en betydligt större roll för organisationen i näringslivet, men inte i offentlig sektor.
Falskt. (Projekt har blivit viktigare i de flesta typer av organisationer.)
99
Ett projekt involverar vanligtvis enbart en disciplin.
Falskt. (Ett projekt involverar flera discipliner, såsom projektutvecklare, HR-experter och logistiker.)
100
Komplexiteten i projekt är större än i linjeverksamhet, vilket gör att förändringen i den ursprungliga planeringen tillhör projektets vardag.
Sant. (För såväl stora som små projekt är omständigheterna och förutsättningarna vanligen mer osäkra än i linjeverksamhet.)
101
Affärsprojekt, utvecklingsprojekt och förändringsprojektet har olika syften, men ledningens fokus är i allt väsentligt desamma.
Falskt. (Det är stor skillnad mellan de olika projekten. Affärsprojekt syftar till att leverera och implementera komplexa lösningar eller system. Utvecklingsprojekt handlar om att utveckla en ny teknologi, vara eller tjänst som antigen säljs vidare till kund eller används inom organisationen. Förändringsprojekt handlar om att förändra organisationens arbetssätt för att förbättra verksamheten i någon form.)
102
Både affärsprojekt och förändringsprojekt har lönsamhet som framgångskriterier, medan utvecklingsprojekt och förändringsprojekt har målrealisering som gemensamt framgångskriterium.
Sant. (Affärsprojekt har lönsamhet och kundnöjdhet som framgångskreterier, för utvecklingsprojekt är det målrealisering och för förändringsprojekt är det kostnadsbesparing, målrealisering eller förbättrad lönsamhet som är framgångskriterierna.
103
Den övergripande styrningen av projektet står projektägaren för.
Falskt. (Det är projektets styrgrupp som står för den övergripande styrningen. )
104
Ansvaret för projektets genomförande ligger på projektägaren, som ska se till att projektet genomförs på ett sätt som gör att projektmålen uppfylls inom beslutande ramar.
Falskt. (Den rollen har projektledaren)
105
Projektledarrollen handlar om bl.a om att löpande planera och koordinera projektet i förhållande till de arbets-, tids- och resursrelaterade mål som har formulerats, att följa upp verksamheten, att se till att nödvändiga korrigeringar sker samt att föra en kontinuerlig dialog med projektägaren och andra parter.
Sant.
106
Sociala investeringsprojekt syftar till att öka den sociala hållbarheten.
Sant. (Det är tydligt i exemplet från Norrköpings kommun, Som återges i huvudboken. Jämför också med den tredimensionella hållbarhetsdefinitionen, där social hållbarhet är en av de tre delarna.)
107
Funktionalitet, tid och kostnad är de tre yttre projektdimensionerna.
Falskt. (Funktionalitet, tid och kostnad är de tre interna projektdimensionerna, och de är centrala fr projektledning från ett ekonomistyrningsperspektiv.
108
En standardkostnad är vad en genomsnittlig prestation kostande under en tidigare period.
Falskt (En standardkostnad är en kalkylerad kostnad för en speficik prestation under given tidsperiod.)
109
Standardkostnader används i princip bara i tillverkningsindustrin.
Falskt. (Der används i nästan alla branscher, t.ex för transporter, försäkringar, rutinundersökningar hos tandläkaren och lokalhyra.)
110
Standardkostnader fastställs genom att uppskatta en önskad kostnadsnivå som organisationen över tid önskar etablera.
Falskt. Standardkostnader bör reflektera normalnivån. Detta fastställs bl.a genom studier av nuvarande verksamhet.
111
Standardkostnader används som underlag till andra ekonomistyrningsverktyg, t.ex budgeten.
Sant. (Standardkostnader underlättar budgetering, produktkalkylering, prisättning mm)
112
Standader kan även upprättas av intäkter.
Sant. (Standardintäkter kan användas parallelt med standardkostnader.)
113
Internpriser används för att skapa välavvägda incitament för köpande och säljande enhet, ge god styrning av organisationens resurser och adekvat om prestationer.
Sant.
114
Internpriser bör alltid reflektera marknadspriset på prestationen.
Falskt. (Även om marknadspriser används kan de ge olyckliga effekter. Dessutom är det inte säkert att prestationen har en marknad, om i många fall används kostnadsberäkningar eller förhandlade priser.)
115
Olika enheter i en koncern har oftast en samsyn gällande vad som är rimliga och rättvisa internpriser.
Falskt. (Olika enheter tenderar att ha olika förestälningar om vad som är rimligt och rättvist. Enheterna saknar överblick av internprissystemet och lever i en föreställning där den egna enhetens prestationer och perspektiv lyfts fram - vilket ju också är en direkt effekt av decentralisering av ansvar samt en viktig motivationsfaktor. Om man inte tror på den egna enhetens centrala roll i värdeskapandeprocessen skulle man tappa motivationen till att förbättra produkter, processer, kundnytta och ekonomiskt resultat.)
116
Suboptimering innebär att en enhets handlande leder till ett bättre resultat för enheten men ett sämre resultat för organisationen som helhet.
Sant. (Exempelvis genom varor och tjänster överförs från en säljande till en köpande enhet till ett alldeles för lågt eller för högt pris.)
117
En avvikelseanalys försöker besvara frågor kring var en avvikelse har uppkommit och vem som bär ansvaret.
Sant.
118
En avvikelse är skillnaden mellan ett förväntat värde och det faktiska utfallet.
Sant.
119
Avvikelser är alltid relevant att analysera och följa upp oavsett hur stora de är.
Falskt. (De är alltid en avvägning mellan precision och resursanvänding, och små avvikelser är inte alltid relevanta att analysera.)
120
Avvikelseanalys ger alltid en förklaring till varför en avvikelse uppstår.
Falskt. (Avvikelseanalysen ger vägledning, såsom att materialåtgången är större än budgeterat för en viss produkt eller att inköpspriset för en råvara är lägre än budgeterat. Men den förklarar inte varför.)
121
Med early warnings system menas att avvikelseanalyser kan skapa uppmärksamhet kring problem innan de har utvecklats till att bli alltför stora.
Sant.
122
Avvikelseanalyser kan göras för både direkta och indirekta kostnader samt för intäkter.
Sant.
123
Avvikelseanalyser passar bäst för tillverkande företag.
Falskt. (Trots att avvikelseanalysen i mångt och mycket gar utvecklats från den varutillverkande industrin finns många anvädningsområden även i tjänstesektorn, inclusive offentlig sektor. Det gäller inte minst standardiserade, enklare tjänster.
124
Prisavvikelsen mäter hur mycket dyrare en vara har blivit att tillverka.
Falskt. (Den mäter hur mycket dyrare eller billigare resurs har blivit att köpa in jämfört med budgeterade värdet. T.ex att materialkostnaden för att tillverka en vara har blivit högre.)
125
Kombinationskomponenten uppstår enbart om det finns både en pris- och kvantitetsavvikelse.
Sant.
126
Förbrukningsavvikelsen definieras som kvantitetsavvikelsen minus prisavvikelsen.
Falskt. (Förbrukningsavvikelsen definieras som kvantitetsavvikelsen + prisavvikelsen.)
127
Avvikelser kan uttryckas i olika enheter, såsom vikt, timmar, procent eller volym.
Falskt. (Avvikelser uttrycks alltid i kronor eller annan monetär enhet. Däremot signalerar de avvikelser i olika aspekter: Vikt, timmar och så vidare.
