Ekonomisk politik o inflation 12-16 Flashcards
Vad är inflation?
Inflation betyder att penningvärdet minskar. När penningmängden ökar kraftigt så minskar penningvärdet. Den allmänna prisnivån ökar, tjänster och varor blir dyrare så du får mindre kvar att leva på.
Nämn några orsaker till inflation.
Ökad efterfrågan kan höja priserna när det finns en större efterfrågan än tillgång på varor och tjänster.
Kostnadsdrivande faktorer som höjda löner eller råvarupriser kan tvinga företag att höja sina priser för att täcka sina ökade kostnader.
En snabb ökning av penningmängden i ekonomin kan skapa inflation om den överstiger tillväxten av varor och tjänster, vilket kan vara en följd av centralbankens penningpolitik för att stimulera ekonomin.
Valutaförändringar, såsom en svagare nationell valuta, kan leda till högre priser på importerade varor och tjänster, vilket kallas importinflation.
Förväntningar om framtida inflation kan också påverka nuvarande priser genom att konsumenter och företag agerar därefter, vilket skapar en självuppfyllande profetia av inflation.
Beskriv finans och penningpolitik.
Finans- och penningpolitik är viktiga verktyg för att styra ekonomin och hantera ekonomiska utmaningar.
Beskriv FinansPolitik
Finanspolitiken involverar regeringens användning av skatte- och utgiftspolitik för att påverka ekonomin. Skattepolitiken justerar skattesatser för att påverka hushållens och företagens inkomst, medan utgiftspolitiken reglerar offentliga utgifter för att stimulera ekonomin genom investeringar.
Beskriv Penningpolitik
Penningpolitiken hanteras vanligtvis av centralbanken och fokuserar på att reglera penningmängden och räntesatserna. Räntepolitiken justerar styrräntan för att påverka kreditkostnader och inflation.
Beskriv Penningsmängdpolitik (som är under penningpolitik)
Penningmängdspolitiken styr penningmängden genom köp och försäljning av statsobligationer för att stimulera eller dämpa ekonomin. Valutapolitiken används för att påverka växelkursen och hantera externa chocker.
Mål med ekonomisk politik
Ekonomisk politik har varierande mål baserat på ekonomiska och politiska förhållanden. De vanliga målen inkluderar:
Prisstabilitet för att bibehålla låg och stabil inflation och skydda köpkraften.
Full sysselsättning för att minska arbetslöshet och främja social stabilitet.
Ekonomisk tillväxt för att öka produktionen av varor och tjänster och därmed förbättra livskvaliteten.
Ekonomisk stabilitet genom att minimera riskerna för finansiell instabilitet och överdrivna ekonomiska svängningar.
Hållbar utveckling för att främja ekonomisk tillväxt samtidigt som man skyddar miljön och bevarar naturresurserna för framtida generationer.
Dessa mål kan ibland kollidera, vilket kräver balansering av olika politiska prioriteringar för att uppnå en välfungerande ekonomi.
När är Åtstrammingspolitik lämpigt?
Åtstramningspolitik är lämplig:
Vid hög inflation eller överhettning av ekonomin, när tillgängliga resurser används ohållbart.
Syftar till att minska offentlig utgift och/eller öka skatter för att dämpa total efterfrågan och inflation.
Kan också användas vid ohållbart hög offentlig skuldnivå för att minska underskottet och förhindra en skuldkris.
När är Expansivpolitik (stimulanspolitik) lämpligt?
Expansivpolitik (stimulanspolitik) är lämplig:
Vid låg tillväxt eller recession, när det finns outnyttjade resurser.
Syftar till att öka total efterfrågan genom att sänka skatter och/eller öka offentliga utgifter för att öka konsumtion och investeringar.
Kan användas vid djupa kriser som finanskriser eller globala lågkonjunkturer.
När är det lämpligt att föra åtstramningspolitik eller expansivpolitik (stimulanspolitik).
Effekterna av dessa politiska åtgärder varierar beroende på landets specifika situation, inklusive ekonomisk struktur, skuldnivåer och handelsförhållanden. Beslutsfattare måste noggrant överväga dessa faktorer innan de väljer att implementera åtstramningspolitik eller expansivpolitik.
